Examensarbete vid institution för geovetenskaper iSSN i650—6553 Nr i50
Modellering av Höden och syrgasförhållanden i Dannemorasjön och dess tillrinningsområde
Seija Stenius
SAMMANFATTNING
Modellering av flöden och syrgasförhållanden i Dannemoraslon och dess tillrinningsområde
S. Stenius
Institutionen för geovetenskaper, Luft—, vatten— och landskapslära, Uppsala universitet Villavägen 16, 752 36 Uppsala, Sverige
Det hydrologiska systemet i Dannemorasjöns avrinningsområde, beläget i norra Uppland, är mycket komplicerat och har förändrats genom åren på grund av mänskliga ingrepp. De naturliga sjöarna i området har vid flera tillfällen utsatts för stora sänkningsföretag, vars främsta syfte var att förhindra läckage till gruvan i Dannemora. Sjöarna har under lång tid använts som recipienter för samhällena och industrierna i Dannemora och Österbybruk. I området finns det flera dammar som användes som magasin för kraftproduktion till gruvan och järnhanteringen. Flera av dammarna skapades redan på 1600-talet.
Syrgassituationen i Dannemorasjöns avrinningsområde är på många håll ansträngd och problemen har särskilt uppmärksammats för Dannemorasj ön, Harvikadammen och Sundbroån men även andra sjöar i området är drabbade.
Målsättningen med denna rapport är att kartlägga hydrologin i Dannemorasjöns tillrinnings—
område, sammanställa fakta om dammar, vattendomar och genomförda vattenföretag, samt utarbeta ett förslag på förändring av flödesregimen och vattendragens utformning för att förbättra syrgasförhållandena i Dannemorasj ön.
För att kunna se hur en förändrad flödesregim påverkar syrgasförhållandena i Dannemorasjön har en flödesmodell upprättats för sjöns tillrinningsområde. Huvudsakliga indata har varit observerad specifik avrinning från Vattholma, strax nedströms Dannemorasjön. Till flödesmodellen har en modell som simulerar syrgashalten i Dannemorasj ön vintertid kopplats.
Simuleringsresultaten visar att en förändrad flödesreglering vintertid kan förbättra syrgassituationen i Dannemorasjön. För att denna regleringsstrategi ska bli effektiv krävs dock större magasineringskapacitet i dammarna eller tillskott av vatten genom t.ex.
pumpning. Det framgår även från simuleringsresultaten att en vattenståndshöjning i sjön skulle gagna syrgassituationen under senvintern, dels p.g.a. en ökad total mängd syrgas i sjön vid isläggningen, dels genom en minskad syretäring per volymsenhet.
Under vintrar med en lång isperiod samt liten tillrinning blir syrgasförhållandena i sjön extra kritiska. Sådana säsonger räcker det inte med en enskild åtgärd utan det krävs flera samordnade åtgärder för att skapa en acceptabel syrgassituation i sjön.
Nyckelord: vattenhushållning, vattenkvalitet, syrgaskoncentration, flödesmodellering, Dannemorasjön.
ABSTRACT
Modelling water flow and oxygen content in Lake Dannemoras1on and its catchment area
S. Stenius
Department of Earth Sciences, Air, Water and Landscape sciences, Uppsala University Villavägen lö, SE—752 36 Uppsala, Sweden
The hydrological system in the catchment area of Lake Dannemorasjön, in the northern part of Uppland, is very complicated and has been changed many times by human activities. The water level of many lakes in the area has been lowered at several occasions. Most of these operations have been made in order to prevent leakage from Lake Gruvsjön to the mine in Dannemora. Already in the 17th century many of the wetlands were dammed up to be used as water storage for water power production. The power was needed for the mine and iron production in the area. Many lakes have also for a long time been used as recipients for waste water. The oxygen content in the lakes and rivers in the area has frequently been reported as very low, especially in Lake Dannemorasj ön, Lake Harvikadammen and the River Sundbroån.
The aim of this study is to describe the hydrology in the catchment area of Lake Dannemorasjön, compile facts about the regulated spillways of the reservoirs and water regulation vertictsand to work out a plan for changing the water regime in order to increase the oxygen content in Lake Dannemorasj ön during winter.
A model that simulates the flow of water within the catchment and to Lake Dannemorasjön was developed. Another model that simulates the oxygen content in Lake Dannemorasjön during ice covered conditions was attached to the waterflow model.
The results from the model show that a change in the regulation of the flow to Lake Dannemorasjön can increase the oxygen content in the lake. A prerequisite for the new regulation to be effective is that the storage capacity of Lake Harvikadammen is increased or that additional water is supplied to the dam, for instance by pumping water from Lake Dannemorasjön. It is also clear from the study that a raised water level of the lake would affect the oxygen content in a positive way.
The oxygen problem becomes particularly serious during cold Winters with a long lasting ice cover. During such Winters it is not enough with just one measure to prevent oxygen deficit, several different kinds of measures must be undertaken in order to make sure that the oxygen content stays at a reasonably level. '
Keywords: water management, water quality, oxygen content, water flow modelling, Lake Dannemorasjön.
FÖRORD
Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Fyrisåns vattenförbund i samarbete med Uppsala universitet. Studien är en del av förbundets arbete med att säkerställa och förbättra vattenkvalitén i Fyrisån och dess avrinningsområde.
Examensarbetet är genomfört vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet och omfattar 20 högskolepoäng. Handledare var professor Allan Rodhe vid avdelningen för Luft—, vatten— och landskapslära samt Anders Larsson, VD för Fyrisåns vattenförbund.
Studiens målsättning var att kartlägga hydrologin i Dannemorasj öns avrinningsområde och att modellera effekten av en förändrad vattenregim, med syfte att förbättra syresättningen i sjön på senvintern.
Följ ande personer/organistioner vill jag rikta ett tack till:
Min handledare Allan för sakliga fackkunskaper och mycket hjälp vid utformningen av rapporten. Anders Larsson och Fyrisåns vattenförbund för ett intressant examensarbete och positiv uppmuntran.
Personalen på Biologi- och Geobiblioteken för hjälp med att leta upp nödvändig litteratur och gräva fram gamla rapporter ur arkiven.
Jan Seibert vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet, för nödvändiga data till modellen och givande diskussioner kring modellens utformning.
Sist men inte minst vill jag tacka min sambo Jonas för värdefullt stöd och uppmuntran under hela arbetet.
