Innehållsförteckning
1 Sammanfattning 3
2 Områdets arbete för ökad patientsäkerhet 4
2.1 Hur har arbetet bedrivits? 4
2.2 Egenkontroller 6
2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapportering 6
3 Arbete för att förebygga vårdskador 8
3.1 Samverkan mellan vårdenheter 8 3.2 Samverkan med patienter/närstående 8
3.3 Riskanalyser 9
4 Vårdskadeutredningar 10
4.1 Klagomål och synpunkter 10
5 Informationssäkerhet 10
6 Verksamhetsplanens måluppfyllelse 11
6.1 Resultat och analys 12
7 Åtgärder nästkommande år 15
Patientsäkerhetsberättelse Barn- och ungdomsmedicin 2017
1 Sammanfattning
Barn- och ungdomsmedicin har som mål god tillgänglighet för patienten. Som ett led i detta finns en PKP grupp (produktions och kapacitetsplanerings-grupp) med syfte att patienten ska få besök i rätt tid, träffa rätt vårdpersonal med rätt kompetens. Detta har resulterat i kortare väntetider. Utvärdering samt utveckling av detta arbete sker
kontinuerligt.
Ett prioriterat område har varit att utveckla vår samverkan med område Patientsäkerhet.
Detta har bl. a resulterat i en förbättring kring tidsaspekten gällande återkoppling av vårdskadeutredningar. Barn- och ungdomsmedicins organisation kring vårdskade- utredningar sker i samarbete mellan berörda chefer med stöd av funktionsansvariga sjuksköterskor och verksamhetsutvecklare. Handlingsplaner har upprättats där flera nya rutiner som t ex nutritionsscreening, införande av PEWS. Genom att införa gröna korset inom hela området involveras alla medarbetare i patientsäkerhetsarbetet.
För att identifiera risker för vårdskador och öka patientsäkerheten ges information om avvikelsehantering till nyanställd under introduktion samt genom fortbildning och god handledning. Patientsäkerhet är återkommande punkt på Områdesledningar, APT och yrkesträffar. Under hösten har utvalda barnsjuksköterskor deltagit i utbildning till analysledare för händelseanalyser.
Under 2018 kommer patientsäkerhetsråd att införas en gång varje månad för att tydliggöra strukturen i patientsäkerhetsarbetet.
Klagomålsärenden via IVO, patientnämnden och anhöriga handläggs utifrån ärendets karaktär. I många fall har det handlat om bemötande och missförstånd som kunnat få en lösning via telefonsamtal. Återkoppling till verksamheten sker i adekvata mötes forum Barn- och ungdomsmedicins egenkontroller sker b.la via nationella PPM-mätningar avseende BHK och VRI där området uppvisar bra resultat. Området registrerar även i ett flertal kvalitetsregister.
För att öka kunskapen om akut sjuka barn har det genomförts akutövningar på barnmottagningen. Detta kommer även initieras på barnavdelning 108.
Neonatalavdelning 109 har fortsatt under året med akutövningar Neo- HLR, tillsammans med område kvinna och anestesi. Inom området anses detta som prioriterat arbete.
Under 2018 kommer det startas läkemedels-ronder på enheterna för att trygga läkemedelshanteringen inom området.
För utveckling av barnmedicins alla team kommer arbete med målbeskrivning och årsredovisning samt uppföljning av kvalitetsmått utföras.
Inom Barn- och ungdomsmedicin har medarbetare deltagit i förarbete i utveckling av ett KTC i Regionen. Vidare arbete med detta förväntas under 2018. Satsningar på detta ser vi som en god åtgärd för att höja kompetensen inom vårt område.
2 Områdets arbete för ökad patientsäkerhet
2.1 Hur har arbetet bedrivits?
Identifiering av patientsäkerhetsbrister
Under 2017 har behovet av mer resurser i patientsäkerhetsarbetet identifierats. Därför har fler personer involverats och arbetet med avvikelser, klagomål, händelseanalyser och Lex Maria fördelats på ett mer strukturerat sätt.
