Kvalitets- och
Verksamhetsberättelse Elevhälsans
medicinska insats 2019–2020
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen
Innehållsförteckning
1.0 Uppdrag...3
2.0 Organisation...3
3.0 Personal...3
4.0 Verksamhetens innehåll ...3
4.1 Hälsobesök...3
4.2 Vaccinationer ...4
4.3 Hälsofrämjande undervisning ...4
4.4 Elevhälsoteam ...5
4.5 Öppen mottagning...5
4.6 Systematiskt kvalitetsarbete...5
4.7 Övrigt ...5
5.0 Aktuellt under läsåret...6
5.1 Fortbildning...6
5.2 Upphandling digitalt journalsystem...7
5.3 Verksamhetsbesök ...7
5.4 Hälsosamtalet...7
5.5 Hälsoenkät...7
5.6 Vaccinationer ...8
5.7 Skolläkare ...8
5.8 Uppdragsbeskrivningar ...8
5.9 Avvikelserapporter...9
5.10 Inspektion för vård och omsorg ...9
6.0 Verksamhetsplan inför kommande år ...10
6.1 Dokumentation...10
6.2 Enkät ...10
6.3 Uppdragsbeskrivningar ...10
6.4 MI-utbildning...10
6.5 Övrig fortbildning ...11
6.6 Samverkan grundskolan...11
6.7 HPV-vaccinering...11
6.8 Bemanning ...11
6.9 Byte av lokaler ...11
1.0 Uppdrag
Enligt skollagen ska elevhälsa anordnas för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insats. För elevhälsans medicinska insats ska det finnas skolsköterska och skolläkare. Rapporten avser Elevhälsans medicinska insats.
Elevhälsans gemensamma uppdrag är stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Uppdraget innebär att bidra till miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.
Elevhälsan ska främst verka hälsofrämjande och förebyggande. Medicinska delen av
elevhälsan ska därtill erbjuda ett hälsobesök under gymnasietiden, vaccination enligt generella vaccinationsprogrammet samt möjlighet till enklare sjukvårdsinsatser.
2.0 Organisation
Kommunfullmäktige i Malmö stad är vårdgivare för all hälso- och sjukvård inom organisationen. Vårdgivaransvaret för den medicinska och psykologiska elevhälsan är överlåtet till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Nämnden utser en verksamhetschef som representant för vårdgivaren samt beslutar vilka befogenheter, rättigheter och
skyldigheter verksamhetschefen har utöver det författningsreglerade ansvaret.
3.0 Personal
Verksamhetschefen har det medicinska ledningsansvaret innefattande ansvaret för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen är också ansvarig för att säkerställa, utveckla och utvärdera elevhälsans medicinska insats. Delar av det uppdraget är överlåtet till samordnande skolsköterska, som bland annat ska tillse att skolsköterskorna och skolläkare får den
gemensamma fortbildning som verksamheten kräver. Vidare medverkar samordnande skolsköterska vid nyanställningar samt ger råd och stöd för dem som arbetar inom verksamheten.
Elevhälsans medicinska insats omfattar skolsköterskor och skolläkare. Skolsköterskorna är anställda lokalt på skolan med rektor eller biträdande rektor som närmsta chef. Elevantalet per skolsköterska omräknat per heltid varierar mellan ca 100–650. Variationen beror på att vissa elevgrupper har mer omfattande behov samt olika prioritering av rektor. Under innevarande år har skolläkaruppdraget bemannats av en skolläkare 1.0 tjänst. Skolläkaren är anställd på Centrala elevhälsan men arbetar lokalt på samtliga skolor. Under vårterminen har beslutats om ökning av skolläkarbemanningen, med verkställande from augusti 2020.
4.0 Verksamhetens innehåll
Verksamheten regleras av olika lagar och förordningar. Arbetet kan utifrån styrdokumenten indelas enligt följande:
4.1 Hälsobesök
”Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan
hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll.” Skollagen
Hälsobesök erbjuds i år 1 på gymnasiet. Vid hälsobesöket genomförs hälsosamtal och undersökningar av tillväxt och syn samt eventuell kompletterande undersökning utifrån journal från grundskolan.
