Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
Rapport R93:1981
Lågenergihus i Mullsjö
Stig Axell
institutet för byggdokumentätion
Accnr 81-1275
K
R93:1981
LÂGENERGIHUS I MULLSJÖ
Stig Axe11
Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 771413-1 från Statens råd för byggnadsforskning till ATRIO arki
tektkontor i Jönköping AB.
sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat.
R93:1981
ISBN 91-540-3529-5
Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm
LiberTryck Stockholm 1981 116079
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING ... 4
1 BAKGRUND ... 5
1.1 Mullsjö samhälle ... 6
1.2 Situationsplan ... 7
2 SYFTE ... 8
3 FÖRUTSÄTTNINGAR ... 9
4 HUSENS UTFORMNING ... 10
4.1 Plan och sektion... 10
4.2 Fasader... 11
4.3 Teknisk beskrivning ... 12
5 KOSTNADER... 14
6 BOENDEFÖRHÅLLANDEN ... 15
6.1 Kommentarer... 15
6.2 Tabell över boendeförhållanden 78-79 ... 16
6.3 Tabell över boendeförhållanden 79-80 ... 17
7 MÄTNINGAR... 18
7.1 Syfte... 18
7.2 Mätapparater... 18
8 VIDTAGNA ÅTGÄRDER ... 19
8.1 Solf ångare... 19
8.12 Tabell över total förbrukning av tapp varmvatten ... 20
8.2 Värmeväxlare... 21
8.21 Tabell över genomsnittlig energivinst i värmeväxlare hustyp Les ... 22
8.3 Tilläggsisolering... *... 23
8.31 Temperatur... 23
9 MÄTRESULTAT OCH BERÄKNINGAR ... 24
9.11 Tabell över totalförbrukning 78-79 ... 24
9.12 Tabell över totalförbrukning 79-80 ... 25
9.2 Tabell över totalförbrukning 79-80 hus Les... 26
9.3 Tabell över totalförbrukning 79-80 hus R... 27
9.4 Tabell över beräknat energibehov och genomsnittlig uppmätt energiförbrukning kwh/mån... 28
10 RESULTAT... 29
10.1 Besparing... 29
10.2 Lönsamhet... 29
Bakgrund
I Mullsjö kommun uppfördes 21 st grupphus av två stor
lekar på totalentreprenad, där ATRIO var projektor och Bygg-Sjögren entreprenör. Kommunen lät entrepre
nören disponera ytterligare fyra tomter för att upp
föra hus med låg energiförbrukning.
Syfte
Att med enkla, kända standardkomponenter uppföra hus med låg energiförbrukning.
Förutsättningar
De hus som uppfördes på totalentreprenad var av två storlekar, 108 och 139 m2. Den större hustypen skulle vara referensobjekt, varför lågenergihusen skulle ha samma planlösning. Byggsystemet skulle vara likartat för att få låga kostnader. Både referenshusen och lågenergihusen är orienterade mot söder.
Åtgärder
De ändringar som utfördes på lågenergihusen jämfört med referenshusen var följande:
större fönster mot söder, mindre mot norr - solfångare för tappvarmvatten
- ökad isolering i golv, väggar och tak - möjlighet till sänkt nattemperatur
mekanisk till- och frånluft med värmeväxlare Kostnader
Produktionskostnaden ökade med ca 39.000 kr, kost
nadsläget april 1977.
Resultat
Energibehovet för uppvärmning av hus och tappvarm
vatten blir i lågenergihusen ca 11.600 kwh/år och i referenshusen 17.500 kwh/år sedan lågenergihusen omräknats till samma innetemperatur som referenshusen 20°. Besparingen blir ca 6.000 kwh/år eller ca 33%.
Förbrukningen har varit ca 2.700 kwh/år högre än beräknat för lågenergihusen och 1.500 kwh/år högre än beräknat för referenshusen.
1 BAKGRUND
Mullsjö kommun har under 1970-talet uppfört småhus på totalentreprenad. 1977 vann Bygg-Sjögren i Jönköping en totalentreprenadtävling, där ATRIO var projektor.
