BASAL UTBILDNING I GASTROINTESTINAL ENDOSKOPI

BASAL UTBILDNING I GASTROINTESTINAL ENDOSKOPI

Målgrupp

Sjuksköterska med erfarenhet inom gastrointestinal endoskopi alternativt läkare där gastrointestinal endoskopi ingår i arbetsuppgifterna.

Krav för deltagande i kursen

Intyg på att man har utsedd ansvarig handledare. Denne ansvarar för att utbildningen sker enligt Svensk gastroenterologisk förenings endoskopidokument.

Bakgrund

Denna utbildning baseras på Svensk gastroenterologis förenings kunskapsmål för endoskopi fastställda i ¨Endoskopidomumentet¨. En viktig grundprincip är att patienten ska mötas av samma kompetens oavsett endoskopistens grundkompetens. Det finns två typer av kompetens. Basal kompetens, vilket är minimikompetens för endoskopiskt arbete. Den andra nivån är avancerad kompetens. Denna nivå krävs för helt självständigt endoskopiarbete, lärarkompetens och endoskopijour. Utbildningen syftar till att uppnå den basala kompetensen.

Kraven på antal genomförda skopier med handledare innan man får arbeta självständigt kan upplevas höga. Man får dock ha i åtanke att utvecklingen inom den gastrointestinala endoskopin ställer allt högre krav på kompetens hos endoskopisten. Kraven på teoretisk kompetens samt framförallt kraven på kunskapskontroll är oundvikliga om vi ska uppnå en nationell minimistandard inom

endoskopikompetens

Kursen omfattar fyra terminer och bedrivs i form av distansutbildning med fyra obligatoriska internat à 3 dagar + 4 enstaka dagar samt examination. Självstuderingsuppgifter och fördjupningsuppgifter genomförs på hemmaplan. Endoskopipraktik görs på hemsjukhuset

ALLMÄNNA MÅL

Efter utbildningen ska följande allmänna mål ha uppnåtts.

Självständigt kunna värdera:

 indikationer/kontraindikationer för endoskopiska undersökningar

 riskvärdering för endoskopiska undersökningar med avseende på interkurrenta sjukdomar

 endoskopirelaterade komplikationer och deras handläggning.

Ha mycket god kunskap om:

 preoperativa förberedelser

 preoperativ profylax, t.ex. antibiotika vid endokarditrisk

 pre/per/postoperativ medicinering, t.ex. hanterande av antikoagulantia, analgetika, sedering

 instrumenthantering

 dokumentation

 patientlagen och skyldigheter att informera patienten på ett adekvat sätt

 diatermi – användning och risker

 sedering och monitorering

 smittrisker vid endoskopi

 samarbete med assisterande personal

Ha god kunskap om:

 rengöra och desinficera instrument enligt SGF riktlinjer

 konstruktion och funktion av endoskop ljuskälla, processor och tillbehör inklusive diatermiutrustning

röntgengenomlysning - användning och risker.

 förutsättningar för skopiundersökning av patienter som tidigare genomgått intrabdominal kirurgi.

 kompletterande/Avancerade endoskopiska tekniker som kan komma i fråga

 digitala/analoga källor för att inhämta fördjupad kunskap om endoskopi

KUNSKAPSKONTROLL

Allmänt

Kontroll av basal kompetens för både gastroskopi och koloskopi kommer att ske i form av en kombinerad praktisk och teoretisk prövning. Kunskapsmålen preciseras för varje typ av skopi enligt dokumentet nedan. Endast examinatorer från relativt stora centra med kunskap och intresse inom såväl diagnostisk som terapeutisk endoskopi såväl som med stor erfarenhet av utbildning bör vara aktuella för kunskapskontrollen. Examinatorer utses av kursledningen. Kostnader i samband med kunskapskontrollen betalas av hemortssjukhuset.

ESOFAGOGASTRODUODENOSKOPI (EGD-SKOPI)

Utbildningsprocess

Utbildningen bör ha en struktur där de första 50 EGD-skopierna utförs med handledare närvarande och följas av ytterligare 50 där handledare finns omedelbart tillgänglig för konsultation. Idealt bör träning på patient ha föregåtts av träning i simulator men det är inget krav.

Basal kompetens Teoretisk kunskap

 Kunna grunderna för dokumentation i text och bild

 Patientförberedelser

 behärska endoskopisk bild vid och handläggning av:

esofagusdivertiklar

esofagit i dess olika grader och genes Barretts esofagus

hiatushernia av olika typer varicer i esofagus resp. fundus achalasi

Mallory-Weiss rift

infektiös förändring i esofagus/ventrikel/duodenum benign/malign tumör i esofagus/ventrikel/duodenum erosiv gastrit

atrofisk gastrit ulcus ventriculi dieulafoy´s lesion ulcus duodeni coeliaki

 kunna värdera indikationerna (och kontraindikationerna) för biopsitagning/PAD

 behärska differentialdiagnostiska alternativ

 kunna föreslå kompletterande diagnostik

 komplikationer

 kunna föreslå farmakologisk behandling av basala fynd/tillstånd

 kunna föreslå lämpligt intervall för kontrollundersökning med förnyad EGD-skopi

Praktisk kunskap

 Självständigt ha utfört 250 EGD-skopier under utbildningstiden. Det angivna antalet

undersökningar får ses som vägledande och antalet måste framförallt baseras på handledarens bedömning.

 Framgångsrikt och på ett skonsamt sätt kunna intubera de flesta patienter, såväl osederade som sederade.

 behärska diagnostisk esofagogastroduodenoskopi med biopsi innebärande intubation av pylorus i mer än 95% av fallen

 Veta var de endoskopiskt blinda områden finns och hur dessa visualiseras

 Kunna ta adekvata biopsier från alla områden inom gastroskopets räckvidd.