Korgen, Oktober, 2007 Seija Stenius
Omslagsbild: Överfallsdämmet i Norrängsbäcken, februari 2007. (Foto: S. Stenius)
Copyright © 2007, Seija Stenius och Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala universitet Tryckt hos Institutionen för geovetenskaper, Geotryckeriet, Uppsala universitet, 2007
iii
SAMMANFATTNING I
ABSTRACT II
FÖRORD III
1 INLEDNING 1
2 BAKGRUND - 2
2.1 KLIMAT ... 2
2.2 HISTORIK ... 4
2.3 SYRGASKONCENTRATIONER I SJÖAR ... 4
3 METOD 5 3.1 HYDROLOGIN I OMRÅDET ... 6
3. I . I Det hydrologiska systemet i Dannemorasjöns avrinningsområde ... 6
3.1.2 Vattendomar och vattenföretag ... 6
3.2 OBSERVERADE SYRGASKONCENTRATIONER ... 7
3.3 FLÖDESMODELL ... 7
3.4 SYRGASBERÅKNINGAR ... 7
3.4.1 Massbalansberäkningar ... 8
3.4.2 Modellering av syrgastöring i sjöar ... 8
4 RESULTAT 11 4.1 HYDROLOGIN I OMRÅDET ... 1 1 4. l . ] Sjöar ... ] ] 4.1.2 Dammar ... ] ] 4.1.3 Vattendelare samt delavrinningsområden... ] 1
4.1.4 Strömmande vatten ... 14
4.1.5 Utskov och regleringsdämmen ... 16
4.2 VATTENDOMAR OCH VATTENFÖRETAG ... 17
4.2.1 Sänkningsföretag i sjöarna kring Dannemora ... ] 7
4.3 SYRGASKONCENTRATIONER ... 1 8 4. 3. ] Dalån ... ] 8
4.3.2 Djupprofiler ... ]9
4.3.3 Sjöar och vattendrag ... 20
4.4 UPPBYGGNAD AV MODELLEN SOM SIMULERAR DANNEMORASJÖNS TILL—RINNING ... 21
4.4.1 Flödesekvationerför utskoven... 23
4. 4.2 Parametervärden för simulering av syrgaskoncentrationer i Dannemorasjön ... 24
4.4.3 Regleringsstrategier ... 25
4.5 SIMULERINGSRESULTAT ... 26
4.5.1 Simuleringsresultat —flöden... ... 26
4.5.2 Simuleringsresultat —- syrgaskoncentrationer ... 28
4.5.3 Optimering av syrgassituatz'onen medförändrade tappningsplaner, 1995—96... 30
4.5.4 Ejekt av höjt vattenstånd i Dannemorasjön ... 31
4.5.5 Jämförelser med observerade syrgashalter vårvintrarna 2001—2004 ... 32
4.5.6 Känslighetsanalys ... 32
5 DISKUSSION 35 5.1 SIMULERADE SYRGASKONCENTRATIONER ... 37
5.2 HUR PÅVERKAS SIMULERINGSRESULTATEN AV FÖRÄNDRINGAR I INPARAMETRANA? ... 37
5.3 MODELLENS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN ... 38
5.4 SVAGHETER - OSÄKERHETER ... 39
5.5 MOTSTÅENDE INTRESSEN ... 40
6 SLUTSATSER & FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER - 40 6. 1 . ] Åtgärdsförslag... 40
REFERENSER 42
BILAGA A 44
BILAGA B 48
BILAGA C BILAGA D
lndata och parametrar tilljlödesmodellen ...
Inparametrar och indata till syrgasberäkningar ...
Utvariablerfrån flödesmodellen ...
BILAGA E BILAGA F BILAGA G BILAGA H
50 58 58 58 59 60 62 66 67
Ordförklaring
Hydrologiska termer
Avrinningsområde (vattendrag) Tillrinningsområde (sjö)
Avrinningsområde (sjö) Teoretisk omsättningstid
Limnologiska termer
det område från vilket vattendraget får sitt vatten det område från vilket sj ön får sitt vatten (utom själva sjön)
tillrinningsområdet plus sj ön
Sj öns volym dividerat med medelvattenföringen genom sjön
BOD == Biokemisk syreförbrukning (Biological Oxygen Demand) SOD = Syreförbrukning i sedimentet (Sediment Oxygen Demand) WOD = Fria vattnets syreförbrukning (Water Oxygen Demand) Dammar och utskov
Damm
Dammvall/dämme/spärrdamm Regleringsdamm
Utskov Spettlueka Bottenutskov Luekutskov
Överfall
Sättutskov
Bordsdamm/Skibordsdamm
Förkortningar av namn Dmsj
Hrv Slg Stdm Sndb Dal Vtth
Hrgd Krist Mnk Flm Övrigt VA-dom FVF SNV
uppdämd sj ö/vattenansamling fördämning
fördämning med regleringsmöjlighet
dammöppning som reglerar flödet ut ur dammen dammlueka som regleras med ett spett
vattnet strömmar ut under dämmet bottenutskov (VBB, —99 (utdrag VA96)) vattnet strömmar ut över dämmet
överfallsutskov (reglerbart) (VBB, 1997) överfallsutskov (ej reglerbart)
Dannemorasj ön Harvikadammen
Slagsmyren—Hammardammen Stordammen
Sundbroån Dalån Vattholma
Herrgårdsdammen Konstån
”Munkbäcken” (egen namngivning) Filmsj ön
Vattendom
Fyrisåns Vattenförbund Naturvårdsverket
vii
1 INLEDNING
Låga syrgaskoncentrationer i bottenvattnet förekommer ofta i eutrofa (näringsrika) sjöar under vinterskiktningen (Wetzel, 2001). Under en kall vinter med långvarigt istäcke kan situationen bli akut med syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnet. Grunda och näringsrika sjöar, där syrgasförrådet är litet i förhållande till den interna syrgasbelastningen, är särskilt känsliga.
Dannemorasjön i norra Uppland (Figur 1) har under lång tid haft problem med alltför låga syrgaskoncentrationer mot slutet av isperioden. Detta har lett till skador på bl.a. fisk, eftersom det räcker med en kort period av dåliga syrgasförhållanden för att många organismer ska slås ut (Larsson, 2004). Vattenkvalite'n i Dannemorasjön har stor betydelse för vattnet nedströms sjön och provtagningar av syrgasförhållandena i vattnet i Fyrisån, vid Vattholma, nedströms sjön, visar på syrefattigt till nästan syrefritt tillstånd under vinterhalvåret (Fyrisåns Vattenförbund, 2007). Orsaken till detta är att ån rimier lugnt och stilla nedströms Dannemorasj ön och vattnet blir därför dåligt syresatt (Larsson, 2004).
