Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
1234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
Regeringens skrivelse 1998 / 99:103
Kommittéberättelse 1999 Skr.
1998/99:103
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 11 februari 1999
Göran Persson
Britta Lejon
(Justitiedepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för bl.a. verksamheten mom de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen.
Dessutom redovisar regeringen sina bedömningar av kommittéväsendets roll och arbetsformer med anledning av riksdagens tillkännagivanden i dessa avseenden.
Förord 3 Kommittéväsendets roll och arbetsformer 6 Antalet tillsatta respektive avslutade 14 kommittéer under år 1998 (inkl. s.k.
bokstavskommittéer)
Statsrådsberedningen (SB) 15
Justitiedepartementet (Ju) 17
Utrikesdepartementet (UD) 50
Försvarsdepartementet (Fö) 69
Socialdepartementet (S) 92
Kommunikationsdepartementet (K) 142
Finansdepartementet (Fi) 157
Utbildningsdepartementet (U) 188 Jordbruksdepartementet (Jo) 215 Arbetsmarknadsdepartementet (A) 223
Kulturdepartementet (Ku) 237
Närings- och handelsdepartementet (N) 255
Inrikesdepartementet (In) 268
Miljödepartementet (M) 306
Bilaga 1 Kommittékostnader 330
Bilaga 2 Kommittékostnademas utveckling 392 Bilaga 3 Fördelning mellan kvinnor och män i 393 kommittéer
Statens offentliga utredningsserie (SOU) 396
Departementsserien (Ds) 406
Direktivregister, kronologisk ordning 411 Direktivregister, departementsvis ordning 418 Sakregister till kommittéer 426 Personregister till kommittéer 445 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 481 den 11 februari 1999
2
Kommittéberättelsen 1999 Skr. 1998/99:103 Förord
Regeringen skall årligen senast den 1 mars lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på grund av regeringens beslut (kommittéberättelsen). Detta framgår av tilläggsbestämmelsen 3.6.2 till riksdagsordningen.
Principer för kommittéredovisningen
I årets kommittéberättelse används samma principer för redovisningen som började tillämpas i förra årets kommittéberättelse (se skr.
1998/99:103 s. 3).
Dessa principer innebär följande. Alla tillfälliga organ tillsatta på grund av regeringens beslut skall redovisas i kommittéberättelsen, såväl traditionella kommittéer med uppgift att utreda en viss fråga som andra organ, oavsett om de är fristående myndigheter eller inte. De som inte är fristående myndigheter anges i kommittéberättelsen som organ inom Regeringskansliet.
En särskild redovisning av antalet tillsatta respektive avslutade kommittéer under år 1998 (inklusive s.k. bokstavskommittéer) görs också.
Kommittéberättelsens innehåll
Kommittéberättelsen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser och kommittéernas uppgifter om Planering, kostnader och fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéarbete samt ett register.
Kommittébeteckning
En kommitté är alltid knuten till något departement (eller till Statsrådsberedningen). Detta återspeglas i kommittéberättelsen genom att kommittéerna redovisas departementsvis. När en kommitté tillsätts får den en beteckning. Denna består i regel av
' förkortningar för departementets namn, ' årtal när kommittén tillsätts,
' kolon och två siffror eller en bokstav som ingår i en årsvis löpande serie för varje departement.
Exempelvis avser beteckningen Ju 1998:01 den första kommitté som år 1998 tillsattes inom Justitiedepartementets verksamhetsområde.
Kommittén behåller beteckningen under hela sin verksamhetstid, även
°nt den flyttas till ett annat departements verksamhetsområde.
En kommitté som har ett utredningsuppdrag består enligt 1 § kommittéförordningen (1998:1474) av en ordförande och en eller flera andra ledamöter. Kommittén kan biträdas av bl.a. sakkunniga, experter och sekreterare. Kommittéförordningen innehåller föreskrifter om de medverkandes uppgifter och befogenheter.
Uppgifter om kommittéer i berättelsen
Kommittéberättelsen 1999 redovisar uppgifter som rapporterats till Justitiedepartementet före den 31 december 1998. Uppgifterna om kommittéerna avser året 1998.
Uppgifter om kommittéer under löpande år
Uppgifter som ingår i berättelsen registreras fortlöpande i Regeringskansliets lokala dataregister KOMM i rättsdatasystemet.
Bestämmelser om registret finns i förordningen (1980:628) om rättsdatasystemet. Regeringskansliets register finns tillgängligt i riksdagens databaser Rixlex.
Uppgifter om vissa andra organ
Utöver de utredningar som redovisas i kommittéberättelsen finns ett antal mindre eller under kortare tid verksamma utredningar och andra organ, som tillsatts genom beslut i departementsprotokoll och som betalas från departementens anslagsposter under första huvudtitelns anslag Regeringskansliet m.m. De utredningar och organ som avses fanns t.o.m.
1997 års berättelse med bland de organ som redovisades i bilaga 4. De är numera enbart registrerade i kommittéregistret i Regeringskansliets databas KOMM och finns tillgängliga i Rixlex.
Alla organ som tillsatts genom ett formellt beslut skall finnas med i kommittédatabasen, oavsett om de tillsatts på grund av regeringens beslut eller på grund av ett departements beslut.
Kommittékostnaderna
Kommittékostnademas utveckling under senare år redovisas i form av två diagram, bilaga 2. Det ena visar utvecklingen av kostnaderna för samtliga kommittéer under de senaste sex budgetåren, räknat i prisläget 1990/91. Det andra diagrammet åskådliggör konsultkostnadernas andel av kommittékostnadema under samma tid och i samma prisläge.
Fördelningen mellan kvinnor och män
Fördelningen mellan kvinnor och män i kommittéerna redovisas i bilaga 3. Uppgifterna lämnas för varje departements område och totalt för kommittéväsendet. Uppgifterna avser fyra grupper, nämligen ordförande
m.fl., ledamöter m.fl., sakkunniga m.fl. samt sekreterare och övriga. Skr. 1998/99:103 Andelen kvinnliga ledamöter och ordförande redovisas särskilt. Syftet är
att denna redovisning skall kunna jämföras med den årliga sammansättning av kvinnorepresentationen i statliga styrelser som lämnas till riksdagen i annat sammanhang. Som framgår av bilagan är andelen kvinnor bland kommittéernas ledamöter (inkl. ordförande) 16,5 procent. Den totala andelen kvinnor i kommittéerna har ökat med 0,9 procentenheter sedan föregående redovisning.
Uppgifter om kommittédirektiv
Kommittédirektiven ges ut löpande i en särskild serie (dir.). En årsbok med direktiven i 1998 års serie kommer att ges ut under våren 1999.
Publikationen ingår inte i riksdagstrycket utan ges ut särskilt.
I kommittéberättelsen 1999 finns ett register över direktiv som har utfardats under tiden den 1 januari-31 december 1998.
Kommittéväsendets roll och arbetsformer
Kommittéväsendet har granskats
I propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.
1997/98:136) framhöll regeringen bl.a. att det statliga kommittéväsendet och remissförfarandet hör till grundstenarna i den svenska förvaltningstraditionen och måste präglas av hög kvalitet och integritet.
