• No results found

?!f;[!{ 33-4, Överklagat beslut. Migrationsverket i %ende. Utllnningsnämndens beslut. Utlänningsnhnden beviljar uppehåilstillstånd.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "?!f;[!{ 33-4, Överklagat beslut. Migrationsverket i %ende. Utllnningsnämndens beslut. Utlänningsnhnden beviljar uppehåilstillstånd."

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BESLUT

?!f;[!{

33- 4,

i

Klagande

', medborgare i USA

Överklagat beslut

Migrationsverket 2002- 12-05 i %ende

Utllnningsnämndens beslut Utlänningsnhnden beviljar uppehåilstillstånd.

se bilaga

permanent

Migrationsverket utfkdar bevis om tillståndet och vidtar aven i övrigt de Atgärder som detta beslut föranleder.

Detta beslut far inte överklagas.

I beslutet ltan det fmas uppgifter som omfattas av sekretess ~nligt 7 kap. 14

3

sekretesslagen (1980: 100).

Postadress Besöksadress Telefonväxel E-post Telefax

BOX 451 02

104 30 STOCKHOLM Drottninggatan 95 A 08-728 46 00 unOun.se 08-30 15 39

(2)

Yrkande m.m.

har yrkat att hon skall beviljas pernlanent

uppehallstillstand. Som grund för yrkandet harhon anfört i huviidsak följai~de.

Hon har en fastighet i Sverige och hennes försörjning är tryggad. Hoil hade under år 2003 en pension om 3 396 US dollar per manad och pensionen raknas upp med inflationen v a j e år. Hennes amorteringar pA huset i ar mindre än 2 300 kr per manad, vilket ungefai. motsvarar 300 US dollar, si? hon skulle ha nästan 3 100 US dollar for el, vatten, soplihtning och övriga levnadskostnader. Hon avser inte att söka nagot jobb i Sverige, men hon vill levaidär hon fått mariga vänner som blivit en viktig del av hennes liv. Hon valde huset för flera 4.r sedan dk hon blev förtjust i c h särskilt i ..

och i där merparten av hennes vänner bor. Hon har sjukförsäiuing som täcker varje form av sjukvård hon kan behöva, oavsett var i världen hon är.

Hon har tillbringat mycket tid i sitt hus i ' L de senaste åren och har funnit tillvaron där bättre an vad hon föriitspatt. Hon har för avsikt att ha sitt permanenta boende i detta hus.

I ärendet har ingivits pensionsbesked, köpebrev över fastighet, faldura, taxeringsbeslut, fordonsskattebesked, sjukvårdsförsäkring samt intyg fihn arnerikanslca ambassaden.

Skäl

Ärendet

har yrkat att hon skall beviljas uppehAllstillstAnd för bosättning i Sverige och som grund ilberopat aft hon har sin försöjning tryggad

Av 2 kap. 4

8

första stycket 6 utlänningslagen (1989:529) framgår att

uppehallstillstAnd £år ges till en u t l h i n g som har fått arbetstillsthd eller som har sin försörjning ordnad pil nagot annat sätt. Bestämmelsen iir bland annat tillämplig pA personer som uppbär pension.

Under vilka förutsättningar kan dA -beviljas uppehallstillstilnd för bosättning i Sverige?

Historisk tillbakablick

Före juni 1981 beviljades som regel uppeh%llstillstbd for personer med försörjningen tryggad genom pension eller annars med egna medel. Det rörde sig i stor utsträckning om tyska medborgare som efter pensionering önskade bosatta sig mer permanent pA sin fritidsfastighet här i Sverige, Undantagsvis kom det även att galla yngre personer med egen förmögenhet och vanligen utan medföljande barn. I juni 1981 beslöt dåvarande Statens invandrarverk att ändra praxis. Det bestämdes att uppehAllstillst%nd för personer med pension från hemlandet slnille beviljas endast om det fanns "synnerliga skal", t.ex.

nagon foim av aiiknytniilg till Sverige utöver eveiituellt fasti~hetciin~ehav.

(3)

Invandrarpolitiska kommittén ansåg att praxis i friga om pensionärer var mycket restriktiv och föreslog en generösare praxis (SOU 1983 :29 s. 158).

