-per -per tid

Bolagsstämma- plats och tid

Ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg på

Svenska Mässan, Alströmersalen, Entre Väst, Skånegatan, tisdagen den 26 maj 1981, kll6.30.

Vem har rätt alt delta i bolagsstämman?

Rätt att delta i Volvos bolagsstämma har den aktieägare som dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs per den

15maj1981

dels anmäler sin avsikt att delta i bolagsstämman till Volvo, senast kl12.00 torsdagen den 21 maj 1981.

Hur blir man registrerad i aktieboken?

Volvos aktiebok förs av Värdepapperscentralen VPC AB med hjälp av datateknik.

Aktier i Volvo är antingen ägarregistrerade eller förvaltarregistrerade.

Endast ägarregistrerade innehav återfinns under aktieägarens eget namn i aktieboken.

Den som har sina aktier i förvar hos banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare kan ha valt att låta aktierna registreras i förvaltarens namn.

För att aktieägare med sädana förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att delta i bolagsstämma fordras att aktierna ägarregistreras.

För att aktierna skall kunna omregistreras i tid, bör aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära (tillfällig) ägarregistrering ett par bankdagar före den 15 maj 1981. Förvaltare brukar debitera en avgift för denna åtgärd.

Hur anmäler man sig till Volvo?

Anmälan om deltagande i stämman kan ske

-per telefon 031-59 2150 eller via Volvos växel 031-59 00 00

-per post till AB Volvo Juridiska avdelningen 405 08 GÖTEBORG Vid anmälan bör aktieägaren uppge

-namn

-personnummer (registreringsnummer) -adress och telefonnummer.

Aktieägare som vill delta i stämman måste ha anmält detta senast torsdagen den 21 maj 1981 kl12.00, då anmälningstiden utgår.

Förslag till vinstutdelning

De totala vinstmedlen uppgår till642,8 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för är 1980 lämnas med kr 8:- per aktie samt att avstämningsdag skall vara den 29 maj 1981. Utdelningen tar i anspråk 169,5 Mkr. Utbetalningen beräknas ske genom VPC den 5 juni 1981.

Ekonomisk information och rapportering

Volvo publicerar regelbundet dessa ekonomiska rapporter:

Preliminär bokslutskommunike slutet av januari Definitiv bokslutskommunike slutet av mars

Arsredovisning början av maj

Rapport över första kvartalet slutet av maj Rapport över första halvåret slutet av augusti Rapport över de tre första kvartalen slutet av november

De flesta av dessa rapporter sänds direkt till de aktieägare som anmält till VPC att de vill ha rapporterna.

Följande trycksaker, liksom annan information om Volvo, kan beställas från AB Volvo Financial Relations 40508GÖTEBORG

Volvo Annual Report .

Volvos årsredovisning pä engelska.

Volvo Financial and Operating Statistics

statistiska uppgifter om Volvo över en längre tidsperiod.

Volvokontakt-Ekonomiextra

En redovisning av Volvoåret-i första hand framställd för Volvosanställda i Sverige.

Förekommande sifferuppgifterinom parentes avser 1979, om intet annat sägs.

SEK, svenska kronor, används i vissa uppställningar. Miljon förkortas M.

Miljoner kronor skrivs dock Mkr och belopp anges i Mkr där ej annat anges.

Volvo Arsredovisning o ¹⁹⁸⁰

2 Koncernchefen

Dagens världsmarknad växer långsamt.

Kampen gäller marknadsandelarna. Min- skad efterfrågan för v är Idensbilindustri u n- der1980.

Volvo stärkte sin ställning bland världens transportmedelstillverkare och redovisade en vinst på drygt 1. 000 Mkr. satsningen på energiområdet fortsatte. Den nya Volvo- koncernen får en ökad bredd och stärkta positioner inom energi och handel. Investe- ringarna för framtiden skall ge god och ut- hållig a v kastning för våra aktieägare.

4 Koncernöversikt

Konjunkturavmattning, ökade oljepriser och högt ränteläge. Försvagad ekonomii Sverige. Något ökad försäljni!.lg för Volv':l.

Lägre personbilsförsäljning. Okad försälJ- ning för övriga produktgrupper. Stigande investeringsnivå. Något färre anställda. Er- bjudande till aktieägarna i Beijerinvest.

Samarbetsavtal och koncessioner.

10 Personvagnar

Drygt 270.000 Volvo personbilar sålda till konsument. Minskad efterfrågan på person- bilar i världen. Volvo försvarade sin andel av totala marknaden. USA blev Volvos största marknadunder 1980. Förnyat produktpro- gram- motorer med ökad effekt.

14 Lastvagnar

Ökad marknadsandel för Volvos tunga last- bilad Västeuropa. Frankrike Volvos största lastbilsmarknad under 1980. Volvo- tredje största tillverkaren av tunga lastbilar i Euro- pa. Betydande beställningar från utomeuro- peiska marknader. Montering påbörjad i Brasilien.

16 Bussar

Stor orderingång och ökade leveranser.

Högre produktion. 50.000 busschassier leve- rerade sedan starten.

18 Entreprenad- ochlantbruksmaskiner

Omstruktureringen av Volvo BM fortsatte.

Ökad försäljning av entreprenadmaskiner.

Vikande marknad för lantbruksmaskiner.

Leveranser av ny dumper. Ramstyrd hjul- lastare på 21 ton lansera d.

20 Marin- och industrimotorer

Ökad industrimotorförsäljning uppvägde minskning på marinmotorsidan. Försälj- ningsvärdetökade 13%. Nya motorer på marknaden.

22 Flygmotorer mm

Utvärdering av motor tillJAS-projektet.

Ökade insatser för civil verksamhet. Positiv utveckling för hydraulikgruppen.

23 Ekonomisk översikt

Res11ltat. Finansiering. Ställning.

27 ABVolvo 28 Dotterbolag

36 Koncernens balans- och resultaträkning 38 Noter och kommentarer till koncernens

bokslut

43 Finansieringsanalys

44 AB Volvos balans- och resultaträkning 46 Noter och kommentarer till AB Volvos

bokslut

52 Förslag till vinstfördelning 53 Revisionsberättelse för AB Volvo 54 Redovisningsprinciper

56 Tabeller

58 Styrelse, Revisorer, Koncerndirektion 60 Volvokoncernen 1976-80

Koncernchefen

Dagens världsmarknad växer endast långsamt.

Kampen mellan företagen och mellan industri- länderna gäller därför marknadsandelarna.

Kostnaden för tillväxt ökar och förlorad mark- nad blir dyrbar att ta tillbaka.

Konkurrenstrycket ökar kraven på produk- terna. Slaget om marknadsandelar utkämpas under betydande prispress och med ny teknolo- gi och utökad service som vapen.