Att utveckla patientsäkerhetskulturen/-klimatet
Dessa punkter anses viktiga och förbättringsarbeten pågår ständigt i följande frågor:
Introducera nyanställda i avvikelsehanteringssystemet och vikten av att skriva avvikelser
Återkoppling på avvikelsen
Snabb debriefing direkt efter händelser av vikt
Alla medarbetare ska genomgå kompetenskort för medicinteknisk utrustning minst en gång per år
Viktigt med egenansvar och repetition
Möjliggöra ett lärande och stödjande arbetsklimat
Översyn befintlig organisationsstruktur till mer funktionsbaserat arbete där sårbarheten minimeras.
Handlingsplan för särskilt svåra händelser finns för Barn- och ungdomsmedicin, se länk Handlingsplan särskilt svåra händelser
Åtgärder för att minska antibiotikaresistens
Fortsätta sprida kunskap i samband med internutbildning.
Medverka vid primärvårdens utbildningsdagar.
Deltagande med representant i lokala STRAMA gruppen.
Kompetensutveckling/bemanning
Neonatalavdelning 109 har under första halvåret haft ett fåtal avvikelser kopplat till bemanning i form av hög belastning i kombination med något ansträngda
personalresurser.
Även på barnmottagningen har det kommit in en avvikelse pga hög arbetsbelastning för en enskild yrkeskategori.
Arbetsmiljöbefrämjande åtgärder som bidrar till att stärka patientsäkerheten
På barnavdelningen 108 har det dels skett en omfattande nyrekrytering samt införandet av nytt arbetssätt RAK. Detta har medfört ökad trygghet, kompetens och struktur på arbetet samt får medarbetare att vilja stanna kvar.
På barnmottagningen har det frigjorts tid för barnsjuksköterskor för t ex. teamarbete, olika utvecklingsarbeten och kompetensutveckling. Det har projektanställts en
barnsköterska under hösten för att lättare kunna omfördela resurser. Under året har akutövningar varit prioriterade för att stärka tryggheten för medarbetare.
Under året har vi arbetat fram ett introduktionsprogram för nyanställda läkare.
Neonatalavdelning 109 har fortsatt under året med akutövningar Neo- HLR, tillsammans med område kvinna och anestesi.
Verksamheten har på ett strategiskt vis vidareutbildat ett flertal allmän sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor inom Barn- och ungdom.
Medicinteknisk säkerhet
Vi arbetar hela tiden aktivt med kompetenskort för medicinteknisk utrustning vilket medarbetarna skall utföra en gång per år.
Minskning av väntetider, överbeläggningar och utlokaliseringar
Bevakning av väntelistor i PKP-grupp en gång per månad (produktions-och
kapacitetsplanering) påverkar hur personalresurser, schema och kompetens fördelas.
Vid överbeläggning omfördelas resurser mellan våra två avdelningar.
Patienter under 16 år ska inte vårdas inom andra områden utanför Barn- och ungdomsmedicin.
Neonatalavdelning 109 har under året haft hög beläggning. Samverkan finns mellan de olika neonatala verksamheterna i norra regionen.
Säker informationsöverföring i vårdens övergångar
Överrapporteringar, epikriser och läkemedelslista utförs alltid. Utskrivningsbesked finns som mall i Cosmic och ska skrivas ut och skickas med alla patienter i slutenvården. Detta utskrivningsbesked är under omarbetning för att det ska bli mer användbart inom hela området. Under året har det införts pulsmöten på fler enheter på morgnarna.
Vårdplaneringsmöten sker mot andra enheter/områden gällande slutenvårdspatienter.
SIP-möten med socialtjänst och kommun/skola har under året förbättrats.
Förbättrade dokumentationsrutiner för att stärka patientsäkerheten Efter införandet av en gemensam dokumentation i patientjournalen har kommunikationen om vem som skriver vad förbättrats.
Att utnyttja IT-system för att förbättra patientsäkerheten
Videokonferenser med andra sjukhus/subspecialister utförs kontinuerligt och har förbättrat kommunikationen i enskilda patientärenden.
Användandet av COSMIC läkemedelsmodul med färdiga barnmallar samt koppling till det nationella e-ped kan förbättra patientsäkerheten.
