Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /17

(1)

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2017-01-30 Diarienummer: N137- 0006/17

Ekonomi

Marie-Louise Strand Telefon: 031-365 11 15

E-post: marie-louise.strand@vastra.goteborg.se

Årsrapport 2016 Förslag till beslut

Stadsdelsnämnden föreslås besluta

1. Årsrapport 2016, befolkningsansvar, godkänns och översänds till kommunstyrelsen.

2. Eget kapital, befolkningsansvar, fastställs till 71,8 Mkr samt

a. Att överskjutande del av egna kapitalet 1,8 Mkr, över riktnivån enligt Regler för Budget och Uppföljning, inte återredovisas då nämnden planerat för detta överskott för att tillfälligt förstärka budget 2017.

3. Årsrapport 2016, resursnämndsansvar, godkänns och översänds till kommunstyrelsen.

4. Eget kapital, resursnämndsansvar, Döv och Hörsel, fastställs till 1,7 Mkr.

5. Eget kapital, resursnämndsansvar, Leader +, fastställs till 0,9 Mkr.

Ärendet

Utöver ekonomiska lägesrapporter och uppföljningsrapporter ska stadsdelsnämnden redovisa en Årsrapport till Kommunstyrelsen. Årsrapporten analyserar året som gått vilket utgör en utgångspunkt för bedömning och formulering av framtiden både i budget 2017 och på längre sikt.

Årsrapporten tillsammans med bokslutet är den formella årsredovisningen och förvaltningsberättelsen och utgör grunden för revision samt ansvarsprövning.

Med utgångspunkt i stadsdelsnämndens reglemente har förvaltningen erbjudit en god service samt en rättsäker och likvärdig myndighetsutövning. Utifrån nämndens

finansiella mål har stadsdelen en budget i balans och en god ekonomisk hushållning. Att uppmärksamma är en ökning av lokalkostnader och IT samt kostnader för nyanlända som inte täcks av statsbidrag och ökade kostnader inom området funktionshinder.

Ekonomiska konsekvenser

Årsrapportens olika kapitel beskriver den ekonomiska utvecklingen både ur ett helhetsperspektiv och för stadsdelens olika verksamheter.

(2)

Barnperspektivet

Utgångspunkt för barnkonsekvensanalyser är FN:s barnkonvention. Flera av måtten avser barn. Barnperspektivet är belyst även i övrigt där det bedöms adekvat.

Jämställdhetsperspektivet

Jämställdhetsperspektivet finns dels i verksamheterna och dels som en arbetsgivarfråga.

Perspektivet är inarbetat i analyser och könsuppdelad statistik har använts där det är adekvat och möjligt.

Mångfaldsperspektivet

Mångfaldsperspektivet finns dels i verksamheten, dels som en arbetsgivarfråga.

Perspektivet ingår i analyser där det är adekvat.

Miljöperspektivet

Miljöperspektivet finns dels i verksamheterna och dels som en arbetsgivarfråga. Detta perspektiv finns i flera mått, mål och uppdrag. Hänsyn till perspektivet har tagits där det är lämpligt och möjligt.

Omvärldsperspektivet

Perspektivet har beaktats i rapportens olika delar.

Samverkan

Samverkan sker i FSG den 6 februari 2017.

Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg

Maria Lejerstedt Stadsdelsdirektör

Marie-Louise Strand Ekonomichef

Bilaga: Årsrapport 2016

Bilaga 1: Ej verkställda beslut SoL (IFO) Bilaga 2: Ej verkställda beslut LSS (IFO-FH) Bilaga 3: Ej verkställda beslut SoL (ÄO) Bilaga 4: Sammanställning Lex Sarah (ÄO)

(3)

Årsrapport 2016 SDN

(4)

Innehållsförteckning

1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning ... 4

2 Förvaltningsövergripande ... 6

2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen ... 6

2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter ... 7

2.3 Värdering av eget kapital ... 7

2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling ... 7

2.5 Utveckling inom personalområdet ... 8

2.6 Kommunikation ... 10

2.7 Resultat enligt organisationsstrukturen ... 11

2.8 Uppföljning budgetriktlinjer ... 12

3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget ... 13

3.1 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål ... 13

3.2 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag ... 15

4 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde ... 17

4.1 Utbildning ... 17

4.1.1 Redovisning av resultat ... 17

4.1.2 Viktiga framtidsfrågor ... 18

4.2 Äldreomsorg ... 19

4.3 Hälso och sjukvård ... 20

4.4 Individ och familj ... 21

4.5 Funktionshinderverksamhet ... 22

4.6 Kultur och fritid ... 24

5 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag ... 26

5.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut ... 26

5.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah ... 26

5.3 Intern kontroll ... 27

5.4 Ekonomisk uppföljning m a a flyktingsituationen ... 27

(5)

5.5 Nationella minoriteter ... 28

5.6 Sponsring ... 28

5.7 Övergångs- och puckelkostnader i samband med förstärkning av stöd för elever med särskilda behov ... 28

5.8 Social ekonomi ... 28

5.9 Attraktiv hemtjänst ... 29

6 Bokslut ... 30

6.1 Sammanfattande analys ... 30

6.2 Resultaträkning ... 31

7 Uppföljning av stadsdelsnämndens prioriterade mål, mått och uppdrag 2016 ... 32

7.1 Sammanfattande uppföljning av stadsdelsnämndens prioriterade mål ... 32

7.2 Sammanfattande uppföljning av stadsdelsnämndens prioriterade mått ... 34

7.3 Sammanfattande uppföljning av stadsdelsnämndens uppdrag ... 37

Bilagor

Bilaga 1: Ej verkställda beslut SoL IFO 2016-12-31 Bilaga 2: Ej verkställda beslut LSS IFO-FH 2016-12-31 Bilaga 3: Ej verkställda belsut, SoL ÄO 2016-12-31 Bilaga 4: Sammanställning Lex Sarah ÄO- 2016

(6)

1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning

De vi är till för- mål och resultat

Inom individ- och familjeomsorg är måluppfyllelsen god. Brukarenkäten visar på goda resultat. Antalet barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd och antalet ungdomar med försörjningsstöd minskar väsentligt. Fortsatt ökning av institutionsplacering av barn och unga där ensamkommande står för 50 procent av vårddygnen. Även

familjehemsplaceringar har ökat och ensamkommande står för 65 procent av ökningen.

Trots fortsatt ökat inflöde av barn och unga ärenden är individ- och familjeomsorg i balans avseende handläggningstider. Stadens brist på boendeplatser med särskilt stöd leder till ökade kostnader för köpta platser samt avgifter till IVO.

Barn per barngrupp inom förskolan har minskat. Snittet är 16,4 per grupp. Förskolan arbetar aktivt med att utveckla stimulerande lärmiljöer för barnen och satsar på kompetensutveckling för pedagoger, vilket utvecklat verksamheten positivt.

Skolans måluppfyllelse är god avseende betygsresultaten både för årskurs 9 och 6.

Avseende delaktighet och inflytande har årskurs 2 och 5 fortsatt goda resultat, men årskurs 8 ett sämre resultat i elevenkäten.

Kulturskolans nya lokaler på Tynneredsskolan har invigts, vilket lett till en

kvalitetshöjning av verksamhetens innehåll och utbud. Mötesplatser har skapats och omformats tillsammans med unga, vilket resulterat i fler engagerade besökare.

Inom sektor Äldreomsorg och Hälso- och sjukvård följs resultatet för brukarna genom kvalitetsrapporter, patientberättelse och brukarenkäter, vilka visar på goda resultat.

