Göteborgs Stad Östra Göteborg, tjänsteutlåtande 1(2)
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2017-08-18 Diarienummer: N132- 0262/16
Sektor Utbildning
Susanne Hjalmarsson och Krista Sandberg Telefon: 031- 365 00 00
E-post: fornamn.efternamn@ostra.goteborg.se
Redovisning av åtgärder till Skolinspektionen för kvarstående bristen efter tillsyn 2015 vid Gamlestadsskolans grundsärskola utifrån Skolinspektionens
uppföljningsbeslut daterat 2017-08-16 (dnr 43-2015:4715)
Ärendet
Skolinspektionen genomförde tillsyn vid Gamlestadsskolans grundsärskola under hösten 2015. Göteborgs kommun har vid två tidigare tillfällen redovisat åtgärder på de påtalade bristerna till Skolinspektionen. I ett uppföljningsbeslut från Skolinspektionen, som inkom förvaltningen den 17 augusti 2017, anges att en brist ännu inte är tillfullo avhjälpt. Därför har Skolinspektionen förelagt Göteborgs kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa den kvarstående bristen. Dessa åtgärder ska skriftligt redovisas till
Skolinspektionen senast 17 november 2017.
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Östra Göteborg föreslås besluta
att godkänna redovisningen av åtgärder och översända denna till Skolinspektionen.
Redovisning av åtgärder
Vid tillsynen 2015 fick Gamlestadsskolan särskola förelägganden gällande brister i verksamheten. Efter två uppföljningar anser Skolinspektionen att en brist fortfarande inte är tillfullo avhjälpt: Elevhälsan ska användas främst förebyggande och
hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Med
anledning av detta föreläggs Göteborgs kommun att senast 17 november 2017 redovisa åtgärder för att avhjälpa bristen. I bifogade bilagan redovisas de vidtagna åtgärderna.
Dessutom biläggs elevhälsoplanen för Gamlestadsskolans grundsärskola.
Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv
De redovisade åtgärdernas ekonomiska konsekvenser ryms inom skolans ordinarie budget.
De redovisade åtgärderna kommer att skapa förutsättningar för att tillmötesgå enskilda elevers behov inom grundsärskolan. På sikt bidrar dessa åtgärder till ökad
måluppfyllelse och ökad jämlikhet för eleverna med fokus på grundsärskolans specifika riskområden och utvecklingsbehov.
Barns bästa ska stå i främsta rummet vid beslut som rör barn. Förvaltningen anser att de
åtgärder som redovisas i detta tjänsteutlåtande överensstämmer med Barnkonventionen.
Göteborgs Stad Östra Göteborg, tjänsteutlåtande 2(2)
Förvaltningens överväganden
Förvaltningen anser att de redovisade åtgärderna kommer att bidra till att
författningskraven uppfylls gällande at elevhälsan ska användas främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål uppfylls.
Samverkan
Information i Lokal Samverkansgrupp (LSG) 2017-10-18.
Stadsdelsförvaltning Östra Göteborg
Gitte Caous
Stadsdelsdirektör Laila Svensson
Områdeschef
Bilaga 1: Redovisning av åtgärder (2017-10-09)
Bilaga 2: Elevhälsoplan för Gamlestadsskolans grundsärskola 2017/18
Datum 2017-10-09 Dnr 43-2015:4715
Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av kvarstående
påtalad brist i regelbunden tillsyn vid Gamlestadsskolans särskola
2
Kvarstående brist: Elevhälsan ska användas främst förebyggande och
hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande:
a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.
b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.
c. när arbetet inleddes och avslutades.
a) På skolan har en skolpsykolog och en biträdande rektor anställts. En speciallärare deltar från och med höstterminen i EHT. Lärarna inom grundsärskolan träffar specialläraren en gång i månaden för handledning och kompetensutveckling samt hela EHT en gång i månaden enligt schema. Vid dessa tillfällen har lärarna tillgång till EHT:s samlade kompetens. Skolsköterskan genomförde tillsammans med lärarna en hälsodag för grundsärskolans elever i april 2017. På kommande hälsodagar ska även kuratorn delta. Skolpsykologen har startat några utredningar samt gjort observationer i grundsärskoleklassen.
b) Rektor
c) Psykologen började vid den 8 augusti 2017. Specialläraren deltar från och med terminstarten i EHT. Åtgärderna är pågående.
2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande:
a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering,
b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev.
enkäter eller motsvarande).
a) Rektor, biträdande rektor tillsammans med lärarna i grundsärskolan.
b) Samtal på EHT och mailkontakt.
3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).
Kommunikation och samverkan mellan grundsärskolans lärare och EHT har förbättrats.
Samtliga professioner finns nu representerade i EHT. Lärarna upplever att de får det stöd och hjälp de har behövt och önskat samt att EHT numera kan bidra med främjande och förebyggande åtgärder. Handledning av specialläraren har resulterat i ytterligare stöd till lärarna, förutom det som gavs i EHT, gällande utarbetandet av åtgärdsprogram och handledning kring elever. Stödet medför att upprättandet av åtgärdsprogram förbättras inom grundsärskolan.