Gruppen omfattade 21 st friliggande småhus i två stor
lekar. Placering på tomten och planlösning var sådan att husen utan större ändringar lätt kunde göras om till lågenergihus. Långsidan ligger mot söder och de flesta rummen är placerade mot söder. Därför begärde vi hos kommunen att få disponera ytterligare fyra tom
ter och här bygga fyra lågenergihus. Kommunen till
mötesgick vår begäran och lågenergihusen kunde byggas i följd efter de vanliga husen.
Fig 1.1 Mullsjö samhälle
Skala0100500
7
o
LD
Fig 1.2 Situationsplan Les = lågenergihus R - referenshus
Skala
2 SYFTE
Att, med enkla, kända standardkomponenter uppföra hus med låg energiförbrukning.
3 FÖRUTSÄTTNINGAR
De hus som uppfördes på totalentreprenad var av två storlekar 108 och 139 m2. Den större hustypen skulle vara referenshus, varför lågenergihusen skulle ha sam
ma planlösning. Husen byggdes som lösvirkeshus. Låg
energihusen skulle ha likartat byggsystem som övriga hus. Enda byggnadstekniska avvikelsen skulle vara tilläggsisolering. Långsidan på samtliga hus ligger mot söder och de flesta fönster är placerade mot sö
der, varför husen är jämförbara beträffande planlös
ning och orientering.
Tappvarmvatten uppvärms i elberedare, lågenergihusen har förutom elberedare även solfångare.
Ventilationen i referenshusen är mekanisk frånluft, i lågenergihusen mekanisk till- och frånluft.
Anm.
Referenshusen benämns R.
Lågenergihusen benämns Les.
4 HUSENS UTFORMNING
FÖRRÅD GARAGE
SOVRUM 10,1 SOVRUM 8,6
T VÄT- SOVRUM
G G I G I L gIgjgiG
SOVRUM 11,3 RUM 20,5
VARDAGSRUM 26.7
PLAN
LÄGENHETSYTA: 139,4 M2
kRMEVÄXLARE
SEKTION
Skala
0 1 5 m
Fig 4.1 Plan och sektion hus Les
11
FASAD MOT VÄSTER
FASAD MOT SÖDER
FASAD MOT ÖSTER
Skala
0 1 5 m
wum_n_i—1
Fig 4.2 Fasader hus Les
4.3 Teknisk beskrivning
golv
väggar
tak
Referenshus typ R 90 mm direkts lipad btg 200 mm lättklinker kantblock av lättklinker k = 0,39/0,26
120 mm fasadtegel luftspalt
30 rrm fasadskiva mineralull
120 mm mineralull mellan reglar
plastfolie 13 mm gipsskiva k = 0,25
taklutn 14°
betongtakpannor bär- och ströläkt underlagspapp
17 mm panel takstol c 1200 mm 50 mm mineralull bygg- matta
170 mm mineralull bjälk- lagsskiva
plastfolie, armerad glespanel, 9 mm gipsplank k = 0,18
Lågenergihus typ Les 100 mm direktslipad btg 100 mm mineralull, i rand
fält ytterligare 20 mm 100 dräneringslager siroc sockelelement k = 0,24/0,21 120 mm fasadtegel luftspalt
30 mm fasadskiva mineral
ull
120 mm mineralull mellan reglar
70 mm mineralull mellan förskjutna reglar 13 rrm gipsskiva k = 0,17
taklutn 14°
betongtakpannor bär- och ströläkt underlagspapp 17 mm panel takstol c 1200 mm
50 ran mineralull byggrratta 150tl50 mm mineralull, bj älklagsskiva
plastfolie, armerad glespanel
9 rrm gipsplank k = 0,12 uppvärm- direktverkande el
ning elslinga 400W utefter sockel
direktverkande el med nattsänkning
individuellt i varje rum termostatstyrd elslinga 400W utefter sockel tappvarm- tank 300 1 med elpatron
vatten
tank 300 1 med elpatron + solkollektorer 8 m2 med cirkulationspump och tank 300 1
ventila- mekanisk frånluft tion
mekanisk till- och från
luft med värmeväxlare fönster 3-glas, k-värde.1,8 3-glas k-värde 1,8
13
Referenshus typ R lågenergihus typ Les
fönsterarea inkl karmar mot
norr 4/5 m2 2,8 m2
söder 11,7 m2 14,0 m2
öster 1,2 m2 1,2 m2
väster 2,3 m2 2, 3 m2
dörrarea inkl karmar mot
norr 3,0 m2 3, 0 m2
söder 1,5 m2 0, 5 m2
5 KOSTNADER
Produktionskostnad för R-huset var ca 275.000 kr inkl tomt och ca 316.000 kr för Les-huset i kostnadsläget april 1977.