Antalet dygn för utskrivningsklara patienter har minskat med 65 procent. Bristen på äldreboendeplatser gör det svårt att minska genomsnittligt antal dygn på korttidsboende.

Arbetet med att införa attraktiv hemtjänst pågår.

Förvaltningen arbetar för att brukare, boende, förenings- och näringsliv ska bli mer delaktiga i utvecklingen av Västra Göteborg. Exempel är de medborgardialoger som genomförts i arbetet med den lokala utvecklingsplanen. Flera verksamheter har startat sociala mediakonton under 2016. Exempel på en effekt är att antalet besök på Öppna förskolan ökade under 2016, något som delvis kan kopplas till marknadsföring på sociala medier.

Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar

Arbetet med Jämlikt Göteborg visar på många framgångsrika resultat. Insatser inom identifierade fokusområden sker främst i kärnverksamheterna. Exempel är spridning av elever med annat modersmål till alla högstadieskolor, studiestödjare och aktivt

områdesarbete som lett till välbesökta mötesplatser som drivs av boende och föreningar i området. En framgångsfaktor är ett nära samarbete med föreningar och social

ekonomi, bland annat har 20 avtal med Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) tecknats och täcker områden från arbetsmarknad till fritidsaktiviteter för ungdomar med funktionsnedsättning.

Till följd av särskilda händelser har insatser prioriterats för att stärka det trygghetsskapande arbetet, vilket påverkat förvaltningens ekonomiska resultat.

Medarbetarna

Alla chefer erbjuds utbildning i nya arbetsmiljöföreskrifter och det systematiska

arbetsmiljöarbetet fungerar tillfredsställande. Insatser har genomförts som förbättrat det administrativa stödet för cheferna.

Rekryteringsbehoven är höga till följd av generationsskifte, ökade volymer,

(7)

personalomsättning och sjukfrånvaro. Förvaltningen har tillsammans med fackliga organisationer skapat alternativa tjänster, t.ex. studiestödjare och serviceassistenter.

Aktiva insatser genomförs för att minska sjukfrånvaron och effekter börjar visas effekter. Samarbete har inletts mellan förvaltningen och Göteborgs universitet rörande arbetsglädje.

Förutsättningar för socialsekreterarna har förbättrats genom förstärkt introduktion, kompletterande yrkesfunktioner, handledning och inom myndighetsutövning har antalet ärenden per handläggare minskats.

Ekonomi

Resultatet uppgår till 13,3 Mkr mot budgeterat nollresultat. Samtliga sektorer visar negativa budgetavvikelser och ökade kostnader mot föregående år.

Inom sektor Barn och Utbildning avser avvikelsen främst ökade kostnader för

nyanlända elever och omstruktureringskostnader för flytt av verksamhet. Under hösten skapade förvaltningen 50 platser i grundskola för att ta emot nyanlända elever från andra stadsdelar. Det planerade elevantalet uteblev och detta innebär ett negativt ekonomiskt resultat för sektorn. I övrigt avser avvikelserna främst ökade kostnader för volymökningar inom Äldreomsorg och Hälso- och Sjukvård samt ökat behov av köpta platser inom Individ- och familjeomsorg.

Förvaltningen ser inför 2017 en risk i ökade lokalkostnaderna till följd av fler och ny- och ombyggda fastigheter samt ökade IT-kostnader till följd av digitalisering av verksamhetsstöd. För dessa kostnadsområden saknas täckning i indexuppräkningen.

Andra väsentliga risker är ökade kostnader för insatser i särskilt utsatta områden, kostnader för nyanlända som inte täcks av statsbidrag samt ökade kostnader inom funktionshinderområdet.

(8)

2 Förvaltningsövergripande

2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen

Utfall Aktuell

budget Avvikelse Utfall 2015

Nettokostnad 2 277 340 2 290 500 13 160 2 161 133

Kommunbidrag 2 290 614 2 290 500 114 2 155 419

Resultat 13 274 0 13 274 -5 715

Eget kapital 71 844 58 570 13 274 55 397

Lönekostnad exkl arvoden 1 112 940 1 075 117 37 823 1 048 565

Arbetad tid (årsarbetare) 3 390 3 351 39 3 304

Lönekostnad per årsarbetare 328 317

Eget kapital har i bokslutsberedningen justerats med 3 800 tkr för ökat flyktingmottagande 2015 och en återbetalning har skett för ej använda stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen om 627 tkr. Kommunbidragets utfall inkluderar medel från utvecklingsfond med 114 tkr.

Årets resultat uppgår till 13,3 Mkr jämfört med budgeterat resultat på 0 Mkr och prognosticerat resultat på 15 Mkr. De ökade kostnaderna i kärnverksamheterna utöver budget har motverkats av att stödfunktioneras kostnader minskat. Jämfört med

föregående år är resultatet förbättrat med 19 Mkr.

I resultatet för verksamhetsåret ingår tillskott från nämndsreserven med 26 Mkr varav 6 Mkr tillsköts för att täcka det ökade nettobehovet av boendeplatser inom Äldreomsorg och Hälso- och sjukvård och Intern Service (ÄO-HS). Övriga 15 Mkr beslöts att täcka volymökningar inom Individ- och familjeomsorg samt 5 Mkr som expansionsmedel för boende med särskilt stöd (Bmss) för Britthagsvägen.

De största avvikelserna mot budget avser volymökningar för köpta platser för barn och unga på grund av fler vårddygn, ökat antal boendeplatser inom ÄO-HS samt ökade personalkostnader, främst inom Barn och Utbildning (UTB) samt ÄO-HS.

Extrakostnader med anledning av flyktingsituationen uppkommer med 13,7 Mkr, efter avdrag för sökta bidrag.

Mottagningskostnader för asylsökande elever från andra stadsdelar har uppkommit, platser som inte kunnat utnyttjas då eleverna inte slutligt placerats i stadsdelen. Viss del av dessa kostnader kommer uppstå även 2017 innan de har kunnat arbetas bort.

Nettokostnaden har ökat med 116,2 Mkr jämfört med föregående år. Den största förändringen avser personalkostnader och beror främst på ökat antal årsarbetare, 86 st (2,6 procent), särskilda lönesatsningar inom Kommunal och Läraryrket och en ökad kostnad för sociala avgifter för unga. Det ökade personalantalet beror främst på mer personal inom UTB, ca 50 st.

I budgeten för 2017 ökar kommunbidraget med 99 Mkr, men trots detta bedömer stadsdelsnämnden att verksamheten har ett anpassningsbehov om 37 Mkr. I detta ingår 16 Mkr för tillkommande lokalkostnader som inte fullt ut täcks av löpande

indexuppräkningar, samt ökade kostnader för insatser inom IFO för både prisökningar och ökat volymbehov om 15 Mkr och ökade IT-kostnader om 6 Mkr.

Motiveringen är att sektorernas ekonomiska ramar bedöms vara tillräckliga under förutsättning att behovsnivån bland brukarna är oförändrad. Kompensation för befolkningsökningar utgår inte fullt ut i någon verksamhet.

Beslut har tagits i nämnden att för 2017 tillföra 8 Mkr från reserven för att finansiera nya lokalkostnader inom främst skolan. Ett behov av att finansiera kostnader för

(9)

flyktingmottagande som inte täcks av statsbidrag samt insatser för ökad kvalitet för brukare och personal avser nämnden att ta 12 Mkr ur eget kapital.

