Samverkansavtal
§1
Dagens förhandling avser ett samverk- ansavtal, som beskriver hur parterna ska hantera samverkansfrågor inom
Östersunds kommun. Med samverkans- frågor menas frågor som berör arbets- miljö, medbestämmande, kompetens, verksamhet, likabehandling och disk- riminering.
Parterna konstaterar att i grunden finns ett gemensamt synsätt på hur samverk- ansfrågor ska behandlas inom
Östersunds kommun.
§2
Så långt som möjligt ska frågorna behandlas direkt av dem som berörs i sitt arbete.
Minsta enhet för samverkan är den en- skilda enheten eller motsvarande.
För att utveckla dialogen mellan arbets- givare och medarbetare ska arbetsplats- träffarna vara en naturlig del av sam- verkanssystemet. Arbetsplatsträffarna ska vara regelbundna och arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har ett gemensamt ansvar för att utveckla dia- logen. Frågor som tas upp vid arbets-
motsvarande behandlas i enhetens lokala samverkansgrupp (LSG)
Samverkansfrågor som rör flera enheter inom en förvaltning behandlas i för- valtningssamverkansgruppen (FSG).
Samverkansgruppen i LSG och FSG har också funktionen skyddskommitté.
Samverkansfrågor som rör flera förvalt- ningar behandlas i den centrala sam- verkansgruppen (CSG).
Arbetsgivaren har även ansvar för att chefer ska omfattas av samverkans- systemet, eftersom de också är arbets- tagare.
Inom förvaltningarna kan parterna förändra arbetssättet om det finns behov av detta. Respektive förvaltning och berörda fackliga organisationer har då möjlighet att komma överens om en annan organisation för samverkan inom förvaltningen.
Tecknar parterna ett nytt kollektivavtal ska utgångspunkten alltid vara att de nämnda samverkansfrågorna så långt Östersunds kommuns
Personalorgan
Avtal om samverkan inom Östersunds kommun
I bilaga 1 till detta avtal framgår en närmare redogörelse av denna överens- kommelse.
Som stöd för arbetet i samverkans- gruppen finns ett dialogmaterial.
Varje medarbetare har rätt till högst 5 timmars betald ledighet från arbetet per år för facklig information. För att få delta vid facklig information ska medar- betaren vara medlem i en facklig orga- nisation som omfattas av detta avtal.
Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 2011 med ömsesidig upp- sägningstid av tre (3) månader. Upp- sägning ska ske skriftligt och åtföljas av förslag till ny överenskommelse. Samma uppsägningstid gäller för de avtal som
tecknas inom respektive förvaltning Till detta avtal biläggs kommunens arbetsmiljö-, medarbetar- och jämställd- hetspolicy. Dessa policydokument utgör dock inte en del av detta kollektivavtal.
Dessa policydokument ska utgöra ett stöd i samverkansgruppernas arbete.
I och med tecknande av detta avtal upp- hör tidigare samverkansavtal att gälla.
§ 3
Förhandlingarna förklarades avslutade den 18 mars 2011.
Policy Arbetsmiljö
Policy Jämställdhet
Medarbetarpolicy
”Vi gör medborgarnas vardag bättre, vi gör skillnad”
Mål
Målet är ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbets- klimat och en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveck- ling är en rättighet för alla medarbetare.
Målet är också att understödja en stän- dig utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på kvalitet, effektivitet och service, samt bidra till ett långsiktigt hållbart arbets- liv. Samverkanssystemet ska präglas av en vilja att samverka för att öka med- arbetarnas möjlighet till delaktighet.
Syfte
Kommunens organisation präglas av att ansvar och befogenheter ligger långt ut i verksamheten. Samverkan ska knytas nära verksamheten för att öka med- arbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet och ge möjlighet för med- arbetarna att påverka i frågor som rör den egna arbetsplatsen.
Arbetsgivaren och de fackliga organi- sationerna i samverkansgruppen har ett gemensamt ansvar för att arbetsplats- träffen utgör grunden för sam- verkan och att dialogen på arbets-
Grunden för samverkanssystemet är Med- bestämmandelagen, Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen och facklig förtro- endemans ställning på arbetsplatsen.
Organisation
Så många frågor som möjligt ska be- handlas av de som direkt berörs i sitt arbete. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet.
Minsta enhet för samverkansgrupper är den enskilda enheten eller motsvarande (LSG).
Övergripande samverkansfrågor som berör fler enheter inom förvaltningen behandlas i förvaltningssamverkans- gruppen (FSG).