Hälsodagen med fokus på puberteten, som genomfördes i april, var mycket uppskattad av eleverna. De fick under dagen svar på frågor som de hade fått ställa i förväg.
3
Observationer av skolpsykologen har genomförts och resulterat i att lärarna har fått konsultation utifrån ett psykologiskt perspektiv.
4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande:
a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet
c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.
d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat.
Inga
5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen.
Bifogad finner ni elevhälsoplanen för grundsärskolan för läsåret 2017/18.
Datum 2017-10-09 Dnr 43-2015:4715
Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av kvarstående
påtalad brist i regelbunden tillsyn vid Gamlestadsskolans särskola
2
Kvarstående brist: Elevhälsan ska användas främst förebyggande och
hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande:
a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.
b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.
c. när arbetet inleddes och avslutades.
a) På skolan har en skolpsykolog och en biträdande rektor anställts. En speciallärare deltar från och med höstterminen i EHT. Lärarna inom grundsärskolan träffar specialläraren en gång i månaden för handledning och kompetensutveckling samt hela EHT en gång i månaden enligt schema. Vid dessa tillfällen har lärarna tillgång till EHT:s samlade kompetens. Skolsköterskan genomförde tillsammans med lärarna en hälsodag för grundsärskolans elever i april 2017. På kommande hälsodagar ska även kuratorn delta. Skolpsykologen har startat några utredningar samt gjort observationer i grundsärskoleklassen.
b) Rektor
c) Psykologen började vid den 8 augusti 2017. Specialläraren deltar från och med terminstarten i EHT. Åtgärderna är pågående.
2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande:
a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering,
b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev.
enkäter eller motsvarande).
a) Rektor, biträdande rektor tillsammans med lärarna i grundsärskolan.
b) Samtal på EHT och mailkontakt.
3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).
Kommunikation och samverkan mellan grundsärskolans lärare och EHT har förbättrats.
Samtliga professioner finns nu representerade i EHT. Lärarna upplever att de får det stöd och hjälp de har behövt och önskat samt att EHT numera kan bidra med främjande och förebyggande åtgärder. Handledning av specialläraren har resulterat i ytterligare stöd till lärarna, förutom det som gavs i EHT, gällande utarbetandet av åtgärdsprogram och handledning kring elever. Stödet medför att upprättandet av åtgärdsprogram förbättras inom grundsärskolan.
Hälsodagen med fokus på puberteten, som genomfördes i april, var mycket uppskattad av eleverna. De fick under dagen svar på frågor som de hade fått ställa i förväg.
3
Observationer av skolpsykologen har genomförts och resulterat i att lärarna har fått konsultation utifrån ett psykologiskt perspektiv.
4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande:
a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet
c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.
d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat.
Inga
5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen.
Bifogad finner ni elevhälsoplanen för grundsärskolan för läsåret 2017/18.
Gamlestadsskolans elevha lsoplan
Särskolan Läsåret 2017/2018 Gamlestadsskolans vision:
”Tillsammans lär vi oss och utvecklas för att kunna vara med och skapa en
bättre värld
”Reviderad september 2017
INLEDNING
2017 antog Östra Göteborg en övergripande elevhälsoplan vilken vi på Gamlestadsskolan arbetar utifrån. ”I Östra Göteborg har alla barn och elever förutsättningar för att lyckas” (se
inriktningsdokument för barn- och elevhälsan i Östra Göteborg).
Elevhälsoarbetet har en central roll i skolans arbete och vi sätter fokus på elevernas arbetsmiljö, delaktighet och värdegrunden. Det är allas ansvar att uppmärksamma elevers mående och arbetet ska i stor utsträckning vara främjande och förebyggande. Arbetet ska kännetecknas av ett
inkluderande förhållningssätt. Elevhälsoteamet (EHT) har ansvar för att planera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser. I elevhälsoteamet ingår psykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagog och rektor och teamet träffas en gång i veckan. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med
hemmen.
Kartläggning
Skolans trivselenkät, Markörs trivselenkät i åk 9 för hela Östra Göteborgs grundsärskola, närvaromätningar, skolsköterskans hälsosamtal, observationer av vuxna på skolan.
Ärligt nuläge
Närvaron för eleverna på särskolan är god. Eleverna på grundsärskolan upplever sällan eller aldrig stress i skolarbetet och upplever att de får hjälp av sina lärare. Alla har ofta eller ganska ofta studiero på lektionerna och samtliga har någon att vara med på rasterna. 60 % uppger att de sällan eller aldrig har matro i bamba. Rektor har tidigare fattat beslut om att eleverna får tillgång till ett enskilt rum bredvid bamba, men där vill inte eleverna sätta sig och äta. Relationen mellan eleverna i gruppen präglas ofta av hårda ord och en tråkig attityd mot varandra, särskilt på rasterna.