2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter

Resursnämndsuppgift Årets resultat

Aktuell budget

Resultat- avvikelse

Utgående Eget kapital

Resultat 2015

Döv- och Hörsel 33 0 33 1 670 662

Leader 648 0 648 948 0

Summa 681 0 681 2 618 662

Döv- och Hörsel redovisar ett nollresultat vilket är enligt plan. Leader uppvisar för året ett positivt resultat med 0,6 Mkr och förklaras av en återbetalning i medfinansiering för Terra et Mare.

2.3 Värdering av eget kapital Befolkningsramen

Enligt stadens Regler för Budget och Uppföljning ligger riktnivån på det egna kapitalet för stadsdelen i intervallet 50-70 Mkr.

I budget 2016 värderade stadsdelsnämnden att det finansiella målet för eget kapital är minst tre procent av kommunbidraget (sett över en fyraårsperiod). Det egna kapitalet ska användas till att behålla rätt kvalitet i verksamheten genom att överbrygga hastigt förändrade förutsättningar, finansiera övergångskostnader och fördyringar i samband med lokalförändringar samt täcka kostnader av engångskaraktär.

Det egna kapitalet uppgår till 71,8 Mkr efter disposition av årets resultat om 13,3 Mkr, vilket motsvarar 3,1 procent av kommunbidraget.

Då det egna kapitalet ligger över det av kommunfullmäktige angivna lägsta intervallet behöver stadsdelsnämnden inte besluta om någon återställning av det egna kapitalet.

Det egna kapitalet överstiger intervallets övre gräns med 1,8 Mkr.

Under 2017 uppkommer ökade kostnader för lokaler, för central IT-omställning, som beslutats av Göteborgs Stad och för kostnader för nyanlända som inte täcks av

statsbidrag. Samtliga dessa kostnader har inte budgeterats för 2017. Nämnden anser att ovan beskrivna kostnader utgör ett motiv för att återredovisning av överskjutande eget kapitalet om 1,8 Mkr inte behöver ske.

Resursnämndsuppgifterna

För hela resursnämndsuppdraget uppgår det egna kapitalet till 2,6 Mkr, inkluderat årets överskott med 0,7 Mkr.

För Döv- och Hörsel uppgår det egna kapitalet till 1,7 Mkr. För Leader+ uppgår eget kapital till 0,9 Mkr. Kommunfullmäktiges riktnivåer är 1,8 - 2,2 Mkr.

2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling

År 2015 År 2016

Nettokostnadsutveckling 6,1 % 5,4 %

Lönekostnadsutveckling (exkl arvoden) 5,7 % 6,1 %

Personalvolymsutveckling 1,5 % 2,6 %

(10)

Nettokostnadsutvecklingen för 2016 jämfört med föregående år är 5,4 procent och motsvarar 116,2 Mkr (nettokostnadsutvecklingen per november var 4,7 procent).

Ökningen beror till största delen på högre personalkostnader med 113,5 Mkr och ökade kostnader för externt köpta tjänster samt övriga kostnader med 91,2 Mkr. De ökade kostnaderna för externt köpta tjänster och övriga kostnader beror på en planerad kostnadsökning för bland annat lokaler och terminskort samt oplanerade

behovsökningar främst för barn och unga samt äldre.

Intäkterna 2016 ökar med 88,5 Mkr jämfört med föregående år och avser främst statsbidrag för nyanlända.

Lönekostnadsutvecklingen för perioden uppgår till 6,1 procent och består förutom av ökat antal anställda i huvudsak av tre saker:

- Lönerevision med extra stora satsningar för undersköterskor och Lärarlönelyft med inriktning på pedagoger.

- Sjuklönekostnader där ökningar har skett för sjukfrånvaro från och med dag 91.

Kostnadsökning för arbetsgivarperioden dag 1 -14 är en höjning som i hög grad motsvaras av löneökningen. Viss ökning av sjuklönekostnad för timavlönade.

- Ökning av personalomkostnader (arbetsgivaravgifter) för medarbetare under 25 år då dessa höjdes från och med 1 juni 2016 genom ett statligt beslut.

Personalvolymsutvecklingen för perioden uppgår till 2,6 procent (86 årsarbetare), där UTB står för den största ökningen med 42 årsarbetare, medan resterande förändring fördelar sig på övrig verksamhet.

Kommunbidraget för 2017 täcker en nettokostnadsutveckling med 3,6 procent. I budgeten för 2017 har nämnden beslutat om finansiering ur eget kapital med 12 Mkr, vilket medger en nettokostnadsutveckling om 4,2 procent. Inför 2017 krävs

anpassningar i verksamheten för att nå en budget i balans.

2.5 Utveckling inom personalområdet Arbetsmiljö och hälsa

Förvaltningen har under årets första månader utbildat samtliga chefer i nya, förstärkta arbetsmiljöföreskrifter om organisatorisk och psykosocial hälsa, enligt AFS 2015:4 gällande från 1 mars 2016.

Flera hälsofrämjande projekt har inletts under året. Ett samarbete med Feelgood med syfte att stötta chefer och medarbetare i att arbeta med tidig rehabilitering påbörjades inom förskolan efter ett liknande framgångsrikt arbete inom Malmö Stad. Samarbete är initierat med Göteborgs Universitet där förvaltningen kommer att vara delaktig i ett forskningsprojekt om arbetsglädje.

Förvaltningen vill lyfta att den kommungemensamma medarbetarenkäten i sin

nuvarande form inte är ett fullgott stöd för det lokala arbetsmiljöarbetet. Enkätens långa ledtider mellan beställning och resultat gör att den för många verksamheter inte utgör en effektiv kartläggning av arbetsmiljön. Förvaltningen önskar att enkäten genomförs vartannat år med fokus på övergripande information för styrning och ledning samt att anpassade system tas fram för kortare ledtider för att på ett effektivt sätt stödja det lokala arbetsmiljöarbetet.

Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) visar att förvaltningen i stort arbetar på ett tillfredsställande sätt med SAM även om det finns förbättringsområden på enhetsnivå.

(11)

arbetsmiljö kommer att ske under 2017 i form av utbildningar, workshops och redan initierade projekt inom arbetsmiljö och hälsa samt det ledarutvecklingsprogram som planeras pågå under 2017-2018. Fokus kommer bland annat att riktas mot

hälsofrämjande förhållningssätt. Som ett led i detta kommer friskvårdsbidraget att höjas med 200 kronor per år. Som ett stöd för att arbeta effektivt med det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet pågår ett arbete med att införliva dokumentation och

arbetsmiljöuppföljning i Rappet.

Rekrytering

Att rekrytera personal med rätt kompetens blir i en högkonjunktur allt svårare och förvaltningen märker av detta dagligen oavsett typ av befattning. Dock är våra sedan tidigare identifierade yrkesgrupper, speciellt sökande med yrkeserfarenhet, fortsatt svårare att rekrytera än andra. Pensionsavgångar, personalomsättning och tillika generationsskifte och höjda ambitionsnivåer gör att antalet rekryteringar ökar markant.

Den interna rörligheten har ökat med påföljande lönekonkurrens som oönskad

konsekvens. Det finns parallellt med detta grupper som har stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I syfte att öppna upp arbetsmarknaden för att kunna erbjuda fler arbete samt kunna kompetensförsörja våra verksamheter har förvaltningen under året startat två insatser som möjliggör alternativ kompetens, t.ex. serviceassistenter inom äldreboende samt studiestödjare inom grundskolan. Verksamheterna har startat i liten omfattning och kan utvecklas om dessa faller väl ut.