Det har vid ett flertal tillfällen gjorts utredningar om sjöns vattenkvalitet för att finna orsakerna och möjliga lösningar till problemet. Däribland utfördes en undersökning av både organiskt material och syrgasförhållanden i Dannemorasjön och dess tillrinningsområde (Gustafsson, 2002). Ett av åtgärdsförslagen i rapporten var att anpassa vattenregleringen i områdets konstgjorda sjöar efter vattenregimen i tillrinningsområdet. Brunberg och Blomkvist (1998) föreslog en kontroll av tröskelförhållanden och tappningsplaner samt att en vattenhushållningsplan för Dannemorasj ön och sjöarna uppströms borde upprättas.
Målsättningen med denna rapport är att kartlägga hydrologin i Dannemorasjöns tillrinnings—
område, sammanställa fakta om dammar, vattendomar och genomförda vattenföretag samt utarbeta ett förslag på förändring av flödesregimen och vattendragens utformning för att förbättra syrgasförhållandena i Dannemorasj ön på senvintern. För att kunna bedöma hur olika tappningsplaner och syrgaskoncentrationer i tillrinnande vatten påverkar syrgasförhållandena i Dannemorasjön behövs en modell som kan simulera flödena till sjön samt syrgashalten i sjön. En stor del av arbetet består därför av att utveckla en modell som uppfyller de specifika kraven.
, vovst'abrukI ib.-. %
Mä RGÖEDY) .."-"
i "- Petromsberg
; Ål, __ . »
WK ' "_.
,j- lTuerp ;)
;o,__ .& ' E&i'äx
l __ _.. ("f-. 1.1.—
) * B?; ” ,!
» ;
...-' & .a'Fbo»"?
& |
"tik.—"1 _! . .
"(%* -,.—-Qrby;hus:,'
P:...
l:” Dannemoraslon= 5 är...-__
”w_w .» .; [f***-& _
IIS” » .Vénel cv.-rk låga"—:.».
,'(-',”mJ O' % ,. ) . !
klinge Wi"?.! *:
». få .
tunge ?”
"1. :b— %
Lovstalot .it/;S - __
&) ..u....'.|
llan.gBQ_
Legend -—-—---- Vattendelare
' ' Vattendrag
j »” ,; i i * '! ”*." * ; _ Damm * ._ I-. + uppslal: __..i ge, ., _, ___Väg o.d.,
% ". el.—$& . »—. . ,. Lännax = "Jag :". ,.var 3...gsma rk ": ..1
.:. _ ,- ,.» . " nstä'j 'Vi/_ i & vi? i; Öppen mark IX. :i
3 in”.”! - i ; |" Så , ?. £.. gå?", ) (
= " " " _ånas Bebyggelse _,» (””I—T—
"Id &_ Nf)-___.” ”V ihfåzifä ( ik'xx X
är"?! ;) _j 'X'.
5 och Vreta? lbo A K! ,..., , ,
m....) I».. I ni
_... HVIkii»--- __ fw; £ =, f,, (" f,..w ____, ]
andsbro * " Kilometer (”J-' —— w
Skok osten 10 20 0 5,5 1
. .». -fi-w —:4—_ - : _ TxA'nanda 1 +:— ;» haj.—£" ? I
O Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/ 1840. © Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/ 1840.
Figur 1 Vänster: karta över delar av Uppland med Dannemorasjön SV om samhället Österbybruk. Höger:
Sjöarna och dammarna kring Dannemora och Österbybruk med Dannemorasj öns avrinningsområde markerat.
2 BAKGRUND
Området kring Dannemorasjön är sedan länge kraftigt påverkat av mänsklig aktivitet. Det finns ett stort antal dammar vilka använts till kraftproduktion åt gruvdriften och järnhanteringen i Dannemora och Österbybruk (Brunberg & Blomkvist, 1998). Majoriteten av de naturliga sjöarna har sänkts vid ett eller flera tillfällen samt utnyttjats som reeipienter åt bruken i Österbybruk (Brunberg & Blomkvist, 1998). Av dammarna och sjöarna i området är Dannemorasjön förmodligen den viktigaste för vattensystemen nedströms (Brunberg &
Blomkvist, 1998). Sjöns åldrande har påskyndats betydligt på grund av mänskliga ingrepp genom åren.
2.1 Klimat
Klimatet i denna del av Uppland är relativt torrt, 600-700 mm nederbörd per år med en årlig avdunstning på drygt 400 mm (SMHI, 1993). Under ett typiskt år kommer största mängden nederbörd under sommarmånaderna, men eftersom avdunstningen då är som störst blir vattenflödena ändå förhållandevis små. Avrinningen i området är generellt högre under vintern än sommaren, har en rejäl topp under vårfloden och en mindre flödestopp på hösten då nederbörden är relativt stor men avdunstningen jämförelsevis liten (Figur 2, övre). Vårflödena varierar kraftigt mellan aren. År 1982 va1 var flodens maximala dygnsmedelvärde 1 Vattholma över 45 l/(s 'k), år 1996 va1 maximala dygnsmedelflödet mindre än 10 l/(s kmz). Å1en 2003- 2005 hade alla små Vårflöden (Figur 2 Nedre).
&"
5& 10 __ ____ -—...____ _... ”» __ m.m-__»...
U U 1 ""—-.___T____________ ”__-MIT 1
Jan Apr Jul Oct Jan
50 — 40 —-
30-—
l 1...
|:;visum?)
l
l
211 l l % %
"3 55.i0 1[M % Jl._å|1l.'låullöjljlhliwåmlåäflmh vån;ll1.lhlå..._..fftl1l_,../ (_...isl. "ofhan !(MÅ.1...&!Härpå1 %hMif * tull J.Jll fila
88 82 84 88 90l 92 94 98 98 00 02 04
Figur 2 Övre: Avrinningens variation under året. Medelvärden för daglig specifik avrinning beräknade på data från vattenföringsstationen i Vattholma perioden 1979—2005. Nedre: Specifik avrinning (dygnsmedelvärden) från vattenföringsobservationer i Vattholma 1979—2005 (talen längs x—axeln syftar på årtal).
Enligt SMHI (2007) ligger årsmedeltemperaturen på strax över SCC (beräknat på data från 1961—1990) och vintern börjar mellan 20 och 25 november och varar till runt den 25 mars. På små sjöar (410 km2) i norra Uppland lägger sig isen normalt i slutet av november (SMHI, 2007) och islossningen sker 1 mitten av april (Bilaga G).