Pantvärde för R-huset var 251.000 aug 1977 och för Les-huset 296.000 i okt 1977.
Kostnader för ändringar i Les-huset fördelar sig enligt nedan
Ökad isolering Solfångare Värmeväxlare Nattsänkning Tomt
Totalt
12.000 kr 16.000 kr 9.500 kr 1.500 kr 2.000 kr 41.000 kr
6 BOENDEFÖRHÄLLANDEN
6.1 Kommentarer
Frågeformulär har vid mätperiodens slut sänts till de boende, där de har fått svara på vissa frågor om boendeförhållanden enl tabell 6.2 och 6.3.
Här framgår bl a att:
Lågenergihusen har i genomsnitt 1° högre innetempera- tur.
Lågenergihusen har hälften av garagen isolerade, i övriga hus en tredjedel.
I lågenergihusen har tre fjärdedelar motorvärmare, i övriga hus hälften.
I lågenergihusen har samtliga diskmaskin, i övriga hus hälften.
I lågenergihusen har de boende varit bortresta mer än i övriga hus.
Tabellöverboendeförhållandenundertiden1/81978-1/81979
r- CM CM i O rD TÖ Gi LO LO 1 ro
LO \ i—1 ■f-1
1—1 P
vO CM CO CM i 1 TÖ TÖ O'1 CO 1 1 ro
i—1 rH
LO CM 1 CM o TÖ 1 O |H| CM 1 rHlCM ■■ 1
LO CM rH ro
1—1 q
CM 1 CM i 1 TÖ 1 O CM ! 1 ro
rH CM
0
ro LO 1 CM i 1 TÖ ! O i—1| CM 1 H 0\ O)
CM Pm 0)
q
CM CM CO i 1 TÖ TÖ O rH 1 CM 1—1 ro
1—1 CM CO •n
1—1 CM CM i—1 fö 1 TÖ M O CO 1 1 ro
1—1 •»-i CM -i-1
_ o CM CM CM i 1 TÖ TÖ i—11 CMH CM 1 1 ro
•i-!
-P i—1
oi
cn CM CM i 1 TÖ P rH H1 1 1 ro
CM ■|—l
00 CM COi—1[ CN i 1 TÖ tö i—11 CM H1 1 1 ro
rH
b i—1
r- CM rH i—11 CM i 1 TÖ Dl O CO 1 co fÖ
rH *r~l
VO CM i—1 i 1 TÖ P cr> O ro
i—i ••H
LO CM 1 CM i 1 TÖ 1 o
CM
1 1 —1| CN
CM CM i 1 TÖ -Q i—1 i—l| CM i—l| CM I>
0 CM ro
CM •f~i
01 ro CM 2 1 2 rö o TÖ TÖ CM CO rHlCM CO
0 CM ro
LO \ CM 1
1—1 A
@ CM CM CM i—1 1 1 TÖ 12 i—1
CM
TIT 1 r- CM ro
•r~l 01
éd
CM CM CM fÖ o TÖ TÖ i—il CM C" i>
0 CO 1—i[ CN LO
rH DJ rD CM
C*
ro
C* Ö 0*
q 1 oj ro
O• ro C* q > C* P 0-
CD q OJ fÖ ( ) q
TÖ o -p q P q ro
q 0) P c ro (J > -p
p 0 A 0) -p
-P TÖ 0) > > q ro
OJ P 01 (|j q
&
OJ q TÖ q TÖ q ft
q Öl UJ OJ C ro °ro C*
fö fÖ 1—1 q TÖ :ro ft ro a ro
01 q 1—1 OJ > '0 R
J> 0* fÖ OJ i—i p q w q q R
q OJ Di i—i ro ■0 :ro P ro
:rö Cn q OJ q q > -p ,-C
>
§
-H 0* ro P q :ro q ro0* q . q TÖ q -P ro > ro q D>
g C« :ro ro Cn rö ro ro ro c q ro ro
q > Di C til rû TÖ q *H ro q p, TÖ
r*j q q $ ro c* X •H TÖ
H ro :0 -P Q TÖ ro P ft -p 01 Ph p ro •d
£> rO M-I fö ïï <D ro ofö ro -p ä
U q P tö S q q q R P ro
q OJ :[ö q p 0) -P "Iti 40 w R ro q