Den ekonomiska utvecklingen i industrilän- derna är svag. Investeringarna ökar obetydligt och arbetslösheten växer. Flertalet länder har stora underskott i såväl budget som betalning- ar. Den protektionism som uppträtt under de senaste åren växer sig nu starkare. Importbe- gränsningar och tekniska handelshinder blir allt vanligare.

Den japanska industrioffensiven har varit framgångsrik i Europa och USA. I Östasien och i många utvecklingsländer är den japanska indu- strin redan dominera!lde på marknaden.

I detta läge mötte bilindustrin under 1980 en minskad efterfrågan. Många av branschens företag gjorde avsevärda förluster. De företag som förlorar både pengar och marknadsandelar hotas till sin överlevnad.

Sverige har anpassat sig mycket långsamt till den ekonomiska världssituationen och är nu därför i ett sämre läge än huvuddelen av värl- dens industriländer. Det är sunt att insikten har vaknat om svagheterna i svensk ekonomi. Sve- rige börjar nu inse att dess industri åter måste sättas i fokus.

Volvo har under det gångna året stärkt sin posi- tion bland världens transportmedels tillverkare.

Vi har i ett allt hårdare konkurrensläge behållit vår marknadsandel för personvagnar och flyttat fram våra positioner på de andra produktområ- dena.

Volvo redovisar för 1980 en vinst på drygt l.OOOMkr.

Marknadsläget för produktgruppen Person- vagnar var under 1980 betydligt kärvare än un- der föregående år. Uppgjorda produktionspla- ner fick nedjusteras och verksamheten kunde inte bedrivas med oförändrat utnyt~ande a \ våra produktionsresurser. Produktgruppen nådde inte kostnadstäckning och ett försämrat resultat redovisas. Trots detta ökades insatserna för produktutveckling planenligt.

Inomindustrigruppen Tunga Fordon mött"

även Volvo Lastvagnar en vikande efterfråga På sina huvudmarknader ökade produkt- gruppen sin andel. Betydande beställningar från utomeuropeiska marknader kompensera- de en minskad orderingång under andra halv- året från de europeiska marknaderna. Verksam- heten gav fortsatt god lönsamhet och ökad vinst.

För Volvo Bussar var 1980 ett framgångsrikt år. På den västeuropeiska marknaden, som var 4% större än under 1979, höjde Volvo sin försälj- ning med drygt 10%. Efter en markant resultat- ökning 1980 torde Volvo på detta produkt- område tillhöra branschens mest lönsamma företag.

Volvo BM fortsatte omstruktureringen av sin verksamhet. Entreprenadmaskiner är den produktgrupp inom Tunga Fordon, som har nått den största marknadsandelen i Europa och redovisar för 1980 en ytterligare förbättring. Det ekonomiska resultatet var något lägre än under 1979. Omstruktureringen ger förutsättningar

1 tillväxt i lönsamhet.

· Inom produktgruppen marin- och industri- motorer var läget för marina motorer: fortfaran- de svagt, medan försäljningen av industrimoto- rer ökade avsevärt. 1979 års förlust vändes till

. st.

·ven produktgruppen flygmotorer redovisar ökad vinst och dess rörelsegren hydraulikma- skiner stärkte avsevärt sin ställning.

Volvos resultat för 1980 gav en avkastning på sysselsatt kapital, som ej var helt tillfreds- ställande. 1980 års investeringsprogram var större än något tidigare års. Frän verksamheten tillförda medel-av samma storlek som 1979- finansierade 80%av utgifterna för detta pro:.- gram. Av vinsten har vi avsatt en avsevärd del till konsolidering av koncernen. Med en ökad soliditet har Volvo ytterligare stärkt sin balans- räkning.

Volvos satsning på energiområdet har fort- satt. Volvo Energi tilldelades rättigheter att be- driva prospektering i ett flertalländer och har köpt ett oljebolag i Texas. Utvecklingen i de delägda företagen Consafe Offshore och In ter-

(L"" )ional Energy Development Corporation har

vdrit klart positiv.

Mer och mer har Vi fått höra från kunderna att våra produkter motsvarar deras behov och ti- dens krav. Vi försöker balansera kraven på

&.,rtktion, energieffektivitet och säkerhet utan _ ~r drifter å t något håll. Vi har lagt ökad vikt vid att våra produkter skall vara både säkra och bekväma och på samma gång lätthanterliga och roliga att köra.

I vår produktion satsar vi på att människan skall kunna engagera sig för kvalitetsprodukter i en tekniskt högkvalificerad miljö. Volvo Per- sonvagnars tillverkning är en av de robottätaste i världen. Volvo driver i många fall fram ny teknik som används i våra egna produkter men också i tillverkningen av produkterna.

Industriinvesteringarna i Sverige har varitlå- ga under en följd av år. Detta gäller dock inte Volvo. Vår framtidstro har varit obruten genom internationella kriser och lågkonjunkturer. Un- der åren 1977-1980 investerade vi 4 miljarder kronor i maskiner, verktyg och anläggningar.

U n der år 1981 planerar vi att satsa närmare 2 miljarder för Volvos framtid.

Bilindustrins utsatta läge har för oss inneburit en möjlighet att stärka vår organisation. Vi tror på den och på Volvos framtid. Vi vill dock samtidigt öka våra tillväxtmöjligheter och stärka vår allmänna position i fråga om lönsamhet och utvecklingsförmåga. I det syftet har förvärvet av Beijerinvest beslutats.

Den nya Volvokoncernen får en ökad bredd och stärkta positioner inom energi Q.Ch handel.

Börsportföljen ger riskspridning och de tillkom- mande industrirörelserna ger intressanta till- läggsvärden inte minst internationellt.

1980-talet blir det svåraste decenniet sedan andra världskrigets slut i såväl politiskt som ekonomiskt avseende. Volvo satsar konsekvent på produkter för speciella marknadssegment och på ökad produktbredd genom samarbete och företagsförvärv. Våra investeringar i pro- duktutveckling och service är de största någon- sin. Jagtror att dessa investeringar för framti- den skall ge god och uthållig avkastning för våra aktieägare.

Pehr G Gyllenhammar

30mars 1981

FÖRVALTNINGSBERÄITELSE

Koncernöversikt

---- - --- --

- --

- -- --- ---- ---- --- - -

Åretsnettovlnst 39 416

Löneroch lonebrkostnad~r 6.190 5. 731

-- - - --· ---

---- -- -- - --- ---- - - -

_

___ _ ____

~td~~~~~~-~-·!l.~~t·~~~:._.