Vid hälsobesök genomförs enkäter med hälso- och livsstilsfrågor. Statistik från hälsoenkäterna kan användas som underlag för diskussion om hälsoläget på skolan samt planering av hälsofrämjande och förebyggande insatser.
Hälsosamtal har en stödjande och hälsofrämjande inriktning med utgångspunkt från den enskilda individen. Ett syfte med hälsosamtalet är att få eleven att se samband mellan eventuella hälsoproblem, den egna livssituationen och hur det påverkar skolarbetet.
Utöver de undersökningar som erbjuds alla elever genomförs riktade hälsoundersökningar på specifika program.
Läkarundersökning sker utifrån utfall av hälsoundersökningar, förfrågan från elev eller på initiativ från elevhälsoteam. Skolläkaren gör medicinska bedömningar,
basutredningar som påverkar elevens möjlighet att klara utbildningens mål och föreslår vid behov undersökningar eller andra åtgärder. Därtill bistår skolläkaren skolsköterskan med medicinsk kompetens och handledning samt samverkar med externa vårdgivare.
4.2 Vaccinationer
”Landsting samt kommuner och andra huvudmän inom skolväsendet med ansvar för elevhälsa enligt 2 kap. 25 § skollagen (2010:800), undantaget huvudmännen för elevhälsan i förskoleklass, ska erbjuda alla vårdnadshavare vaccination av barn i enlighet med följande program.” SOSFS 2006:22
Medicinska elevhälsan har ansvar för att elever erbjuds vaccinationer enligt nationella vaccinationsprogrammet. Utifrån genomgång av elevens journal erbjuds
kompletterande vaccinationer. Många nyanlända behöver inte sällan omfattande kompletteringar.
Ansvaret för vaccinationer för elever över 18 år åligger regionen.
4.3 Hälsofrämjande undervisning
”Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning.” Skolverket
Elevhälsans medicinska insats kan arbeta med hälsoupplysning på individ-, grupp- och organisationsnivå. Att främja hälsa är en gemensam uppgift för all skolpersonal.
Skolsköterska och skolläkare ska bidra med medicinsk kompetens och omvårdnads- kompetens.
Individuell hälsoundervisning är en del av hälsobesöket men sker även vid annan elevkontakt.
Hälsoundervisning i grupp sker framför allt inom områdena kost, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, och sex/samlevnad. Skolsköterskorna har olika möjligheten till att arbeta med hälsoundervisning i grupp utifrån arbetsbelastning.
På organisationsnivå kan elevhälsans medicinska insats arbeta hälsofrämjande och förebyggande på skolan genom att tex delta i skolans arbete med frånvaro.4.4 Elevhälsoteam
”I elevhälsan behöver professionerna inom de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna samverka i hög grad. Ett exempel på samverkan är tvärprofessionella elevhälsoteam”. Vägledning för elevhälsan
På skolan finns elevhälsoteam där de olika professionerna inom elevhälsan träffas regelbundet för att diskutera enskilda ärenden och övergripande utvecklingsfrågor. Elevhälsoteamet utgör en samlad och bred kompetens som kan ge olika bilder av verksamheten och elevens
situation. Samverkan inom teamet och med övrig personal är viktig för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande innebär att bidra till skapandet av miljöer som främjar hälsa och undanröjer orsaker till ohälsa. Hälsofrämjande insatser riktar sig till alla elever och genomförs utan förekommen anledning. Elevhälsans uppdrag att arbeta förebyggande kan innebära att tidigt upptäcka tecken på ohälsa eller hinder för inlärning och snabbt vidta åtgärder. Det förebyggande arbetet riktar sig till enskilda elever eller grupper där det finns specifika svårigheter.
4.5 Öppen mottagning
”Elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser.” Skollagen
Till den öppna mottagningen kan elever söka utan tidsbeställning för enklare
sjukvårdsinsatser, bedömning, behandling samt rådgivning och stöd i psykosociala frågor.
Skolsköterskan gör dagligen många medicinska bedömningar samt ger hjälp till egenvård.
Mottagningsverksamheten för Elevhälsans medicinska insats är en del i det generellt förebyggande och hälsofrämjande arbetet att skilja från det uppdrag som regionen har.