För att effektivisera och för att stötta chefer i rekryteringsarbetet har beslut fattats om att inrätta en rekryteringsavdelning inom ramen för HR-enheten. Här kommer kompetens och resurser att samlas för att arbeta med bemanningsfrågor och rekrytering.

Sjukfrånvaro

Beroende på yrkeskategori har identifierats att ca 50 - 80 procent av sjukfrånvaron inte bedöms vara arbetsrelaterad. Sjukfrånvaro över 15 dagar ökar mest, och medarbetare över 50 år dominerar gruppen. De sjukdomsorsaker som är vanligast förekommande bland den långa sjukfrånvaron är psykisk ohälsa, infektioner och rörelseorganens sjukdomar. Höga sjuktal beroende på längre frånvaro i kombination med

rekryteringsproblem aktualiserar vikten av förvaltningens rehabiliteringsarbete med målsättningen att tydligt förkorta sjukperioderna. Från och med oktober har

sjukfrånvaron stabiliserats med en tendens till att minska. Det är framförallt den längre sjukfrånvaron över 15 dagar som minskar. Det ligger i linje med de projekt som pågår, vilket antyder att dessa ger god effekt.

Ett samarbete är påbörjat i samverkan med Arbetslivsresurs för att arbeta med längre sjukfall och karriärväxling. Kompetensförstärkning inom förvaltningen angående rehabilitering och längre personärenden fortsätter och utvecklas med hjälp av rehabiliteringsutbildningar samt workshops för chefer för konsultation i

rehabiliteringsfrågor. Inom internservice pågår med hjälp av förstärkt HR-stöd ett intensifierat arbete kopplat till rehabilitering för medarbetare med långa sjukskrivningar.

Lönebildning

Löneöversyn 2016 har pågått under hela året med anledning av att Kommunal avvaktade en överenskommelse med SKL som resulterade i en kraftig satsning på undersköterskors löner. Dessutom har Lärarna fått en extra statlig lönejustering, Lärarlönelyftet, från och med den 1 juli 2016. En högkonjunktur innebär alltid en lönekonkurrens internt och externt. Förvaltningen har svårt att hantera nylönesättning av externa specialister och chefer utan att detta skall påverka befintlig lönestruktur. Trycket på specialist- och chefslöner gör att insatser för traditionella låglönesatsningar blir allt svårare att genomföra.

(12)

Det politiska målet - Att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra- är svårt att hantera i enskild förvaltning. En gemensam utredning i Göteborgs stad visar att inom samtliga BAS-intervaller förekommer högre löner för mansdominerade yrken.

Den största anledningen till detta är marknadskrafter. Inom förvaltningen förekommer inga osakliga löneskillnader.

Ledarskap

Sedan tidigare har ett antal områden identifierats som förbättringsområden genom våra avgångssamtal. De delar som handlar om förbättrat administrativt stöd för chefer är genomfört under året. En organisationsförstärkning har skett inom förvaltningen i syfte att underlätta hanteringen av lokal- och IT-frågor. En förbättrad introduktionsplan för nya chefer har tagits fram och implementerats.

Beslut har fattats att under 2017 organisera för ett ökat chefsstöd i rekrytering.

Under året har ett antal chefsforum bland annat gett utrymme för chefer att ha dialog kring behov av utvecklingsinsatser avseende ledarrollen. Dessa dialoger har varit ett av underlagen för att ta fram ett kommande ledarskapsprogram för förvaltningens samtliga chefer. Förvaltningen planerar att i samverkan med Göteborgs Universitet ge samtliga chefer förutsättningar för ett ledarskap som gynnar medarbetarnas delaktighet och förmåga till utveckling av arbetsuppgifters utformning utifrån brukarnas behov och önskemål. Utvalda arbetsplaster kommer pröva en anpassad arbetsorganisation där medarbetarna ges möjlighet att på arbetstid utveckla verksamheten. Förvaltningens sedan tidigare uppstartade insatser genom metoden tjänstedesign kopplas naturligt till detta.

2.6 Kommunikation

Västra Göteborg har tagit flera steg mot att bli en mer kommunikativ organisation där boende, besökare och näringsliv känner till vad stadsdelen gör och hur de kan vara med och påverka. Organisationen arbetar också för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i Göteborgs Stads utveckling.

I arbetet med det lokala utvecklingsprogrammet har ett flertal medborgardialoger genomförts.

Förvaltningen har startat flera sociala mediakonton under 2016 och arbetar i dag med runt 20 olika konton, där samtliga sektorer är representerade. Kontona synliggör bland annat hemtjänsten, skolköken och vikarieverksamheten. Ett exempel på ett

framgångsrikt konto är öppna förskolan vid Opaltorget som startade ett Facebook-konto i början av hösten. Öppna förskolan hade 308 fler besök i sin verksamhet hösten 2016 än hösten 2015. Personal tror att det nya Facebook-kontot har bidragit till ökningen.

Förvaltningen tipsar media att skriva om saker som händer i våra verksamheter. Ett specifikt mål är att öka antalet neutrala eller positiva nyheter om stadsdelens

verksamheter i centrala Tynnered. Detta är en del i arbetet för ett jämlikt Göteborg. Vi vill nyansera bilden av ett område med låg socioekonomisk status. Under 2016 har antalet artiklar ökat.

Förvaltningen jobbar allt mer enligt den kommunikationsprocess som finns i Göteborgs Stad för kommunikationsplanering.

Stadsdelens medborgarkontor når många invånare med information om verksamheten.

Medborgarkontoret vid Frölunda torg hade under 2016 runt 13 000 besökare och har gett information i runt 4 000 ärenden (kontoret tillhandahåller service även för invånare i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo).

(13)

2.7 Resultat enligt organisationsstrukturen

Resultat i tkr per

sektor/avdelning Nämndbidrag Årets resultat Budgeterat resultat

Utgående eget kapital Barn och

utbildning 986 723 -5 574 0 0

Kultur o fritid 37 565 288 0 0

Äldreomsorg o hälso sjukvård o intern service

533 059 -5 935 0 0

Ifo o

funktionshinder 583 639 -5 208 0 0

Stödfunktioner HR Ekonomi

Utveckling Gemensamt

149 514 29 703 0 71 844

Totalt 2 290 500 13 274 0 71 844

Tillsammans redovisar UTB och KoF en negativ budgetavvikelse om 5,3 Mkr. Denna förklaras av ökade personalkostnader samt för hög bemanning i relation till budget inom område grundskola. Skolan har haft ökade kostnader i samband med organisering kring mottagande av asylsökande barn. Nämndbeslutet om nedläggning av Tynneredsskolan har medfört merkostnader för de enheter som mottagit eleverna med 3 Mkr. Ökade kostnader i egen produktion påverkar kostnaden per elev vilket medför en högre ersättning om 4,8 Mkr till fristående verksamhet. Förskolans positiva resultat om 2,8 Mkr förklaras främst med färre barn än planerat samt personalminskningar. KoF redovisar en budget i balans med ett resultat om 0,3 Mkr.

För ÄO-HS redovisas en negativ budgetavvikelse om 5,9 Mkr. Avvikelsen förklaras till största delen av höga personalkostnader på grund av kostnader för sjukfrånvaro,

fyllnads- och övertidstjänstgöring kopplat till svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, undersköterskor och rehabpersonal. Andra faktorer som påverkat resultatet är kostnader för Toftaåsen som är högre än beslutad ersättningsmodell. Dessutom har utökade platser bidragit negativt till resultatet. Inom hemtjänsten är bemanningen för hög i förhållande till antalet beviljade timmar. Det ökade behovet av boendeplatser inom sektorn täcks dels med de 6 Mkr som sektorn tillförts i slutet på året och dels med ökade intäkter för fler sålda platser än budgeterat.