Samverkansfrågor som berör flera förvaltningar eller är av kommunöver- gripande behandlas i den centrala samverkansgruppen (CSG).
För att enskilda medarbetare ska få möjlighet att diskutera frågor med- arbetsgivaren enligt detta avtal, ska
Bilaga 1
ska dokumenteras. Arbetsplatsträffen kan kombineras med facklig information.
För att uppnå målet att det faktiska arbetet med samverkan knyts nära de med- arbetare som berörs i sitt dagliga arbete, ska representanter för de fackliga organis- ationerna i samverkansgruppen normalt vara placerade inom berörd enhet eller förvaltning.
En förutsättning för att nå målen med samverkansavtalet är att fackliga rep- resentanter finns med i samverkans- gruppen. Om inte samsyn kan nås om den fackliga representationen på enhetsnivå eller motsvarande gäller att varje berört fackligt förbund representeras av ett arbetsplatsombud.
När den fackliga organisationen ser behov av att skyddsombudet deltar, kan skydds- ombud delta i samverkansgruppen.
I FSG ska det finnas två representanter från varje fackligt förbund. Skydds- ombud räknas som representant.
I CSG ska det finnas en facklig representant per förbund.
Ett fackligt förbund kan ge annat fackligt förbund fullmakt att företräda det fackliga förbundet. En sådan fullmakt ska skrift- ligen meddelas arbetsgivaren.
Arbetsgivarrepresentant i samverkans- gruppen ska vara ansvarig chef eller någon som ansvarig chef utsett till företrädare.
Grunden för arbetsgivarens representation i samverkansgruppen ska vara att skapa de bästa förutsättningarna för samverkan genom dialog.
Samverkansgruppernas uppgifter
Arbetsmiljölagen, Medbestämmande- lagen, och Diskrimineringslagen utgör grunden för arbetet i samverkans- systemet. Det innebär att alla frågor som berörs av dessa lagar behandlas i samverkansgruppen. Verksamhetsfrågor, frågor om företagshälsovård, ett hälso- främjande arbete och kompetensbehov ska behandlas i samverkansgruppen på ett sådant sätt att alla berörda anställda får information och ges möjlighet att delta i dialogen. Samverkansgruppen ska även behandla arbetsanpassning och rehabiliteringsfrågor, dock ej för enskilda medarbetare. Både arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har ett gemen- samt ansvar för att skapa delaktighet för alla medarbetare som berörs och genom detta skapa en aktiv och ut-
vecklad samverkan.
Struktur för arbetsanpassning och rehabilitering
Kommunen ska arbeta efter en fastställd rehabiliteringsrutin. Syftet med rehabili- teringsrutinen är att ge både chefer och medarbetare stöd, struktur och vägled- ning i rehabiliteringsarbetet. De fackliga organisationerna ska vara delaktiga i arbetet när gällande rutiner omarbetas eller om det sker förändringar som på- verkar rehabiliteringsarbetet.
Företagshälsovård
(upphandling och uppföljning)
Enligt Arbetsmiljölagen ska företags-
hälsovård vara en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabi- litering. Det innebär att företagshälso- vården har en konsultativ roll och ska verka på ett professionellt och oberoende sätt gentemot beställaren och dennes personal.
När kommunen upphandlar företags- hälsovård ska de fackliga organisationer- na vara delaktiga upphandlingsprocessen.
Företagshälsovårdens arbete ska kontinuerligt följas upp, utvärderas och utvecklas efter faktiska behov. Föränd- ringar ska ske i dialog med de fackliga organisationerna.
Organisation för hälsa och arbetsmiljö
Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala för- hållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska syste- matiskt undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs. Åtgärder som inte kan vidtas direkt ska tidsplan- ernas och handlingsplaner ska upprättas.
Utifrån de behov som framkommer, ska arbetsgivaren och de fackliga organi- sationerna svara för att gemensam och relevant utbildning genomförs.
Kommunens likabehandlingsarbete ska ske i samverkan med arbetstagarorgani- sationerna. Tillsammans med de fackliga organisationerna ska varje förvaltning ta fram en likabehandlingsplan med mål och åtgärder.
För att skapa en dialog i samverkans- grupper och vid arbetsplatsträffar finns ett dialogmaterial som kan användas.
Skyddskommitté
LSG (eller motsvarande) och FSG utgör även skyddskommitté enligt arbetsmiljö- lagens bestämmelser.