 Behärska endoskopiska hemostasåtgärder för blödande ulcus, esofagusvaricer och

kärlmissbildningar komplikationer till behandlingen och ha kunskap om hur dessa handläggs.

Kunskapskontroll

Kontroll av praktiskt och teoretiskt kunnande ska göras efter c:a 200 undersökningar.

Skriftlig kunskapskontroll.

Demonstrationsendoskopi med bedömning av teknisk och terapeutisk färdighet med samtidig prövning av teoretisk kunskap ska ske av kursledningen utsedd examinator.

KOLOSKOPI

Förkunskaper

Förkunskaper enligt följande bör föreligga innan koloskopiutbildning påbörjas

 god förtrogenhet med den gastroskopiska undersökningen innebärande att på egen hand ha utfört minst 50 gastroskopier.

 ha aktivt närvarat vid minst 15 terapeutiska gastroskopiska eller koloskopiska ingrepp (blödningar, dilatationer, polypingrepp etc.)

Utbildningsprocess

Under de första 25-50 koloskopierna ska handledare finnas närvarande. Idealt bör träning på patient ha föregåtts av träning i simulator men det är inget krav.

Basal kompetens Teoretisk kunskap

Kunna principerna och adekvata tekniker för tarmrengöring, undersökningsteknik, indikationer, kontraindikationer, begränsningar och komplikationer

Dokumentation i skrift och bild

 behärska endoskopisk bild vid och ha god kännedom om handläggning av:

Ulcerös kolit Crohns sjukdom Mikroskopiska koliter divertikelsjukdom

benigna/maligna tumörer polypos

irritable bowel syndrom

gastrointestinala akuta/ockulta blödningar

obstipationsbesvär ischemisk kolit

 värdera differentialdiagnostiska alternativ.

 kunna föreslå kompletterande diagnostik

 kunna föreslå lämpligt intervall för kontrollundersökning med förnyad koloskopi

 självständigt kunna värdera och ha kunskap om handläggning av komplikationer till koloskopi

 kunna värdera och ha kunskap om när en ofullständig koloskopi bör avbrytas (smärta, svårskoperad tarm, dålig rengöring etc)

Praktisk kunskap

självständigt ha utfört 200 koloskopier varav minst 50 med terapeutisk inriktning

 genomföra diagnostisk koloskopi på ett skonsamt sätt för patient och utrustning samt nå cekum i mer än 90% av fallen och terminala ileum i minst 50%

 ta adekvata biopsier överallt i kolon

 behärska visualiseringstekniker

 behärska tekniken för kall slyngning och slyngning av stjälkade polyper.

 behärska skilda tekniker för blodstillning.

Kunskapskontroll

Kontroll av praktiskt och teoretiskt kunnande ska göras efter c:a 200 undersökningar.

Skriftlig kunskapskontroll.

Demonstrationsendoskopi med bedömning av teknisk och terapeutisk färdighet med samtidig prövning av teoretisk kunskap ska ske av kursledningen utsedd examinator.

.

Krav på utbildande enhet

Enheten ska ha modern utrustning. Navigationsutrustning av typ ¨scopeguide¨ bör finnas tillgängligt Enheten ska ha adekvata rutiner för desinfektion och hygien enligt SGF riktlinjer

Enheten ska utföra minst 2000 skopier/år

Handledaren ska ha kompetens motsvarande avancerad kompetens enligt endoskopidokumentet Handledaren ska ha deltagit i handledarkurs som tillhandahålls inom utbildningsprogrammet.

Handledarutbildning: endagsutbildning

Endoskopirelaterad inlärningsteori Kursens innehåll och kunskapskrav Krav på handledare

Internat 1

Bakgrund allmän information Historik, kursens syfte, loggböcker Basal gastroskopiteknik

Live-skopi, simulatorträning, teoretisk genomgång av teknik Basal koloskopiteknik

Liveskopi, simulatorträning, teoretisk genomgång av teknik Instrumentkunskap

Instrumentets uppbyggnad, funktioner, handhavande, felsökning Hygien

Diskrutiner, blodsmitta, hygien på sal, personlig skyddsutrustning Tillbehör-övrig teknisk utrustning

Biopsitänger, slyngor endo-loop, dilatationsballonger, clips, injektionsnålar, spolpumpar, diatermi Patientomhändertagande

Övervakning: Pulsoxymetri, vakenhet smärta, omhändertagande på sal Medicinering: Sedering, smärta, motorikhämmande, antiemetika

Förberedelser: Fasta, ventrikeltömning, antibiotikaprofylax, antikoagulantia Indikationer-kontraindikationer för endoskopi

Internat 2

Sjukdomslära

Dokumentation: Endoskopiutlåtande, bilddokumentation Endoskopiska klassifikationer

Visualiseringstekniker

Bedömning och handläggning av PAD Surveillanceprotokoll

Diatermi

Blodstillningstekniker

Gravida och ammande patienter: Indikation, sedering, komplikationer

Diagnostiska alternativ till endoskopi Förberedelse inför nästa internat

Internat 3

Journal club

Presentation av valda artiklar inom området

Terapeutisk endoskopi på simulatorcentrum, endoskopimodeller, teori Biopsitagning, Blodstillning, polypektomi, EMR, dilatation

Riskvärdering inför skopi Komplikationer

Identifiering och handläggning Fördjupningsuppgifter Föreberedelse

Internat 4

Examination

Redovisning av fördjupningsuppgifter Skriftlig examen

Förberedelse inför praktisk examen Bildgenomgång

Sammanfattning