Att säkerhetsställa att personal följer gällande lagar, författningar, rutiner och riktlinjer med koppling till patientsäkerhet
På Barn- och ungdomsmedicin har MLU/funktionsansvarig sjuksköterska samt de olika teamen till uppgift att skriva dokument/pm enligt gällande nationella riktlinjer i Centuri.
Dessa publiceras på konferenser för samtliga medarbetare som förväntas läsa detta samt presenteras på APT eller yrkesträffar.
2.2 Egenkontroller
Utöver de nationella PPM-mätningarna avseende BHK och VRI, genomförs månadsvisa mätningar av VRI och självrapporterad följsamhet till BHK vid områdets båda
slutenvårdsavdelningar. Hygienronder har genomförts vid barnmottagningen under året.
Journalgranskning av samtliga journaler för utomlänsbarn (för barnmedicin) genomförs kontinuerligt. Området registrerar i 10 kvalitetsregister + alla relevanta register för barncancer. Detta följs upp teamvis i olika grad. Gällande regionsövergripande rutiner angående hantering och rapportering av avvikelser följs.
Under hösten 2015 utbildades 6 personer i markörbaserad journalgranskning i
barnsjukvården, och journalgranskningar utfördes efter det under 2015 och 2016. Under 2017 har det inte fungerat då hälften av de medarbetare som utbildats avslutade sin tjänst på Barn- och ungdomsmedicin. Arbetet med MJG var mycket tids och
resurskrävande och samtidigt kunde inte någon nytta för patienten finnas. Därför har detta arbete inte prioritera framför andra åtgärder som beskrivs i detta dokument.
Barn- och ungdomsmedicin ingår i NYSAM och i förekommande fall Öppna jämförelser.
I maj startade vi PEWS på barnmottagningen och barnavdelning 108 för att tidigt upptäcka försämring hos patienter.
På barnavdelning 108 har nutritionsscreening införts för att följa patienternas nutritionsstatus. Det har varit för tidigt att utvärdera resultat från dessa förbättringsarbeten under året.
2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapportering
Information om avvikelsehantering sker till nyanställd under introduktion.
Återkoppling av rapporterade avvikelser sker dels personligen till berörda och dels på enhets- och områdesnivå vid APT, ledningsmöten, särskilt avsatta tider för utbildning samt i enklare fall vid vanliga överrapporteringar.
Patientsäkerhet är återkommande punkt på Områdesledningar, APT och yrkesträffar.
EC och OC analyserar samt åtgärdar avvikelser tillsammans med MLA/MLU/ funktions- ansvarig barnsjuksköterska/verksamhetsutvecklare som vid behov utarbetar förbättrade rutiner och PM i Centuri.
Förändrade /nya rutiner redovisas och kommuniceras i relevanta mötes-forum såsom APT, yrkesträffar, utbildningstider, mailkonferenser etc.
För att mer systematiskt finna och rapportera avvikelser har gröna korset införts på barnavdelning 108.
De förbättringar som gjorts under året har sin grund i olika avvikelser och lett till införande av t.ex PEWS, nutritionsscreening, introduktionsprogram för nyanställda.
Neonatalavdelning 109 har möjlighet att dokumentera i Cosmic när enhetens personal genomför provtagning på patienter som finns på AKM.
Ansvarig Redovisning Åtgärd Redovisning Uppföljning Avvikelse-
hantering
EC och OC åt- gärdar avvikelser tillsammans med MLA/MLU och funktions- ansvarig sjuksköterska
EC lyfter på APT alt.
yrkesträffar
MLA/MLU/VU/
funktionsansvarig sjuksköterska analyserar och utarbetar
förbättrade rutiner
Förändrade/nya rutiner
redovisas och beslutas om införande på APT
EC/OC ansvarar för att uppföljning sker utifrån tidplan
Tillbud och arbetsskador
EC handlägger enligt gällande rutin
EC tar upp på APT
EC ansvarar för åtgärd utifrån tillbudets art
EC redovisar resultat på APT
EC ansvarar för ev.