Medeltemperaturen för vinterhalvåret (nov—apr, 1979—2005) varierar mellan ett par grader över och drygt tre grader under noll. I mitten av 80—talet inträffade tre kalla vintrar på rad (Figur 3, övre) och därefter följde många milda vintrar, förutom vintern 1995—96 som var både kall och nederbördsfattig (Figur 3, nedre). I början av 80—talet var vintrarna varma och nederbördsrika liksom vintern 1998—99 och 2000-2001." Medelvärdet av vintermedelvärdena för lufttemperaturen och specifika avrinningen är —0,6OC respektive 10,1 l/(s'k).
2 ..
__ # ”&_ & _e- s» # ”&_ # i.e.
% 2 # & & e
3 ** '» -'
9 ...g-'# &
_4 1 1 1 1 |
1 980 1985 1 998 1995 2080
... 20 & ., q &
få a 8 & a . _ a a'" & a
? a a &” " '-
8 1 1 1 1
1 980 1 985 1 998 1 995 2800
Figur 3 Vintermedelvärden (nov——apr) beräknade ur dygnsmedeltemperaturer uppmätta vid Uppsala flygplats (övre) och ur daglig specifik avrinning från flödesobservationer 1 Vattholma (undre). Beräkningarna är gjorda för vintersäsongen 1979 80 till 2004—05
2.2 Historik
Hydrologin i Dannemorasjöns tillrimiingsområde är starkt påverkad av människan p.g.a. den gruvdrift och järnhantering som pågått i stor skala sedan 1500—talet (Bergström, 1997). Fram till mitten av 1800—talet skedde all malmbrytning i dagbrott och de allt djupare gruvhålen ledde till problem med vatteninträngning från den närliggande Gruvsjön (Figur 4). På 1600—
talet byggdes fördämningar för att stoppa vattenflödet in i gruvan samtidigt som flera andra dammanläggningar anlades för att kunna utnyttja vattenkraft till pumpar och andra energikrävande verksamheter i malmhanteringen. Problemet med vattenläckage från Gruvsjön fortsatte och under åren 1757—1764 utfördes landets dittills största sjösänkning, då sjön sänktes med över en meter (Bergström, 1997). Trots alla ansträngningar förblev läckage från Gruvsjön ett ständigt hot och på 1960-talet torrlades sjön helt.
De större dammarna dämdes troligtvis upp på 1600-talet men Harvikadammen (Figur 4) anlades antagligen redan på i 1500—talet. En mängd olika system användes för att hålla gruvorna fria från vatten, bl.a. utnyttjades på 1600-talet en så kallad konstgång (även kallad stånggång), en långväga mekanisk kraftöverföring, som transporterade kraft till gruvan från ett vattenhjul vid Karmdammen vars vatten kom från Harvikadammen (Bergström, 1997).
. 7
' l - I
i. * : . __
"— ' _m'"'"'""'——%—_____ '; ' _.j
_ __..wd'” x, ! ; »'
'**-—.___ .- ,! ___."' -_ v
." : ..-" I. — ' "
—.. ,— .. _,» ., p. +
'___, " 1'. —. n '*& ,.f, =,,. FUM la_lUrl:.74,» : ——.______—'--_ x
( » ' ,. 4.3x :,»-C.» |= __.' '». .F. _,
' 11 f,»-' ; z . »,—
: » ,f _ " »: »
;' _——” _J' ., _, ___w—_,
,; ': _") ;
? ' g
| ; a
n'
: _. i
.
i | .
/ !
/ 'h—Nf—___———*'*
___—___
ttttt
., )! ff ..
Xi:»?! ." Gruva ,
l.!" läx .»n
Österbybruk saga
Legend
_ Större byggnader ' Större hus
få? 5 ——Väg
» så? ' ""'”" Vattendrag
i-” 310 331153 or
_. "; -damm _.
3 ,! Skogsmark
? . ff, Öppen mark
( ; Bebyggelse
Vx . ., . _!
, _ 7—— Gruvhål
. Dannemorasyön ' _.»-*
0"'*=—.., 50 500 1000 Meter
[ 1 1 l 1 | 1 ]
T= ;Qbol ' "
Fd. fisk ;
'».x
© Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/1840
Figur 4 Samhällena Dannemora och Österbybruk, med gruvan, dammar/sjöar och vattendrag.
2.3 Syrgaskoncentrationer i sjöar
Syrgashalten i sjöar har normalt både en dygns- och en årstidsvariation. Dygnsvariationerna kan vara mycket kraftiga, särskilt i eutrofa sjöar, medan årstidsvariationerna är starkt sammanlänkade med vår— och höstcirkulationen samt sommar- och vinterskiktningen (Henderson-Sellers, 1984). Sommarens temperaturskiktning hindrar ett effektivt utbyte
mellan ytskiktet och bottenskiktet (hypolimnion) och bidrar på så sätt till en minskad syrgaskoncentration i bottenskiktet där situationen i allmänhet redan är ansträngd p.g.a.
syreförbrukning i samband med organiska och kemiska nedbrytningsprocesser (Wetzel, 2001). Under sjöns två cirkulationsperioder blandas det syrgasberikade ytvattnet med det syrgasfattiga bottenvattnet och sjön får en mer eller mindre jämn syrgaskoncentration.
Syrgashalten i sjön är då oftast mättad eller nära mättnad i hela vattenmassan.
Vatten syresätts via atmosfären och genom syreproduktion från vattenlevande växters fotosyntes (Henderson—Sellers, 1984). Syrgasutbytet mellan luft och vatten sker relativt långsamt, liksom transport av syrgas i oblandat vatten (molekylär diffusion). För att syrgasmättnad ska kunna uppnås krävs turbulens, vilket ökar syrgastransporten från vattenytan ner i vattnet. Vid mycket turbulenta förhållanden (forsande vatten) ökas även kontaktytorna med luften och därmed ökar syrgastillförseln från luft till vatten ytterligare. Ett viktigt tillskott för många sjöar är syrgas som tillförs genom inkommande flöden. Detta kan vara av särskilt stor vikt vintertid då isen hindrar utbytet med atmosfären och ingen eller mycket begränsad fotosyntes sker (Wetzel, 2001). Inflödet vintertid är dock vanligen litet vilket bidrar till att syremängden som tillförs sjön kan vara mindre än förbrukningen.