~~r~ls:_r_~u~~!-~!t:!_ei~~~:n.~~~~.?~skn~~~gar --·- ____ ·--~·4 _ _ ~~~

Resultat ftile bokslutsd i~.posit1oner och skatter 4, 2 5,3

Vinst i kronor per aktie³ 23:80 29:40

-

---- ---

_ _____

-- --- - - - - - ---

________

1 Redovisningsprinciperna föromräkning av de ut lä n d ska dotterbolagens boks l ut t i Il svenska kronor har ändrats fr o m 1980. 1979 i!rs värden har här om raknats enligt de nya metoderna. En närmare utredning lämnas på sidan 38.

2 Enligtstyreisens försl<!g.

3 Vinst i kronor per aktie avser resultatföre bokslutsdispositioner och skatter reducerat med en skattebelastning av 50%, dividerat med a niaJetaktier:

Konjunkturavmattning, ökade oljepriser och högt ränteläge

Den ekonomiska aktiviteten i många industri- länder minskade under loppet av 1980. Under andra halvåret sjönk industriproduktionen i ett flertalländer och arbetslösheten ökade.

I USA noterades en stark nedgång i ekono- min under andra kvartalet. Tendenserna till återhämtning förstärktes endast långsamt un- der resten av året. I Västeuropa blev konjunk- turbakslaget starkare än som allmänt antogs vid årets början. Avmattningen orsakades till vä- sentlig del av en nedgång i den privata konsum- tionen. Bland annat minskade efterfrågan på personbilar.

Försvagningen i konjunkturen utlöstes bl a av de kraftigt höjda oljepriserna samt av den hög- räntepolitik, som allt fler länder tvingades föra.

Den höga inflationstakten och de stora un- derskotten i flertalet västeuropeiska länders tesbalanser, som främst orsakats av oljeprishor- ningarna, tvingade fram en allmänt restriktiv penningpolitik. Dollarns stora betydelse i det internationella betalningssystemet- inte minst vid oljebetalningarna-gjorde att flertalet länder även sökte undvika en försvagning av sin valuta gentemot dollarn.

När den amerikanska räntenivån, först under våren men också under hösten, återigen steg till rekordnivå omöjliggjordes penningpolitiska lättnader i flertalet övriga länder. I början av 1981ligger den internationella räntenivån fort- farande på en mycket hög nivå.

Försvagad ekonomi i Sverige

De förhoppningar, som prognoser i början av 1980 gav anledning till, rörande den svenska ekonomins utveckling infriades ej.

Sverige drabbades för första gången på många år av en omfattande arbetskonflikt, som ledde till ett produktionsbortfall inom industrin på 1,5-2% eller ca 0,5% av bruttonationalpro- dukten. Under andra halvåret blev nedgången i industrikonjunkturen snabbt märkbar.

Den svenska statsskulden fortsatte att stiga en snabb och oroväckande takt. Atgärder vid- togs för att öka statens inkomster, bl a genom en höjning av mervärdeskatten. Olika sparåtgär- der lanserades för att hålla nere de offentliga utgiftsökningarna. Sverige noterade samtidigt ett ökande underskott i bytesbalansen, vilket medförde en betydande upplåning i utlandet.

Inflationstakten förblev hög- årsmedeltalet blev 13,7% (7,0).

I början av 1981 utsattes den svenska kronan för ett allvarligt tryck. Riksbanken tvingades därvid bland annat att höja diskontot med 2%

till12%- den högsta nivån någonsin.

Den konjunkturnedgång som drabbade Sve- rige, liksom flertalet andra industriländer, efter halvårsskiftet speglar i hög grad de anpass- ningssvårigheter som utlösts av oljeprisökning- arna. Samtidigt som reallönetillväxten, sedan den första oljekrisen, varit betydligt snabbare än resurstillväxten har sparande- och investe- ringskvoterna sjunkit kraftigt, liksom vinstni- vån i näringslivet.

Något ökad försäljning för Volvo

Volvokoncernens försäljning för 1980 steg obe- tydligt till23. 803 Mkr från 23.472 Mkr under föTegående år. Samtliga produktgrupper med

__ .~dan tag för Personvagnar visade högre för-

säljningsvärden.

I Sverige ökade försäljningen med 4% till 5. 927 Mkr (5. 721) och på marknader utanför Sverige med l %tilll7.876Mkr (17.751).

( -·?e utländska marknadernas andel var 75%

p o) av koncernens försäljningsvärde.

Exporten från Sverige u p p gick till l l. 650 Mkr (11.607).

Lägre personbilsförsäljning

Inför en väntad avmattning av efterfrågan sänk- tes tillverkningstakten för de större personbilar- naredan i slutetav1979. Somenföljdavmin- skad försäljning och för att motverka lagerupp- byggnad begränsades produktionen under fjär- de kvartalet 1980. Totalt tillverkades 268.600 personbilar (320.000).

Personvagnars försäljning minskade med 5%

tillll. 980 Mkr (12.617). Produktgruppens andel av koncernens totala försäljning utgjorde 50%.

Volvo försvarade sin andel av den under året minskade världsmarknaden för personbilar . . ~Till konsument levererades 270.300 Volvo ( ~ tsonbilar (302.400).

Ökad försäljning för övriga produkt- grupper

~produktgrupper som tillsammans bildar

1 ~~voTungaFordon, dvs Lastvagnar, Bussar samt Entreprenadmaskiner m m uppnådde en

Koncernens för$äijning. Mkr

?4000

Ovriga prooukter

77 78 79 BO

Produktgrupp 1916 19/7 1~78 1979 1980

-----~,.._~--

--- --

Personvagnar 8 441 8 310 10 257 12 617 11 980

----~~-------------·--·-·-- ^{_.._~··--···-}--- - --

Lastvagnar 3 634 4 059 4 830 5. 991 6 562

----~---

Bussar 428 447 455 632 794

- - - -·--·-

--- -· --- - --- -

Entreprenad-och lant-

bruksmaskmer mm l 778 l 729 l 773 2.242 2 259 - - - - ·

---

Marm-och rndustnmGtorer 747 802 911 996 1.128

--~-~~----· - - - - -- ---- · - - ----·---- ·-,...----- · · -

Fiygmotorermm 379 433 504 571 637

Ov~odulcte-.r----· ~-336-·-

3Rs· - ·-4o3- -423 ___ 44]

Summa

Koncernens försäljning. M kr Mkr

15 743 16 168 19133 23 472 23 803

~-~-------------

24000 22.000 20000

76 77

Marknadsområde Sven ge

78 79 BO

Europl utanfvr Sv~11g~

1976 1977 1978 1979 1980

- -- ---- ·-

4 5 3

Europa utanfor N;;'rct~-;;~ - ·

- 4 i 4i --- 5382-·-·

· - 9252- · 9-ib7 .