uppföljning Risk- och
konsekvens- analys
EC tillsammans med
skyddsombud samt ev andra berörda
APT Utifrån situation och händelse
APT Utifrån
uppföljnings- datum
Händelse- analys
OC tillsammans med
MLA/MLU/VU, funktions- ansvarig sjuksköterska
MLA/MLU/VU funktions- ansvarig sjuk-
sköterska på APT
OC/EC ansvarar för att utse lämplig personal som åtgärdar utifrån förbättrings- områden som framkommit
EC,
MLA/MLU/VU, funktions- ansvarig sjuksköterska på APT
EC
Lex Maria OC OC/MLA/
MLU på APT
Utifrån
händelseanalys med egna åtgärder och ev. åtgärder efter beslut från IVO
OC/MLA/MLU på APT
OC/EC gör uppföljning utifrån åtgärd
VRI EC EC på APT
samt i månads- rapporter och bokslut
EC ansvarar för åtgärd utifrån tillbudets art
EC redovisar resultat på APT
EC
Basala hygien- och klädregler
EC som delegerar uppgiften till avdelnings- personal.
Görs 1 ggr/mån
EC på APT samt i månads- rapporter och bokslut
EC tar upp med berörd personal som ej följer hygien- och klädregler
Redovisas på APT
Fortsatta mätningar
IVO/Klagomål särenden
OC/EC OC/EC/MLU Kontakt med
berörda
Utifrån situation och händelse tas ärende upp på APT el yrkesträff
OC/EC gör uppföljning utifrån åtgärd
3 Arbete för att förebygga vårdskador
3.1 Samverkan mellan vårdenheter
Barn och ungdomsmedicin har vårdgrannar inom samtliga områden i Regionen vilket dock ser helt olika ut för varje enhet och patient hos oss.
För neonatalavdelning 109 ordnas gemensamma möten med område kvinna pga gemensamma patienter på förlossning, BB och Mammot. Där deltar EC, MLU, och funktionsansvarig sjuksköterska samt OC.
Terminsvis sker möten med personal från Barn- och ungdomsmedicin och område kvinna för ”Perinatal audit” där gemensamma fall i neonatalperioden dras som CASE-reports för att ta lärdom.
För barnavdelningen finns samarbetsbehov gällande infektion, BUH, BUP, kirurgi, ortopedi, öron, ögon. Samverkansdokument har skapats eller uppdaterats och möten sker återkommande terminsvis. Utförs av EC, MLU, och funktionsansvarig sjuksköterska på den enheten.
Öppenvården kontaktar primärvård, skolhälsovård, BVC, 1177, ambulans eller privata vårdgivare utifrån olika behov och patientärenden, avvikelser mm.
Zamsyn-dokument har varit till stor hjälp och har skapats tillsammans med
primärvårdskonsult inom olika barnmedicinska ämnen och med tydliga riktlinjer om vårdnivå. Barn- och ungdomsmedicin ser gärna att Regionen arbetar för en prioritering att fler dokument kommer till.
Medarbetare på Barn- och ungdomsmedicin föreläser/utbildar samarbetspartners i t.ex Neo-HLR-övningar för egen personal och återkommande för område kvinna och anestesi.
Utbildningar av primärvård, vårdgrannar inom Regionen i olika ämnen för distriktsläkare, distriktssköterskor, BVC/ skolsköterskor, kommunens skolkökspersonal, sjukhusets kökspersonal (t.ex i allergifrågor, diabetes).
Under 2017 har fortsatt utbildning angående anafylaxi skett utifrån ett
Regionövergripande dokument som framarbetades 2015, för att nå samtliga läkare och sjuksköterskor i Regionen.
Barn- och ungdomsmedicins allergisjuksköterska utbildar samtliga BVC-sjuksköterskor i eksemskola fortlöpande.
Internutbildning sker i läkargruppen samt för medarbetare inom slutenvården en gång per vecka.
3.2 Samverkan med patienter/närstående
I praktiken har alla Barn-och ungdomsmedicins patienter sina föräldrar med vid eller i anslutning till mottagningsbesök och vårdtillfällen. Allt arbete kring barnen och
ungdomarna sker i dialog med föräldrarna. Föräldrar av i dag är generellt mycket pålästa, bl.a. genom användning av internet. En aktiv dialog utifrån dessa kunskaper eftersträvas vilket också leder till en förbättrad patientsäkerhet.