För att förenkla beskrivningen av sjöarnas och vattendragens syrgastillstånd används i denna rapport Naturvårdsverkets klassning av tillstånd för syrgas i sjöar och vattendrag (SNV, 2000), se Tabell nedan.
Klass Benämning Halt årsminimum
[mg/l]
1 Syrerikt tillstånd 27
2 Måttligt syrerikt tillstånd 5—7 3 Svagt syrerikt tillstånd 3—5
4 Syrefattigt tillstånd 1—3
5 Syrefritt eller nästan syrefritt 51 tillstånd
3 METOD
Ett tänkbart sätt att förbättra syrgasförhållandena i Dannemorasjön är att öka tillflödet av syrgasrikt vatten under senvintem genom att öka inflödet och/eller förbättra syresättningen av det befintliga inflödet. För att se hur syrgaskoncentrationen i Dannemorasjön kan förväntas variera med olika tappningsplaner och olika syrgashalter i tillflödena, utvecklas en modell som kan simulera flödena till Dannemorasj ön samt syrgashalten i sjön.
Vattenföringen i Fyrisån har observerats i Vattholma, drygt två mil nedströms Dannemora——
sjön, sedan 1916. Vattenföringen i denna tidsserie räknas om till specifik avrinning [l/(s'km2)]
och används som indata i flödesmodellen som simulerar tillrinningen från de olika delområdena in till Dannemorasjön. Till flödesmodellen kopplas en syrgasmodell som beräknar syrgashalten i Dannemorasjön. För att de simulerade flödena in till Dannemorasjön ska kunna representera de verkliga förhållandena så bra som möjligt krävs det förståelse och kunskap om det hydrologiska systemet, de gällande tappningstrategierna och vattendomarna i området.
3.1 Hydrologin i området
3.1.1 Det hydrologiska systemet i Dannemorasjöns avrinningsområde
Beskrivning av hydrologin har främst skett genom studier av kartmaterial, rapporter och litteratur men även med egna fältbesök på plats. Daglig specifik avrinning från vattenföringsstationen i Vattholma har använts till att beräkna karaktäristisk vattenföring (medel—, min— och maxflöden) for vattendragen i området.
3.1.2 Vattendomar och vattenföretag
Sammanställning av aktuella vattendomar har skett med hjälp av information från Länsstyrelsen i Uppsala län, litteratur, rapporter samt kopior och utdrag av vattendomar.
Faktaom vattenföretag som genomförts i Vattholmaån (Fyrisån mellan Dannemorasjön och Vattholma) och sjöarna i området har insamlats genom litteraturstudier. Tillgängliga hydrologiska tidsserier
Vattenföring
De vattenföringsdata som finns att tillgå är Fyrisåns (Vattholmaåns) vattenföring observerad i Vattholma. Mellan åren 1916 och 1979 utfördes mätningarna vid station nr 563 (Vattholma) och därefter flyttades stationen drygt tio meter nedströms till nuvarande mätstation Vattholma 2 (stnnr. 2244).
Tabell 1 SMHIs vattenföringsstationer i Vattholma (SMHI, 1993).
Namn Flodnr Stations Start Slut Koordinater Avrinningszområde
ummer x y Orm )
Vattholma 61 563 1916 1979 16073 80 665 7200 293 ,8
Vattholma 2 61 2244 1979 - 1607370 6657190 293,8
Nederbörd och temperatur
SMHI har mätstationer för nederbörd i Vattholma, Östhammar, Dannemora, Films kyrkby och Uppsala flygplats. De tre sistnämnda stationerna mäter även temperatur (dygnsmedel, min och max). Mätningarna i Dannemora upphörde i augusti 1981 men återupptogs i Films kyrkby, drygt tre km nordöst om Dannemora i januari 1982. Den längsta sammanhängande tidsserien för temperatur och nederbörd är uppmätt vid Uppsala flygplats (stn.nr. 9753), se Tabell 2.
Tabell 2 SMHIs mätstationer i och i närheten av Dannemorasjöns avrinningsområde. nb=Nederbörd, T=1ufttemperatur.
Namn Stnnr Typ Start Slut X Y Beskrivning
Uppsala 9753 1 1949—01—01 664306 159991 nb, T
flygplats
Dannemora 10712 1 1963—03-32 1981-08—01 667780 161625 nb, T
Films kyrkby 10714 1 1982-01-01 668149 161626 nb, T
Östhammar 10815 3 1988—11-01 668510 164176 nb
Vattholma 10701 3 1961 -01-01 1998—01-31 665749 160715 nb
Vattholma 10701 3 1998—04—01 665 815 160680 nb
lslossning och isläggning
Islossnings— och isläggningsmätningar har genomförts av SMHI på Norrsjön som ligger nordost om Knutby i Skeboåns avrinningsområde, ca 40 km i sydostlig riktning från Dannemorasjön (Figur 1, vänster). Mätningarna genomfördes under åren 1981 till 2007.
Medel— och extremvärden för åren 1981—2004 är redovisade i Bilaga G Tabell G:2 och antalet observerade isdagar redovisas i Figur G: 1 och Tabell G: 1.
3.2 Observerade syrgaskoncentrationer
För att få en uppfattning om hur främst syrgaskoncentrationen varierar i området i både tid och rum, men även andra vattenkemiska data, har tidigare mätningar från olika projekt sammanställts tillsammans med data från mätningar som utfördes i samband med en 3 dagars fältkurs i hydrologi under februari - mars 2007 vid Institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala universitet.
3.3 Flödesmodell
Modelleringen av flödena till och från dammarna bygger på grundläggande vattenbalans—
förhållanden. Förändringen av sjöns volym per tidsenhet (dygnssteg) beror på skillnaden mellan alla inflöden (inkl. nederbörd på sjön) och alla utflöden (inkl. avdunstning från sjön).
Volymförändringen per tidsenhet ges då av följ ande uttryck
d dH
——V=A——=dl dt Qin.—Qui aJWA—Eul (1)
och vattennivåändringen per tidsenhet ges av
%=%(Qin_Qut)+P—E' (2)
där V är sjöns volym [m3], A sjöns area [mz], H vattenytans höjd över havet [m], Qin flödet in till sjön, Qm flödet ut ur sjön [m3/dygn], P nederbörd och E potentiell avdunstning [rn/dygn].
Ekvation 1 och 2 görs sedan om för att passa modellens specifika behov
AM!) = b— (Qm ([) —- Q.,lt *1))+ P(!) * E(t)] ' Afl
MOt—D+AMO
Q.,(hJ = a ' h(f)b
där h är vattennivåns höjd över utskovets botten [rn], t är tiden i dagar, At tidssteget i modellen [dygn], a och b konstanter som beror på utskovets beskaffenhet.