CSG ska vara skyddskommitté minst fyra gånger per år och då kan skyddsombud delta när de fackliga organisationerna ser behov av detta. Det ska framgå av kallelse och protokoll när CSG är skyddskommitté.
Så långt det är möjligt ska arbetstagaror- ganisationerna svara för att en eller flera fackliga representanter i samverkans- gruppen även är skyddsombud. När sam- verkansgruppen utgör skyddskommitté ska skyddskommittén verka enligt de bestäm- melser som finns i arbetsmiljölagen (kap.
6) samt arbetsmiljöförordningen.
En arbetstagarorganisation kan begära att särskild skyddskommitté ska genomföras.
Om den fackliga organisationen begär detta när samverkan har påbörjats, ska skyddskommitté genomföras senast inom
ning och utformning av elevernas deltagan- de i skolans arbetsmiljöarbete anpassas efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt enligt Arbetsmiljölagen.
Beslut i samverkansgruppen
Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor.
Arbetsgivarens beslut ska föregås av samverkan så nära berörda medarbetare som möjligt.
Rutiner för samverkans- gruppens arbete.
Kallelse till samverkansgrupp ska ske skriftligen och det ska i kallelsen framgå vilka frågor som ska behandlas i sam- verkansgruppen. Handlingar som utgör underlag för samverkan i samverkans- gruppen ska tillhandahållas de fackliga representanterna i skälig tid innan sam- verkan genomförs. Med skälig tid avses tid för den fackliga organisationen att sätta sig in i frågan och om behov finns förankra frågan inom den egna organisationen.
När den fackliga organisationen vill ta upp en fråga i samverkansgruppen, ska detta meddelas i skälig tid till arbetsgivaren som ska föra upp frågan på samverkans- gruppens dagordning.
Med skälig tid avses tid för arbetsgivaren att sätta sig in i frågan och om behov finns förankra frågan inom den egna organisa- tionen.
Samverkansgruppens möten ska proto- kollföras och det är arbetsgivaren som ansvarar för att detta sker.
Arbetet i samverkansgruppen ska så
långt som möjligt läggas på tid som passar deltagarna och verksamheten.
Parterna i samverkansgruppen har rätt att anlita hjälp/biträde i de frågor de själva bedömer. Parterna ska dock ta stor hänsyn till syftet med denna överenskommelse, det vill säga att det faktiska arbetet med samverkan ska ske så nära de medarbetare som berörs av frågan i sitt dagliga arbete som det är möjligt.
Samverkan i samverkansgruppen er- sätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38 §§. Den fackliga organisationen kan begära att arbets- givaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Om en sådan begäran med- delas arbetsgivaren innan samverkan har påbörjats i samverkansgruppen, ska arbetsgivaren kalla till en förhandling enligt § 11 MBL.
Om en sådan begäran meddelas arbets- givaren när samverkan har påbörjats, ska den fackliga organisationen begära förhandling enligt § 14 MBL. Begäran om förhandling enligt § 14 MBL ska meddelas arbetsgivaren skriftligt senast sju kalenderdagar efter att samverkan har avslutats. För att det inte ska uppstå oklarheter när samverkan avslutats och med det när tiden för möjligheten att påkalla förhandling enligt § 14 MBL, måste det tydliggöras när samverkan i samverkansgruppen har avslutats.
Enligt § 12 MBL kan den fackliga orga- nisationen påkalla förhandling i frågor som rör egna medlemmar innan arbets- givaren fattar och verkställer beslut.
Införande och utvärdering
Parterna ska gemensamt arbeta med att införa och följa samverkansavtalet. Om parterna anser att det föreligger behov av utvärdering efter införandet, ska målen och metoden som anges i detta avtal och bilagan till avtalet utgöra grunden för utvärderingen. Frågan om utvärdering ska prövas senast den 31 december 2012.
Närvarorätt i nämnder
Nämnder som har rollen som beställare i organisationen ska förhandla i alla frågor som anger inriktning av de olika verksamheterna och som indirekt berör de anställda i kommunen.
Den fackliga närvarorätten gäller i samtliga nämnder och styrelser med undantag av kommunstyrelsen. När- varorätten gäller inte i några nämnd- eller styrelseutskott. Närvarorätten är tillåten i frågor som berör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess medarbetare. Högst tre (3) per- sonalföreträdare äger rätt att närvara.
Tecknande av samverkansavtal inom Östersunds kommun
Genom det lokala partsgemensamma arbetet med samverkansavtalet, kom- mer denna överenskommelse träffas med samtliga fackliga organisationer inom Östersunds kommun.