Analys
I klassrummen fungerar det bra i undervisningssituationen och eleverna är för det mesta nöjda, vilket kan tyda på att undervisningen ligger på rätt nivå och att eleverna får den hjälp de behöver.
Rasterna fungerar bra tack vare att personal är ute på rasterna och aktiverar eleverna. Bamba däremot är en plats där många elever möts, det är bullrigt och även om det är hög vuxentäthet så känner eleverna att de inte har matro. Det finns möjlighet att sitta i ett lugnt rum men eleverna vill inte äta där, troligen för att de vill vara som alla andra. Attityder och acceptans för varandras olikheter och svårigheter är något vi behöver arbeta med.
Mål för elevhälsans arbete på Gamlestadsskolans grundsärskola läsåret 2017/2018
• Att eleverna känner att de har matro i bamba
• Att elevernas acceptans för varandras olikheter och svårigheter ökar
Vad göra? Förebyggande och hälsofrämjande åtgärder
• Hälsosamtal med skolsköterskan en gång/läsår
• Sociala berättelser genomförs för att medvetandegöra elever vid konflikter
• Västbusmöten
• PALS
• Lärarna i särskolan träffar specialpedagogen en gång i månaden för handledning och kompetensutveckling
• Skolpsykologen och speciallärare gör observationer i klasser för att konsultera lärarna i arbetet med elever som har svårt att samspela med andra/klasser med ökat behov
• Lärarna i särskolan träffar eh-teamet (psykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagog och rektor) en gång i månaden för bland annat stöd i planering av undervisningen och hjälp med att upprätta åtgärdsprogram
• Elevhälsokonferenser en gång i början av terminerna där elevhälsoteamet deltar
• Klasserna gör egna handlingsplaner utifrån resultaten på trivselenkäten
• Ungdomsgrupper, tre träffar på hösten, som leds av skolsköterska och skolkurator
• Hälsodag på vårterminerna i samarbete med lärare, skolsköterska och skolkurator
Na rvarorutiner
Vi vill främja närvaron på skolan genom att ha rutiner för rapportering av närvaron bland våra elever.
All frånvaro rapporteras i Hjärntorget. Att tidigt uppmärksamma olovlig frånvaro är en framgångsfaktor för att öka närvaron. För att betona vikten av att vara i skolan är vi mycket restriktiva med att ge elever ledigheter. Skolans uppstramade rutiner för att bevilja elevers ledigheter ska spridas till föräldrarna. Varje månad följer skolan upp frånvaron för samtliga elever.
Rutiner vid frånvaro:
• Förälder anmäler elevers frånvaro via Hjärntorget senast klockan 8:00 varje morgon.
Anmälan kan också ske via skolans telefonsvarare för sjukanmälan 031-365 33 45/0707- 87 55 18. Sjukanmälan görs varje dag.
• Varje lektion startar med närvarokontroll och lärarna skriver in frånvarande elever senast första rasten.
• Vid oanmäld frånvaro den första lektionen på morgonen kontaktar skolvärden vårdnadshavare för att få bekräftelse på var eleven är.
• Vid oanmäld frånvaro under övriga skoldagen kontaktar mentorn vårdnadshavare samma dag.
• Till de vårdnadshavare som har meddelat sitt telefonnummer i Hjärntorget går ett sms hem då eleven är frånvarande.
Åtgärder vid frånvaro:
1. Vid upprepad frånvaro samtalar mentorn med eleven för att ta reda på anledningen till frånvaron och ringer hem till vårdnadshavare. Är det något i skolmiljön som gör att eleven stannar hemma? Tid bestäms för uppföljningssamtal.
2. Fortsätter frånvaron efter uppföljningen sker diskussioner i arbetslaget för att hjälpas åt att få eleven att öka närvaron. Det finns möjlighet att bjuda in elevhälsan till den diskussionen.
3. Om frånvaron kvarstår kallas mentor till EHT för en fördjupad kartläggning och beslut om hur vi går vidare. Utifrån elevens behov beslutas/erbjuds insatser ur ett pedagogiskt, socialt, psykologiskt och hälsofrämjande perspektiv. Tid för uppföljningsmöte bestäms.
4. Vid behov av insatser kan skolan även samverka med externa aktörer.
5. Ytterst gäller anmälningsskyldighet enligt 14 kap, 1 § Socialtjänstlagen samt vitesföreläggande enligt 3 kap. 16 § Skollagen. Rektor ansvarar för anmälan.
Rutiner vid likabehandlingsarbetet
• Genomförande av trivselenkäter i oktober-november
• Analys av enkäter senast vecka 6 på klassråd, elevråd, i elevhälsan och bland pedagoger
• Ledningen fastställer den reviderade planen vecka 7
• Planen implementeras. Då besöker rektorerna arbetslagen och går igenom planen.
Mentorerna går därefter igenom en anpassad elev- och föräldraplan med sina elever. Till sist genomförs de aktiviteter som anges i planen.
Specialpedagogik på Gamlestadsskolan
Extra anpassningar och särskilt stöd 2017/2018
Den första delen i denna genomgång är en sammanställning över åtgärder som kan sättas in på klasser med elever med problemskapande beteende på organisations- grupp- och individnivå.