Nordamenka l 708 l 85'5 2 357 2 894 3 014

.. - --- - -- - - · - - - ------ - - -----· ^---~---

övnga marknader 2 216 l 949 2 177 2 526 ~~ 967

Summa 15 743 16 168 19 133 23 472 23 803

1980 presenterade Volvo en ny teknisk lösning på hur brom~energi kan utnyttjas.

Med en installation i t ex en stadsbuss är det möjligt att minska bränslekostnaden samt att förbättra miljön.

Bromsenergin lagras i ett svänghjul som placerats i nära anslutning till en mind- re dieselmotor. Vid inbroms- ningen literförs energi till svänghjulet-energi som literanvänds vid nästa acce- leration.

Systemet är utvecklat i samarbete mellan Volvo Bussar och Volvo Flygmotor och beräknas ge 15-25%

lägre bränsleförbrukning.

Detgenomgllr nu omfattan- de tekniska tester innan be- slut fattas om serieproduk- tion.

På bilden ses svänghjulet monterat i en s k "spräng- testrigg". Under provet drivs hastigheten på svänghjulet i säkerhetssyfte u p p i mycket höga varvtal.

KONCERNÖVERSIKT

försäljning av9.615 Mkr (8.865). Det innebar att dessa produktgrupper svarade för 40% av kon- cernförsäljningen.

Försäljningen av lastbilar ökade till6.562 Mkr. Liksom tidigare dominerades försäljning- en av tunga lastbilar. Tillverkningstakten sänk- tes i slutet av 1980. För hela året var dock till- verkningen 8% högre än för 1979.

Försäljningen av busschassier svarade pro- centuellt sett för den kraftigaste uppgången bland Volvos produktgrupper, +26%, och det totala försäljningsvärdet var 794 Mkr. Monte- ringen ökade ytterligare under året och sam- manlagt levererades 3. 870 chassier (3. 550).

J

Den under 1979 påbörjade omstrukturering- en av Volvo BM fortsatte. Försäljningen av en- treprenadmaskiner (inklusive lantbruksrna · ner) var i stort sett oförändrad från 1979 eller 2.259 Mkr (2.242). Tillverkningen av entrepre- nadmaskiner var något högre, medan traktor- monteringen minskade ytterligare.

Försäljningen av marin-och industrimotor.., .. , steg med 13% till1.128 Mkr. Produktionen a industrimotorer ökade, medan marinmotortill- verkningen var av mindre omfattning än under 1979.

För flygmotorer, hydraulmaskiner och vär- mare uppnåddes ett försäljningsvärde av 637 Mkr. Tillverkning och försäljning av hydraulik- produkter steg avsevärt.

De senaste fem årens försäljning, fördelad på produktgrupper och på marknadsområden, framgår av tabeller och diagram på sidan 5.

Stigande investeringsnivå

Under 1980 steg yärdet av investeringarna avse- värt till sin hittills högsta nivå. Ökningen var speciellt markerad inom koncernens svenska produktionsenheter och avsåg liksom tidigare

främst investeringar i produktionsanläggningar och produktionsutrustning för personbils- verksamheten.

Bland under året avslutade arbeten kan nämnas O byggnader och utrustningar för utveckling

och anpassning av produktionsanläggning- arna för personbilar i Göteborg och Olof- ström,

O nytt färglaboratorium i Göteborg, D nytt karossbyggsystem för personbilar i

Göteborg,

~ .. utökad tillverkningskapacitet för växellådor

! _ }ill personbilar i Köping och för bakaxlar till tunga fordon i Lindesberg,

O ny målerianläggning för lastbilshytter m m i Umeå,

·~tbyggnad av kontor och andra resurser för .Yolvo Lastvagnars produktutveckling, O investeringar i samarbetsprojekt för nya flyg-

motorer.

Beslutade, men ännu ej genomförda, investe- ringar i anläggningar var vid årsskiftet 2. 426 Mkr (2.492). Betalningarna fördelas på de när- maste åren med ca 1.530 Mkr under 1981, ca 500 Mkr under 1982 och ca 400 Mkr under 1983 och senare.

Vid styrelsesammanträden to m slutet av mars 1981 beslutades ytterligare investeringar på sammanlagt 534Mkr, med betalningar av ca 270 Mkr under 1981, ca 190 Mkr 1982 och ca 70 Mkr 1983 och därefter.

Fördelningen på produktgrupper av de to m mars 1981 beslutade investeringarna är följande i Mkr:

( lsonvagnar 'f.Unga Fordon

Ovriga produktgrupper och gemensamma investeringar

1.480 885 595 2.960

l )esteringarna förutses ligga på en fortsatt hög nivå under de närmaste åren !?:led tyngdpunkt på personbils verksamheten. Ovriga produkt- gruppers andel ökar gradvis, främst som en följd av beslutad utveckling inom lastbilsverk- samheten och energiområdet.

Kostnaderna förproduktutveckling belastar löpande år och ingår ej iinvesteringarna. Under år 1980 ingår dock i investeringar förvärvat del- tagande i vissa civila flygmotorprojekt med till- sammans 182 Mkr, varav 18 Mkr belastat årets resultat.

lnvesterinpr l anlägmngar, Mkr

---Mkr ^---~~---·-

2000 1800 1600 1400

---~---~----

1200 l [JOO

76 77 78 79 80

Utlandet

Marknadsområde 1976 1977 1978 1979 1980

- - - - - · - - - - --- - - --·---

- - - -

Svenge 407 448 418 729 l 405

Norden utanfor Sven ge 4 19 66 32 22

- --- ----- - - - ··---·

- - - - -

Europa utanfor Norden 197 153 170 184 203

--- - .

---

Nordamenka 86 19 11 9 13

Ovngamarkn-;;;;--·---~----

'lö ___

- - 3 -

i4

---------^~ --·---·-

- - -- -- ---- -

Summa 704 656 668 962 l 657

Av mve~ten ngarna under 1980 1 Europa utanfor Norden av~r 137 Mkr Volvo Car BV MotsvarandE.' varde for 1979 var 119 Mkr

Produ ktgt u p p 1980

Personvagnr~r l 013

La~tvagnar or::h Bussar 299

Entreprenad-och lantbruksmaskiner m m 57

Mann-och mdustnmotorer 18

Flygrnctorer m m 242

Ovnga produktgrupper och gemensamma

mvesten ngar 28

- - - -·--

Kcncernen totalt l 657

Anta t tillverkade enheter inom de storre produktgrupperna

Produkt Personbilar

:240 /260-senen 66, 340-senen Lastbilar Terrangfordon

Bussche~ss.er

Entreprenad- och lantbru ksmasktner m m Man n- or. h 1 n dustri motorer

1980

188 100 80 500 30 200 700 4400 9 700 33300

1979 654 174 48 .23 50

13 962

1979

229 500 90500 28000 1.900 3.800 11.200 38.800

KONCERNÖVERSIKT

Något färre anställda i koncernen

Vid 1980 års utgång uppgick antalet anställda i Volvokoncernen till63.893 personer (65.054).