Inom ramen för det förändringsarbete som pågår i Regeringskansliet skulle kommittéväsendet ses över i syfte att skapa bättre förutsättningar för kommittéernas arbete och därmed öka kvaliteten i regeringens och riksdagens beslutsunderlag. Regeringen sade att den senare skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av detta arbete.
Konstitutionsutskottet påpekade i sitt betänkande (bet. 1997/98 KU31) att Riksdagens revisorer granskat kommittéväsendet och rapporterat resultatet av granskningen i rapporten Kommittéväsendets roll och arbetsformer (1996/97:6). Revisorerna uttalar i sin rapport bl.a. att den ökade komplexiteten och det snabbare tempot har gjort kommittéernas arbete svårare men samtidigt ökat behovet av kunskap om samhället, förvaltningen och politikens effekter. Med anledning av denna rapport och propositionen föreslog utskottet att riksdagen skulle som sin mening ge regeringen till känna vad revisorerna anfört i skrivelsen om kommittéväsendets roll, dess arbetsvillkor och arbetsformer samt remisshanteringen av kommittérapporter. Riksdagen biföll förslaget (rskr.
1997/98:294-296).
På uppdrag av Finansdepartementet har Statskontoret studerat hur kommittéer och särskilda utredare förhållit sig till det generella direktivet om att pröva det offentliga åtagandet. En rapport om detta avlämnade Statskontoret i augusti 1998. Vidare har Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) nyligen lämnat rapporten Kommittéerna och bofinken (Ds 1998:57), som förutom en redovisning av kommittéväsendets omfattning m.m tar upp i stort samma frågor som riksdagens revisorer. Kommittén för översyn av den svenska forskningspolitiken har i sitt betänkande Forskningspolitik (SOU 1998:128) noterat att utredningar i dag arbetar under andra villkor än tidigare och bl.a. förordat att statliga myndigheter i större utsträckning än i dag bör vara beställare av forskning inom den egna verksamhetens område.
I revisorernas rapport liksom i ESO-rapporten framförs åtskilliga kritiska synpunkter på resultatet av kommittéarbetet och de förutsättningar under vilka arbetet fullgörs. Påpekats har också att kommittébegreppet kommit att omfatta såväl kommittéer med utredande uppgifter som sådana med förvaltnings- eller rådgivningsfunktioner eller både och samt även olika arbets- och samrådsgrupper, de senare nu sammanförda under rubriken ”Organ i Regeringskansliet” i kommittéberättelsen.
6
Källor till kunskap Skr. 1998/99:103 Regeringen delar uppfattningen att utvecklingen i flera avseenden ställer
nya och andra krav på beslutsfattare än tidigare.
För att kunna genomföra sin politik och styra landet behöver en regering tillgång till ett kvalificerat beslutsunderlag. Olika vägar står till buds för att skaffa det. Regeringskansliet förfogar inom sig över en betydande expertis men ofta behövs underlag och uppgifter från andra håll.
En vanlig källa är de statliga myndigheterna vilka också i stor omfattning tas i anspråk för att utföra särskilt av regeringen givna uppdrag. I stor utsträckning tas de s.k. stabsmyndigheterna i anspråk. Det är inte heller ovanligt att tjänstemän i departementen och myndigheter samarbetar i arbetsgrupper för att ta fram det underlag som regeringen behöver.
Amnesmässigt mer omfattande uppdrag kan dock behöva anförtros grupperingar som inom sig inrymmer expertis från skilda myndigheter liksom företrädare för olika meningsriktningar och intressegrupperingar.
För sådana uppdrag är det naturligt att tillsätta särskilda kommittéer. Det är emellertid varken möjligt eller lämpligt att precisera när den ena eller andra formen skall användas utan detta val måste i varje fall bero av de särskilda omständigheterna.
Kommittéerna förser inte bara regeringen med nödvändigt beslutsunderlag. De fyller också en viktig beredande funktion för riksdagens partier, kommuner och landsting, myndigheter och organisationer. Resultatet av deras arbete är en kunskapsbank för enskilda liksom för forskningen och de utgör en röst i en öppen samhällsdebatt.
Kommittéväsendets demokratiska funktion är således påtaglig och väl värd att värna om.
Att sörja för att regeringen och därmed riksdagen och andra intressenter får del av ett gott beslutsunderlag är emellertid långt ifrån en fråga som bara rör kommittéväsendet. Det behövs även att arbetet inom Regeringskansliet och de statliga myndigheterna bedrivs så att det svarar mot högt ställda krav på kvalitet och kompetens samt möjliggör beslut s°m grundas på långsiktighet och strategier över departements- och Myndighetsgränser.
Regeringen vill framhålla att åtskilliga åtgärder vidtagits under den Senaste tiden med dessa mål för ögonen.
Genomförda åtgärder
Regeringskansliet en myndighet
En omfattande förändring av departementsorganisationen har genomförts den 1 januari 1999. Detta har berört flertalet departement vars antal också m>nskat från tretton till tio. Syftet har bl.a. varit att genom att skapa större departementala arenor förbättra förutsättningarna för samverkan mellan
°bka politikområden och därmed nå bättre effekt av politiska beslut. En Senomgripande förändring är tillkomsten av Näringsdepartementet som
samt Närings- och handelsdepartementen).
Redan i september 1996 beslöt regeringen att Regeringskansliet från den 1 januari 1997 skulle utgöra en myndighet. Till följd av beslutet har ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inletts som intensifierats med anledning av den beslutade ombildningen av departementsorganisationen.
Fyra uppgifter har särskilt prioriterats, nämligen styrning och ledning, information och kommunikation, kompetensförsörjning samt effektivitet.
Statsrådsberedningen har i november i en skrivelse till Riksdagens konstitutionsutskott närmare utvecklat hur förändringsarbetet pågår.
En ny kommittéförordning
En ny kommittéförordning (1998:1474) har trätt i kraft den 1 januari i år.
Den innebär bl.a. ett samlat regelsystem för de kommittéer som tillkallats genom ett regeringsbeslut och som har ett utredningsuppdrag. Den nya förordningen ersätter ett antal skilda beslut och innebär därmed en lättöverskådlig reglering. I administrativt avseende har ett antal föråldrade regler utmönstrats. Den kontroll och den styrning som dessa tog sikte på kan skötas smidigare genom de nya reglerna om att Regeringskansliet för varje kommitté fastställer en budget.
Bättre service till kommittéerna
Riksdagens revisorer har även berört det administrativa stödet till kommittéerna och därvid understrukit vikten av att regeringen fortsätter att förbättra det. Den 1 juli 1998 inrättades en ny organisation i Regeringskansliet, Kommittéservice, som svarar för ett komplett administrativt stöd till kommittéväsendet. Sedan den första januari i 1998 har Kommittéservice ansvaret för verksamheten i Stockholm och från den 1 januari 1999 även i Göteborg, Malmö och Jönköping. Härigenom har det administrativa stödet till kommittéerna utökats och getts fastare former. Därmed ges möjligheter till kvalitets- och tidsvinster för utredningarnas del och dessutom avlastas departementen vissa administrativa uppgifter. Detta bör kunna undanröja påtalade problem.
Erfarenheterna från de nu genomförda förändringarna får avgöra vilka ytterligare åtgärder som kan bli nödvändiga.