Den andra delen innehåller en beskrivning av hur pedagogerna på olika sätt kan anpassa undervisningsmetoderna till elever med olika typer av komplicerat lärande och/eller med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf).
DEL 1
Åtgärder med syfte att skapa studiero i oroliga klasser
Begreppet ”elever med komplicerat lärande” är enkelt och neutralt det används här i fortsättningen.
Det ersätter begreppen funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter etc.
Behovet av struktur, tydlighet och fasta rutiner. Ordning och reda helt enkelt! Det gäller salar, läromedlens utformning, undervisningens uppläggning – om strukturerna är klara och tydliga kan eleven lättare koncentrera sig på undervisningens innehåll.
Ett annat honnörsord som underlättar arbetet med oroliga klasser likaväl som arbetet med elever med komplicerat lärande är framförhållning. En genomtänkt pedagogisk planering i kombination med förutsägbarhet och tydlig information om förändringar i god tid undanröjer missuppfattningar och kaos.
Vi arbetar kompensatoriskt med elever med komplicerat lärande av andra skäl än neuropsykiatriska funktionshinder. Till exempel behöver elever med dyslexi eller dyskalkyli längre tid för inlärning och vid prov. Progressionen när det gäller kunskapsutveckling och krav är ofta för snabb för elever med komplicerat lärande. Det är en självklarhet som vi lätt glömmer i den allmänna stressen.
Organisationsnivå Ansvar: Rektor
Screeningar för att snabbt hitta elever som skall uppmärksammas.
Schemaförändringar för att skapa bättre balans mellan raster och lektioner eller för att placera om lektioner av pedagogiska skäl.
Omdisponering av personella resurser.
Beslut om APS (anpassad studiegång).
Beslut om flyttning av elev till annan klass tillfälligt eller permanent.
Beslut om tillfällig placering av elev i Kärnan1-6 eller Slussen 6-9.
Beslut om pedagogisk, skolsocial, skolhälso- och psykologisk utredning.
Enskild undervisning.
Gruppnivå Ansvar: Arbetslag Pedagogik:
Lektionerna ska vara strukturerade och lärarledda gärna enl återkommande mönster, vilket skapar igenkänning och trygghet.
Instruktioner och lektionsmål ska vara tydliga och förstärkas visuellt.
Återkopplingen på genomförda arbeten ska vara tät och uppmuntrande.
Belys framsteg inte prestation t ex genom att använda observationsschema/ läs- och skrivutvecklingsschema i svenska- 1-6.
Bedömningen ska vara formativ (framåtsyftande).
Anpassningar och individualisering:
Läroböcker, annat arbetsmaterial och arbetsuppgifter kan behöva differentieras i syfte att hitta rätt nivå för varje elev.
Undervisningsmetoderna kan behöva anpassas till elever med komplicerat lärande. (Se individnivå.)
Övrigt:
Rutiner för mobiler, datorer, sena ankomster, arbetsmaterial.
Elevplacering. Placering av bänkar/skåp.
Extra föräldramöte.
Under mentorstiden förs samtal i syfte att stärka klassgemenskapen och förbättra det sociala samspelet och tryggheten.
Framhäva förebilder i klassen och tala om vikten av att ta ansvar för studier och uppförande. Vara en förebild i attityd och förhållningssätt till elever med komplicerat lärande.
Elevhälsan kan genomföra framtidssamtal i grupp med återkoppling till klassen.(6-9) Delar av elevhälsan kan arbeta med tjej- och killgrupper tillsammans med mentorerna.
Individnivå Ansvar: Mentorer, EH och arbetslag
Mentorerna ska ha tät kontakt med hemmen och rapportera både positivt och negativt. Ibland kan det vara lämpligt att undervisande lärare eller annan berörd personal istället för mentor hör av sig till föräldrarna.
Mentorerna/undervisande lärare och specialpedagog initierar elevhälsodiskussioner i arbetslaget och lyfter vissa elevärenden till EHT via dokument ”kartläggning” / ”anmälan till rektor”. Rektor och EHT beslutar om utredning ska genomföras och om elevhälsokonferens ska hållas.
Enskilda medlemmar av EH kan, tillsammans med mentor, vara med på samtal med elev/förälder.
Kurator kan genomföra stödjande och framåtsyftande samtal t ex kopplade till hög frånvaro, impulskontroll (repuls) eller annat.
Ross Greenes utredningsförfarande och förhållningssätt med bl a lågaktivt bemötande som det är beskrivet i boken ”Vilse i skolan” har alla pedagoger fått information om och ett arbete har påbörjats.
En viktig utgångspunkt i boken är ”barn gör rätt om de kan”. Att barn ”kan om de bara vill” är fel och leder till att man strävar efter att få barnet att vilja lyckas bra genom att belöna eller bestraffa. Ross Greene menar att barnet skulle göra rätt om det bara kunde och därför måste man börja med att ta reda på vilka tankefärdigheter eleven saknar så att pedagogen vet vad som behöver läras in eller tränas. ALSUP-formulär har här använts – bedömning av outvecklade färdigheter och olösta problem (Assessment of Lagging Skills and Unsolved Problems). En grundläggande inställning i boken är alltså
att bakom varje störande beteende finns ett olöst problem eller en outvecklad färdighet(eller båda).