För IFO-FH redovisas en negativ budgetavvikelse om 5,2 Mkr. Avvikelsen beror på ett fortsatt ökat behov av köpta insatser för barn och unga med 6,1 Mkr avseende fler vårddygn på institution. Sektorn har också haft merkostnader för ensamkommande barn 11,3 Mkr, samt köpta platser för boende med särskilt stöd 5,9 Mkr. Dessutom har verksamheten haft ökade kostnader för inhyrda socialsekreterare med 2 Mkr. Sektorn har haft positiva budgetavvikelser för köpt vård för vuxna 7,4 Mkr, vakanta tjänster 6,4 Mkr, färre familjehemsplaceringar gentemot budget 4,3 Mkr och färre hushåll med försörjningsstöd 2 Mkr.

Stödprocesser och förvaltningsgemensamt har en positiv budgetavvikelse om 29,7 Mkr vilket förklaras av ej utfördelad nämndreserv med 16,3 Mkr, indexmedel 4,2 Mkr och en lägre förväntad semesterlöneskuldsförändring med 1,4 Mkr. Lägre kostnader för IT och övrig sparsamhet ger ett överskott med 4,7 Mkr. Vakanser under året har medfört lägre personalkostnad med 3,1 Mkr.

(14)

Diagrammet visar ackumulerat resultat och budget över ett verksamhetsår. Under året arbetar medarbetarna in semesterdagar löpande varje månad, vilket redovisas som en kostnad. Under sommarperioden medför semesteruttaget lägre kostnader och därför ökar resultatet efter juli månad.

Årets resultat om 13,3 Mkr motsvarar årets budgetavvikelse. Det redovisade resultatet för 2015 var -5,7 Mkr vilket var 0,4 Mkr sämre än budgeterat.

2.8 Uppföljning budgetriktlinjer

Åtgärd/kommentar Helårseffe

kt Planerad effekt 2016 Uppnådd effekt 2016

tkr tkr bemannin

g tkr bemannin

g

Förvaltningen har under året inte prognosticerat en negativ budgetavvikelse. Årets resutat uppvisar en positiv budgetavvikelse.

(15)

3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget

3.1 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål

Bedömning av Måluppfyllelse Grön = God

Utveckling åt rätt håll/Stark trend/om mätetal finns - tydlig ökning Gul = Viss

Utveckling åt rätt håll/Svag trend/om mätetal finns - ökning.

Röd = Ingen

Utveckling åt fel håll/Ingen alt svag trend/om mätetal finns - ingen ökning alt.

minskning.

Blå =Svårbedömt

Utvecklingen är svårbedömd/om mätetal finns - olika tal visar olika riktning.

Används även om målet inte är prioriterat alt ej relevant för nämnden

Mål

Bedömning av förväntad måluppfyllelse

under mandatperioden

Eventuell kommentar

Göteborg ska vara en jämlik stad Viss Se avsnitt 7.1

Alla stadens verksamheter ska genomsyras av mänskliga

rättigheter och främja likabehandling Viss

SDN antar i samband med budget en plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter.

Planen gäller för alla verksamheter i förvaltningen.

Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas. Svårbedömd

Ingår som ett perspektiv i arbetet med ett Jämlikt Västra Göteborg Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska

öka Viss Se avsnitt 7.1

Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller

intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Svårbedömd

Ingår i arbetet med Jämlikt Västra Göteborg.se avsnitt 7.1

Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika

förutsättningar på såväl elevnivå som skolnivå Viss

Goda

betygsresultat.

Strukturerat systematiskt kvalitetsarbete Fokus på hållbar måluppfyllelse.

Äldres livsvillkor ska förbättras Viss

Brukarunder- sökning samt nationellt kvalitetsregister (palliativa

(16)

registret)visar på förbättrade resultat.

Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en hållbar

stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp God

Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven

tillgodoses bättre Svårbedömd

Förvaltningen arbetar aktivt för att påverka bostadsutveckling en i stadsdelen men är inte ansvarig för frågan.

Det hållbara resandet ska öka God

Den negativa klimatpåverkan till följd av resor har minskat i stadsdelen och detta som följd av att antalet tjänsteresor med bil har gått ned.

Dock har utsläpp kopplat till flygresor ökat, men antalet flygresor under 50 mil har minskat.

Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden

ska öka God

Ingår i arbetet med Jämlikt Västra Göteborg.

Se avsnitt 7.1- minskat antal långtidshushåll försörjningsstöd.

Samverkan för fler hållbara innovationer och jobbtillväxt ska

öka Viss EU-projekt

initierats

Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka God

Direktbåt mellan centrum och södra skärgården.

Aktivt

utvecklingsarbete inom flera områden. Särskild insats gjord utifrån integrationstänk.

Tillgängligheten till kultur ska öka God

E-tjänst för Kulturskola.

Medverkat i framtagande av Kulturprogram.

Strategi för stadens fem centralt finansierade Kulturhus.

Ny insats-Art Scape.

Gemensamma ansökningar sommarlovssats- ningen och Kulturskolemiljo- nerna.

(17)

Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra God

Inga osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor kan identifieras i förvaltningen.

Göteborg ska öka andelen hållbara upphandlingar Ingen

Upphandlingar görs av

Upphandlingsbola get. Stadsdelen har inte gjort några

direktupphandling ar eller förnyade konkurrensutsättni ngar ur ett hållbarhetsperspe ktiv.

3.2 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag

Uppdrag

Har uppdraget utförts?

Ja/Nej

Om uppdraget inte har utförts; kort kommentar om orsaken till det och ev till vilken del uppdraget har genomförts

Antalet hushåll med egen försörjning ska öka så att långvarigt beroende av försörjningsstöd minskar.

Ja Mycket god utveckling och goda resultat under 2016.

Alla nämnder och bolag ska ta fram likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur såväl personal- som invånarperspektiv.

Delvis/Ja Plan tas fram centralt inom förvaltningen ur ett arbetsgivarperspektiv. Inom sektorernas verksamheter och på olika nivåer finns en vana att ta fram nya planer årligen utifrån det lagstiftade kravet.

Den normkritiska kompetensen ska höjas i stadens verksamheter.

Ja Under 2016 har

kompetensutvecklingsinsatser genomförts på stödfunktionerna både under våren och hösten. Sektorerna arbetar löpande med normkritik och inom sektorerna och stödfunktionerna finns personal med särskild kompetens inom området.

Minska barngruppernas storlek i förskolan. Ja Under 2016 minskade antalet inskrivna barn per barngrupp med 0,6 barn.

Informationsaktiviteter ska göras för att öka närvaron i förskolan för barn till långvarigt arbetslösa.

Ja Vårdnadshavare i Tynnered erbjuds 25 timmar vid arbetslöshet och

föräldraledighet istället för 15 timmar.

Information om detta ges av förskolechef, pedagoger och placeringssekreterare.

Skolan ska erbjuda kurser i feministiskt självförsvar.

Delvis/Ja Samtliga högstadieskolor har erbjudits utbildning. På Önneredsskolan har 47 elever genomfört utbildningen. På Styrsöskolan har 11 elever deltagit och på Tynneredsskolan har 10 elever deltagit.

Nya Påvelundskolan och Fiskebäcksskolan har inte deltagit på grund av dåligt intresse och organisatoriska svårigheter.