Kravet på beredning skall uppfyllas
När gäller de frågor om remisshanteringen som revisorerna tagit upp och som berört antalet remissinstanser, utfrågningar och remissammanställningar kan nämnas att propositionshandboken, som ges ut av Statsrådsberedningen, innehåller utförliga riktlinjer för Regeringskansliets arbete i detta avseende. Handboken kom ut i en ny och omarbetad upplaga i december 1997. I de avseenden där riksdagsrevisorema gjort påpekanden kan i korthet särskilt framhållas att handboken innehåller följande riktlinjer.
Remissbehandling skall vara huvudregeln i lagstiftningsärenden. Skr. 1998/99:103 Remissmöten, utfrågningar etc. kan användas som en del av
beredningsförfarandet, om ärendet har föregåtts av tidigare utredningar och beredningsförfaranden. Som huvudregel gäller att remisstiden skall vara minst tre månader; kommuner och landsting kan behöva längre tid på sig. Vilka som skall få remissen skall noga övervägas. Möjligheter till begränsad remiss finns, dvs. att remissinstanserna uppmanas att yttra sig över vissa delar av betänkandet. Remissammanställningar skall göras och utförliga anvisningar om detta lämnas. Dels skall en summarisk sammanfattning göras till stöd för det fortsatta beredningsarbetet, dels skall en separat sammanställning utarbetas. Den senare kan göras i form av en klippsammanställning som, om den blir alltför tungläst, kan behöva bearbetas.
Enligt regeringens bedömning innebär dessa riktlinjer att lagrådsremisser och propositioner kommer att fa en tillfredsställande och ändamålsenlig beredning. Regeringskansliets interna utbildning om Propositionsskrivning har handbokens riktlinjer som utgångspunkt. Det är Justitiedepartementets uppgift att övervaka att riktlinjerna följs.
Som framgår av denna redovisning har således ett antal åtgärder vidtagits som kommer att förbättra möjligheterna för regeringen att fa ett gott beslutsunderlag, något som i sin tur är av betydelse för bl.a. riksdagens del när det gäller att behandla regeringens propositioner och skrivelser.
Regeringen ser emellertid framför sig att det behövs ytterligare åtgärder som kan öka kvalitet och effektivitet.
Ytterligare åtgärder
Regeringens bedömning:
~ Vikten av att fastställa problemen och planera in utredningarna bör 'yftas fram i departementens verksamhetsplanering.
- Förstudier bör göras i ökad utsträckning innan beslut fattas om hur en utredning skall utformas och drivas.
~ Okad vikt bör läggas vid att göra utredningsdirektiv tydliga och Precisa.
" Utredningsverksamheten bör löpande följas upp och utvärderas.
Kommittéer bör även fortsättningsvis kunna användas för att förbereda svenska ställningstaganden inom EU.
- Uet bör i varje särskilt fall klargöras om ett organ som tillsätts av regeringen skall vara en egen myndighet eller ingå i Regeringskansliet.
- Regeringen bör vara fortsatt uppmärksam på frågan om en god balans mellan manliga och kvinnliga ordförande respektive särskilda utredare i kommittéerna.
kålen for regeringens bedömning: Regeringen har vid olika tillfallen understrukit betydelsen av att styrningen av statlig verksamhet utvecklas. I udgetpropositionen för 1998 redovisar regeringen hur detta arbete
med att utveckla system till stöd för regeringens budget-, prognos- och uppföljningsarbete. I detta mgår mål- och resultatstyrningen som en del, liksom förbättring av verksamhetsplaneringen.
Vad som där redovisas har direkta samband med kommittéväsendet, eftersom denna förbättring i hög grad skall ingå som ett led i utvecklingen av Regeringskansliets verksamhetsstyming och uppföljning.
Vikten av att fastställa problemen och planera utredningarna
En viktig del i ett effektivt kommittéväsende är att fa initieringsfasen av en kommitté att fungera väl. Där ingår bl.a. att tidigt identifiera problemen och tydligt strukturera dem för att rätt kunna välja utredningsform. Fler förstudier än i dag bör genomföras i förberedelsearbetet och innan beslut fattas om utredningsform.
Direktiven bör vara tydliga och precisa
Till detta kommer väl utformade och klargörande direktiv för utredningar.
Ökad vikt kommer att läggas vid att göra dem tydliga och precisa. För att ytterligare klargöra för den eller de som skall svara för utredningen kommer strävan att vara att låta ordföranden eller den särskilde utredaren delta i utformningen av direktiven. Detta förutsätter dock att utredaren kunnat utses i ett så tidigt skede att direktiven ännu inte slutligen fastställts. En effekt av den förbättrade verksamhetsplaneringen och dess medverkan till att utredningsbehov tidigare identifieras bedöms bli att möjligheterna att tidigt rekrytera såväl utredare som sekretariatsresurser förbättras. Därmed ökar också möjligheterna att låta utredaren delta i utformningen av direktiven.
En förbättrad framförhållning medför också att utredarens synpunkter på utredningstidens längd kan vägas in innan slutligt beslut i den delen fattas. Därmed kan också de problem med för korta utredningstider som beskrivits hanteras bättre. Regeringen menar att väsentliga delar av den problembild som revisorerna pekat på hör samman med brister i framförhållningen. Åtgärder i den delen bedöms därför vara viktiga för att komma tillrätta bl.a. med problemet med de ofta i praktiken alltför korta utredningstiderna.
Här finns också kopplingar till hur departementens verksamhetsplanering hanteras. I syfte att stärka framförhållningen och identifieringen även av långsiktiga utredningsbehov avser regeringen att vidta åtgärder för att i verksamhetsplaneringen även lyfta fram frågor som sammanhänger med fastställandet av utredningsbehov och inplaneringen av utredningsinsatser. Detta förutsätter också väl fungerande samverkan inom och mellan departementen, bl.a. för att hantera tvärsektoriella frågor, och åtgärder för att åstadkomma en sådan samverkan.
I den verksamhetsplanering som genomfördes för 1999 skulle således departementen ange vilka utredningsbehov de såg framför sig under det kommande året.
10
Dessutom kommer möjligheterna att lösa utredningsbehoven genom Skr. 1998/99:103 andra åtgärder än tillsättande av en kommitté, exempelvis genom
departementsintemt projektarbete, att ägnas ökad uppmärksamhet.
Verksamheten bör utvärderas löpande
För att kommittéväsendet skall utvecklas och förbättras är det viktigt att departementen löpande följer upp och utvärderar utredningsverksamheten. Här finns en direkt koppling till arbetet med bättre målstyrning, analys och resultatuppföljning av verksamheten.
Åtgärder kommer därför att vidtas för att även inordna förbättringen av uppföljning och utvärdering av utredningsverksamheten i det mönster som gäller för den pågående utvecklingen av resultatstyrning och uppföljning. Åtgärder som därvid vidtas är bl.a. att se över departementens organisation, resurser och kompetens i dessa delar. Även metoder och arbetsformer gås därvid igenom.