Outvecklade färdigheter är varför i det störande beteendet. De olösta problemen är vem, vad, var och när.
Eftersom varje elev ska stimuleras till att nå sin fulla potential, sin övre gräns (för en del E och för andra A) måste undervisningen, metoderna, läromedlen och arbetsuppgifterna differentieras/
individualiseras.
Detta krav ställer styrdokumenten på pedagogerna.
”Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter vilka gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. ”
”Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet.
Även ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning, är att anse som extra anpassningar.
Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan även, som huvudregel, ingå inom ramen för extra anpassningar.36 Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven.”
(s 11-13, 22 ur Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLFS 2014:40)
DEL 2
Metoder som underlättar för elever med komplicerat lärande;
läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, komplicerat lärande matematik, dyskalkyli, npf; adhd, add, autismspektrumstörning (ast), omfattande språkliga svårigheter/språkstörning.
Läs- och skrivsvårigheter
Elever med allmänna läs- och skrivsvårigheter, dvs elever med så långsam avkodningsförmåga att läsförståelsen påverkas negativt, erbjuds lästräning i kombination med ljudfiler eller enbart ljudfiler.
När det gäller stavning och andra förmågor som påverkar produktionen av skrivna alster finns olika träningsmaterial som är framställt av Adler/Adler el dyl. och som lämnas till elev och aktuell pedagog av specialpedagog efter att läs- och skrivutredning genomförts. Färdighetsträningen genomförs selektivt efter utredning eller skräddarsys om man vill använda det begreppet. Det handlar alltså inte om någon generell träning. Adlers material är självinstruerande och tänkt att vara självgående, men vissa förklaringar och framförallt återkoppling krävs.
Dyslexi
Elever med allmänna läs- och skrivsvårigheter erbjuds alltså färdighetsträning till skillnad från de med specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslektiker, som vi alltid jobbar kompensatoriskt med. Numera ska man använda uttrycket alternativa redskap istället för kompensatoriska hjälpmedel, så här följer nu en förteckning över de alternativa redskap en elev med läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk art erbjuds.
Ljudenlig stavning ska godkännas i samtliga texter – gäller såväl svenska och engelska som SO och NO samt de teoretiska delarna i de praktiskt-estetiska ämnena.
De läromedel som används ska finnas som ljudfiler. Om läromedlen kompletteras med stenciler ska eleven ha möjligheter att få dem upplästa.
Möjlighet att genomföra prov/läxförhör muntligt alternativt få längre tid.
Det är önskvärt att pedagogerna arbetar så att den visuella inlärningen förstärks (se nedan).
Det är önskvärt att eleven ges möjlighet att fotografera anteckningar (I-pad t ex).
Komplicerat lärande matematik
Adlers färdighetstester i matematik, Mattelyftet, Förstå och använda tal av McIntosh och
Skolverkets Diamant-material används nu på 1-6: Adlers tester och arbetsmaterial används också på 6-9 och även på detta stadium har pedagogerna deltagit i Mettelyftet för att göra matematikämnet mer stimulerande och därmed höja måluppfyllelsen.
Elever, som trots anpassningar och stöd inte når E, kan eleven genomgå ytterligare tester hos specialpedagogen. Efter analys av testresultaten presenteras åtgärder i forma av specifikt träningsmaterial och matteverktyg.
Eleverna kan dock ha svårt att hinna med både extra färdighetsträning och den vanliga kursen och det kan bli en ond cirkel som måste brytas.
Ett enkelt självklart sätt är att omproven metodiskt utformas annorlunda än ursprungsprovet, läraren kanske kan genomföra ett avdramatiserat samtal runt det som resterar för betyg E eller kan det i vissa fall räcka med att eleven uppvisar genomförd extra träning på missat moment.
Förhoppningsvis leder Mattelyftet i 1-6 till att Adlers, McIntoshs och andra metoder används mer mot Lgr11-målen och läroboken får en mindre betydelse.
De metoder som används är t ex övningsprov innan prov, här är ett bra tillfälle att efteråt jämföra övningsprovet med själva provet och se och fokusera på framstegen som gjorts.
Dyskalkyli
Om tester visar att elevens mattesvårigheter inte är av allmän karaktär utan uppfyller kriterierna för dyskalkyli kan vi arbeta med följande metoder. Upplägget liknar hur vi tänker runt dyslexi på så sätt att det handlar om alternativa verktyg.
Inför varje nytt arbetsområde i matematik bestämmer pedagogerna ett lägre max på provet genom att stryka vissa moment. På det sättet får eleven mer tid till de viktigaste talen på lektionerna och större möjlighet att befästa sina redan förvärvade kunskaper.
Muntliga prov. Ansvarig pedagog har rätt att korrigera omkastningar av siffror.