På barnavdelning 108 har rond införts direkt hos patienten med bärbar dator där
provsvar och röntgenbilder kan visas direkt hos patient. Beställning av provsvar, röntgen och övriga remisser utförs direkt. Dialog till barn och förälder görs direkt. Sittrond oftast bara på måndagar alt vid behov av längre vårdplanering
Familjecentrerad vård bedrivs på neonatalavdelning 109 vilket innebär att barnen tidigt flyttar in till sina föräldrar vilket möjliggör tidig anknytning och delaktighet i
omvårdnaden.
Inom Barn- och ungdomsmedicins öppenvård används MVK och sms-påminnelser vilket fungerar bra.
3.3 Riskanalyser
Metod som används för riskanalys är utifrån mallen från Centuridokument regnr.32436.
EC, VU och OC tar ansvar att utföra riskanalyser inför omorganisationer och nya arbetssätt.
Det har genomförts riskanalyser inom fler områden på Barn och ungdomsmedicin bl.a
1. Inför införandet av COSMIC R8.1 under våren 2017 var Barn- och
ungdomsmedicin det enda området som startat COSMIC läkemedelsmodul i den tidigare versionen. Då signaler kom från andra landsting om att den nya versionen hade vissa svagheter så utfördes en riskanalys tillsammans med COSMIC
arbetsgrupp i Regionen för att identifiera eventuella risker med bytet. Ett övervägande fanns att även att gå över till pappersdokumentation men då blev riskerna än högre för feldosering m.fl svårigheter. Uppföljning av de planerade åtgärderna har gjorts tillsammans med Cosmics läkemedelsgrupp
2. Under året har omorganisation skett hos oss avseende dagvården på Barn- och Ungdomsmedicin så att den numera ligger under Barn och
ungdomsmottagningen. (tillhörde tidigare barnavdelning 108). Inga betydande risker funna varför ingen handlingsplan upprättats.
3. Inför organisationsförändring på Barn och ungdomsmottagningen så att denna delas till två enheter Barn och ungdomsmottagningen och Barnläkaravdelningen med en EC inom varje enhet. Inga betydande risker funna varför ingen
handlingsplan upprättats.
4. Riskanalys inför nytt arbetssätt på barnavdelning 108 (RAK) Inga betydande risker funna varför ingen handlingsplan upprättats.
5. Riskanalys utfördes inför sommarens semesterplanering på hela Barn- och ungdomsmedicin. Inga betydande risker funna varför ingen handlingsplan upprättats.
4 Vårdskadeutredningar
Under året har ett Lex Maria ärende hanterats på Barn- och ungdomsmedicin som bedömts som allvarlig. En handlingsplan upprättades med åtgärder för att minska de identifierade riskerna. Uppföljning har genomförts av de planerade åtgärderna.
Fallet återkopplat till medarbetarna vid flera olika tillfällen.
Deltagande har skett i arbetet med några händelser där barnet vårdats på Barnavdelningen men annat område har varit ansvarig. I de delar Barn- och ungdomsmedicin inkluderats i handlingsplanen har åtgärder vidtagits.
Barn- och ungdomsmedicins organisation kring vårdskadeutredningar sker i samarbete med OC, EC och MLU för den enheten, med stöd av funktionsansvariga sjuksköterskor och verksamhetsutvecklare.
Under november har tre barnsjuksköterskor deltagit i utbildning till analysledare för händelseanalyser och kan framöver vara behjälpliga med detta arbete.
4.1 Klagomål och synpunkter
Klagomålsärenden via IVO har varit adresserade till OC som kontaktat områdesledningen och ärendena har fördelats till EC, MLU utifrån karaktär. Därefter har journalgranskning och samtal med berörda vidtagits. Därefter har beslut tagits om ytterligare åtgärder behövts i form av händelseanalys, internutredning eller Lex Maria anmälan. Återkoppling till verksamheten sker i adekvata mötes forum.
Klagomål via Patientnämnden har kommit till EC och i vissa fall OC för vidare
handläggning. I många fall har det handlat om bemötande och missförstånd som kunnat få en lösning via telefonsamtal. Inget känt ärende i år som inneburit vårdskada.
Klagomål direkt till verksamheten brukar riktas till EC som startar genomgång av ärendet och handlägger som ovan, ofta tillsammans med MLU för enheten.
