Oppositionen reserverade sig

(1)

Landstingsstyrelsen PROTOKOLL

D A T U M D I A R I E N R

2009-03-24 LS-LED09-268

Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se

ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\LS\2009\(3) Mars\§ 45 Akutläkare\§ 45 Akutläkare på Mälarsjukhusets akutmottagning.doc ·

Utskriftsdatum: 2009-04-15 11:47 SID 1(1)

§ 45 Akutläkare på Mälarsjukhusets akutmottagning

Landstingsstyrelsens beslut

1. Landstingsstyrelsen godkänner inrättande av akutläkare på Mälarsjukhusets akutmottagning, enligt föreliggande modell.

2. Medel för detta ändamål anvisas i 2010 års budget.

3. År 2009 beviljas 2 miljoner kronor för detta ändamål att finansieras ur anslaget för oförutsedda kostnader.

Yrkande

Oppositionen (M), (C), (KD) och Ann Berglund yrkade att ”enligt föreliggande modell” skulle strykas i den första beslutssatsen.

Proposition

Ordförande ställde proposition mellan det utsända förslaget och oppositionens yrkande. Propositionsordningen godkändes.

Utfall

Den öppna omröstningen utföll till förmån för att ”enligt föreliggande modell” kvarstår i den första beslutssatsen.

Reservation

Oppositionen reserverade sig

(2)

Landstingsstyrelsen PROTOKOLL

2009-03-24 LS-LED09-268

ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\LS\2009\(3) Mars\§ 45 Akutläkare\§ 45 Akutläkare på Mälarsjukhusets akutmottagning.doc ·

Utskriftsdatum: 2009-04-15 11:47 SID 2(2)

Ärendebeskrivning

Hälso- och sjukvårdschefen föreslår att akutläkare inrättas på

Mälarsjukhusets akutmottagning. Akutläkare bedöms innebära såväl en effektivisering av patientomhändertagandet på akuten som en effektivisering i ekonomiska termer av det akuta omhändertagandet.

Kommentar

Specialiteten med akutläkare är så pass ny i Sverige att det inte är möjligt att rekrytera ”färdiga” läkare till akutläkarfunktionen, utan läkare måste

utbildas. Detta innebär en initial merkostnad. Bedömningen är:

- Inrättande av sex läkartjänster (initialt ST-tjänster) 6,5 mnkr - Inrättande av handledarfunktion 2,0 mnkr

Den initiala merkostnaden vid uppstart beräknas således till 8,5 miljoner kronor, med helårseffekt from år 2010. Kostnaden under 2009 uppskattas till maximalt 2 miljoner kronor.

Successivt kommer kostnaden därefter att sjunka genom i första steget minskade kostnader för fritt vårdval, främst inom kirurgin. I andra steget genom att befintliga jourlinjer kan reducera sin verksamhet. Det senare ligger dock flera år bort i tiden,

Ett införandeprojekt kommer att starta omgående och i projektarbetet kommer även ingå en långsiktig planering för en successiv reducering av de initiala kostnaderna.

Bilagor

1. Protokollsutdrag HSN § 29/09 2. Tjänsteutlåtande till HSN

Protokollsutdrag via webbavisering till Hälso- och sjukvårdsnämnden

Protokollsutdrag dokument till Akten

(3)

Hälso- och sjukvårdsnämnden ^PROTOKOLL Bilaga 1 LS § 45/09

2009-02-26 HN-HOS09-088

Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se

ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\LS\2009\(3) Mars\§ 45 Akutläkare\§ 45, bil 1, Akutläkare på MSE.doc · Utskriftsdatum: 2009-03-

17 16:20 SID 1(1)

§ 29 Akutläkare på Mälarsjukhusets akutmottagning Beslut

1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner inrättande av akutläkare enligt modellen som är beskriven i missivet och att

införandeprojektet startar omgående.

2. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att a) godkänna inrättande av akutläkare enligt beskriven modell b) anvisa medel för ändamålet i 2010 års budget

c) för 2009 bevilja 2,0 mnkr för ändamålet Ärendebeskrivning

Hälso- och sjukvårdschefen föreslår att akutläkare inrättas på

Mälarsjukhusets akutmottagning. Bedömningen är att akutläkare både skulle innebära en effektivisering av patientomhändertagandet på akuten och en effektivisering även i ekonomiska termer av det akuta omhändertagandet.

Eftersom specialiteten är så pass ny i Sverige är det inte möjligt att rekrytera

”färdiga” läkare till akutläkarfunktionen, utan läkare måste utbildas. Detta innebär en initial merkostnad. Bedömningen är:

Den initiala merkostnaden vid uppstart beräknas således till 8,5 milj kr, med helårseffekt from år 2010. Kostnaden under 2009 kan skattas till max ca 2 mnkr.