> :f3 p» q ro > -p P P q ro
0] -P t -p o q Ê rH q 01 t? Di
P q q 01 A q ro ro p ro p •H :ro ro
X <! <Ü < H P ro p w X P
h Eh Q P p
Tabellöverboendeförhållandenundertiden1/81979-1/81980
17
ro vo
vO CM CM i—1 fÖ o o Ti Ti 00 vO i 0-N*
i—1 •f-) LO Ov \
1—1 Q
LO CM ro CM 1 1 O Ti Ti av LO 1 LO 1 i
—1 Ov «—i
H1 CM 1 CM fÖ 1 O T5 1 o 1 1 1 i
—1 •>—) Ov CM
ro LO 1—1 ro 1 1 fÖ Ti X2 O LO 1 I> 1
i—1 t-) CM
CM CM 1—1 ro 1 1 O Ti Ti av 1> l> 1
i—1 CM 1—1
i—1 CM 1—1 CM 1 1 1 Ti X! av H1 1 H1 1
i—1 «—i
O CM CM 1—1 fÖ 1 1 Ti Q o ro 1 1 1
i—1 'r_l CM
av CM ro 1—1 1 1 O T5 Ti O LO 1 1 1
CM CM
co CM ro 1—1 1 1 1 Ti Ti CM 1 1 0
\ CM LO X!
i> CM rH rH[CM 1 1 06 Ti b
20 CN 1—1 ro 0
LO VO CM 1-1 i-H 1 1 1 Ti Q O H1 •ö1 vo 1
CM
LO CM 1-1 i—1 fÖ 1 O Ti X av H1 1 1 1
•r—) Ov «—i
CM CM CM 1 1 O Ti X o i—1| CM i—ll CM r- 0CM CM CM
i—1
ro CN 2 1 2 fö o O Ti Ti CM ro rHl CM O 0
rH •f"! U ) LO CM CM rH 1—1
CM CM CM i—1 1 1 1 Ti Q CM 1 I> 0
CM ro
1—1 CM CM r-Hl CM fÖ O o Ti Ti O O- 1 O' 0
rH ‘r—1 IO OV \ \ CM ro
1—1 Q Q
o>
0* -P
p CD
fÖ P
ft •fÖ O*
fÖ > fÖ
Ti rH
0* o* C) o*
T p p rP (1) fÖ
P fÖ p O* P > a» X 0*
:?Ö ft rP P fÖ o P
> fÖ U fÖ -P p Xu CD (D 0« P Ti U1 rP P (1) > -P
<D fÖ
V, p O U< cD -P
'U Ti U) > > P rö
P p P w m p
fö 0) :fÖ Ti P 3 P ft
-P O' > 0) (D ofö
(D cm I o '<~1 r—I
CM
I fÖ I
m fö [> I
$5-1 O*
fö CD
CO ft
> fö
O*
PP
&
en :0 -P
4M fö
ß
&
5 5 5
III
:rö -p ^3 (D -P
%ft C
> P ) IPP
W ft H C1 ft ft
oI—I
rH
H1Ov
I fÖ I M1 OJ
vO H1
cm ro
-P(D oföP p(D
1 I
<D>
5
P fÖ
5' .
CO 4M
<D P
5 5 y n>
fi 5
O I co lo > y
^8 Ü
O I *H OOP
CM CD ft Ti fÖ
o JL'1"!ro ftr-j
ro P P fö ■* i
OO
0c°5 £
i
O I <n rr > l-i
CM O g
O I -H
LO fti—I CM P P fÖ '' I
8n > Q
i—I O CD PTi O I CO
O ftp
CM P fö fö ë
Cl i -P
CM H CO ftH
H1 rH PP
rM P'r_>
o*ro P(O
•H S’
i—ICO
i—I(D
•a
-p 5
:0
■a
o-P
T5CD
S 43 5 -a
Ti rV <2
rH O ftj fH O S'
:fÖ co £
w v J H > ft
7.1 Syfte
Mätningar skulle utföras så att man kunde få reda på:
a) Hur mycket energi tillföres genom solfångarna b) Hur mycket energi sparas i värmeväxlarna
c) Hur mycket energi sparas genom extra isolering För att inte komplicera mätningarna skulle nattsänk
ning inte användas under mätperioden. Tyvärr har natt sänkning använts. Detta påverkar dock slutresultatet obetydligt, varför hänsyn ej har tagits. Mätperioden skulle pågå under två år aug 78 - juli 80. Mätningar
na utfördes 1 gång per månad.