Minskningen omfattade ca 1.050i Sverige och ca 100 utomlands, till huvuddelen inom person- bilsverksamheten.

Behovet av nyrekrytering i Sverige var mind- re än under tidigare år, men varierade mellan Volvoföre tagen. Där rekryteringen hade normal omfattning kunde en viss förbättring i läget konstateras, men det var fortfarande svårt att inom den egnaregionen tillgodose behovet av verkstadspersonaL En stor del av de nyanställ- da var ungdomar. Behovet av kvalificerade yr- kesarbetare kan endast undantagsvis tillgodo- ses genom extern rekrytering och företagen får här inrikta sig alltmera på intern utbildning och utveckling.

I koncernens svenska del ökade personalom- sättningen bland arbetare till 14% (12). Ökning- en kan i viss utsträckning förklaras av den sti- gande andelen yngre personal. Bland tjänste- männen var personalomsättningen oförändrat låg,3%.

Den totala frånvaron bland arbetare i de sven- ska företagen (exkl arbetskonflikter och permit- teringar) var i stort sett oförändrad, 22% (21).

Sjukfrånvaron minskade något. Bland tjänste- männen var totala frånvaron 7% (8).

stridsåtgärderna på den svenska arbetsmark- naden berörde Volvokoncernen dels genom lockout och strejk inom SAF-LO-området, dels genom hamnarbetar konflikten.

)

Den förstnämnda konflikten- som berörde hela Sverige-varade en vecka. Hamnarbetar- konflikten, som bl a berörde Göteborgs Hamn och som pågick i ca tre veckor, påverkade i hög grad Volvo. Verkningarna av denna konflikt kunde begränsas tack vare goda insatser av personal inom Volvos transportorganisation.

Import och export kunde i stort sett!lpprätthål- las genom att andra hamnar samt järnvägs-och vägtransporter kunde anlitas i ökad utsträck- ning. De direkta kostnaderna för konflikterna i form av utebliven produktion samt extra trans- porter och hantering kan för koncernen upp- skattas till ca 80 Mkr.

Produktionsbegränsningen på personbils·

sidan berörde 8. 500 anställda vid de svenska anläggningarna. Sammanlagt 20 permitterings- dagar fördelades över fjärde kvartalet och bör- jan av 1981 efter förhandlingar med de anställ-

das ?rgar:~sati~ner. . ~·~

Vtd anlaggnmgarna ¹ Holland och Belgien 'Y tilläro pades korttidsvecka under vissa perioder av året, liksom vid ingången av 1981.

Förslaget om Volvos samgående med Beijer- investkoncernen (se nedan) behandlades vid MBL-förhandlingar med de fackliga organisa- tionerna. På grund av förslagets stora betydelse för Volvokoncernen genomfördes överlägg- ningarna enligt det mönster, som utvecklats vid tidigare förhandlingsomgångar av liknande ka- raktär. De anställdas fackliga representanter f?tklarade sig enhälligt ta ställning för förslaget till samgående.

Kostnaderna för facklig verksamhet på före- tagsnivå och koncernnivå uppgick för koncer- nens svenska del till 26 Mkr (21).

Erbjudande till aktieägarna i Beijerinvest AB

I mitten av november offentliggjorde styrelser~

~a för AB Volvo och Beijerinvest AB ett förslag till samgående mellan de båda företagen.

Till aktieägarna i Volvo utsändes ett brev med information i slutet av januari 1981. Vid extra. bolagsstämma i februari godkändes styrelsens beslut att rikta ett erbjudande till aktieägarna i Beijerinvest AB.

1

I slutet av februari distribuerades ett prospekt till Beijerinvests aktieägare med utförliginfor- mation om förslaget till samgående. Volvos bud innebär att för varje nuvarande aktie i Beijer- invest erhålls

D en aktie i AB Volvo

D två förlagsbevis på sammanlagt 105 kronor D ett kontant belopp om 50 kronor.

Ett villkor för erbjudandet är att aktieägare, som representerar mer än 90% av aktierna och rösterna i Beijerinvest AB accepterar detta. sty- relsen har dock rätt att besluta att fullfölja affä-

~ ,även vid mindre anslutning.

Samarbetsavtal och koncessioner

Under våren slöts ett längsiktigt avtal mellan Volvo, British Leyland, Fiat, Peugeot-Citroen, (=-1ault och Volkswagen om gemensamt forsk-

. ~tgsarbete inom det biltekniska området.

Forskningssamarbetet kommer att bedrivas dels genom parternas egna forskningsavdel- ningar, dels genom utomstående institutioner som universitet och forskningsinstitut. Inga ge- mensamma resurser kommer attbyggas upp.

Som led i den fortsatta omstruktureringen inom Volvo BM AB överläts delar av verksam- heten till andra parter. Överenskommelserna beskrivs närmare på sidan 18.

Volvo Energi AB, som inledde sin verksamhet under 1979, fick i början av året rätt att bedriva prospektering och utvinning av olja och gas i den norska delen av Nordsjön.

Mot slutet av året och i början av 1981 tilldela- des Volvo Energi liknande rättigheter i den brit- tiska delen av Nordsjön. Senärmare sidorna 30-31.

At'ltal amtiU!dal kon~ rid lret' ilut.

Antal

Ge()i;raf1sk fordel n1ng 1976 1977 1978 1979 1980

SVE1rlgP- 45 217 44 033 4'5 583 47 880 46 825

_____ _. .._ ._,_________, ______. ..,.__ ,__ _ ...

..

---- - -- - -- ---

Norden utanfor Sven ge 9 52 96 7 l 3 7 6 l. 4 59 l 441

--- --- - - - ~~-..-----------

Europautar,forNorden 12 880 11929 11721 12 804 12.557

_..._ _________ ^_.,.

___

^{_ ____}

-- -·-- - - - ----

Nordarr.enk4

___ _

_____

-

_ . .,._~--~--~--- ------------~---~-~ ~~-- -- ----

Totalt 62 441 59 874 61 650 65 054 63 893

l det narma~i:e trefJardedelar av antaiE't an<>talldal Yoi'JL'kon(.ernen arbetar Inomkoncer- nens s•Jen<>ka dE f

V1d slutet av

Ford~lntng pä produktgrupper m m 1980 1979

---~---

--- --·

_ _ ___ _

Personvagnar 31 700 32 450

- - - ------ - -^{-------·--·---~-------}

Lastvagnar 13 250 13 450

---^{-~----~~~~-~-~-~~} -- -- - - · - .