3.4 Syrgasberåkningar
Syrgasberäkningarna i Dannemorasjön bygger på en enkel massbalansmodell som förutsätter total omblandning i sjön. Det är känt från mätningar i sjön att både temperatur- och syrgasskiktningar förekommer, men med tanke på att den teoretiska omsättningstiden i sjön är
mycket kort, endast 14 dygn (Brunberg & Blomkvist, 1998), är antagandet om en total omblandning i sjön inte helt orealistiskt. En kort omsättningstid gynnar vertikal omblandning till skillnad från temperaturskiktning som hindrar vertikal omblandning. Under perioder med mycket låga flöden till sjön blir omsättningstiden längre och därmed även antagandet om totalomblandning mindre korrekt.
3.4.1 Massbalansberäkningar
Koncentrationsförändringen i sjön per tidsenhet för ett konservativt ämne ges, vid full omblandning, av följande samband
d . dV dC
. -C. —-—- ,—C=——-—-— V-C =———-—C+V—-—-———— 3
a ln Qut dl( ) dt, dl ()
Qin = totala inflödet till Dannemorasjön [m3/S]
Q,, = utflödet [m3/S]
Cm = genomsnittliga syrgaskancentrationen i inkommande vatten [mg/l]
C = syrgaskoncentration isjön och utflödet [mg/l]
Om inflödet antas vara lika med utflödet, dvs. Q1 = Qz = Q, är volymen i sjön konstant och dV/dt = 0. Ekvation 3 kan då skrivas som
ZQ=Q(Cin WC)
dt V
Koncentrationsändringen i sjön (AC) som beror på in— och utflödena ges då av
AC(t) = %(C, (z) _— C(t -—1))- At
Syrgaskoncentrationen i sjön, C, ges nu av
CO) == CU + 1) + ACO) + f(Om) + f(Ozamns)
där f(02,tär) är en syretäringsfunktion som beskriver den interna syretäringshastigheten och f(02,atm+fs) står för syrgas som tillförs vattnet via atmosfären och fotosyntesen. Eftersom modellens syfte är att simulera syrgasförhållandena under isperioden och syrgasproduktion genom fotosyntes är mycket liten samt syrgastillförseln via atmosfären obefintlig då sjön är istäckt används inte den senare termen i modellen.
3.4.2 Modellering av syrgastäring i sjöar
Det finns flera olika modeller som beskriver syrgastäringen i sjöar både under somrnarskiktningen i hypolimnion och under vintern då sjön är täckt av is. Alla modeller förutsätter att sjön har homogena kemiska förhållanden oberoende av tillflöden (Wilander &
Sonesten, 2006). De flesta modeller omfattar både det fria vattnets syrgastäring och syrgastäringen i sedimenten.
Fang & Stefan (1997) redovisar en syrgasbalansmodell för sjöar som behandlar hela volymen men uppdelat i skikt. För Dannemorasjön finns det inte tillräckligt mycket mätvärden för att beräkna syrgastäringen skiktvis. Istället används här en modell som presenterades av Livingstone (1993) se Ekv. 4. Wilander & Sonesten (2006) kalibrerade modellen utifrån
mätningar gjorda i 39 sjöar vintertid och 12 sjöar sommartid. Sjöarna hade ett medeldjup av 212 meter eller maxdjup på ca 5-15 rn. Dannemorasjön faller visserligen utanför detta intervall med sitt medeldjup på 0,8 m och maxdjup på 1,6 m, men p.g.a. otillräcklig kännedom om syrgasförhållandena i sjön är det svårt att göra en egen kalibrering för Dannemorasjön. Modellen behandlar vattenmassan som en helhet vid vintermodellering och hypolimnion som en helhet vid sommarmodellering.
%— k_,,**9(T20)S k amma (4)
* v ] Syretäring—vattenmassa
Syretäring—se dim ent
dc/dt = syretäringshastighet [mg/(l-dygn)]
kS = oxidationshastighet i sedimentet [dygnl]
GS =temperaturkoeff1cient för syretäring i sedimentet [—]
T = vattentemperatur [CO]
SS = syrgastäring i sedimentet (vid 200C) [mg/mZ]
z = vattenskiktets tjocklek [m]
kb = oxidationshastighet för det fria vattnets syrgastäring [dygn'I]
Gb =temperaturkoeff1cient för syretäring i det fria vattnet H
B = biokemisk syreförbrukning (BOD, Biological Oxygen Demand) vid 200C [mg/l]
Koefficienternas värden som Wilander & Sonesten (2006) presenterar bygger dels på Fang &
Stefans (1997) kalibreringar, dels på uppmätta syretäringshastigheter i sediment (från Sverige, Finland, Canada och USA) samt på Edberg & von Hofstens (1973) sammanställning av temperaturkoefticienter för olika vattentemperaturer (Tabell 3).
Tabell 3 Koefficienter till Ekv. 4 redovisade av Wilander & Sonesten, 2006. (Referenserna inom parentes refererar Wilander & Sonesten till).
Koejjåeient Enhet Värde Referens
05 och Gb 1,11 Wilander & Sonesten, 2006 (Edberg & von
(temperaturkoefficient Hofsten 1973)
för isperioden)
s=k,-s, (sor), Sediment mg/(mz'dygn) 300 Wilander & Sonesten, 2006
Oxygen Demand)
kb dygn"1 0,01 Wilander & Sonesten, 2006 (Fang &
Stefan, 1997)
Det finns inga värden på biokemisk syreförbrukning (BOD) för Dannemorasjön och därför byts BOD ut mot följ ande uttryck där halten av nedbrytbart organiskt material uppskattas med hjälp av vattnets färgtal eller absorbansmätningar (Wilander & Sonesten, 2006)
f __ 51420 —500
6,3 6,3 (5)
där fV är vattnets färgtal [mg Pt/l] och a420 är absorbansen mätt vid 420 nm på filtrerat prov i en 5 cm kuvett. Den interna syretäringshastigheten vintertid (istäckt sjö) ges då av en kombination av Ekv. 4 och 5:
1 Färgtalet är ett mått på innehållet av färgande ämnen i vattnet, här främst humusämnen från omgivande mark.
dt 1000 - dm 6,3
War—J V
Syretäring—se dim ent Syretäring—vattenmassa
_]
dc/dt = fV(OZ;å-r) = syretöringshastighet i hela vattenmassan inklusive syretäring i sedimentet under perioder då sjön är täckt med is [mg/(l'dygn)]
S = syretäringshastigheten i sedimentet vid ZOOC [mg/(m3-dygn)]
m = sjöns medeldjup [m]
9 = temperaturkoejjicient
. Tv = medelvärde av sjöns vattentemperatur under vintern [ oC]
a420 = absorbans mätt vid 420 nm på filtrerat prov (5 cm kuvetz) kb = oxidationshastighetför det fria vattnets syrgastäring [dygn"!]