Kommittéer bör kunna förbereda svenska ställningstaganden inom EU Revisorerna har rekommenderat en ökad användning av kommittéer i fråga om att förbereda svenska ställningstaganden inom EU, såväl förberedelser av svenska initiativ som av frågor som initierats av kommissionen. Flera exempel finns också på att kommittéer av detta slag tillsatts. Utredningar som primärt tillkallades för att förbereda det svenska medlemskapet kom att identifiera frågor som var av intresse för svensk del att agera inom. Andra kommittéer - som den år 1996 tillsatta Kemikommittén - hade som ett mer specifikt uppdrag att överväga den svenska kemikaliepolitiken även i ett EU-perspektiv. Förslagen från kommittén utgör en viktig grund för utformning av den svenska EU- Politiken på miljöområdet. Andra exempel på utredningar med ett långsiktigt perspektiv är de som fatt i uppdrag att belysa konsekvenserna av en utvidgning av unionen.
Att utnyttja kommittéer för att lägga grunden till svenska initiativ i Europapolitiken är således inget nytt. Det bör även framdeles komma i fråga, särskilt då framförhållning är ett viktigt moment och där ett inslag
°ckså kan vara att analysera andra medlemsländers syn. I vissa fall när kommissionen själv avser att tillämpa ett remissförfarande, t.ex. då grönböcker utarbetas, kan det också vara lämpligt att i stället för en intem remissomgång till myndigheter och organisationer låta tillsätta en utredning med uppgift att ge underlag för en svensk ståndpunkt.
Ett inte ovanligt fall är att en kommitté ges i uppgift att studera hur ett EU-beslut skall genomföras i Sverige. Som exempel kan nämnas Datalagskommittén, som i mars 1997 lämnade förslag till genomförande av 1995 års EG-direktiv om skydd för persondata (SOU 1997:39). För att kommittéväsendet skall kunna utnyttjas på detta sätt fordras dock att den beslutade tiden för genomförande medger en tillräckligt lang beredningstid.
Klara besked om ett organ skall vara egen myndighet eller inte
Det är viktigt att regeringens beslut att tillsätta ett organ utformas så att det blir klart om organet skall vara en egen myndighet eller ingå i Regeringskansliet. Riktlinjer om detta har utfärdats av Statsrådsberedningen. Regeringen är också särskilt noga med att kritiskt pröva behovet av tillfälliga myndigheter (jfr bet. 1992/93 :KU30 s. 27).
I rapporten från ESO har bl.a. aktualiserats i vilken utsträckning det är nödvändigt att inrätta kommittéer även för andra än utredande uppgifter.
Utmärkande för kommittéer som tillsätts enligt kommittéförordningen är att de är tillfälliga myndigheter och har ett utredningsuppdrag. Det finns emellertid behov att inrätta myndigheterna av tillfällig karaktär även för andra uppdrag. Det kan gälla - för att ge några exempel - rådgivning till regeringen inom ett visst ämnesområde, översättning av en samling EU- texter, förberedelser inför en världsutställning eller omorganisation av en statlig verksamhet. Dessa myndigheter kan ha skiftande benämningar:
kommittéer, kommissioner, beredningar, delegationer, råd, expertgrupper m.m. De kan, allt efter arbetsuppgifternas art och varaktighet, styras genom dokument som har formen av kommittédirektiv, regleringsbrev eller förordningar Deras verksamhet kan enligt fast praxis betalas från samma anslag som används för de traditionella, utredande kommittéerna, dvs. numera anslaget Regeringskansliet. Den rättsliga ställningen för denna typ av myndigheter liksom för de utredande kommittéerna behandlades för övrigt i en promemoria från Statsrådsberedningen 1984 där stora delar ännu är giltiga.
Fler kvinnliga ordförande respektive särskilda utredare
Konstitutionsutskottet har tagit upp önskvärdheten av en bättre balans mellan manliga och kvinnliga ordförande och mellan manliga och kvinnliga sakkunniga. En snabb utveckling har också ägt rum i denna riktning, vilket bl.a. framgår av ESO:s rapport. År 1992/93 var 28,3 % av de i kommittéerna medverkande kvinnor, medan andelen år 1998 vuxit till 41,1 %. Bland ledamöter och sekreterare är numera könsfördelningen jämn, medan den för ordförande och särskilda utredare fortfarande är i obalans. Andelen kvinnor på dessa poster har dock under den angivna perioden ökat från 15,3 % till 30,3 %, vilket är en påtaglig förändring.
Regeringen är för sin del uppmärksam på frågan. Allt fler kvinnor har också utsetts till chefer inom den statliga och kommunala förvaltningen och andelen kvinnliga parlamentariker är mycket hög. En fortsatt stark medvetenhet om vikten att få fler kvinnliga ordförande och särskilda utredare bör därför leda till en ytterligare utjämning. Inom näringspolitikens område finns dock t. ex. den begränsningen att andelen kvinnor i företagens styrelser är mycket låg.
12
Redovisningen i årets kommittéberättelse Skr. 1998/99:103 Avslutningsvis kan det finnas skäl att något kommentera frågan om vilken
redovisning av det samlade kommittéväsendet som skall ges i denna berättelse. Av tradition har den innehållit uppgifter av överskådlig karaktär, nämligen om utredningarnas uppdrag, sammansättning, avlämnade betänkanden m.m.
I 1998 års kommittéberättelse (skr. 1997/98:103) tillämpade regeringen till följd av konstitutionsutskottets uttalande (bet. 1995/96:KU30) nya principer for redovisningen. Alla tillfälliga organ som hade tillsatts på grund av regeringens beslut redovisades i kommittéberättelsen, såväl de traditionella kommittéerna med uppgift att utreda en viss fråga som andra organ, oavsett om de var fristående myndigheter eller inte. De som inte var fristående myndigheter angavs som organ inom Regeringskansliet. De organ som tillsatts på grund av regeringens beslut och som tidigare hade redovisats i bilaga 4 till berättelsen fanns alltså med i själva kommittéberättelsen. Däremot redovisades inte de organ som tillsatts av Regeringskansliet.
Regeringen har inte funnit anledning att frångå dessa principer i årets kommittéberättelse. Däremot finns det skäl for en något mer utförlig redovisning av vissa statistiska uppgifter för att ge en mer översiktlig bild av utredningsväsendets omfattning. I årets berättelse redovisas därför även uppgifter om det totala antalet under året tillsatta och avslutade kommittéer.
Antalet tillsatta respektive avslutade kommittéer under år 1998 (inkl. s.k. bokstavskommittéer).
Tillsatta Statsrådsberedningen
Avslutade 2
Justitiedepartementet 8 10
Utrikesdepartementet 2 1
F örsvarsdepartementet 1 6
Socialdepartementet 14 20
Kommunikationsdepartementet 10 5
F inansdepartementet 12 12
Utbildningsdepartementet 6 12
J ordbruksdepartementet 5 5
Arbetsmarknadsdepartementet 7 7
Kulturdepartementet 6 3
Närings- och handelsdepartementet 6 5
Inrikesdepartementet 9 14
Mi lj ödepartementet 10 6
Totalt 96 105
14
Kommittéer: Statsrådsberedningen SB:2
Statsrådsberedningen
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet sedan redovisningen i 1998 års
kommittéberättelse: 1 och 2
1. Utredningen om svenskan i EU (SB 1995:03) Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 maj 1995:
Särskild utredare:
Larsson, Kenneth, språkexpert (fr.o.m. den 16 juni 1995 t.o.m. den 30 juni 1997)
Expert:
Larnefeldt, Göran, tf. rådman (fr.o.m. den 7 augusti 1995 t.o.m. den 30 juni 1997)
Lokal: Statsrådsberedningen, 103 33 STOCKHOLM, Drottninggatan 2, tel. växel 08-405 10 00, direktval 08-405 46 74 (Larssorjl, direktval 08-405 46 75 (Larnefeldt)
Direktiven för utredningen, se dir 1995:81.