4.6 Systematiskt kvalitetsarbete
Inom hälso- och sjukvård ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Vägledning för elevhälsan
Skolsköterskor och skolläkare är delaktiga i systematiskt kvalitetsarbete dels på skolan och dels inom professionen. Samordnande skolsköterska arrangerar regelbundna konferenser och nätverksträffar för den medicinska elevhälsan. Syftet är att delge ny information, arbeta med det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete, stärka det kollegiala samarbetet samt ge fortbildning utifrån verksamhetens och skolsköterskegruppens gemensamma behov.
4.7 Övrigt
I skolsköterskans och skolläkarens arbete ingår mycket dokumentation. Utöver det tillkommer administrativt arbete i form av journalhantering, rekvirering av journalhandlingar samt
arkivering av journalhandlingar.
5.0 Aktuellt under läsåret
Läsåret 19–20 kom i mycket att präglas av Covid 19 pandemin. Det kom att påverka allt arbete inom skolan, även elevhälsans arbete. En del arbetsuppgifter har inte blivit
genomförda, andra har genomförts med sämre kvalitet medan vissa uppgifter har genomförts bättre än förväntat givet förutsättningarna. Den största påverkan för den medicinska
elevhälsan är det hälsosamtal som erbjuds samtliga elever i åk 1, skolsköterskans viktigaste verktyg för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Beslutet att erbjuda eleverna fjärrundervisning har sammanfattningsvis inneburit stora utmaningar för den medicinska elevhälsans sätt att genomföra sitt uppdrag men också visat en flexibel organisation som kan anpassa sig och dra nytta av den lärdom detta inneburit.
5.1 Fortbildning
Skolsköterskorna deltar både i elevhälsans konferenser samt i professionsspecifika
nätverksträffar. Samordnande skolsköterska träffar tillsammans med skolläkaren samtliga skolsköterskor regelbundet. Verksamhetschefen deltar en gång per termin. Under läsåret har syftet med nätverksträffar tydliggjorts enligt följande:
- Information, dialog, diskussion - Kvalitetssäkring
- Fortbildning
- Professionsspecifikt utvecklingsarbete
- Mötesplats för kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte
Syftet är samma för övriga nätverksträffar som arrangeras Centrala elevhälsan.
Höstterminen startades upp med en tvärprofessionell utbildningsdag med deltagare
från förvaltningens alla elevhälsoteam. På programmet var elevhälsans roll i det systematiska kvalitetsarbetet, Hbtq-certifieringen med presentation av handlingsplan samt presentation av frånvarotrappan. I oktober samlades alla kommunens skolsköterskor och lyssnade på en föreläsning i ämnet ortopedi och höstterminen avslutades med fortbildning hudåkommor och vägglöss.
Vårterminen startades på Ungdomsmottagningen med presentation av deras verksamhet samt en föreläsning av verksamhetschef med genomgång av medicinska elevhälsans organisation. I februari träffades skolsköterskorna i smågrupper för kollegial journalgranskning och i mars var föreläsning om läkemedshantering. Våren skulle sedan fortgå med föreläsning för
kommunens samtliga skolsköterskor om vårdhygien och smittskydd. Pandemin och införande av ett nytt journalsystem gjorde att den föreläsningen inte genomfördes. Den gemensam avslutning för all elevhälsopersonal i maj genomfördes digitalt. Kristina Bärh, skolöverläkare och författare, föreläste om arbete med psykisk hälsa i skolan. Dagen avslutades med
föreläsning till skolsköterskor och kuratorer om ätstörningar.
Utöver dessa träffar i helgrupp har skolsköterskorna träffats i mindre grupper. Första gången med fokus på hörsel och utbildning av audionom från Skånes universitetssjukhus och andra gången med fortbildning av skolläkare om nya rutin avseende tillväxt, pubertetsbedömning samt scolios.
För att bibehålla kontakten med skolsköterskorna trots pågående pandemi har samordnande skolsköterskan haft digitala möten med skolsköterskorna i maj och juni månad. Vid de mötena har den pågående situationen samt det nya journalsystemet diskuterats.
5.2 Upphandling digitalt journalsystem
Hösttermin 2019 startades grundskole- och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen en upphandling gällande medicinska elevhälsans digitala journalsystem. Systemet ska även omfatta övriga professioner inom elevhälsan samt skolledare och studie- och yrkesvägledare.