Kompensatoriska verktyg/en slags manualer får användas i provsituationen. Beroende på hur svårigheterna ser ut kan det vara multiplikationstabellen, positioner, enheter, olika räknesätt, multiplikation och division med 10, 100 och 1000 osv.
Eleven följer lektionsgenomgångarna men arbetar med reducerad kurs vid självstudier.
Elever med komplicerat lärande och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) ADHD + ADD
ADHD = Attention Deficit Hyperactivity Disorder
Problem med uppmärksamhet, koncentration, överaktivitet, impulskontroll.
Motivationsproblem.
Nedsatt arbetsminne.
Kan inte planera/organisera sin inlärning= brister i den exekutiva förmågan.
Svag tidsuppfattning.
”Den översvämmade hjärnan”.
Många elever med ADHD har tilläggsdiagnosen dyslexi.
ADD = Attention Deficit Disorder
Tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblematik, ej överaktivitet.
En av de ledande forskarna inom området, barnpsykiater Svenny Kopp, menar att när det gäller flickor med ADHD visar sig andra symptom som t ex depression och självdestruktivt beteende.
För elever med ADHD går kunskapsinhämtningen långsammare än den borde utifrån elevens
intellektuella förutsättningar. Rekommenderade metoder för att kompensera (utöver det som nämns ovan) handlar om det praktiska som en anteckningsbok och en pärm för alla ämnen, en dubbelvikt läxmapp med två fack för alla ämnen (ena sidan för allt som ska hem, andra sidan för allt som ska lämnas in).
Pedagogerna ska tänka på att:
använda bilder, fotografier och symboler,
använda färger och rama in det som eleven ska fokusera på, använda enkelt språk och undvika tråkiga enformiga uppgifter, dela upp uppgifterna i flera små steg,
ge tydliga anvisningar till exempel i form av ett schema som visar steg för steg vad eleven ska göra, ta en sak i taget och låta eleven fullfölja innan nästa uppgift ges, och
att gärna använda en timer som talar om när det är dags att avsluta uppgiften.
Elever med ADHD har behov av avbrott och omväxling, eftersom de inte kan hålla koncentrationen.
Därför är det bra att låta eleven röra på sig genom att ta en paus och lämna rummet och/eller byta typ av uppgift med jämna mellanrum. Avbrotten kan gärna kombineras med någon form av belöning eller förstärkning.
De saknar ofta ”startnyckel” och bristande motivation accentuerar detta problem.
Detta i kombination med brister i den exekutiva förmågan, som reglerar planering och
genomförande av handlingar, gör att npf-elever kan få svårt att komma igång och ta itu med problem och uppgifter på ett effektivt sätt. Brister i den exekutiva förmågan kan också göra att man fastnar i ett visst sätt att lösa uppgifter, att man har svårt att byta strategier. Svårt att hålla koncentration och uppmärksamhet kan också vara en konsekvens av bristande exekutiv förmåga.
AST=Autismspektrumstörning= Autism, Autismliknande tillstånd, Aspergers syndrom Gemensamt för alla diagnoser inom AST är svårigheter inom alla eller minst två av följande funktionsområden:
socialt samspel/interaktion,
verbal och icke-verbal kommunikation, begränsad föreställningsförmåga, begränsad beteenderepertoar.
De svårigheter som funktionsnedsättningen medför gör att eleven förlorar energi bara genom att vara i skolan där de utsätts för bullriga lokaler, sociala situationer och mycket information. Dessa elever blir förlorare redan från början.
Elever med AST är olika med olika personligheter och det är självklart viktigt att kartlägga individens behov. Det är en myt att alla inom AST är inbundna och helst undviker social kontakt även om det är vanligt att man inte är intresserad av samarbete med andra. Dock finns de som är väldigt sociala och vill umgås med andra även om de ofta har svårt för det finstilta inom det sociala umgänget. Det är vanligt att AST-elever har en ojämn utvecklingsprofil/begåvningsprofil dvs de kan ha mycket goda förmågor inom vissa områden och vara i behov av stöd inom andra.
För elever med AST brister förmågan att organisera och planera skolarbetet. Det är viktigt att
tydliggöra målen genom att dela upp dem i små konkreta uppgifter, eftersom AST-elever har svårt att förstå långsiktiga abstrakta mål. De behöver se planeringen framför sig. Pedagogerna måste ner på en mycket detaljerad nivå i sin konkretisering, tycker man att man är detaljerad behövs det
antagligen lite till.
Dessa elever behöver också hjälp med att planera vilket material som ska tas hem, komma tillbaka till skolan osv. Till detta kan man använda mappar, checklistor och kom-ihåg-lappar.
Grupparbeten, egen forskning i kombination med problemlösning och fria kreativa övningar är svåra utmaningar för elever med AST. De behöver hjälp med att välja frågeställning/område att arbeta med, eftersom de har svårt att göra val. De behöver också uppgifter som inte kräver fantasi.