Bussar l 300 l 300

. ^~-· ...

-- --- ---- - ---- - - - --- -

Entreprenad- och lantbruksma;funer m m 5 750 5 850

Mann-och tndustnmotorer 2 350 2. 200

- - - - -

Flygmotorer m m 2 950 2 800

- - - · - - - -- -·- - ^{--~-------· ~}

--- - -·

Varvatorgruppens aterforsaiJarföretag 1 Norden 4 300 4.700 ----- - - --- - --

- --- -

Ovnga produkter och centrala funktJOner Koncernen tota l t

2 300 63 900

2 300 65 050

De europeiska länderna utanför Norden utgör till·

sammans detviktigaste marknadsområdet för Volvos personbilar. Inom detta om- råde avsätts ca 40% av per- sonbilstillverkningen.

Under 1980 så Ides totalt l, 7 miljoner personbilar en·

bart i Italien- en rekordsiff- ra. Volvos framgängar frän tidigare är fortsatte och för- säljningen ökade med nära 50% till drygt 12.000 bilar. Speciellt stark var ökningen för bilar med dieselmotorer.

!;n Volvo 244 GLE, diesel syns här på en bergväg nära staden Civita Castellana, norrom Rom.

Personvagnar

Drygt 270.000 Volvo personbilar sålda till konsument. Minskad efterfrågan på per- sonbilar i världen. USA blev Volvos största marknad under 1980.

Efterfrågan på nya personbilar var svag och registreringarna minskade i flertalet länder.

I västvärlden, inklusive Japan, tillverkades sammanlagt 28,9 miljoner personbilar (31,3).

I USA utsattes bilindustrin för de största på- frestningarna. Produktionen hos de amerikan- ska tillverkarna sjönk med en fjärdedel från 1979 eller med drygt 2 miljoner bilar till6,4 . miljoner. Mer än300.000 anställda friställdes för

längre eller kortare tid. Därtill kom en betydan- de minskning av sysselsättningen inom den amerikanska komponentindustrin. I USA nyre- gistrerades 8,8 miljoner bilar (10,3).

För första gången tillverkades under 1980 fler personbilar i] apan än i USA -7,0 miljoner mot 6,4 miljoner. Den japanska bilindustrin hade

-

fortsatta framgångar på de flesta exportmarkna- der och tog under året en större andel av den krympande världsmarknaden. Den japans - ₁ exporten uppgick till3,9 miljonerbilar (3,1).

I Japan minskade försäljningen till ca 2,8 mil- joner bilar (3,0). De importerade märkenas an- del utgjorde endast ca 3%avtotalmarknaden.

I Västeuropa tvingades flera tillverkare till produktionsinskränkningar. Försäljningen personbilar sjö~ med drygt 10% till9 ,5 miljo- ner bilar (10,6). Aven här steg importen från Japan till sammanlagt en miljon bilar {0,8).

Volvo försvarade sin andel av totala marknaden

På den fortsatt minskade totalmarknaden för personbilar i västvärlden försvarade Volvo sin andel. Produktgruppen Personvagnars försälj- ningsvärde sjönk med 5% tillll. 980 Mkr (12.617). Försäljningen på marknader utanför Sverige uppgick till9.275 Mkr (9.804) och var därmed 77% (78) av det totala värdet.

Till konsument levererade Volvo 270.300 per- sonbilar (302.400). Försäljningen av 240/260-

-~· i

l Jt.P

l

l

serien utgjorde 193.300 (-25.700) medan 77.000 (-6.400) bilar såldes av 340-serien och av

~·'"' ivo66.

- fillbakagången i försäljning till1978 års nivå efter ökningen 1979 förklaras främst av en vi- kande totalmarknad i en utbredd lågkonjunk- tur. Volvo försvarade dock sin andel av total-

-~rknaden. Försäljningsökningar uppnåddes

·.__.mst i N ordarnerika och i vissa europeiska länder som Storbritannien och Italien.

Minskad personbilsförsäljning i N orden- men ökad marknadsandel i Sverige

I Sverige minskade för~äljningen och totaltregi- strerades 192.000 personbilar (215.000). Volvos marknadsandel ökade till26,3% och liksom tidi- gare år belade Volvo 240 första platsen i registre- ringsstatistiken med Volvo340 på fjärde plats.

FnllininllfV~I.;v,Mkt Mf.r

12000 11000 10000

Ovt1;:a rna!'llnader

Nordam~mklo

1971) 1977 1978 1979 1980

---·-

479

utanforSvertge 942 991 l 043 l 386 l 109 Europa

utanfor NOlden 2 709 2 852 3 915 4 994 4.562 Nordamenka 1.513 l 608 2 025 2 495 2.726 Ovngamarknad~--637 624

795929--878

·---··-~------<

---

Summa 8441 8310102571261711.980

Antal tll!wrkade b1lar

Fabnk 198() 1979

---....

...---·- -· - ·- - ---· ---

Goteborg 115 700 145.600

Kalmar 22.800 27 500

Sammanlagt t Svenge Born, NPderlanderna Gent, Belglen Hahfax, Canada Ovnge lander

138.500 80 500 29.600 10200 9800

173 100 90500 37.200 8.600 10.600

---

Sammanlagt utanför

Svertge 130 100 146 900

···--·------·----~-----..

---

Totalt 268 600 320 000

Forsåljnineav per$01lbifar pi Volvo6 största marknader enligtofficiell ret~iliberinpstatistik

Antal n)teCJslre!'lde 'iofvoper$01lbllar Matknads:mdl'l,%

Land 1980 1979 198(> 1979

USA 54 500 53 700 0,6 0,5

Sverige 50 500 55 800 26,3 25,9

- - - - - --- ____

__

___

Storbntanmen 38 300 36 600 2, 5 2,1

· - -...--.--

---

- - - --- ---·-

Nederlanderna 19 200 27 000 4,3 4,7

- - - · - - · · - - -·- · - -

---·-·--

Vasttyskland 17 000 25 000 O, 7 l. O

ftahen 12300 8 400 0.7 0,6

· - - - - -

---··

Belgten 11 200 13 300 2,8 3, 1

~---

Franl<rlke 8.200 8 900 0,4 0,5 Canada 8 200 6 600

o,

o,

-·---·----

Norge 7.500 9.400 7,0 9,4

--·---· ,..________.·-

Australien 6 600 6.700 1,5 1,5

...,_,....__...,. __

---·-

Schwe!Z 6 300 7 500 2,3 2,7

·-·--- --- _

--

Finland 6 100 7 300 5,9 7;4

astemi<~-.