Klagomål som inkommit där flera instanser har varit berörda har lett till att möten har genomförts för att förbättra rutiner i syfte att öka patientsäkerheten.
5 Informationssäkerhet
Ständigt pågående arbete för att få informationsmaterial på olika språk till
patient/anhörig. Journalloggar utförs ca en gång per månad. Det har påbörjats en utveckling av hemsidorna på 1177 för Barn- och ungdomsmedicin.
6 Verksamhetsplanens måluppfyllelse
Barn och ungdomsmedicins mål/aktiviteter:
Nöjda patienter: målvärde var minst 95 % i den tidigare nationella patientenkäten. Det har inte varit någon enkät 2017.
Enkel läkemedelsgenomgång: ett av våra mål var att öka antalet under året vilket har uppnåtts.
Utskrivningsbesked: målet var att alla patienter skulle erhålla detta. Detta mål har inte uppnåtts vilket kan bero på många nya medarbetare. En översyn av befintliga
rutinförfaranden pågår där en felkälla kan vara hur detta dokumenteras. En ökning kan dock ses sedan föregående år.
Vårdskador: ett annat mål var att minska antalet vårdskador upptäckta genom MJG. På grund av rådande bemanningsläge på Barn- och ungdomsmedicin har det ej kunnat genomföras MJG. Se 2.2
VRI och BHK: Målet för VRI var 3 %. Regionen har max 6 %. Resultatet för Barn- och ungdomsmedicin blev 2,2 %. Verksamheten arbetar aktivt för att denna nivå skall vara låg genom att b.la följa BHK.
Det genomförs månadsvisa mätningar avseende följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Mätningen genomförs med hjälp av ett självskattningsformulär.
Återkoppling sker på APT. En nationell registrering i BHK genomfördes under v 12-13 2017 som rapporterades in till SKL, inget var avvikande från vårt område.
En aktivitet är arbeta med tvärprofessionella team. Under året har inventeringar och kartläggning av resurs- och kompetensfördelning gjorts inom våra team på Barn- och ungdomsmedicin. Det är ett ständigt pågående arbete för att upprätthålla tillräckliga resurser och kompetens som leder till ökad patientsäkerhet.
Förbättra bedside rapportering där förberedande arbete är genomfört och fortsatt arbete pågår.
Stärka sjukgymnastens roll för hög kvalité i barnsjukvården genom medverkan i olika team. Deltar på pulsmöten varje vardag på barnavdelningen.
Översyn av befintliga lokaler pga ökade och förändrade behov, ständigt pågående arbete.
Andra aktiviteter för att förbättra patientsäkerheten har under året varit att införa daglig användning av gröna korset för att minska antalet vårdskador. Gröna korset har införts på barnavdelning 108 och kommer att genomföras på hela Barn- och ungdomsmedicin.
Gröna korset har gett utrymme för en lärande miljö inom patientsäkerhet, i syfte att med snabb hantering av avvikelser och möjlighet att upptäcka risker i tid innan vårdskada sker.
PEWS har införts på barnavdelning 108 och barnmottagningen under våren för att i tid upptäcka försämring av patientens tillstånd.
Även ett screeningdokument inom nutrition har infört på barnavdelning 108 under våren i syfte att fånga upp patienter med risk för nutritionssvikt.
6.1 Resultat och analys Avvikelser
Området har under året rapporterat 204 avvikelser. Av dessa avvikelser är 86 st
klassificerade som identifierade risker, medan 48 avvikelser klassificerats som negativa händelser/tillbud. 28 avvikelser är ännu inte klassificerade.
En genomgång av de avvikelser som rapporterats under 2017 visar att de mest frekventa sammanhangen handlade om Patient och vård (121st). Mer specifikt berörde dessa avvikelser:
Läkemedel (36st). Merparten av dessa berörde administration och ordination
Medicinsk vård (36st).