Successivt kommer kostnaden därefter att sjunka genom i första steget minskade kostnader för fritt vårdval främst inom kirurgin (ca 1 mnkr). I andra steget genom att befintliga jourlinjer kan reducera sin verksamhet. Det senare ligger dock flera år bort i tiden,

Ett införandeprojekt kommer att starta omgående och i projektarbetet

kommer det även ingå en långsiktig planering för en successiv reducering av de initiala kostnaderna.

(4)

ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\LS\2009\(3) Mars\§ 45 Akutläkare\§ 45, bil 1, Akutläkare på MSE.doc · Utskriftsdatum: 2009-03-

17 16:20 SID 2(2)

Bilaga Missiv

Protokollsutdrag via webbavisering Landstingsstyrelsen

Berörda förvaltnings- och divisionschefer Protokollsutdrag dokument till

Akten

(5)

Hälso- och sjukvård Bilaga 2 LS § 45/09

Anders Ahlgren 2009-02-17

Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se

ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\LS\2009\(3) Mars\§ 45 Akutläkare\§ 45 Bil 2 Akutläkare MSE Missiv.doc · Utskriftsdatum: 2009-03-

17 16:19 SID 1(1)

AKUTLÄKARE PÅ MÄLARSJUKHUSET

1. Bakgrund

Arbetsmiljön och patientillgänglighet på Mälarsjukhusets akutmottagning (AKM) har under en längre tid varit i fokus. Arbetsmiljöverket har

uppmärksammat den fysiska arbetsmiljön och planering finns för såväl lokalmässiga som verksamhetsmässiga förändringar, bl a införande av triage både för vårdnivå och fördjupad för akutmottagning samt översyn av

vårdflöden och logistik.

Vår bedömning är att en viktig och nödvändig pusselbit, för att få en

förbättrad verksamhet på AKM med positiva effekter för såväl personal som patienter, är att inrätta en akutläkarfunktion. Detta innebär ett antal nya akutläkartjänster med sin bastjänstgöring och organisatorisk tillhörighet på akutmottagningen.

Akutsjukvård är sedan 1 juli 2006 en tilläggsspecialitet för läkare i Sverige.

För att bli akutläkare med specialistbevis krävs därför kompetens i en basspecialitet.

Den allmänt gällande definitionen av akutläkare är att man vid handläggningen av akuta patienter utgår från patientens tillstånd och symptombild, snarare än organsystem som är dagens praxis. En akutläkare skall ha förmåga att under begränsad tid och med begränsad

bakgrundsinformation kunna prioritera och koordinera lämpliga vårdinsatser utifrån behov och tillgängliga resurser.

2. Dagens situation

Bakgrunden till att frågan om akutläkare nu tar fart även i Sverige är att nackdelarna med dagens system blir alltmer uppenbara. Orsakerna är flera.

Landstingens ekonomiska situation har snabbt försämrats. Det råder en bristsituation vad gäller tillgång på läkare, som under överskådlig framtid kommer att kvarstå. Vi har, sedan flera år, ett kontinuerligt ökande antal besök på landets akutmottagningar.

Det traditionella svenska joursystemet innebär att kvalificerade läkarresurser utnyttjas ineffektivt. Jourlinjerna idag är specialitets- och organindelade.

Bemötande, bedömning och behandling av patient saknar ofta helhetssyn, och innebär att patient ofta på ett ineffektivt, och ibland även inhumant sätt, tas om hand på akutmottagningarna. Det är inte ovanligt att patienten

”skickas” mellan olika jourlinjer.

(6)

17 16:19 SID 2(2)

Det är ofta oerfarna yngre läkare som tjänstgör på akuten då de måste utbildas för att få nödvändiga kunskaper och färdigheter i akut

omhändertagande. I avsaknad av, på akutmottagningarna mer permanent placerade, erfarnare doktorer finns stor risk för att handledningen blir bristfällig.

För patienterna handlar det om onödiga och långa väntetider. Det handlar även om ett antal inskrivningar av patienter på vårdavdelning som inte är baserade på en samlad helhetsbedömning av patientens medicinska och psykosociala behov av sluten vård på sjukhuset.

På Mälarsjukhuset (MSE) har problemen accentuerats genom den ökning av antalet besök som successivt skett på AKM.

På Mälarsjukhuset är de större jourlinjerna kirurgi, ortopedi och

internmedicin, och det är främst de tre större jourlinjerna som kommer att avlastas via inrättande av akutläkare.

Ineffektiviteten i dagens joursystem slår även tillbaka på den planerade vården. Kvalificerade specialister ägnar sig på jourtid åt i många fall enklare åkommor. Jourtidsarbetet innebär att intjänad tid kompenseras med ökat ledighetsuttag vilket leder till bortfall av planerad verksamhet på dagtid.