7.2 Mätapparater 1. Referenshus
På sju hus installerades elmätare för mätning av el-energiåtgång för uppvärmning av tappvarmvattnet 2. Lågenergihus
Elmätare installerades för mätning av el-energiåt
gång för uppvärmning av tappvarmvatten.
Vid solfångarna monterades en integrerande värme- mängdsmätare som mätte tillskottsenergin från sol
fångarna .
Anm. Värmemängdsmätarna på solfångarna har tidvis satts igen p g a skräp i ledningarna.
En elmätare installerades för att mäta energiåt
gången på cirkulationspumpen till solfångarna.
På värmeåtervinningsaggregaten installerades en specialbyggd värmemängdsmätare, som mätte överförd energi mellan frånluften och tilluften.
En elmätare installerades för att mäta förbruk
ningen på fläktmotorn med elvärmare.
3. Samtliga hus
Elkraftleverantörens elmätare avlästes.
8 VIDTAGNA ÅTGÄRDER
8.1 Solfångare
Solfångarna är av Sv Fläktfabrikens fabrikat, typ Sunterm. Solkollektorytan är 8 m2. Systemet har egen ackumuleringstank med volymen 300 1. Som värmebärare används frysskyddat vatten. Vattnet värms i solkollek- torerna och transporterar sitt värme till tappvarm
vattnet via en värmeväxlare i ackumuleringstanken.
Vid behov eftervärms vattnet i den separata varmvat
tenberedaren med en elpatron. Reglersystemet styr start och stopp av cirkulationspumpen på ett sådant sätt att pumpen är i drift så snart solenergi kan upptas. För att förhindra kokning i tanken finns en maxtermostat, som stoppar cirkulationspumpen när tank
temperaturen nått 95 .
Förbrukningen för referenshusen är i genomsnitt 3150 kwh pr år, för lågenergihusen 4150 kwh pr år. Famil
jerna i husen med solfångarna har annorlunda levnads
sätt, vilket framgår av frågeformuläret. Verknings
graden är i genomsnitt ca 50% för solfångarna. Anta
let soltimmar under den aktuella mätperioden har av
vikit från medeltalet enl fig 8.11.
Besparingen är ca 2.000 kwh/år. Detta motsvarar ca 400 kr i energikostnader. Systemet kostade ca 16.000 kr. Besparingen ger 2,5% ränta på nedlagt kapital.
Antal soltim- ■ pr rrån"
a s o n d jfmamj jasondj fmamj j
man
Fig 8.11 Solskenstimmar
____ solskenstider 1961-1975 i Jönköping, avviker uppskattningsvis 8 % från Sturup
---- solskenstider i Sturup aktuell period, uppgifter från Jönköping saknas
Solskenstimmar per år, medeltal 1961-1975 1499 tim, 1978 1668 tim, 1979 1672 tim
Tabellövertotalförbrukningavtappvarmvatten.