Önneredskolan hade det som en obligatorisk kurs för årskurs 8. Samtliga vårdnadshavare har fått information om möjligheten.

Elevhälsoteamens förebyggande arbete med fysisk och psykosocial hälsa ska stärkas.

Delvis Skolinspektionen lade föreläggande på några av stadsdelens skolor. Efter vidtagna åtgärder har samtliga skolor fått

föreläggandet lyft.

(18)

Uppdrag

Har uppdraget utförts?

Ja/Nej

Om uppdraget inte har utförts; kort kommentar om orsaken till det och ev till vilken del uppdraget har genomförts När det gäller särskilt stöd till enskilda elever har ett utvecklingsarbete påbörjats på några skolor för att säkra elevens rätt till särskilt stöd.

Göteborgs Stads modell och annat arbete för social hänsyn i offentlig upphandling ska fortsätta utvecklas och användas i ökad omfattning för att skapa

sysselsättning för personer långt ifrån arbetsmarknaden.

Delvis/Ja Indirekt genom samarbete med bostadsbolag samt genom IOP-avtal.

Antalet ferieplatser i staden ska öka. Ja Samtliga ungdomar årskurs 9 som har sökt ferieplats har kunnat erbjudas detta, totalt 181 platser (172 platser för 2015). De som har tackat nej har själva haft begränsningar i vilken period de har velat praktisera eller haft begränsningar i vilka arbetsplatser de har sökt sig till. Utöver det har 145 platser erbjudits till gymnasieelever.

Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år.

Ja Alla elever har erbjudits. Verksamheten kommer under 2017 att se över så att möjligheten nyttjas av fler elever.

Kulturskolan ska byggas ut så att kön försvinner.

Ja Det är viktigt att notera att kön till kulturskolan inte kommer att minska när nya resurser tillförs. Däremot kommer både antalet elever och andelen elever i

målgruppen att öka när nya resurser tillförs. Enligt den mätning som SLK gjorde av den frivilliga verksamheten har samtliga åldersgrupper ökat från 2015-2016.

Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timavlönad personal.

Delvis Andelen arbete utförd av timavlönad personal minskar stadigt i förvaltningen (8,1 procent).

Andelen födda utanför Norden samt andelen kvinnor ska öka på chefsnivå - avseende födda utanför Norden på chefsnivå

Nej Oförändrad nivå.

- avseende kvinnor på chefsnivå Ja Andelen kvinnliga chefer har ökat. I förvaltningen finns en ojämlik fördelning mellan könen på chefspositioner, vilket innebär att förvaltningen har för få manliga chefer.

En satsning ska göras på de anställda som har lägst löner.

Ja Låglönesatsningar har skett på gruppen undersköterskor och en ökad lönespridning i samtliga yrkesgrupper.

Fler socialsekreterare ska anställas. Ja En handlingsplan för att förbättra

arbetsmiljön för de grupper som har högst sjukfrånvaro ska tas fram, med fokus på de grupper som i Medarbetarenkäten inte definierade sig som kvinna eller man.

Ja Inom förskola och äldreomsorg pågår hälsofrämjande projekt samt projekt med fokus på hög korttidsfrånvaro. Ett levande arbete pågår med översyn av

förvaltningens likabehandlingsplan och kommande aktiviteter kopplat till denna.

Att minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar görs med sociala hänsyn.

Nej Upphandlingar sker av

Upphandlingsbolaget. Inom Förvaltningen indirekt genom samarbete med

bostadsbolag samt genom IOP-avtal.

Andelen ekologisk mat ska uppgå till minst Ja

(19)

4 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde

4.1 Utbildning

4.1.1 Redovisning av resultat

Kostnads- och volymutveckling förskoleverksamhet

Mått 2014 2015 2016

Nettokostnad, tkr 389 998 400 544 412 935

Nettokostnadsutveckling, % 2,7% 3,1%

Antal barn i förskoleverksamhet (befolkning) 3 340 3 320 3 242

Årlig förändring, % -0,6% -2,3%

Nettokostnad per barn i egen förskola (enhetskostnad)

122 676 125 334 134 062

Kostnads- och volymutveckling skola

Mått 2014 2015 2016

Nettokostnad (tkr) 633 487 679 149 738 684

Nettokostnadsutveckling. % 7,2% 8,8%

Antal egna elever i grund- eller särskola (befolkning)

6 804 7 042 7 290

Årlig förändring, % 3,5% 3,5%

Antal barn i skolbarnomsorg (befolkning) 2 596 2 753 2 995

Nettokostnad per elev i egna skolor (enhetskostnad)

86 382 87 064 91 355

Resultat

Vårterminens slutbetyg 2016 för elever i årskurs 9 visade en höjning med ca 5 procentenheter, från 79,8 procent till 84,4 procent. För tredje året i rad har Västra Göteborg det högsta resultatet i staden. Höstterminens betyg för årskurs 9 visar 77,2 procent och det är en liten minskning från höstterminen 2015 som var 78,6 procent.

Idag finns det nyanlända elever i samtliga högstadieskolor, vilket påverkar resultatet.

Antal år i svensk skola påverkar möjligheterna att nå målen i alla ämnen.

Vårterminens slutbetyg för elever i årskurs 6 visade en minskning med ca 1 procentenhet. Västra Göteborg är fortsatt bland de bästa stadsdelarna i staden.

Höstterminens betyg för årskurs 6 visar 80,7 procent och det är en minskning med ca 4 procentenheter från höstterminen 2015. En ny faktor som påverkar är bristen på

behöriga lärare i något fall. Det finns även ett ökat antal elever med särskilda behov.

Årets elevenkät visar att eleverna i årskurs 2 har en stabil trend när det gäller studiero och trygghet. I årskurs 8 faller resultaten i elevernas uppfattning om inflytande och delaktighet. Årskurs 5 är trendmässigt mest stabil avseende elevernas uppfattning om de flesta delarna i skolmiljön.

Antalet elever som har vistats på Välkomsten under de senaste tre åren är:

2016: 57 elever 2015: 115 elever

(20)

2014: 74 elever Ekonomiska resultat Förskola

Området har en nettokostnadsutveckling om 3,1 procent jämfört med föregående år.

Antal barn i förskoleverksamhet har minskat mellan åren vilket har medfört en kostnadsökning per barn i de egna förskolorna. Stadsdelen ligger jämnt med snittet i staden för kostnaden per plats. Antal barn per barngrupp har minskat med 0,6 jämfört med 2015. Det har skett en minskning av antal årsarbetare under året, men detta har inte minskat kostnaden per barn då området haft sjuk – och rehabiliteringskostnader. Utöver löneökningar har även hyresökningar till följd av nybyggnation också bidragit till nettokostnadsökningen.

Skola

Skolan och skolbarnsomsorgen möter nu de stora barngrupper som har lämnat

förskolan. Antalet elever har ökat under en treårsperiod. Med 238 elever från 2014 till 2015 och med 248 från 2015 till 2016, vilket bidragit till fler medarbetare som ger nettokostnadsökningen med 8,8 procent mellan åren 2015 och 2016. Sammantaget har elevantalet ökat med ca 500 stycken. Detta ställer stora krav på organisation, lokaler, rekrytering och samarbete mellan skolor och sektorer. Ökningen finns bland de yngre barnen.

Nedläggningen av Tynneredsskolan, som beslutats för att öka jämlikheten för eleverna i stadsdelen, har medfört ökade kostnader för andra enheter inom området. Kompensation till övriga enheter har inte kunnat tillföras på grund av att omställningsarbetet har

försenats. Skolinspektionens föreläggande om vite har medfört en större försiktighet i omställningsarbetet.