Eftersom de har svårt med tidsuppfattningen behöver de även stöd i att tidsplanera, strukturera och avgränsa sina arbeten. Ett sätt att träna AST-eleverna i socialt samspel och grupparbeten är att lära dem samarbeta i rollspel.
I läroplanen finns krav på reflektion kring abstrakta begrepp, vilket är svårt för AST-elever. Man kan behöva anpassa till mer faktainriktade uppgifter.
Undantagsbestämmelsen, även kallad pys-paragrafen, finns beskriven i länken nedan.
http://www.skolverket.se/regelverk/fragor-och-svar/fragor-och-svar-om- betyg/undantagsbestammelsen-1.173619#listAnchor1.173620
Alla elever behöver instruktioner i studieteknik och AST-elevernas behov är större än andras,
eftersom det ingår i deras diagnos att ha svårt med abstrakt tänkande, slutsatser och analyser. Därför behöver de mer än andra lära sig hur man gör när man reflekterar, analyserar, generaliserar, drar slutsatser, formulerar egna ståndpunkter
Det är svårt för en AST-elev:
att hinna anteckna det som står på tavlan – fotografera istället eller använd färdigskrivna handouts, att hålla reda på lösa stenciler – använd lärobok,
att minnas skriven fakta – komplettera med bilder,
att lyssna och anteckna samtidigt – spela in eller använd handouts.
Ljudböcker kan underlätta och, än en gång, tänk på att använda visuell undervisning genom att t ex enkelt projicera från datorn, använd informationsbärande bilder och visa gärna filmer.
Vissa AST-elever kan hyperfokusera dvs glömma tid och rum och inte vilja bli avbrutna, de kan då behöva ett tidshjälpmedel för att inte fastna. Man kan enkelt bara ställa en klocka.
Enl. www.spsm.se kännetecknas oftast Aspergers syndrom av:
ensidiga intressen och behov av särskilda rutiner och /eller ritualer, svårt med socialt samspel,
svårigheter att variera sig,
svårt att hantera variationer i vardagen, svårt känna igen ansikten,
problem med överkänslighet när det gäller ljud, synintryck, känsel, lukt och smak, motoriska problem kan förekomma,
god verbal förmåga och mycket gott ordförråd (men kan ändå uppvisa språkliga avvikelser), god uthållighet,
god koncentrationsförmåga.
Vissa forskare menar att man ska göra en annan indelning än den ovan när man talar om elevernas förmågor och funktionshinder:
de som har behov av avbrott/omväxling = ADHD/ADD de som inte vill bli avbrutna = ofta AST.
Brist på motivation är central för dessa elevers problem med skolan, men motivationsbristen tar sig olika uttryck. ADHD-eleverna tycker ofta det mesta är tråkigt, medan AST-eleverna ofta frågar sig:
varför läser jag detta?
Omfattande språkliga svårigheter/språkstörning
Slutligen något om en grupp elever som har fått diagnosen ”språkstörning” eller omfattande språkliga svårigheter.
Endast en logoped kan ställa diagnosen språkstörning, som då är graderad i lätt, måttlig eller grav.
Här följer en sammanfattande definition av begreppet språkstörning:
Lätt språkstörning handlar om den fonetiska delen av språket, måttlig avser grammatik och ordförråd, medan grav omfattar de tre nämnda plus pragmatik.
Den pragmatiska delen handlar om hur språket fungerar och används i mötet med andra, verbalt och icke-verbalt, allt ifrån blickar och gester till sammanhängande tal, anpassning till samtalspartnern eller kontexten, att hålla sig till ämnet och att mobilisera ”rätt” ord i rätt sammanhang.
Tidiga språkliga svårigheter av måttlig eller grav art kan stanna kvar långt upp i tonåren. I forskningen betonas vikten av att uppmärksamma tidigt och sätta in tidiga insatser och träningsprogram i
förskolan/förskoleklassen som sedan följs upp i skolan.
Symptomen kan vara att eleven läser bra men förstår inte det hon/han läser, att ordförrådet brister och att kommunikationsförmågan är liten.
En elev med denna diagnos behöver språklig stimulans och systematisk träning av
läsförståelsestrategier. Boksamtal och textsamtal i mindre grupp, läsförståelsestrategier och samtal om t ex olika frågetyper som förekommer i läroböcker är exempel på arbetssätt som gynnar språkutveckling. (se www.enlasandeklass.se /Studiehandledning; grundstrategierna s 11,
frågetyperna s 14)
Undantagsbestämmelsen kan tillämpas för elever med diagnos språkstörning.
Pedagogiska tips
Nedan följer en beskrivning av ytterligare metoder för att möta npf-elevers behov. Den ena eleven behöver inte vara den andra lik på alla punkter, även om den fastställda diagnosen är densamma. Vid kartläggningen är det viktigt att ta reda på om den visuella kanalen eller den auditiva kanalen är bäst för inlärningen. Om den auditiva är starkast tar individen bäst till sig och minns bäst det den hör. Om det är den visuella kanalen som är starkast måste kunskapsinnehållet i en text konkretiseras med hjälp av bilder.