De Värden som används för 9, S och kb ges i Tabell 3.
4 RESULTAT
4.1 Hydrologin i området
Dannemorasjöns avrinningsområde har modifierats under årens lopp främst pga.
vattenkraftbehov hos bruken och gruvan i trakten. Bland annat har Rastmyran (nedströms Rastsjön) och Slagsmyran (den myr som fanns innan uppdämningarna av Slagsmyren—
Hammardammen) avlänkats från Olandsåns vattensystem till Vattholmaån genom'ett dåmme vid Hammardammens naturliga utlopp (Figur 5). Likaså har Stora och Lilla Agnsjön (Figur 6) norr om Dannemora avlänkats från Vattholmaåns avrinningsområde till Forsmarksåns avrinningsområde (Brunberg & Blomkvist, l998).
4.1.1 Sjöar '
Det finns numera fem ”naturliga” sjöar i området, Dannemorasjön, Filmsjön, Lillbyasjön, Lillsjön och Rastsjön men även dessa är mer eller mindre påverkade av människan (Figur 5).
Fram till slutet av 60-talet fanns även Gruvsjön, vilken numera är torrlagd efter utfärdad vattendom 1966. Rastsjön, som ligger i södra delen av Harvikasystemet, har inte utsatts för några stora ingrepp men både sjön och Rastmyran har varit dämda genom dämmen i slutet av Flymyraån (Brunberg & Blomkvist, 1998). Lillsjön som ligger strax söder om Stordammen har inte utsatts för några vattenföretag men höjdes kraftigt då Stordammen anlades. De övriga naturliga sj öarna, Dannemorasj ön, Filmsj ön och Lillbyasjön har alla utsatts för sänkningar vid ett flertal tillfällen.
Dannemorasjön är den till ytan största sjön. Den anses ha stor betydelse för Fyrisåns vattenkvalitet (Brunberg & Blomberg, 1998). Fakta om sjöarna återfinns i Bilaga A.
4.1.2 Dammar
Det finns tre större dammar i området, Österby stordamm, Slagsmyren—Hammardammen samt Harvikadammen och flera mindre; Oppdammen, Herrgårdsdammen, Sågdammen, Karm——
dammen och Klardammen. Dessa är ihopkopplade av ett komplicerat flödessystem som styrs med hjälp av fasta och reglerbara utskov. De stora dammarna kom alla till under 1600—talet med syfte att fungera som vattenmagasin för gruvan och bruken i området. De är uppdämda på gamla våtmarker och myrmarker med mycket sumpgasproduktion på bottnarna som följd.
Det har vid ett flertal tillfällen observerats stora flytande öar med stubbar och annan vegetation i dammarna (muntligt Larsson, 2007). Öarna flyter upp pga. vattenståndshöjningar och gasaktivitet på bottnarna. Vattenregleringen styrs utifrån gällande vattendomar samt utifrån erfarenhet och eget omdöme hos dem som är ansvariga för skötseln/regleringen av utskoven. Fakta om dammarna återfinns i Bilaga 1.
4.1.3 Vattendelare samt delavrinningsområden
Det finns två huvudinflöden till Dannemorasjön, Sundbroån—Nerån som dränerar norra och nordöstra avrinningsområdet och Dalån som avvattnar södra och sydöstra delarna där Harvikadammen, Slagsmyren—Hammardammen och Rastsjön är belägna (Figur 6). Strydiket och Rundbodiket som mynnar i Sundbroån dränerar norra och nordvästra delarna av avrinningsområdet (Figur 6). Filmsjön, vars vatten rinner direkt ut i Sundbroån, får sitt vatten norrifrån från Lillbyasjön via Broån och österifrån från den reglerade Stordammen, vars vatten rinner genom Nerån via flera små dammar. Förutom ett litet område i direkt anslutning till sjöns västliga och östliga stränder (Dannemorasjöns lokala avrinningsområde, se Figur 6)
ll
i i”?
Lil lpi—(again ti &"
! __!
.”"
,.*,'o; r'"';?
*-'_'—'£r_!x.»'l
':',:
fläk: :,
låg?-fl ,
* än __ Räihä?”
, f.,: __-_—=' ': ;;e-w
RPG"! 3:55 i
"%:: &_: Numera Stängt
utlpp mot Gimo
”% Har, * få
nen ":,:;
n ' af?
24: 0
:E " ”
Han '(”?
melon
; '; &_ _5
i;";- '*._ J'— Kli
(& "_, ; _ _ '.
"!'.'") .fi "
; ——. . i”?
| ; _
i! ; "'
l
:i 31 E;- .! ..:: &
på mem orasjörji"
FJ -—.-"
B_.'_J .; ;:
$.”?
! ..-
.S : *
iir—LJ i."Lux
) ;. irc-. .,
*; dr'd-arm'nen
?. .r'l ' _-
)Z' —
,! .;
;;":
h"...— *
..?;-
”"I
.;J TF”-1, (: .
Ifil .:..5 "
3.
i":
(& ,
_:5' ,
5: ?
”';'ä' i
" . Numera stängt
utlopp mot Olandsån
Legend "Wii?—
131
E 816
_ Damm »
0 Utskovf-jmmen ,
______,,,.,,,. Vette nd rag
4— Flödesriktning &"
:E
B SUB 1 DDD
Ffa SiSjÖU't
2 DDD 3 man ue ! r %. å
| |
' '1:
t ,!
* '?
2. ;2:
© Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/ 1840
Figur 5 Sjöar, dammar, Hödesriktningar, dammen och utskov i Dannemorasj öns avrinningsområde. En förklaring till siffrorna i kartan återfinns nedan.
539.399?)
10.
11.
12.
13.
14.
Regleringsdammför Stordammen med två utskov (en respektive tre spettluckor). Senaste vattendom 1982.
Skibordsdämme, Oppdammen
Skibordsdämme utfört 1982 (Lantbruksnämnden, 1989), Herrgårdsdammen Skibordsdämme, Sågdammen
Skjutbanedämmet har ett rör under dammvallen som går att reglera med hjälp av en kran.