-p r£ r£ r£ ft ft ft ft ft ft
Q) £ £ £ 5 (1) £ £ £ £
£ ft ft ft ft £ ft ft ft ft
°rd o O o o °rd o LO LO o
o O 00 CO i> o ft LO
rd CM CO Ol CM rd o 1—1 o 1—1
i—i CO CM 1—1 ft CM CO CM CM ft
«—i O O LO LO i—i o LO LO O
£ LO o CO CO £ CO CT> O O
i CM 1—1 1—1 CM ',—i CM CO ft
£ LO LO o LO £ o O O o
£ CM vO O» LO £ o CTi O o>
•i-1 CM CM CO CM CM CM
i LO LO LO O -<—i LO LO LO O
fö O CO CO r- rd CO 00 CM
B CO i—1 CM co B CM i—1 CM ft
£ O O O o £ O LO LO o
ft 00 1—1 C-" CO ft i—1 VO VO CO
rd CM CM i—1 CO rd CO 1—1 CM ft
£ O O o o £ o LO LO o
rd VO i—1 1—1 CM rd CO 00 ft vO
£ CM CM 1—1 CO B CM i—1 i—1 CO
X! O O LO LO ft 00 LO VO o
0) O vO CJ1 LO CD 00 vO i—1 CO
M-) CO CM CO ft CM CM CM ft
£ o O 1 o £ LO O O o
rd r-* O r- rd O'* CO CM o
’ft CM CM CM i CM CM CO
u O O LO LO U LO LO O LO
(D vO i—1 vO r- CD CM 00 CM o
CM CO CO ft CM CM CO
> LO o LO LO > LO O LO LO
0 O ft o ft 0 CO CM CO LO
£ CO i—1 CM CO £ CM CM CM
-P O O LO LO ft LO O LO LO
ft i—1 LO i—1 vO ft CO vO VO CM
0 CO CM CO LO 0 CM i—1 1—1 CO
ft CM O O O ft O LO O LO
(D vO CM CO O CD LO CM O CM
CO CM CM 1—1 ft CO CM ft CM CO
Di O O o O ft LO o O O
£ CO CO CO VO £ CM o vO vO
rd i—1 i—1 1—1 CM rd CM 1—1 i—1 CM
r£ ft ft ft ft ft ft
r£ £ £ £ £ £ £ £
£ ft ft ft ft ft ft ft
ft 1—1 1—1 w i—1 1—1 i—1 W
1—1 OJ 0 CD 0) 0
<D CO CO
CO CO CO CO
Q) CD 0) CD
01 ft ft 01 ft ft
cr. o
r> ft ft ft 00 ft ft ft
i >■» 1 £>i
CO -P -P -P ft ft -P
o CO CO CO i> CO CO CO
cr» £ £ £ c £ £ £
■—i ft X ft i—i HI HI ft
21
8.2 Värmeväxlare
Lågenergihusen har försetts med värmeväxlare typ AB Svenska Fläktfabriken Rexovent. Apparaterna har pla- ceräts på vinden. Aggregatet har skilda till- och frånluftskanaler. Fläktarna är av radialtyp och har varvtalsreg1ering med tyristor. Värmeväxlaren är av tvärströmstyp. Den är uppbyggd av plana och korru
gerade korslagda aluminiumlameller. Aggregatet har automatisk avfrostning med elvärme, som tillika för
värmer luften vid låga yttertemperaturer. Systemet är inställt för 0,5 omsättningar per timme. Ett ma
nuellt spjäll är inbyggt i spiskåpan och används för forcering av luftflödet genom kåpan. Betr täthet upp
fyller huset max 3 omsättningar per timme vid 50 Pa tryck.
Energivinsten är ca 3.100 kwh per år, vilket framgår av separat tabell 8.21. Det motsvarar ca 600 kr i energibesparing. Installationen kostade ca 9.000 kr 1977. Prisökning till idag har ej skett, varför in
stallationskostnaden idag helt täcks av statliga lån.
Besparingen ger 6,7 % ränta på nedlagt kapital.
Energivinsten var lägre under andra året. De boende har uppgivit samma innetemperatur under mätperioden.
Medeltemperaturen utomhus var i stort sett lika under båda vintrarna. Orsaken till minskad energibesparing är oklar. Hus 3 har 1.800 kwh och hus 4 har 5.700 kwh högre energiförbrukning under första året jämfört med andra året. Detta tyder på högre innetemperatur första året, vilket ger större energivinst från värmeväxla
ren .
.21TabellövergenomsnittligenergivinstivärmeväxlarehustypLes
p -P O
1 On r—1
0 0 CM On CM
P P LO LO On
°0 r- CO Oh °rd LO LO 1—1 • • .