Brist på motivation nämndes ovan som ett gemensamt problem för elever med npf. Motivationen är avgörande för framgången i studierna och den förbättras genom att självförtroendet gradvis ökas genom fokus på konkreta väl avgränsade uppgifter (småstegsmetoden) som eleven känner att det finns möjlighet klara av. Det är bättre att avgränsa/sovra än att hoppa över avsnitt. Läraren
komponerar ihop textmassan, eftersom det är jobbigt för vissa elever att hoppa över (främst AST- elever kan inte ”slarva”). Läraren kan ”snitsla” vägen genom arbetsmaterialet genom att skriva centrala begrepp i kanten, dela in kapitlen med hjälp av underrubriker, markera sammanfattningar och konstruera instuderingsfrågor. Frågor att tänka på och besvara kan hålla kvar elevens intresse och fokus. Tätt förekommande sammanfattningar och möjlighet till repetition underlättar.
Omväxlande uppgifter är A och O och det är viktigt att eleven hela tiden under arbetets gång får feedback och uppmuntran.
Att använda läromedel för lägre årskurser rekommenderas inte. Läromedlen ska vara åldersadekvata.
Ibland kan läromedel för elever med annat modersmål än svenska fungera bra.
En förutsättning för framgång är att eleven har helt klart för sig vad som ska genomföras.
Instruktioner ska ges en i taget, vara tydliga och korta, stödjas visuellt genom en planering eller lista.
Vad ska eleven göra? Hur ska eleven göra det? Med vem får de samarbeta? Hur, var och om får de be om hjälp? Hur lång tid får de på sig? Hur kommer arbetet att bedömas? Vad ska eleven göra om de är klara innan tiden är slut?
Många npf-elever har svårt för abstrakt och generaliserande tänkande och har därmed svårt för att tolka metaforer och att ”läsa mellan raderna”. Här behövs tydlighet och konkretion för att
underlätta för eleven att ta till sig innehållet.
Elever med komplicerat lärande pga npf har svårt att automatiskt sortera bort sinnesintryck och koncentrera sig på undervisningens innehåll. De har behov av en avskalad arbetsmiljö som minskar mängden sinnesintryck – färre dekorationer, dämpad ljudmiljö, dämpad belysning,
liten undervisningsgrupp, avdela med skärmar.
”Datorspelspedagogik” rekommenderas när det gäller npf-elever. Det är ett svar på dessa elevers behov av feed-back och bekräftelse. Man syftar då på att ett datorbaserat pling kan användas eller att eleven uppnår vissa poäng när ett avsnitt eller en uppgift är avklarad. I detta sammanhang kan man fundera på om man sett en ADHD-elev som spelar dataspel uppvisa koncentrationsproblem.
Det kanske inte är koncentrationen som är problemet utan motivationen!
Sammanställt av Gun-Inger Skoglund Bodil Mårtensson
Källor:
”Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”.
Skolverket (2014)
Forskningsrapport från 2013”Kartläggning av läromedelsbehov för elever med npf”
publicerad av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (spsm).
Vilse i skolan, (2011), Green R. W.
Språkinriktad undervisning – en handbok, (2010), Hajer M. & Meestringa T.
Kärnämnen i förskolan, Bruce B., (2012)
Språkstörning – en pedagogisk utmaning, Carlberg Eriksson, E.(2009)
Arbetsgång vid anmälan av elev till elevhälsoteamet
•Diskuteras elevhälsa i arbetslaget. Vi tar upp elever i syfte att få hjälp av övriga laget. Blankett för kartläggning används (se bilaga).
Mentor ringer hem när eleven ska lyftas i elevhälsan.
•En anmälan till rektor görs på lagledarmöte och rektor beslutar om en utredning ska inledas.
Elevhälsan bedömer med hjälp av kartläggningen vilka utredningar som ska göras.
•En analys av utredningen görs av elevhälsans alla professioner tillsammans med mentorn.
Rektor eller den rektor utser fattar beslut om åtgärdsprogram ska skrivas.
Åtgärdsprogrammet utvärderas efter ca 6 veckor
Blankett för anmälan av elev till elevhälsoteamet
Kartläggning
Elevens namn och klass
________________________________________
Mentor
________________________________________
Datum
_________________________________________
Anledning till anmälan till EHT
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Beskriv hur eleven fungerar i klassrummen(ta också med det som fungerar bra)
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
______________________________________________________________________
Beskriv hur eleven fungerar på raster(ta också med det som fungerar bra)
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________
Beskriv hur eleven fungerar i bamba(ta också med det som fungerar bra)
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________
Beskriv vilka anpassningar som gjorts på
Klassnivå___________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
Individnivå_________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Ange vad senaste närvaromätningen visade_______________________________________________
Beskriv tendensen av närvaron från läsårets början
__________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
Vad är anledningen till frånvaron?
_________________________________________________________________________________
Ange elevens betyg i alla ämnen
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________
Eventuella utredningar som behöver göras (ifylles av rektor)
pedagogisk utredningsocial utredning psykologutredning medicin