Centrala elevhälsan har deltagit i upphandlingen med sina professioner för att säkerställa de olika professionernas behov. I december blev det klart att Prorenata vunnit upphandlingen vilket innebar ett nytt journalsystem för den medicinska elevhälsan. Under februari och mars arbetade samordnade skolsköterska för att anpassa systemet till verksamheten. Under mars genomfördes utbildning i mindre grupper för att säkerställa kompetens i handhavande av det nya systemet. I april stängdes det gamla systemet och all medicinsk data flyttades över till det nya systemet. I samband med övergången identifierades en del problem som nu är lösta.
Skolsköterskor och skolläkare är generellt nöjda eller mycket nöjda med det nya systemet.
5.3 Verksamhetsbesök
Under årets gång har samordnande skolsköterska besökt samtliga skolsköterskor, efter förstärkt rutin gällande skolsköterskornas verksamhetsbesök. Rutinen har skickats till skolsköterskorna en vecka innan besöket och följts upp i mötet. Utöver de förbestämda punkterna har även skolsköterskan kunna lyfta det som är aktuellt på respektive skola. Syftet med verksamhetsbesöken är att öka egenkontrollen samt stärka individernas kunskap. Även vårdgivarens uppdrag med skyldighet att utföra egenkontroll tillgodoses här. Vid
verksamhetsbesöken identifierades utvecklingsområden att jobba vidare med. Fokus för alla förändringar är uppdraget för elevhälsan utifrån skollagen och Vägledning för elevhälsa.
5.4 Hälsosamtalet
Årligen erbjuder skolsköterskorna alla elever i åk 1 i gymnasiet ett hälsosamtal. Samtalet ser olika ut beroende på elevens förutsättningar och skolform. När Covid 19 krävde övergångar till digitala plattformar fick medicinska elevhälsan ställa om. Ett stort arbete har pågått, och pågår fortfarande, för att hitta säkra former till digitala samtal. Skolsköterskorna har under våren erbjudit eleverna att antigen komma till skolan för ett fysiskt samtal eller hanterat dialogen via telefon. Om samtalet har skötts via telefon ha eleven erbjudits att komma in för att följa upp tillväxten under höstterminen 2020. Skolsköterskorna beskriver att samtalen till stor del har fyllt en funktion, trots att det inte blivit som vanligt. Flertalet elever har fått stöd i sin hemmasituation och uppmuntran till att fortsätta hålla rutiner såsom kost, motion,
relationer mm. Dock kvarstår flera arbetsuppgifter för skolsköterskorna att genomföra under nästa läsår. Uppgifter som inte hunnit med eller inte kunnat genomföras på grund av effekter av Covid 19.
5.5 Hälsoenkät
Skolsköterskans hälsosamtal kompletteras med en hälsoenkät som eleven besvarar innan samtalet. För att säkerställa kvaliteten valdes Västernorrlands enkät, med validerade frågor, som användes av många kommuner. Höstterminen 2018 introducerades enkäten för
skolsköterskorna. Under vårterminen 2019 blev det möjligt att använda enkäten digitalt och med start höstterminen 2019 användes enkäten digitalt på samtliga skolor med undantag för gymnasiesärskola och språkintroduktion. Bytet av digitalt journalsystem under våren 2020 innebar att enkäten flyttades in i nya journalsystemet. Dock kommer det efter detta läsår bli svårt att få en helhetsblick av statistiken då journalsystemen presenterar data på så olika sätt.
Skolsköterskorna har kommit olika långt med bearbetningen av statistiken. Enkäten ger en möjlighet till fördjupat samtal med eleven men kan ska också på sikt hanteras som statistik på grupp- och organisationsnivå. Några av skolsköterskorna har redovisat enkätsvaren på
klassnivå för elevhälsoteamet att arbeta vidare med de utifrån elevernas svar. Under nästa
läsår kommer skolsköterskorna att arbeta få ytterligare utbildning i framtagande av statistik samt hur den kan användas. Parallellt med detta kommer verksamhetschefen lyfta enkäten med kvalitet- och utvecklingsavdelningen för att i framtiden kunna se hur och om statistiken kan användas som en del i planeringen av skolornas åtaganden.