Cm r- i—i CO On CO r—1 i—1
0 o~ CO 0 LO CO
i—1 i—i CO CM i—1 CM
CO LO O LO
CO O 00
LO CO CM i—1 CO
i—1 LO CO O' i—I LO On O'
G o LO CO P r—4 O' CO
'r_i CM i—i ■f-1 CM 1—1 CM CO CO LO
CM LO LO
LO i—1
P CO LO CO G CO 00 O •
P On O' CM G LO LO 1—1 1—1 CO
•|—) i—1 i—1 ■f-i i—1 1—1
LD CO CM i 00 00 O i—1 00 CO o
rd LT) LO On 0 LO on CO CM rH
b CM i—1 e CM 1—1 on CO i—1
i—1 CO
p O LO p LO O' CO
a LD O' O' a CM LO LO
rd CO 0 CO CM
P CO LO CO P LO O' CO
rd On CM O' 0 00 rH LO O
B 1—1 CO e CM CM CO
cm
G LO LO O g «—1 CM CJL O'
0 VO CO CO 0 O' CO CO On
4-1 LT) CM co 44 LO CO CM i—i
G O O O G 1—1 O'
rd O 0 LO CM CM
■«■o LD CM CO •l~l LO CM CO "nT LO CO CM
CO O' LO
CO CO
U LO O' 00 U 00 LO CO 0 • • •
0 CM CO CO 0 O P 1—1 CM
03 O CM 03 LO CM CO °0
P CO O CO CM
> O O' CO > LO 1—1 LO 0 CO CO
0 O LO CO 0 i—1 O' 03 cm cm o
G CO G 'TT CO G •
G
G O CO O' 4-> O CO O' 0
G LO O' O' G O O' CM 0 CM O' o O'
0 CO CM 0 CO G i—I CO 00
LO CO CM
0 •
ft LO LO O a i—1 LO LO G i—I CO
(1) CO 00 LO 0 LO LO CO rG
0 CO CM 0 CM r4
a i—1 1—1 CO 00
0 CO cm CO
O' LO CM en O' CM LO 0 CM LO LO
P r- O' O G LO LO O P • • •
rd CM CM 0 i—1 1—1 LO i—I CO
P :0 44
G G g: G G G
£ £ £ £ P £ £
G G G r* 0 r* G
rG rG G G
-P -P £ -p -P £ •H G P £
44 rd G 44 0 G > 44 0 X
P Cn G en ■H G a
1—1 0 ■P i—1 0 -P O' i—1 0 P
G U 0 G P 0 P G P 0
°rd Cn G °0 en G 0 °0 Cn G
U en •H P en ■H G P tn •H
44 rd > 44 0 > 0 44 0 >
•H •H •H
-P -P en 4-> -P en P -P P en
en 44 P 0 44 P 0 0 44 p
G •H a; G •H 0 > G •H 0
•H P G •H P G :0 ■H P G
cm > 03 0 O > "d 0 On > 03 0
i> •H CO •P i—1 O' ■H
1 Cn P rd 1 en p 0 i—1 1 en P 0
CO P °rd g cm P °0 0 CO P °0 B
O' (L) Cn c O' 0 en G O' 0 en B
CT. G > P CT» G > G 0 On G > P
i—1 (U rd C/3 1—1 0 0 C/3 Eh i—1 0 0 C/3
23 8.3 Tilläggsisolering
Tilläggsisoleringens omfattning framgår av tekniska beskrivningen. Effekten av tilläggsisoleringen har ej varit möjlig att mäta med den tillgängliga mätappa- raturen. Beräkningar framgår av 9.2 och 9.3 för ti
den 79-80. Transmissionsförlusterna för referenshuset är 17.600 kwh pr år och för lågenergihuset 14.700 kwh.
Om hänsyn tas till högre innetemperatur i lågenergi
huset och värdet omräknas till 20° lika referens
huset är teoretisk besparing ca 3.800 kwh/år eller 760 kr. Kostnad för tilläggsisolering var ca 12.000 kr.
Besparingen ger 6 % ränta på nedlagt kapital.
Temperaturen under mätperioden har avvikit från medeltemperaturen enl fig 8.31.
Medeltemp pr mån
asondj fmamj j asondj fmamj j man
år 78 79 80
Fig 8.31 Medeltemperaturer
--- medeltemperaturer för 1931-60, Jönköping flygplats -- medeltemperaturer aktuell period, Jönköping flyg
plats, Axamo
årsmedeltemperatur 1931-60 5,4°
årsmedeltemperatur 1978 5,9°, 1979 4,5°