En förhöjd beredskap i form av fler skolplaceringar i förberedelseklass genomfördes utifrån stadens intention att sprida nyanlända, vilket har lett till ökade kostnader.

Stadsdelen har även organiserat för att ta emot nyanlända från andra stadsdelar.

Eleverna har uteblivit vilket medfört kostnader för tomma platser under höstterminen.

Detta bedöms som en fortsatt ekonomisk risk för 2017.

Kostnader för elever i särskola har ökat, främst på grund av att det finns fler elever i behov av mer stöd än tidigare.

Kostnader för nybyggnationer av skolor och tillhörande flyttar ökar.

Beviljade tilläggsbelopp till fristående förskolor och skolor har ökat då antal barn och elever som har stort stödbehov har ökat under året.

4.1.2 Viktiga framtidsfrågor

Fortsatt fokus på sektorns utvecklingsområden: Organisationsutveckling, hållbart ledarskap med barn och elever i fokus, lika chans och likvärdiga möjligheter (för den unge), barn och elevers delaktighet i det egna lärandet samt stimulerande pedagogiska miljöer.

Interna faktorer för god måluppfyllelse Förskola

• Minska sjukfrånvaron, fokus på arbetsmiljö.

• Utveckla möjligheterna med rekrytering. Identifiera andra yrkeskategorier.

Främja att kompetens stannar.

• Effekter av arbetet med EU-projektet Futura medför att metoder och den

(21)

pedagogiska miljön utvecklas.

• Proaktivt följa prognoser på barnantal och verka för god och effektiv planering Skola

• Utveckla arbetsorganisationen, bibehålla hög måluppfyllelse.

• Verka för social hållbarhet och ett jämlikt Västra Göteborg, där perspektivet stärks i planerings- och uppföljningsarbetet.

• Fördjupa samverkan med social ekonomi och befolkning för att skapa nya metoder.

• Utveckla möjligheterna med rekrytering. Stimulera metodutveckling. Främja att kompetens stannar i organisationen.

• Proaktivt följa elevprognoser och strömmar för möjliggöra god planering av lokaler.

• Utveckla analysarbetet av barn och elevers delaktighet i sitt eget lärande.

Externa faktorer för god måluppfyllelse Förskola - Skola

• Fortsätta utveckling av det familjecentrerade arbetssättet (VGR)

• Utveckla effektiv lokalplanering och möjliggör samutnyttjande.

• Kommande organisationsförändring medför andra strukturella och organisatoriska grepp med fokus på barn och elevers lärande.

4.2 Äldreomsorg

4.2.1 Redovisning av resultat

Kostnads- och volymutveckling ordinärt boende

Mått 2014 2015 2016

Nettokostnad ordinärt boende, tkr 135 206 147 694 147 406

Nettokostnadsutveckling, % 9,2% -0,2%

Antal personer med hemtjänst 808 785 805

Antal hemtjänsttimmar 239 439 235 389 240 263

Årlig förändring -1,7% 2,1%

Nettokostnad per hemtjänsttimma (enhetskostnad) 389 418 393

Kostnads- och volymutveckling särskilt boende

Mått 2014 2015 2016

Nettokostnad särskilt boende, tkr 245 635 258 665 275 973

Antal nyttjade boendeplatser egen befolkning 380 405 412

Årlig förändring. % 6,6% 1,7%

- varav permanenta boendeplatser 335 367 382

- varav korttidsplatser 45 38 30

Antal dygn med betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

1 834 1 292 457

Nettokostnadsutvecklingen inom särskilt boende om 6,7 procent beror bl.a. på högre personalkostnader. Ökningen av antal nyttjade permanentplatser har delvis

kompenserats av sålda platser samt en minskning av köpta korttidsdygn och dygn för

(22)

utskrivningsklara patienter. Antalet dygn för utskrivningsklara patienter på sjukhus har minskat med 64,6 procent.

Nettokostnadsutvecklingen inom ordinärt boende är låg, - 0,2 procent jämfört med föregående år. Fler timmar har beviljats vilket medfört en kostnadsökning på

personalsidan. Antal personer med hemtjänst ökar och följs av en liknande ökning i mängden hemtjänsttimmar.

Resultatet från brukarenkäten är fortsatt högt men har minskat något från tidigare år.

Resultatet bra i förhållande till Göteborgs stad och riket i övrigt. En återkoppling av enkätens resultat har skett till brukarna i form av skriftlig sammanställning.

Utbildningsinsatser i rambeslut har genomförts under året för alla medarbetare inom hemtjänst.

En ökad svårighet att rekrytera medarbetare till hela äldreomsorgen har påverkat verksamheten gällande kontinuitet, kvalitet och delaktighet i utförandet av insatser, vilket avspeglar sig i brukarenkäten. Trots detta har utbildningsinsatser och riktade rekryteringar kunnat genomföras.

En justering av organisationen på biståndsenheten har skett i syfte att förbättra samverkan mellan hemtjänst, bistånd och hemsjukvård och en särskild grupp (vårdplaneringsteam) arbetar riktat med vårdplaneringar på sjukhus.

Ett utvecklingsområde är arbetet med rambeslut enligt Attraktiv hemtjänst och förväntas ge brukaren ökat inflytande över hur insatserna ska utföras och när. Arbetet förutsätter ett väl utvecklat samarbete mellan biståndsenheten och hemtjänstens utförare.

Utvecklingsområde för både ordinärt och särskilt boende är att brukaren i högre grad ska kunna påverka vid vilken tid insatsen ska utföras.

Interna faktorer för att nå god måluppfyllelse

• Införandet av Kundval inom hemtjänsten sätter fokus på god kommunikation, hög kvalitet och att arbetet i så stor utsträckning som möjligt ska ske i brukarens hem. Detta ställer andra krav på hemtjänstens arbetsmetoder och logistik.

• Den ökande andelen äldre ställer högra krav på tillgänglighet av särskilda boende. Nämnden har under året gett uppdrag till LF att undersöka möjligheten till nybyggnad av fler platser. Renovering av nuvarande Toftaåsen ser nämnden som en viktig del av att utveckla och säkerställa stadens korttidsplatser.

Externa faktorer för att nå god måluppfyllelse

• Då behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser ökar i såväl ordinärt boende, korttidsvård samt på särskilda boende behöver förvaltningens insatser och framtida behov följas noga.

• Då stadsdelen står inför tillväxt i form av nya skolor, fler äldreboendeplatser och omfattande upprustningar av befintliga lokaler kommer behovet av internservice att förändras. Hur detta ska ske på ett optimalt och kostnadseffektivt sätt behöver följas under de kommande åren.

• Svårigheten att rekrytera personal till Södra Skärgården påverkar verksamhen och kostnaderna negativt och behöver beaktas.

4.3 Hälso och sjukvård

Antal patienter som avlider i eget boende ökar något. Detta avspeglas också i en viss ökning av sjukvårdsinsatser i hemmet.

(23)

Andelen patienter som har haft en annan person hos sig i dödsögonblicket når målet på 90 procent. Andelen patienter som erhållit en validerad smärtskattning samt anhöriga som erbjudits efterlevandesamtal ligger under målet (100 procent). Ett tvärprofessionellt arbete pågår med att höja kunskapsnivån kring palliativ vård genom att bl.a. sprida kunskap och goda exempel som finns i organisationen. För att möjliggöra detta har ett kompetensråd för palliativ vård bildats.