----

·42oo _ __ 2.0---io

Danmark 3 300 6600 3,9 4,7

l Storbritannien sjönk mark- naden för personbilar med 12% under 1980 till totalt 1,5 miljoner. Trots den·kärva marknaden kunde försälJ·

n ingen av Volvo personbilar ökamed5%.

Försäljningsökningarna kan främst tillskrivas Volvos 340-serie, som ytterligare befäste sin stallning i Stor- britannien.

Pä bilden en Volvo 345 pä Kensington High Street i London.

PERSONVAGNAR

Sammanlagt registrerades 50.500 Volvobilar (55.800). Den svenska marknaden svarade, lik- som under de senaste åren, för 18% av Volvos totala försäljning av personbilar till konsument.

I Norge ökade totalmarknaden något, medan Volvos försäljning och marknadsandel s~ ö nk.

Volvo 240 förblev likväl den mest sålda bilmo- dellen- för tionde året i rad.

I Darunark krympte marknaden med drygt 40%. Volvos försäljning halverades och mark- nadsandelen minskade.

I Finland var totalmarknaden i stort sett oför- ändrad. Volvos försäljning sjönk och mark- nadsandelen minskade något.

Västeuropa utanför Norden: oenhetlig försäljningsutveckling. Framgång i Stor- britannien och Italien.

Inom Västeuropa utanför Norden var Storbri--·

tannien även under 1980 den klart största mark- naden för Volvo. Försäljningen fortsatte att öka till sammanlagt 38.300 sålda Volvo personbilar., Totalmarknaden gick tillbaka men Volvos a steg ytterligare till2,5%. En viss avmattning kunde emellertid märkas under årets sista må- nader även för Volvos deL

I andra europeiska länder minskade såväl totalmarknaden som Volvos andel därav. Ned- gången var speciellt märkbar i Västtyskland och Holland.

Ett markant undantag representerade Italien där Volvos försäljning ökade såväl absolut som relativt för tredje året i följd. Totalt registrerades ca 12.300 Volvo personbilar under året i Italien.

Även på andra marknader som Spanien, Portu- gal och Irland hade Volvo framgångar.

Fortsatt ökad försäljning i Nordamerika Personbilsmarknaden i Nordamerika var myck-

~ ~vag och den inhemska industrin hade bety- cmnde svårigheter. Importerade märken efter- frågades i ökad utsträckning.

Volvos försäljning ökade i såväl U? A som i Canada-i USAförfjärdeåretirad. Aven -'lrknadsandelen ökade i båda länderna. För

_ .sta gången sedan 1973 såldes fler Volvo per- sonbilar i USA än i Sverige.

Försäljningen till övriga marknader utanför hittills nämnda områden var i stort sett oföränd- rad. Ökningar noterades dock i Malaysia och Singapore.

Minskad tillverkning t

Trots att tillverkningen minskade till268. 600 bilar (320.000} kunde produktiviteten upprätt- hållas och i vissa fall ökas.

För 240/260-serien var lagren i balans vid utgången av 1980 medan lagren av bilar i 340-se- rien var något för stora. Volvo 66 togs ur pro- duktion vid halvårsskiftet. Bortfallet under and- ra halvåret kunde inte helt kompenseras av ökad nybilsförsäljning av Volvo 340-serien.

Förnyat produktprogram- motorer med ökadeffekt

Inför modellåret 1981 förnyades produktpro- grammet på viktiga punkter i såväl exteriör som interiör. De väsentligaste nyheterna gällde mo- torerna. Samtliga bensinmotorer förändrades för att ge lägre bränsleförbrukning och högre effekt.

B23A-motorn har en effekt på 82 kW (112 hk) och B23E med bränsleinsprutning ger 110 kW (136 hk}. Turbomotorn B21ET kombinerar goda prestanda under normal körning med höga prestanda när detta behövs och effekten är 114 kW (155 hk). I 340-serien introducerades som alternativ en tvåliters fyrcylindrig motor, B19A, medeneffekt på 70kW (95 hk).

Under hela 70-talet har Volvo satsat pä att förnya och vidareutveckla sina last- bilar och har idag ett av världens modernaste mo- dellprogram.

Pä en under 1980 totalt sett vi kand e marknad i Väst- europa har Volvo nägot ökat sin andel. Frankrike, som lAngevarit en stor ochviktig lastbilsmarknad för Volvo, blev koncernens största un- der 1980.

Bilden visaren Volvo Fl2 kyltransportekipage med livsmedel pä motorvägen mellan Nice Och San Rem o nära fransk-italienska grän- sen.

Lastvagnar

Ökad marknadsandel för Volvos tunga last- bilar i Västeuropa wtder 1980. Betydande beställningar från utomeuropeiska mark- nader.

Den påtagliga konjunkturnedgången i stora de- lar av västvärlden påverkade även efterfrågan på lastbilar, framför allt under andra halvåret.

Volvo Lastvagnar levererade sammanlagt 26.300 lastbilar (28.000) och 900 terrängbilar (1.400) under 1980.

Försäljningsvärdet steg till6.562 Mkr (5. 991).

Orderstocken var lägre än vid föregående årsskifte.

Volvo-tredje största tillverkaren i Europa av tunga lastbilar

I Västeuropa gick totalmarknaden för tunga lastbilar tillbaka med ca lO% jämförtmed 1979, som var ett av de bästa åren för branschen under hela 70-talet.

Trots den allmänt vikande efterfrågan i många länder kunde Volvo öka sin andel av marknaden för tunga lastbilar i Västeuropa från 12 till13%. Volvo blev den tredje största tillver- karen i denna klass i Europa. För medeltunga

lastbilar med totalvikten 5-16 ton behöll Volvo en marknadsandel på 5%.

Genom intensifierade försäljningsinsatse kunde Volvo till viss del kompensera bortfal på vissa av de västeuropeiska marknaderna med ökade leveranser bl a i Finland, I ta lien och Västtysklan d. Leveranserna till Västeur9pa i sin helhet låg något under 1979 års nivå, medan d~,

ökade något till utomeuropeiska marknader; ..

Frankrike största lastbilsmarknad

Frankrike blev Volvos största lastbilsmarknad under 1980. På en något ökad totalmarknad behöll Volvo sin marknadsandel.

Sverige kom på andra plats bland Volvos marknader. Volvo bibehöll sin ledande position men marknadsandelen föll tillbaka något. För lastbilar över 15 tons totalvikt var denna andel 50% (52) och i klassen över 5 tons totalvikt var den 51% (54).