Utredningen har avgett
(SOU 1998:114) Svenskan i EU - hur kan vi främja kvaliteten på de svenska EU-texterna.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Statsflygutredningen (SB 1997:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1997:
Ordförande:
Montgomery, Henry, f.d. kammarrättspresident (fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m. den 30 juni 1998)
Ledamöter:
Egardt, Peter, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m. den 30 juni 1998)
Larsson, Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m.
den 30 juni 1998)
Olofsson, Gunilla, förvaltningschef (fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m. den 30 juni 1998)
Sakkunnig:
Billinger, Nils-Gunnar, f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m. den 30 juni 1998)
Sekreterare:
Rodin, Göran, departementsråd (fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m.
den 30 juni 1998)
Direktiven för kommittén, se dir. 1997:139.
Utredningen har avgett
(SOU 1998:81) Användningen av vissa statsflygplan, m.m.
Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:l
Justitiedepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet sedan redovisningen i 1998 års
kommittéberättelse: 3, 4, 5, 7, 8,10,11,19 och 24
1. Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1990, den 12 september 1991 och den 28 november 1991, den 13 februari 1992 och den 8 december 1994 med uppdrag att göra en översyn av
aktiebolagslagen:
Ordförande:
Svensson, Bo, justitieråd Ledamöter:
Arvidsson, Eva, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 maj 1995 t.o.m. den 21 december 1998)
Granberg, Lars U, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 maj 1995) Grönvall, Nie, led. av riksdagen /m (t.o.m. den 25 april 1993) Kenneryd, Rolf, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 mars 1997) Kvart, Sussi, bolagsjurist (fr.o.m. den 4 mars 1997)
Lundberg, Carin, led. av riksdagen /s
Pärssinen, Raimo, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 december 1998) Rindborg, Stig, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 26 april 1993) Silfverstrand, Bengt, led. av riksdagen /s
Starrin, Karin, led. av riksdagen /c (t.o.m. den 12 mars 1997) Stuart, Ulrika, civilekonom (t.o.m. den 3 mars 1997) Åbjörnsson, Rolf, B, advokat
Sakkunniga:
Bredin, Lars, vice börschef
Breding, Åsa, chefsjurist (t.o.m. den 3 mars 1997) Bökmark, Jan, bankdirektör
Ekholm, Sven, aukt. revisor Gemandt, Johan, advokat
Hedberg, Lars, sakkunnig vid Finansinspektionen (fr.o.m. den 15 februari 1993 t.o.m. den 30 juni 1996)
Jansson, Per-Ola, verkst. direktör Larsson, Hans Peter, jur.kand Lundvall, Sten, aukt. revisor Magnusson, Ulf, direktör
Milberg, Lars, jur. kand.
Schedin, Hans, sakkunnig vid Finansinspektionen (fr.o.m. den 1 juli 1996)
Experter:
Andersson, Sten, departementsråd (fr.o.m. den 20 januari 1993) Cappelen-Smith, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 mars 1997) Haag, Göran, departementsråd (t.o.m. den 9 februari 1993) (fr.o.m. den 2 september 1996)
Lefrell, Christer, kommerseråd (t.o.m. den 3 mars 1997) Lindbäck, Ewa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 oktober 1998) Lindeberg, Per Erik, rättschef
Lundius, Annika, rättschef (t.o.m. den 1 september 1996) Melbi, Ingrid, kammarrättsassessor (t.o.m. den 27 oktober 1998) Nordström, Per, chefsjurist (fr.o.m. den 4 mars 1997)
Schubert, Göran, kanslichef (t.o.m. den 14 februari 1993) Wallin-Norman, Karin, chefsjurist (fr.o.m. den 30 oktober 1998) Sekreterare:
Cappelen-Smith, Hans, hovrättsassessor (t.o.m. den 3 mars 1997) Skog, Rolf, ekon.lic. och jur.kand.
Svensson, Per-Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 november 1998) Lokal: Regeringsgatan 30-32. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 405 10 00, direktval 405 29 98, 795 7022 (Skog) Direktiven för kommittén, se dir. 1990:46, dir. 1991:89, dir. 1991:98, dir.
1992:18, dir. 1994:143 och dir. 1997:77.
Utredningen har avgett
(SOU 1992:13) Bundna aktier
(SOU 1992:83) Aktiebolagslagen och EG. En anpassning av den svenska lagen till EG:s bolagsdirektiv 1, 2, 3 och 12.
(SOU 1995:44) Aktiebolagets organisation (SOU 1997:22) Aktiebolagets kapital (SOU 1997:168) Vinstutdelning i aktiebolag
Kommittén beräknas avsluta sitt arbete till utgången av år 1999.
2. Granskningskommissionen i anledning av
utredningen av mordet på statsminister Olof Palme (Ju 1994:12)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 september 1994:
Ordförande:
Ericsson, Lars Eric, landshövding (fr.o.m. den 15 augusti 1996) Marjasin, Sigvard, f.d. landshövding (fr.o.m. den 29 september 1994 t.o.m. den 6 juni 1996)
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:2
Ledamöter:
Ahlenius, Inga-Britt, generaldirektör (fr.o.m. den 20 december 1994) Axberger, Hans-Gunnar, docent (fr.o.m. den 20 december 1994) Mårtensson, Gun-Britt, styrelseordförande (fr.o.m. den 20 december
1994)
Winberg, Håkan, hovrättspresident (fr.o.m. den 20 december 1994) Experter:
Adner, Carl Magnus, länspolismästare (fr.o.m. den 10 januari 1995 t.o.m. den 6 april 1995)
Jonsson, Bengt Åke, polisöverintendent (fr.o.m. den 7 april 1995 t.o.m.
den 14 augusti 1996) (fr.o.m. den 23 oktober 1996)
Klein, Helle, chefredaktör (fr.o.m. den 10 januari 1995 t.o.m. den 14 augusti 1996)
Nygren, Birgitta, överåklagare (fr.o.m. den 6 februari 1995 t.o.m. den 14 augusti 1996)
Sandberg, Bo, revisionsdirektör (fr.o.m. den 2 december 1996) Skogwik, Christer, revisionsdirektör (fr.o.m. den 2 december 1996) Stening, Anders, professor (fr.o.m. den 10 januari 1995 t.o.m. den 14 augusti 1996)
Sölvesdotter, Maj, förste revisor (fr.o.m. den 20 januari 1997) Torekull, Bertil, författare (fr.o.m. den 10 januari 1995 t.o.m. den 14 augusti 1996)
Östring, Lars, länsråd (fr.o.m. den 10 januari 1995 t.o.m. den 14 augusti 1996)
Sekreterare:
Axberger, Hans-Gunnar, docent (fr.o.m. den 16 september 1996) Holst, Tora, kammaråklagare (fr.o.m. den 30 januari 1995 t.o.m. den 19 augusti 1996)
Kjellson, Per, rådman (fr.o.m. den 1 januari 1995 t.o.m. den 14 augusti 1996)
Kylhammar, Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1997 t.o.m. den 31 december 1997)
Lundh, Petra, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1996) Strömbäck, Catharina, jur.kand. - f.n. föräldraledig (fr.o.m. den 1 september 1997)
Assistent:
Rosenquist af Åkershult, Charlotte, assistent (fr.o.m. den 1 januari 1995 t.o.m. den 14 augusti 1995)
Svensson, Helena (fr.o.m. den 7 augusti 1995 t.o.m. den 31 augusti 1997)
*-°kal: Drottninggatan 2, Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 STOCKHOLM, tel. växel 405 10 00, direktval 08-405 25 41
(Ericsson), direktval 08-405 26 40 (Axberger), direktval 08-405 27 31
(Lundh), direktval 08-405 2775 (kansliet) Regeringsbeslut 1994-09-29, nr 10.