Andelen sjuksköterskor med specialistkompetens har gått ner till följd av en relativt hög personalomsättning på stadsdelens korttidsboende, där flera sjuksköterskor med

påbyggnadsutbildning har slutat.

Under december förstärktes organisationen med en specialistutbildad demenssjuksköterska.

4.4 Individ och familj

4.4.1 Redovisning av resultat Kostnads- och volymutveckling

Mått 2014 2015 2016

- varav försörjningsstöd, tkr 62 392 58 419 56 539

Antal vårddagar institution barn och unga 10 376 12 690 16 039

Antal barn och unga i familjehem 71 82 124

Antal vårddagar institution vuxna 4 192 2 695 1 047

Antal boendedygn vuxna 30 961 47 791 73 458

Antal hushåll med försörjningsstöd 662 620 563

Resultat i brukarenkät 2016

I utförarenkät 2016 visar sektorn goda resultat med bra svarsfrekvens för målgruppen, 65 procent jämfört med stadens 53 procent. Kvalitetsfaktorerna ligger övergripande på höga värden med ett NKI på 87 .

Särskilt framträdande för IFO är resultaten för Språngbrädan med svarsfrekvens 82 procent, NKI 90 och Ungdomsmottagning Väster med svarsfrekvens 95 procent, NKI 92.

Kostnadsutveckling

Nettokostnadsökningen för Individ- och familjeomsorg uppgår totalt till 9 procent medan försörjningsstödets nedåtgående trend fortsätter med en minskning på 1,9 Mkr.

Nettokostnadsökningen beror på ökade volymer och högre kostnadsläge när det gäller köpta institutionsplatser för barn och unga (inklusive ensamkommande barn) och sociala boenden.

Nettokostnadsökningen är även kopplad till ökad bemanning inom myndighetsutövning barn och unga. Utökad personalvolym gäller främst ensamkommande barn men även ordinarie verksamhet är förstärkt. Inför sommaren avvecklades HVB-hem för

ensamkommande vilket ger en viss utplanande effekt.

Ensamkommande barn svarar idag för drygt 50 procent av vårddygnen för barn i institutionsvård och 50 procent av boendedygnen totalt. Dock är trendlinjen för antalet institutionsplaceringar för övriga barn och unga fortsatt uppåtgående. I december

(24)

konstateras nästan en fördubbling av antalet placerade i jämförelse med december 2015, vilket medför ett mycket högt ingångsläge för 2017.

Ökningen av antal barn i familjehem har varit kopplad till mottagande av ensamkommande barn som svarar för 65 procent av familjehemsplaceringarna.

När det gäller vuxna i institutionsvård har stadsdelen fortsatt mycket låga placeringsvolymer.

Boendedygnens ökning i förhållande till motsvarande period föregående år är även denna kopplad till ensamkommande barn. Mindre ökning uppvisas också för övriga målgrupper för sociala boenden. Årets första månader ökade boendeansökningar från personer som inte tillhör socialtjänstens målgrupper markant. Viss ökning har kvarstått även om den planat ut över året.

Interna faktorer för att nå god måluppfyllelse

• tidiga insatser för barn och unga i behov av stöd, särskilt fokus på barn med funktionsnedsättning.

• stöd till familjeförsörjare i hushåll som uppbär försörjningsstöd under lång tid i syfte att nå egen försörjning.

• öka tillgången till arbetsmarknaden för unga vuxna med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning.

• aktiva åtgärder i tidigt skede för nyanlända med tidigare begränsad skolgång.

• aktivt arbete med attraktiv arbetsgivare för att möta förväntningar på dagens arbetsliv.

• hälsofrämjande arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro för framtida personalstabilitet.

• strategisk inriktning för välfärdsteknologi för ökad effektivitet och attraktivitet för nya medarbetare.

Externa faktorer för att nå god måluppfyllelse

• samarbete med civilsamhälle och andra aktörer är en framtidsutmaning i arbetet för ett tryggt och säkert Göteborg.

• utbyggnad av bostad först och säkerställande av boende för barnfamiljer.

• säkra boenden med geografisk spridning för nyanlända och ensamkommande barn med PUT som blir vuxna.

• skapa utvecklingsenhet för IFO-FH staden för att bl.a. säkerställa tillgång till kunskapsbaserade utbildningar.

4.5 Funktionshinderverksamhet 4.5.1 Redovisning av resultat Kostnads- och volymutveckling

Mått 2014 2015 2016

Antal personer med insats enl LSS 459 462 470

(25)

Mått 2014 2015 2016

Årlig förändring, % -2,6% 7,5%

Resultat i brukarenkät 2016

I utförarenkät 2016 visar sektorn goda resultat med bra svarsfrekvens för målgruppen, 65 procent jämfört med stadens 53 procent. Kvalitetsfaktorerna ligger övergripande på höga värden med ett NKI på 87.

Inom funktionshinderområdet har en hög andel av brukarna svarat själva och inte genom företrädare (god man mm), vilket är en del i arbetet med att stärka den enskildes delaktighet.

Daglig verksamhet har svarsfrekvens på 60 procent och ett NKI på 84. För boende med särskilt stöd (bmss) ligger svarsfrekvensen på 66 procent och NKI även här på 84.

Kostnadsutveckling

Nettokostnaden för funktionshinder visar marginell ökning jämfört med motsvarande period föregående år. En ökning har skett av insatser i extern regi samtidigt som kostnader för insatser i egen regi minskat.

Personalvolymminskningen beror främst på att utförandet av hemtjänst för personer under 65 år gått över till ÄO-HS från och med maj 2015. Kostnaden för insatsen kvarstår dock. Andra faktorer som påverkar personalvolymen är obalans i bemanning inom boende samt längre sjukfrånvaroperioder. Inom daglig verksamhet har vakanser uppstått då brukare har slutat. Minskat eget utförande inom assistans enligt

Socialförsäkringsbalken är ytterligare faktor bakom personalvolymminskningen.

Antal personer med insatser enligt LSS visar mindre ökning främst för köpta insatser.

Nya personliga assistansärenden har tillkommit på grund av förändrat rättsläge, vilka medför höga kostnader. En successiv ökning av sjuklönekostnader inom assistansen har skett.

Korttidsvistelse och köpt Bmss i avvaktan på boende i egen regi har ökat.

Särskilda avgifter från IVO då Bmss-beslut inte verkställts i tid har tillkommit.

Boendestöd enligt SoL ökar i stadsdelen. Kostnaderna avseende garantibeloppen vid Bmss ökar trots att stadsdelen inte har någon boendeexpansion i egen produktion under året.

Stadens resursfördelningsmodell inom funktionshinderverksamheten medför betydande ekonomiska svårigheter för stadsdelar som trots ökande volymer och högre vårdtyngd får minskad resurstilldelning. Detta är särskilt kännbart för stadsdelar som axlat hög andel av byggnationen när det gäller boenden med särskild service.

4.5.2 Viktiga framtidsfrågor Interna faktorer för god måluppfyllelse

• stärka delaktigheten och säkerställ medborgarnas tillgång till service.

• stärk inflytande och delaktighet avseende utformning av insatser.

• öka tillgänglighet till arbetsmarknaden, fokus unga vuxna.

• utveckla daglig verksamhet för att möta ökad valfrihet/kundval som motsvarar brukarnas behov och önskemål.

• aktivt arbete med attraktiv arbetsgivare för att möta förväntningar på dagens arbetsliv.

• hälsofrämjande arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro för framtida