Dokumentation och journalhantering (18st)
85 % av avvikelserna har klassificerats som liten eller mycket liten sannolikhet för upprepning, medan 2 % har klassificerats som stor eller mycket stor sannolikhet för upprepning. 81 % av avvikelserna har klassificerats som mindre eller måttlig
allvarlighetsgrad, medan 6 % klassificerats som betydande eller katastrofal
allvarlighetsgrad. Av de avvikelser som rapporterades under året var det 67 % som klassificerades som ingen patientskada, 4 % berörde händelser som medfört lidande för patienten, 0,5% berörde händelser som medfört lätta patientskador.
De vanligast förekommande vidtagna åtgärderna avseende avvikelser är att de tas upp på APT/annat möte (50 %), följt av samtal med berörda (33 %). Många avvikelser hanteras och åtgärdas också direkt av den som rapporterat avvikelsen (Se rapportörs åtgärd: 25 %).
Klagomål från patient/anhörig som kommit via avvikelsehanteringen är sju stycken under 2017. Några av dessa kan vara ärenden som kom via patientnämnden och tre ärenden kommer från IVO.
7 Åtgärder nästkommande år
Barn- och ungdomsmedicin har under 2017 genomgått stora förändringar i områdesledningen. Under 2018 får organisationen hitta sin struktur och funktion (samtliga chefer utom en är nyrekryterade under året.). Inom området har det sedan tidigare funnits tre MLU: en för varje enhet (neonatal, barnavdelning, öppenvård). Till 2018 kommer en vara ny av dessa. Planer finns för att strukturera om, så att läkemedel får en egen MLU samt att området får en övergripande MLA. Fördelar har setts med detta MLU-system för att fördela arbetet inom hela området. Under året har en egen
verksamhetsutvecklare tillkommit på deltid, vilket ses som en styrka i patientsäkerhetsarbetet.
Den enskilt största och viktigaste utmaningen under 2018 är att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare, att ge dem förutsättningar genom bra introduktion,
handledning och utbildning för att upprätthålla hög patientsäkerhet. Området arbetar aktivt för att klara av bemanning utifrån verksamhetens behov.
För att öka rekryteringsmöjligheter ges möjligheter till forskning vid område Barn- och ungdomsmedicin. Läkarutbildningen vid Östersunds sjukhus är en stimulansfaktor och ger en mycket bra rekryteringsbas. Verksamheten har under ett antal år aktivt bidragit till att anställda allmänsjuksköterskor vidareutbildar sig inom barn- och ungdom. I dagsläget är det fyra medarbetare som går vidareutbildning. Detta arbete kommer fortskrida då obalansen i tillgång på specialistsjuksköterskor inom Barn- och ungdom kvarstår.
Under 2017 har arbete med PEWS, nutritionsscreening, gröna korset, ny
läkemedelsmodul i COSMIC R8.1, akutövningar, RAK på barnavdelning 108, nytt introduktionsprogram för läkare, pulsmöten mm startats och uppföljning av detta sker under 2018.
Arbetet med RAK och gröna korset på övriga enheter kommer att påbörjas under våren.
Det kommer att startas läkemedels-ronder på enheterna av deltagare ur
läkemedelsgruppen (MLU/läk, ssk) för att fortlöpande stämma av hur det fungerar med läkemedelshantering, ordination, mallar, läkemedelsmodul i COSMIC.
Ett mål är att utveckla teamarbetet med målbeskrivning och årsredovisning från samtliga team samt uppföljning av kvalitetsmått inom respektive grenspecialitet där det är
möjligt.
I arbete med avvikelsehantering/händelseanalyser kan utvärdering och återkoppling till medarbetare förbättras samt att hitta passande forum för detta. Införande av
patientsäkerhetsråd en gång per månad tillsammans med OC, EC, MLU/MLA, VU och funktionsansvariga sjuksköterskor kan ge tydligare struktur i patientsäkerhetsarbetet.
Inom Barn- och ungdomsmedicin har det utsetts några medarbetare som deltagit i förarbete i utveckling av ett KTC i Regionen. Vidare arbete med detta förväntas under 2018. Satsningar på detta ser vi som en god åtgärd för att höja kompetensen inom vårt område.
Östersund 2018-01-19
Lars Westergren Ann-Louise Häggman
OC VU
Helene Wikstrand Fryklund Catrin Holgén
EC EC/MLU
Ingela Svedlund Helen Westin
EC tf EC
Eva Strömberg EC