Tillsättande av en kommission om utredningen av mordet på statsminister Olof Palme.
Kommissionen beräknas avsluta sitt arbete senast den 31 juli 1999.
3. 1995 års vapenutredning (Ju 1995:04)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1995:
Särskild utredare:
Fernqvist, Dan, hovrättslagman (fr.o.m. den 8 maj 1995 t.o.m. den 31 mars 1998)
Experter:
Lundin, Bjarne, polisintendent (fr.o.m. den 15 juni 1995 t.o.m. den 31 mars 1998)
Nordenström, Sven-Bruno polisintendent (fr.o.m. den 15 juni 1995 t.o.m. den 31 mars 1998)
Perklev, Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 juni 1995 t.o.m. den 31 mars 1998)
Segge, Dan, chefsåklagare (fr.o.m. den 15 juni 1995 t.o.m. den 31 mars 1998)
Sekreterare:
Salvall, Eva-Charlotte, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 juni 1995 t.o.m. den 30 april 1998)
Lokal: departementens utredningsavdelning Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 GÖTEBORG, tel. växel 031-10 50 00, direktval 031-10 51 18 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se dir. 1995:39.
Utredningen har avgett
(SOU 1996:50) Förbud mot vapen på allmän plats m.m. - delbetänkande
(SOU 1998:44) En samlad vapenlagstiftning Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1995 års domstolskommitté (Ju 1995:05)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1995 och den 20 mars 1997:
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:4
Ordförande:
Hiibinette, Bertil, generaldirektör (fr.o.m. den 27 oktober 1995 t.o.m.
den 30 november 1998) Ledamöter:
Andreasson, Kia, led. av riksdagen /mp (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Beyer, Claes, advokat /f (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Fagerström, Ann-Marie, led. av riksdagen /s (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Granström, Per Erik, led. av riksdagen /s (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Heilman, Jan, pol. sekreterare /s (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m.
den 30 juni 1998)
Johansson, Ulla-Britt, kommunalråd /s (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Jonsson, Aina, socionom, /s (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Jonsson, Veronica, kamrer /c (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Magnusson, Göran, led. av riksdagen /s (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Streiffert, Helena, jur.kand. /kds (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m.
den 30 juni 1998)
Svensson, Ove, rådman /v (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Thelin, Krister, hovrättsråd /m (fr.o.m. den 24 november 1995 t.o.m.
den 30 juni 1998) Sakkunniga:
Broomé, Bo, hovrättspresident (fr.o.m. den 1 november 1995 t.o.m.
den 30 juni 1998)
Jonasson, Hans-Erik, lagman (fr.o.m. den 1 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Orrhede, Björn, kammarrättspresident (fr.o.m. den 15 februari 1996 t o.m. den 30 juni 1998)
Persson, Kjell, lagman (fr.o.m. den 29 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Stävberg, Carina, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Opener:
Billum, Susanne, chefsjurist (fr.o.m. den 15 december 1995 t.o.m. den 31 augusti 1996)
Björlin, Göran, advokat (fr.o.m. den 15 december 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Bredberg Pettersson, Maria, departementssekreterare (fr.o.m. den 22 april 1997 t.o.m. den 30 juni 1998)
Cederdahl, Meijt, byråsekreterare (fr.o.m. den 15 december 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Heuman, Sigurd, lagman (fr.o.m. den 15 december 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Kvennberg, Janåke, lagman (fr.o.m. den 1 februari 1997 t.o.m. den 30 juni 1998)
Lundin, Anna-Karin, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 december 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Nordblom, Bertil, budgetchef (fr.o.m. den 1 november 1995 t.o.m. den 25 november 1998)
Riberdahl, Solveig, bitr. riksåklagare (fr.o.m. den 15 december 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Rubenson, Stefan, departementsråd (fr.o.m. den 6 februari 1996 t.o.m.
den 30 juni 1998)
Wingqvist Ekholm, Katarina, rådman (fr.o.m. den 15 december 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Årestad-Rosberg, Eva, polisintendent (fr.o.m. den 15 december 1995 t.o.m. den 30 juni 1998)
Ängmo, Helén, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1996 t.o.m. den 21 april 1997)
Sekreterare:
Bagge, Susanne, jur.kand. (fr.o.m. den 1 januari 1996 t.o.m. den 31 december 1996)
Holmgren, Birgitta, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 november 1995 t.o.m.
den 31 december 1998)
Lind, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 augusti 1995 t.o.m. den 31 december 1995)
Nordenson, Torbjörn, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1996 t.o.m.
den 31 oktober 1998)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Box 2001, 550 02 JÖNKÖPING, tel. direktval 036-15 65 98 (Holmgren)
Direktiven för kommittén, se dir. 1995:102, dir. 1997:50. och dir. 1998:22 Kommittén har avgett
(SOU 1998:88) Domaren och Beredningsorganisationen - utbildning och arbetsfördelning.
Kommittén beräknas avsluta sitt arbete den 29 juni 1998.
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:5 5. Brottsofferutredningen (Ju 1995:07)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 juni 1995:
Särskild utredare:
Bishop, Karin, f.d. lagman (fr.o.m. den 1 januari 1996 t.o.m. den 30 april 1998)
Experter:
Appelgren, Leif, kammaråklagare (fr.o.m. den 19 januari 1996 t.o.m.
den 31 mars 1998)
Bjelle, Britta, generaldirektör (fr.o.m. den 19 januari 1996 t.o.m. den 31 mars 1998)
Lindgren, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 januari 1996 t.o.m. den 31 mars 1998)
Lassenius, Börje, med.dr. (fr.o.m. den 20 februari 1996 t.o.m. den 31 mars 1998)
Luotero-Salzmann, Marjukka, advokat (fr.o.m. den 19 januari 1996 t.o.m. den 31 mars 1998)
Mansnérus, Annika, socionom (fr.o.m. den 20 februari 1996 t.o.m. den 31 mars 1998)
Moberg, Staffan, förbundsjurist (fr.o.m. den 26 september 1996 t.o.m.
den 31 mars 1998)
Pettersson, Per, rådman (fr.o.m. den 19 januari 1996 t.o.m. den 31 mars 1998)
Renfors, Cecilia, hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 januari 1996 t.o.m.
den 31 mars 1998)
Sjösten, Mats, rådman (fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 mars 1998) Svärd, Lars, polismästare (fr.o.m. den 19 januari 1996 t.o.m.