Storbritannien blev den tredje största mark- naden efter en tillbakagång av totalmarknaden medomer ä~ 25%. Volvo kunde dockregistrera en nagot hogre marknadsandel för lastbilar över 15 tons totalvikt, trots en avsevärd nedgång i försäljningen.

Volvo blev även 1980 ledande märke i Norden för såväl turiga som medeltunga lastbilar, men

utvecklingen var oenhetlig. I Danmark minska- deJotalmarknaden med närmare en tredjedel ,; !Volvos försäljning och marknadsandel sjönk. I Norge och Finland ökade totalmarkna- den och även Volvos försäljning.

I övriga västeuropeiska länder kunde Volvo notera försäl j ningsframgångar. Speciell t gällde r'-~a Italien, som därmed blev Volvos sjätte

~~~,.sta marknad och Portugal där försäljningen steg med28%till ca 1.000 lastbilar.

Försäljningen på den nordamerikanska marknaden ökade ytterligare liks o !l} i Austra- lien, Peru och till länder i Mellersta Ostern och Afrika.

Monteringen i den delägda fabriken i Curiti- ba, Brasilien började under senare delen av året och en ny marknad öppnades därmed.

Ökad tillverkning

Kapacitetsutnyttjandet vid anläggningen i Gö- teborg var högt, men minskade något vid slutet av året. Sammanlagt tillverkades 30.200 lastbi- lar, varav 14.900 i Göteborg/Borås och 10.700 i Belgien. Hos dotterbolagen i Storbritam;ien, Australien och Peru monterades 2.900 b1lar.

Montering från levererade packningssatser skedde även hos fristående importörer i bl a Portugal, Marocko och Kenya.

Filnllljning av lastbilar, Mkr

Mkr ---~~~--~- _70_00_~------

iOlJO

---

76 77 79 80

Europa utanfor S.V'en~e

Svenge

Marlmadsol;lfåd~ 1.~6 19l/ 1978 1979 19SO

Svenge 761 885 833 1008 1 14~

Nord~u Sve_r~~ 567 608 711 895 917 Europa u Norden l J~ _l 689 ?11.9 2J.~U.J..Iil.

Ovnga_marknader 1.024 877 976 1.090) 310 Summa 3 634 4.059 4.830 5 991 6 562 Forsäljning av lastbtlar på VOlvos största marknader enligt officiell registrelinpstatistik

Viktklass Anta l nyreg

, totalv•lrt (Gvw·, Volvo l.astbrl~r · Marknadsandel. %

Land 1980 1979 1!'180 1979

Fra~~~- > 5ton 3.720 3 700 8,9 8,9 sv~~~=-;--str;"n337o) 140 _Ji..Q,L53.8 Stotbntanmen >l5ton 2.980 4 050 11,0 10,9 Nederländerna > 5 ton

1""47-Ö

10,i310,2

Fmland > 6ton l 440 1.280 32,7 34,2

·ltaltetlk--,----;T6t~i.26C -=9-=3-=-0---~

D;nmark. > 5ton l llO l 650 24,3 26;3 Belgten-~·· _ _ _2.5ton.l_oso 1290 12.7 12,?

_1\!.o~ > 5ton 1 030 970 30,5 29,6 USA >12ton l 010 670 0,5 · 0,3

')a~tat &Aida lastb1tarfr~n ~onr.e-rnen. 1eglstrenngsstatlst1ksaknas

Förutom lastbilar tillverkades ett mindre antal terrängfordon. Produktionen av lätta terräng- bilar upphörde under året.

Fortsatt utbyggnad i Sverige

Uppförandet av den nya monteringsfabriken i Tuveområdet i Göteborg påbörjades.

Ett nytt konstruktionskontor färdigställdes och en större utbyggnad inleddes av laborato- rieresurserna inom Lundbyområdeti Göteborg.

Ett nytt måleri för lastbilshytter vid fabriken i Umeå blev färdigt.

Produktförnyelse

Volvos normalbyggda lastbilar N7, N10 och N12 -med motorn placerad framför hytten-an- vänds framför allt i tung anläggningskörning och för skogstransporter. En ny modellserie, som betecknas Mark II, introducerades. Den ger ökad komfort och säkerhet för föraren genom en förlängd och bättre utrustad hytt. starkare motorer, växellådor med ökade prestanda och ökat framaxeltryck är andra väsentliga nyheter.

Volvo F12 Intercooler introducerades på marknaderna i Centraleuropa. Motorprogram- met för F12 förnyades dessutom genom lanse- ringenavTD120G på 243kW (330hk)brutto.

De investeringar i teknisk utveckling och ökade pro- duktionsresurser för buss- chassier som Volvo gjort se- dan mitten av 70-talet ger n u resultat.

Ett gott exempel är Volvo BlOM i turistbussutförande med hög komfort för passa- gerarna, god driftsekonomi och goda köregenskaper även i höga hastigheter på kontinentala vägar.

Turistbussen pä bilden vid Schiphols flygplats ut- anför Amsterdam har kar- rosserals av Jonckheere.

Bussar

· Stor orderingång och ökade leveranser.

50.000 busschassier levererade sedan star- ten.

För Volvos bussverksamhet var 1980 ett rekord- år. F ö_rsäljningen förproduktgruppen Bussar steg hll794 Mkr (632). Orderingången var även under 1980 betydande och något högre än före- gående år.

Volvo är nu den fjärde största tillverkaren av tunga busschassier (över 12 ton) i Europa.

Marknader utanför Sverige svarade för oför- ändrat 82% av försäljningsvärdet.

I Sverige uppnåddes stor orderingång, ökade leveranser och 55% marknadsandel (50%).

På en minskande bussmarknad i Norge be- höll Volvo sinredan tidigare höga andel-52%. I Danmark ökade totalmarknaden liksom Vo~

försäljning och marknadsandel. I Fintand föir·

andelen tillbaka i en växande marknad. Totalt svarade Volvo för oförändrat 47% av bussför- säljningen i Norden under 1980.

I Europa utanför Norden ökade Volvo sin ^A?·

andel av antalet nyregistrerade bussar. _ På vissa marknader blev dock antalet levere- rade enheter lägre. I Holland och Frankrike steg leveranserna av turistbussar.

Försäljningen på den brasilianska marknaden steg markant. Sverige, Storbritannien och Bra- silien är Volvos största bussmarknader. Volvo öppnade nya marknader i Singapore och Nya Zeeland.

Leveranserna till Pakistan inleddes och en ny stororder tecknades med trafikmyndigheterna i Lahore. Ett 30-tat experter är verksamma i Pa- kistan med utbildning, teknisk rådgivning och uppbyggnad av ett fungerande kollektivtrans- portsystem i Lahore.