5.6 Vaccinationer
Elevhälsans medicinska insats har erbjudit eleverna deras ordinerade vaccinationer trots delvis stängda skolor. Under normala omständigheter erbjuder medicinska elevhälsan vaccinationer enligt svenskt basprogram till elever upp till de är 18 år fyllda. Under
höstterminen 2020 kommer även elever över 18 år att vaccineras inom verksamheten då några elever har önskat att vänta till hösten med sin vaccination på grund av pandemin.
5.7 Skolläkare
Till följd av förändrad budget för Centrala elevhälsan beslutades om en minskning av skolläkartjänsten från 1.8 till 1.0 under våren 2019. Beslutet trädde i kraft under början av läsår 19/20. För budgetåret 2020 förstärktes budgeten åter och ny skolläkare börjar i samband med höstterminens start 2020. Prioriteringen från Central elevhälsa är att varje skolsköterska ska ha fortlöpande kontakt med skolläkaren. Dock har samtliga skolor under innevarande läsår fått minskad mottagningstid. Nuvarande skolläkare läser även sin specialistutbildning mot skolhälsovård sedan ett år tillbaka, vilket upptar tid, men samtidigt ger uppskattad och välbehövlig kompetenshöjning, vilket på sikt höjer kvaliteten på verksamheten.
Planeringen av skolläkarmottagningen och övrig tid för skolläkare har behövt ändras.
Under innevarande år har Centrala elevhälsan arbetat med skolsköterskorna för att tydliggöra skolläkarens specifika uppdrag, vilket kommer att fortgå trots ökning av
skolläkarbemanningen. I planeringen ligger att förstärka det hälsofrämjande arbetet med närvaro och psykisk ohälsa.
Relaterat till gymnasiernas övergång till fjärrundervisning och därav färre elever i skolan minskade behovet av skolläkare. Under perioden slutet av april till och med siste maj var skolläkare tjänstledig 60% för arbete inom primärvården.
5.8 Uppdragsbeskrivningar
Uppdragsbeskrivningar för skolsköterskor och skolläkare har tagits fram och samverkats under läsåret. Syftet på uppdragsbeskrivningarna är att tydliggöra uppdraget inom
professionen men också för övriga professioner inom elevhälsan samt skolledare. Tanken är att de ska kunna användas som underlag vid medarbetar- och lönesamtal samt i samband med rekrytering.
För ökad likvärdighet deltar samordnande skolsköterska i rekryteringen av nya
skolsköterskor. Rekryteringsprocessen har blivit tydligare genom att tidigt uppmärksamma behov av rekrytering, annonsunderlag, medverkan vid anställningsintervjuerna samt introduktionen av nyanställd skolsköterska. Samordnande skolsköterska samverkar med skolledning vid långvarig frånvaro av skolsköterska. Rutin gällande bemanning och frånvaro har skrivit för att säkerställa processen.
Då skolsköterskorna har rektor som chef men samtidigt har en verksamhetschef med ansvar för patientsäkerhet och kvalitetssäkring krävs fortlöpande samverkan mellan rektor och verksamhetschef. Den medicinska elevhälsans verksamhetschefen träffar fortlöpande
5.9 Avvikelserapporter
Inom hälso- och sjukvård skrivs avvikelserapporter när det inträffat händelser som orsakat eller skulle kunna orsaka patientskada. Med ett tydligt förhållningssätt där
syndabockstänkande undviks och med åtgärder på grupp- och organisationsnivå blir
avvikelserna en viktig del i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet. I planeringen för vårterminen 2020 fanns ett arbete för att stärka kompetens om avvikelser och
patientsäkerhet. Den insatsen kommer istället att genomföras under höstterminen 2020.
Under vårterminen 2020 har det endast inkommit 15 avvikelser att jämföra med motsvarande tid förra år då siffran var 30 st. Den troliga orsaken är att elever inte funnits i verksamheten på samma sätt. Avvikelser kommer fram över att behandlas i det digitala journalsystemet och därmed förstärka systematiken i bedömningen. Härmed ökar även skolsköterskornas möjlighet att följa bedömningsprocessen av en avvikelse.