den 31 mars 1998) Referensgrupp:
Beausang, Angela (fr.o.m. den 1 juni 1996 t.o.m. den 31 mars 1998) Engdahl, Sonja (fr.o.m. den 1 maj 1996 t.o.m. den 25 september 1996) Heimer, Gun (fr.o.m. den 1 maj 1996 t.o.m. den 31 mars 1998) Klette, Hans (fr.o.m. den 1 maj 1996 t.o.m. den 31 mars 1998) Kram, Ebon (fr.o.m. den 1 maj 1996 t.o.m. den 31 maj 1996) Lagerbäck, Björn (fr.o.m. den 1 maj 1996 t.o.m. den 31 mars 1998) Miller, Gunnar (fr.o.m. den 1 maj 1996 t.o.m. den 31 mars 1998) Sekreterare:
Jungerfelt, Karin, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 oktober 1996 t.o.m.
den 30 april 1998)
Sjösten, Mats, rådman (fr.o.m. den 6 november 1995 t.o.m. den 31 december 1996)
Lokal : Departementens utredningsavdelning, Postadress: Lilla ängsgatan 3, Box 347, 401 25 GÖTEBORG, tel. växel 031-701 53
50, direktval 031-701 53 68 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se dir. 1995:94.
Utredningen har avgett
(SOU 1998:40) Brottsofferutredningen Vad har gjorts? Vad bör göras?
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Förmånsrättskommittén (Ju 1996:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 december 1995:
Ordförande:
Håstad, Torgny, justitieråd (fr.o.m. den 1 april 1996) Ledamöter:
Berglund, Rune, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1996) Bäck, Laila, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1996)
Börjesson, Margareta, kammarrättsråd (fr.o.m. den 14 juni 1996) Erlandsson, Eskil, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 mars 1997) Granberg, Lars U, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1996) Harding Olsson, Bengt, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1996) Rindborg, Stig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1996) Rosengren, Per, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1996)
Starrin, Karin, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1996 t.o.m. den 12 mars 1997)
Stenberg, Leif, ekonomichef (fr.o.m. den 14 juni 1996) Zakrisson, Kristina, led. av riksdagen
Sakkunniga:
Bergström, Claes, professor (fr.o.m. den 18 juni 1996)
Dahl, Mats, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 juni 1996 t.o.m. den 30 april 1998)
Kihlgren, Tuula, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 juni 1996) Lindskog, Stefan, advokat (fr.o.m. den 18 juni 1996) Mellqvist, Mikael, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1998)
Petrelius, Magnus, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 juni 1996) Experter:
Andersson, Bertil, kronofogde (fr.o.m. den 26 augusti 1997) Danhard, Erik, förbundsjurist (fr.o.m. den 25 september 1997) Eklöf, Lars-Olof, jur.kand (fr.o.m. den 18 juni 1996)
Fagerlund, Mats, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 april 1998) Fischer, Gösta, direktör (fr.o.m. den 18 juni 1996)
Fura-Sandström, Elisabet, advokat (fr.o.m. den 18 juni 1996) Hamskär, Ingemar, chefsjurist (fr.o.m. den 18 juni 1996) Knutsson, Margit, förbundsjurist (fr.o.m. den 15 augusti 1997)
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:7 Sjöstrand, Roger, ombudsman (fr.o.m. den 18 juni 1996 t.o.m. den 24
september 1997)
Ternell, Mathias, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 juni 1996 t.o.m. den 22 april 1998)
Walterson, Frank, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 juni 1996) Wigart, Anne, förbundsjurist (fr.o.m. den 18 juni 1996 t.o.m. den 14 augusti 1997)
Östlund, Christer, jur.kand (fr.o.m. den 18 juni 1996) Sekreterare:
Norling Jönsson, Ylva, rådman (fr.o.m. den 1 juli 1996)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Västergatan 47, Box 187, 201 21 MALMÖ, tel. växel 040-35 58 55, direktval 040-35 57 95 (sekr.)
Direktiven för kommittén, se dir. 1995:163, dir. 1997:26 och dir 1997:82.
Kommittén beräknas avsluta sitt arbete senast den 31 december 1998.
’7- Ärvdabalksutredningen (Ju 1996:03)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 7 mars 1996:
Särskild utredare:
Thelin, Krister, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 april 1996 t.o.m. den 31 augusti 1998)
Sakkunniga:
Eka, Anders, administrativ direktör (fr.o.m. den 22 april 1996 t.o.m.
den 31 augusti 1998)
Sjöblom, Per, departementsråd (fr.o.m. den 22 april 1996) t.o.m. den 31 augusti 1998)
Experter:
Bergquist Levin, Catharina, chefsrådman (fr.o.m. den 15 november 1996 t.o.m. den 31 augusti 1998)
Boström, Thomas, bankjurist (fr.o.m. den 22 april 1996 t.o.m. den 31 augusti 1998)
Engqvist Lunning, Ingrid, administrativ direktör (fr.o.m. den 22 april 1996 t.o.m. den 14 november 1996)
Persson, Inger, advokat (fr.o.m. den 22 april 1996 t.o.m. den 31 augusti 1998)
Svedberg, Ingrid, skattedirektör (fr.o.m. den 22 april 1996 t.o.m. den 31 augusti 1998)
Sekreterare:
Adolfsson, Katarina, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 juni 1996 t.o.m.
den 31 augusti 1998)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Västergatan 47, Box 187, 201 21 MALMÖ, tel. växel 040-35 57 00, direktval 040-35 58 07 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se dir. 1996:18.
Utredningen har avgett
(SOU 1996:160) Bouppteckningar och arvsskatt - delbetänkande (SOU 1998:110) Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförklaring.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredningen om det allmännas skadeståndsansvar vid överträdelse av EG-rätten (Ju 1996:04)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 april 1996:
Särskild utredare:
Skarhed, Anna, rådman (fr.o.m. den 1 maj 1996 t.o.m. den 16 februari 1998)
Sakkunniga:
Antemar, Gudrun, kansliråd (fr.o.m. den 14 juni 1996 t.o.m. den 17 mars 1997)
Holmgren, Kristina, rättssakkunnig (fr.o.m. den 14 juni 1996 t.o.m.
den 16 februari 1998)
Mellqvist, Mikael, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 mars 1997 t.o.m.
den 16 februari 1998) Experter:
Pehrson, Lars, professor (fr.o.m. den 14 juni 1996 t.o.m. den 16 februari 1998)
Rustand, Håkan, byråchef (fr.o.m. den 14 juni 1996 t.o.m. den 16 februari 1998)
Lokal: Uppsala tingsrätt, Box 1113, 751 41 UPPSALA Direktiven för utredningen, se dir. 1996:31.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast den 30 januari 1998.