Inrättande av en akutläkarfunktion skulle således, förutom att underlätta det direkta patientomhändertagandet på akutmottagningen, även möjliggöra en ökad planerad dagverksamhet och därav följande förbättrad tillgänglighet.

Väntetiderna på akuten kommer att bli kortare för flertalet patientgrupper.

För att säkra kortare väntetider även för äldre multisjuka patienter skulle en akutläkarelinje behöva kompletteras med geriatrisk specialist på

akutmottagningen.

3. Förslag till övergripande lösning

På framförallt de större sjukhusen i Sverige har sedan några år införts olika modeller av akutläkarfunktioner.

SYLF i Sörmland har varit delaktiga genom att de tagit fram ett förslag som bygger på grundtankar hämtade från Linköpings införande av akutläkare. I nedan skissad lösning är det kommande införandet utformat så att det passar MSE:s specifika profil och förutsättningar

Grundtankarna innebär att:

- tjänster inrättas och bemannas med läkare som vill utbilda sig till

specialister i akutsjukvård från grunden. Tjänsterna knyts organisatoriskt till Akutkliniken.

(7)

17 16:19 SID 3(3)

- i avvaktan på att akutläkare blir en egen basspecialitet ska utbildningen ske med i första hand allmänmedicin och i andra hand intermedicin som

basspecialitet. Utbildningen beräknas till sju år varav ca fem år inom basspecialiteten.

- Akutläkare ska i första hand kunna handlägga patienter som idag söker till kirurg- medicin- och ortopedklinikerna akut.

- Akutläkare ska initialt finnas till hands som förstärkningsjour på akutmottagningen under tider då belastningen är som högst. I fas två då funktionen är mer etablerad kommer klinikernas jourlinjer att ses över och enstaka jourpass, och senare hela jourlinjer, kommer att kunna ersättas med en mer etablerad akutläkarfunktion.

- Akutläkarna ska få kvalificerad handledning av såväl läkare som är knuten till AKM, som bakjourer och utsedda handledare inom kirurg- medicin- och ortopedklinikerna.

En satsning på en akutläkarfunktion är strategisk och långsiktig, med initiala puckelkostnader. Erfarenheterna från Linköping pekar tydligt på att det är viktigt att redan från början kunna rekrytera en grupp av läkare, som kan stödja varandra under resans gång och som tillsammans kan bygga upp en ny läkaridentitet på MSE, med gemensamma mål och uppdrag.

Den andra viktiga framgångsfaktorn är stödet från befintliga kliniker och primärvården, dels konkret i arbetet på akuten, dels att skapa ST-block på medicinkliniken och inom primärvården.

4. Ekonomi och finansiering

Utgångspunkten är att den långsiktiga satsningen innebär en effektivisering även i ekonomiska termer av det akuta omhändertagandet.

Då specialiteten är så pass ny i Sverige kan vi således inte rekrytera

”färdiga” läkare till akutläkarfunktionen utan måste starta från grunden med utbildning av egna läkare. Detta innebär en initial merkostnad.

Bedömningen är:

Det vidare arbetet kommer att precisera hur stor andel av ST-tiden som initialt knyts till produktionstid på akuten kontra utbildningstid. Denna fördelning kommer successivt att förändras över tid.

(8)

17 16:19 SID 4(4)

Den initiala merkostnaden vid uppstart beräknas således till 8,5 milj kr. Vid klartecken (under första kvartalet 2009) att bygga en organisation enligt ovan under 2009 är en rimlig bedömning att kostnaden uppstår med helårseffekt from år 2010. Kostnaden under 2009 kan skattas till max ca 2 mnkr.

Successivt kommer kostnaden därefter att sjunka genom i första steget minskade kostnader för fritt vårdval främst inom kirurgin (ca 1 mnkr). I andra steget genom att befintliga jourlinjer kan reducera sin verksamhet. Det senare ligger dock flera år bort i tiden,

Under förutsättning att vi får ett tydligt klartecken för finansiering from år 2010 kommer vi omgående att starta ett projekt för att bygga upp en organisation enligt ovan.

Fortsatt beslutsgång – förslag

Nämnden föreslås ställa sig bakom inrättande av akutläkare enligt ovan beskriven modell, och godkänna att ett införandeprojekt omgående startar.

I projektarbetet ska även ingå en långsiktig planering för en successiv reducering av de initiala kostnaderna.

Nämnden föreslår landstingsstyrelsen att 1) beakta det ekonomiska behovet i enlighet med förslaget i 2010 års budget. 2) godkänna en möjlighet för nämnden att under hösten 2009 tilläggsdebitera 2009 års kostnader med en taknivå på max 2 milj kr

Ingrid Mårselius

Hälso- och sjukvårdschef