5.10 Inspektion för vård och omsorg
Under läsåret har Inspektion för vård och omsorg, IVO, genomfört en egeninitierad tillsyn av elevhälsans medicinska insats i Malmö stad. IVO har tydliggjort att Malmö stad är en
vårdgivare; dvs grundskoleförvaltningen samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ingår i samma enhet utifrån vårdgivarperspektiv. Under början av året intervjuades först skolsköterskor och skolläkare därefter verksamheternas ledningar tillsammans samt slutligen dialog med direktörer och nämndsordföranden för båda förvaltningarna. Ärendet är nu avslutat och IVO påtalar brister inom tre områden; avvikelsehanteringen, kollegiala journalgranskningen samt bemanning. De påtalar även att den medicinska elevhälsan framöver kommer att få en ökad belastning och ökade krav på samverkan med anledning av den ökade psykiska ohälsan samt den förväntade ökningen av elevantalet. I beslutet beskrivs även att den medicinska elevhälsan utvecklats positivt de senaste åren samt att
dokumentationen förbättrats. IVO kommer inte att vidta ytterligare åtgärder med anledning av bristerna men kan komma att följa upp beslutet.
5.11 Covid 19
Med anledning av Covid 19 har förvaltningen med start i mars bildat en formell krisledningsgrupp med regelbundna avstämningar. I gruppen som består av
förvaltningsdirektören, HR-chef, tf kommunikationschef, beredskapssamordnare och de båda utbildningscheferna har även verksamhetschefen för den medicinska elevhälsan ingått.
Gruppen har arbetat med både akuta och mer långsiktiga frågor. I rollen för
verksamhetschefen har det ingått att bistå med kompetens ur smittskyddssynpunkt, delta i riskbedömningar inför samling av elever vid undantag för fjärrundervisning och student, göra avstämningar med Smittskydd Skåne samt i övrigt bidra med elevhälsoperspektiv.
I slutet av maj deltog även utbildningschef, verksamhetschef samt samordnande skolsköterska i en scenarioövning tillsammans med grundskoleförvaltningen, hälsa-, vård- och
omsorgsförvaltningen samt funktionstödsförvaltningen. Syftet med mötet var att förbereda verksamheterna inför hösten och en eventuell andra våg av Covid 19. På mötet diskuterades hur det skulle drabba verksamheterna i form av otillräcklig bemanning av sjuksköterskor samt hur skolsköterskorna skulle kunna vara behjälpliga om den situationen uppstår.
6.0 Verksamhetsplan inför kommande år
6.1 Dokumentation
Verksamheten kommer att fortsätta utveckla dokumentationen utifrån aktuellt journal- och dokumentationsstöd samt dokumentationsmallar. Tanken är att all dokumentation på sikt ska ske systematiskt enligt VIPS för medicinsk elevhälsa, en modell för dokumentation av skolsköterskors omvårdnad. Fortbildningsträffarna kommer till hösten till stor del handla om att hitta en gemensam dokumentation. Under vårtermin kommer vi att följa upp detta genom att arbeta med kollegial journalgranskning. Som uppföljning på beslutet från Inspektion för vård och omsorg, IVO, kommer det ske i smågrupper som direkt återkopplar till helgrupp för att sprida kunskapen i organisationen. Det kommer också att skapas en rutin för den kollegiala journalgranskningen ska utföras för att tydliggöra hur den ska ske.
Förtydligandet från IVO gällande vårdgivaruppdraget kommer även innebära en förändring gällande överföringar av journaler. From höstterminen 2020 kan inte längre elev
och/vårdnadshavare tacka nej till överföring av medicinsk journal från Malmö stads
kommunala grundskolan till Malmö stads kommunala gymnasieskola utan det kommer att ske automatiskt. Det kommer att stärka samarbetet mellan förvaltningarna och förenkla
skolsköterskans arbete gällande journalöverföring.
Med start till höstterminen 2020 kommer samtliga professioner samt skolledare och studie- och yrkesvägledare inom elevhälsan att få tillgång till Elevakt i det digitala
dokumentationssystemet Prorenata. I elevakt kommer dokumentation om det som sker i elevhälsoteamet att göras. För skolsköterskor och skolläkare innebär det läs- men inte skrivbehörighet i den delen av systemet.