Norrängsdämmet *— regleringsdämme vars utskov idag utgör Slagsmyren—Hammardammens huvudutflöde. Utskovet består av en spettlucka och en överfallslucka.
Norrängsbäcksdämmet —-— ett ca 3,3 m brett överfall, användes tidigare som ”luftningsdämme”. Vattnet syresattes genom överfallet och var tänkt att komma fisken i Harvikadammen tillgodo (Svedberg,
1976)
Sättutskov numera stängt men i mycket dåligt skick. Släppte tidigare ut vatten till Karmdamrnen via Karmdammsbäeken.
Tidigare utlopp som fungerat som vattenintag till ett vattenhjul. Det är numera igenfyllt men läcker vatten (Vattenfall, 1998).-
Håvert, flöde via bäck till Karmdammen.
Harvikadammens huvudutlopp till Dalån. Utskovet består av två spettluckor.
Munk — betongbrunn med sättavstängning som reglerar flödet till Dannemorasjön Via f d fiskodlingen i Kaggbol.
Bäckamyrdämmet —— mindre utlopp från Slagsmyren—Hammardammen. Dess användning är idag oklar (Brunberg & Blomkvist, 1998).
Denna fördämning kallades fördämningen vid Sågdammen vilket tyder på att det troligtvis legat en såg där. De sista resterna av dämmet avlägsnades runt 1950 (Brunberg & Blomkvist, 1989).
13
finns det ytterligare ett tillrinningsområde som dränerar områdena kring Karmdammen och Klardammen (gruvans närområde) och som dessutom får ett litet men tämligen konstant vattentillskott via hävert från Harvikadammen (Figur 5).
Dannemorasjöns avrinningsområde samt delavrinningsområden (Figur 1 och 6) är här definierade utifrån Lantmäteriets digitala Terrängkarta 121 SV samt 121 NV (utgivna 2004).
Avrinningsområdenas arealer samt markanvändning återfinns i Bilaga A.
4.1.4 Strömmande vatten
Den största mängden vatten som tillförs Dannemorasj ön kommer från Sundbroån. Dalån bidrar periodvis med betydande mängder vatten medan övriga tillflöden är mycket mindre.
Sundbroån som är en fyra km lång kanal som anlades i samband med torrläggningen av Gruvsjön. Den har extremt liten fallhöjd och flyter fram mycket långsamt. Enligt terrängkartan (121 SV och 121 NV, 2004) skiljer det endast 10 cm mellan vattennivåerna i Dannemorasj ön och Filmsj ön. Sundbroån avvattnar nästan två tredjedelar av Dannemorasj öns avrinningsområde och Dalån avvattnar en knapp tredjedel. Dalån faller drygt 8 meter på sin korta sträcka från Harvikadammen till Dannemorasj ön. Dess flöde är dock reglerat och ån kan under långa perioder, då tillrinningen är liten, vara helt torrlagd. Strax söder om Dalån finns det ytterligare en förbindelse mellan Harvikadammen och Dannemorasjön vars flöde regleras av en munk2 .
Tabell 5 redovisar karaktäristisk vattenföring för Vattholmaån (Vattholma), Sundbroån (inloppet till Dannemorasj ön), Dannemorasj öns utlopp samt utloppen från de stora dammarna i området. Värdena för Vattholmaån är baserade på flödesobservationer (dygnsmedelvärden) vid SMHI:s station i Vattholma, 1979—2005. De övriga värdena är skattade utifrån avrinningsområdenas storlek samt den specifika avrinningen beräknad utifrån flödes—
mätningama i Vattholma.
Tabell 4 Karaktäristisk vattenföring beräknad med hjälp av specifika avrinningen från flödesobservationer i Vattholma samt avrinningsområdenas storlek. De beräknade värdena är ej korrigerade för områdenas sj öprocent eller storlek och inte heller effekten av regleringen vilket leder till mycket osäkra extremvärden (HHQ, MHQ, MLQ och LLQ) —— värdena inom parentes.
Karaktäristisk Vattholma Utlopp Snndbrocin Utlopp Utlopp Utlopp
vattenföring (mlopp tzll Harvzkadammen Dannemora—
[nf/S] (2244 VattholmaZ) Stordammen Dannemorasjön) Slagsmyren (Dalån) Sjön
HHQ 13,60 (1,46) (5,32) (2,04) (2,42) (1 1,20)
MHQ 7,30 (0,79) (2,86) (1,10) 1,30) (6,01)
MQ 2,15 0,23 0,84 0,32 0,38 1,77
MLQ 0,26 (0,03) (0,10) (0,04) (0,05) (0,21)
LLQ 0,06 (0,01) (0,02) (0,01) (0,01) (0,05)
Avrinnings—
område [kmz] 294 31,6 115 43,6 57,1 201,5
(SMHI, 1993)
HHQ = Högsta högvattenföring (högst dygnsmedelvärde under perioden). MHQ = Medelhögvattenföring (medeltal under perioden av de enskilda årens högsta dygnsmedelvärde). MQ = Medelvattenföring (medelvärde under perioden). MLQ = Medellågvattenföring (medeltal under perioden av de enskilda årens lägsta
dygnsmedelvärde). LLQ = Lägsta lågvattenföring (lägsta dygnsmedelvärde under perioden).
2 Munk, även kallad nivåbrunn, regleras med hjälp av plankor som delar av brunnen i mitten (sättavstängning).
Vattnet kommer in genom inloppet i botten av brunnen, stiger uppåt och rinner över den översta plankan (vars nivå bestämmer vattennivån i dammen) och vidare ut genom utloppsröret, se Figur 15.
Sun (Ebro ans ,..
ax,—'??? r?,fngsomra de
IFN;
! _
Care __aw, _ . _x _
_ o'xrA 5—3
Sameting, espns
EGP? EVE". 513331",
':
i!i;
*.
;!
S!agsmyren- X Hammardammergs
amn m'ngsomra de Legend
Vattendrag
mmm—— Vattendrag- huvudfåra Vattendelare - del avr. omr.
_ vattendelare
sjö _ damm
Skogsmark
Öppen mark
Bebyggelse (|) 0 5 1| ? :|)” ? Km
© Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/ 1840
Figur 6 Dannemorasjöns avrinningsområde samt delavrinningsområden definierade utifrån Lantmäteriets digitala terrängkarta (121 SV och 121 NV, 2004).