9. Kommittén för brottsförebyggande arbete (Ju 1996:05)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 juni 1996 och den 16 april 1998:
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:9 Ordförande:
Nilsson, Stig, kommunalråd (fr.o.m. den lOjuni 1996) Ledamöter:
Begier, Ann-Marie, generaldirektör (fr.o.m. den 1 december 1997) Fridh, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den lOjuni 1996)
Håkansson, Marianne, generaldirektör (fr.o.m. den lOjuni 1996 t.o.m.
den 30 november 1997)
Strid, Lars, förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1996) Sundin, Anita, sekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1996 t.o.m. den 30 november 1996)
Sakkunniga:
Andersson, Jan, byråchef (fr.o.m. den 3 november 1997)
Bäcklund, Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 juni 1996 t.o.m.
den 30 november 1997)
Lindelöf, Agneta, rådman (fr.o.m. den 1 september 1996 t.o.m. den 21 januari 1998)
Expert:
Alexandersson, Lars, byråchef (fr.o.m. den 5 december 1996 t.o.m. den 21 januari 1998)
Heckscher, Louise, ämnessakkunnig (fr.o.m. den 18 juni 1998) Winsnes, Ronnie, sektionschef (fr.o.m. den 24 juni 1996) Sekreterare:
Grevholm, Erik, beteendevetare (fr.o.m. den 1 februari 1998 t.o.m. den 30 september 1998)
Isaksson, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 mars 1997)
•lonstrand, Anita, länsförbundssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1996) Eitr. sekreterare:
Backhans, Mona, informatör (fr.o.m. den 16 februari 1998 t.o.m. den 31 oktober 1998)
E(>kal: Justitiedepartementet, Regeringsgatan 30-32, 103 33 STOCKHOLM, tel. direktval 0523-66 00 65 (Jonstrand)
^'rektiven för kommittén, se dir. 1996:48 och dir. 1998:31.
Kommittén har avgett
(SOU 1998:90) Steget före. Nedslag i det lokala brottsförebyggande arbetet.
0|nmittén beräknas avsluta sitt arbete senast den 30 april 1999.
10. Bulvanutredningen (Ju 1996:06)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 19 juni 1996:
Särskild utredare:
Munck, Johan, justitieråd (fr.o.m. den 25 juni 1996 t.o.m. den 30 april 1998)
Experter:
Berg, Gunnar, advokat (avled mars 1997)
Boman, Ragnar, civilekonom (fr.o.m. den 20 september 1996 t.o.m.
den 7 april 1998)
Dahlqvist, Anna-Lena, statsåklagare (fr.o.m. den 20 september 1996 t.o.m. den 7 april 1998)
Eriksson, Gun Jeanette, civilekonom (fr.o.m. den 20 september 1996 t.o.m. den 7 april 1998)
Lundmark, Greger, advokat (fr.o.m. den 20 maj 1997 t.o.m. den 7 april 1998)
Lundquist, Ulla, verkst. direktör (fr.o.m. den 20 september 1996 t.o.m.
den 7 april 1998)
Nordström, Per, chefsjurist (fr.o.m. den 20 september 1996 t.o.m. den 7 april 1998)
Ohlsson, Hans, revisionsdirektör (fr.o.m. den 20 september 1996 t.o.m.
den 7 april 1998)
Sjökvist, Björne, skattedirektör (fr.o.m. den 20 september 1996 t.o.m.
den 7 april 1998)
Sköldebrand, Barbro, fil.kand. (fr.o.m. den 20 september 1996 t.o.m.
den 7 april 1998) Sekreterare:
Loberg, Mats, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1996 t.o.m. den 31 maj 1998)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Västergatan 47, Box 187, 201 21 MALMÖ, tel. växel 040-35 58 55, direktval 040-35 58 73 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se dir. 1996:55.
Utredningen har avgett
(SOU 1998:47) Bulvaner och annat.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Buggningsutredningen (Ju 1996:07)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 12 september 1996:
Särskild utredare:
Arrfelt, Ulf, lagman (fr.o.m. den 12 september 1996 t.o.m. den 31 maj 1998)
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 11 Experter:
Alavaara, Kurt, kriminalinspektör (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m.
den 14 april 1998)
Alpsten, Börje, f.d. departementsråd (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m. den 14 april 1998)
Blomquist, Bo, verksjurist (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m. den 31 augusti 1997)
Boutz, Kristina, byråchef (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m. den 14 april 1998)
Brück, Connie, advokat (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m. den 14 april 1998)
Danielsson, Jan, chefsåklagare (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m. den 14 april 1998)
Groth, Elenor, verksjurist (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m. den 14 april 1998)
Heuman, Sigurd, lagman (fr.o.m. den 1 februari 1997 t.o.m. den 14 april 1998)
Jacobsson, Jörn, rådman (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.. den 14 april 1998)
Jennekvist, Leif, polisöverintendent (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m. den 14 april 1998)
Kvart, Johan, rättssakkunnig (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m. den 14 april 1998)
Lindberg, Helena, verksjurist (fr.o.m. den 1 september 1997 t.o.m. den 14 april 1998)
Olsson, Bengt, administrativ direktör (fr.o.m. den 1 februari 1997 t.o.m. den 14 april 1998)
Rekke, Nils, byråchef (fr.o.m. den 15 oktober 1996 t.o.m. den 14 april 1998)
Sekreterare:
Cohen, Dag, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1997 t.o.m.
den 30 april 1998)
Henriksson, Lars, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 september 1996 t.o.m. den 14 april 1998)
Olsson, Bengt, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 september 1996 t.o.m.
den 31 januari 1997)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Västergatan 47, Box 187, 201 21 MALMÖ, tel. växel 040-35 58 55, direktval 040-35 58 70 (Henriksson), 040-35 58 80 (Cohen)
direktiven för utredningen, se dir. 1996:64.
Utredningen har avgett
(SOU 1998:46) Om buggning och andra hemliga tvångsmedel.
Lppdraget är därmed slutfört.
12. Kommittén för utvecklingssamarbete på rättsområdet (Ju 1996:09)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 december 1996:
Ordförande:
Larsson, Ulf, tidigare generaltulldirektör (fr.o.m. den 24 februari 1997) Vice ordförande:
Heckscher, Sten, rikspolischef (fr.o.m. den 10 mars 1997) Ledamöter:
Colliander, Per, byråchef (fr.o.m. den 10 mars 1997) Bylén, Per, byråchef (fr.o.m. den 10 mars 1997)
Folkesson, Rolf, handläggare (fr.o.m. den 10 september 1998) Johansson, Birgitta, avdelningschef (fr.o.m. den 10 mars 1997) Lager, Maria, polisintendent (fr.o.m. den 10 mars 1997) Tamm, Lise, kammaråklagare (fr.o.m. den 1 december 1997) Åberg, AnnLis, enhetschef (fr.o.m. den 10 mars 1997 t.o.m. den 9 september 1998)
Åberg, Kazimir, byråchef (fr.o.m. den 10 mars 1997 t.o.m. den 30 november 1997)
Sakkunniga:
Brandt, Anna, kansliråd (fr.o.m. den 10 mars 1997 t.o.m. den 28 september 1998)
Ronnås, Lars, kansliråd (fr.o.m. den 29 september 1998)
Stavås, Pia, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 mars 1997 t.o.m.
den 28 september 1998)
Strömberg, Peter, departementsråd (fr.o.m. den 27 oktober 1997) Wetterqvist, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 september
1998) Expert:
Åshuvud, Ulrik, kansliråd (fr.o.m. den 27 oktober 1997) Sekreterare:
Frick, Anders, förbundssekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1997) Åshuvud, Ulrik, kansliråd (fr.o.m. den 10 mars 1997 t.o.m. den 26 oktober 1997)
Lokal: Regeringsgatan 30-32. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 STOCKHOLM, tel. växel 08-405 10 00, direktval 08-405 47 43 (Frick)
Riktlinjer för kommittén:
Regeringsbeslut 1996-12-12, nr 33