6.2 Enkät
Inför höststart 2020 har skolsköterskorna fått besvara en enkät för att utvärdera den digitala enkät som eleverna får fylla i inför hälsobesöket. Enkät har upplevts för omfattande och ibland riktad till elever i andra åldrar. Tillsammans med skolsköterskor och skolläkare kommer enkäten omarbetas med färre frågor men ändå tillräckligt för att fylla sitt syfte att skapa underlag för samtal på individnivå samt underlag för statistik om elevernas hälsa på grupp- och organisationsnivå. Under vårterminen 2021 kommer arbetet med statistikuttag att återupptas.
6.3 Uppdragsbeskrivningar
Implementeringen av uppdragsbeskrivningen kommer nu att fortlöpa för att öka kunskapen om uppdraget både inom professionen men framför allt i samarbetet med övriga professioner.
Uppdragsbeskrivningarna kommer att lyftas vidare under höstens nätverksarbete samt finnas med som grund både i annonser, rekryteringar och introduktioner av nyanställd personal.
6.4 MI-utbildning
Under höstterminen 2020 kommer alla elevhälsopersonal samt studie- och yrkesvägledare inom Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att få en tredagars utbildning i
samtalsstödet Motiverande samtal, MI. Det är en samtalsmetod och ett förhållningssätt med syfte att uppnå ökad motivation till beteendeförändring. Utbildningen är ett led i den satsning som Centrala elevhälsan gör utifrån nämnduppdraget att öka närvaron och minska
studieavbrotten.
6.5 Övrig fortbildning
Läsåret 2020–2021 kommer att starta upp med en föreläsning för all elevhälsopersonal om Differentierad undervisning för att möta alla elever. Därefter fortlöper sedvanliga
nätverksträffar en gång i månaden. Kvarstående ämnen från förra terminen är bland annat avvikelsehantering som kommer att lyftas för förnyad diskussion. Övriga fokusområden som är aktuella är dokumentation, frånvaro, närvaro, drogpolicy mm. Under vårterminen 2021 kommer en planering att läggas för gemensam föreläsning med tema Vårdhygien och smittskydd.
6.6 Samverkan grundskolan
I syfte att förstärka samverkan med den medicinska insatsen i grundskolan så kommer verksamheterna att arbeta för en större samarbete. Formen är inte helt klar men relaterat till beslut från Inspektion för vård och omsorg behöver både avvikelsehanteringen samt
bemanningsfrågan diskuteras vidare.
6.7 HPV-vaccinering
Från och med hösten 2020 kommer vaccin mot humant papillomvirus av pojkar att ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Grundskolan har i uppdrag påbörja vaccinationerna för elever i årskurs 5–6. Det kommer inte kräva någon upp-vaccinering inom skolan men på sikt innebär det ett ökar antal vaccinationer även för gymnasieskolan och därmed ökad
arbetsbelastning för den medicinska elevhälsan.
6.8 Bemanning
Under höstterminen 2020 kommer verksamheten ha två pensionerade skolsköterskor
timanställda för att täcka upp vid kortare sjukfrånvaro samt tillfälliga arbetsbelastningar. Det är ett mycket uppskattat stöd i verksamheten då förändringar på bemanning sker konstant och professionen är svår att rekrytera. En önskan är att samarbetet kan fortsätta under resten av läsåret för att sedan övergå till en fast tjänst för att säkerställa bemanning och därmed patientsäkerhet vid frånvaro. Skolledningen kommer att få ta del av beslut från Inspektion från vård och omsorg då bemanningen av skolsköterskor är rektorsbeslut.
6.9 Byte av lokaler
Två av förvaltningens skolor flyttar inför läsåret 2020–2021, Norra Sorgenfri gymnasium flyttar till Heleneholm och Universitetsholmens gymnasium flyttar till Norra Sorgenfris lokaler under tiden som deras nya skola bygg. När skolor flyttar innebär det även arbete för den medicinska elevhälsan. Patientsäkerheten måste säkerställas exempelvis vid flytt av journaler och medicinsk utrustning samt anpassning av de nya lokalernas funktionalitet gällande bland annat tillgång till vatten och avlopp.
Malmö 2020–07-01
Agneta Fredin Märta Palmer
Verksamhetschef Samordnande skolsköterska
Elevhälsans medicinska insats Elevhälsans medicinska insats