Härvid hänvisades till det internationella utbytet: "Vi anser det därför motiverat med nagon uppmjukning av nuvarande praxis sa att tillstand kan beviljas pensionärer och andra med försörjningen tryggad genom egna medel om det föreligger 'sarskilda skal' utöver fastighetsinnehav, t.ex. nagon form av anknytning. Det är fortfarande ett uttryck för att tillstånd bör beviljas endast i undantagsfall men innebär ilagot mindre stränga krav än vad 'synnerliga skäly gör."

FöredFagande statsrid anförde följande i den efterföljande propositionen

@rop. 1983184: 144 s. 81 f,): "Sådana utlänningar vilkas försörjning i Sverige ar tryggad utan anställning omfattas inte.. .av 1968 ars riktlinjer. Även här har gällande principer utvecklats i praxis. Den omständigheten att dessa

utlänningar inte paverkar arbetsmarknaden kan sägas tala for att nagon egentlig invandringsreglering inte är pikallad.

A

andra sidan piverkas i viss mån den sociala service som erbjuds dem som bor i Sverige. Jag delar kommitténs uppfattning att det i särskilda fall kan finnas fog för en mera generös bedömning än för niimarande när det galler inflyttning av utländska pensionärer som önskar att bosatta sig p i sin fastighet i Sverige och som har sin försö jning tryggad."

Härefter har fragan inte tagits upp p i nytt. Enligt uttalanden i prop.

1996/97:25 har nagon ändring av tidigare riktlinjer i detta sammanhang inte ansetts påkallat (s. 1 15).

Krav sarskikda skal

När

det galler pensionaer som har sin försö rjning ordnad fiamgk det klart av de redovisade uttalandena ovan att uppeh~llstillstånd skall kunna beviljas i undantagsfall; när det finns särskilda skäl utöver fastighetsinnehav, t.ex.

nigon form av anknytning.

Kravet på ordnad försörjning

Av ordalydelsen i 2 kap. 4 första stycket 6 utlänningslagen fiamgar att försörjningen skall vara ordnad. Kravet h& inte närmare preciserats i lagens förarbeten. Uttrycket.att "försö jningen skall vara ordnad" kan emellertid knappast ges nagon annan innebörd än att personen själv skall kunna tillgodose sina behov, dvs att personen har tillrackliga medel för sina

levnadskostnader utan bisthd av nigon annan. Vidare är det rimligt att kravet inte ställs för högt men ändi inte lägre än att det blir säkerstallt att personen far en skälig levnadsniva.

Utgångspunkten bör därför vara att personen har egna medel för sin förs6 jning som överstiger vad han eller hon hade varit berattigad att få i förs6 jningsstöd enligt riksnormen enligt socialtjänstlagen (2001 :453).

Riksnormen enligt socialtjanstlagen omfattar dock inte kostnaden för boende.

Personen måste därför även ha tillrackliga medel för att tacka kostnaden för sitt boende i Sverige.

(4)

har anknytning till Sverige genom sin fastighet och vistelser har Hon har aven sin forsö jning tryggad genom pension. Mot den bakgrunden bedömer nainndeil att det föreligger särskilda skal för att nied stöd av 2 kap. 4

5

första stycket 6 utlänningslagen bevilja henne

uppehållstillstAnd för bosättning i Sverige.

överklagandet skall således bifallas och : beviljas permanent uppehAllstillst!ind i Sverige.

ordförande ordförande

(5)

.-

'-l

Sida I Beslut

M igra tionsverl<et

Tillstiiiid boslaiiing ambassad Handläggare

-

Beteckning

Sokandc (efternamn. förnamn)

Dossienuinmer Födelsetid K6n Registrcrnd som medborgare i

Kvinna Amerikas Förenta Stater

t

Adress Postnr Posuidress

Beslut

Ansökan om uppehAllstillstlind avslAs.

Du ansöker om uppehAllstillstAnd för att bosatta dig i Sverige. Du har nyligen gatt i pension efter 30 ars tjänst för US Air Force. Du har

1997 köpt en fastighet i 1, iar du vill bosatta dig. Du har arbetat vid amerikanska ambassaden i Stockholm under 4,5 år under åren 1994-1998 och skaffade dig da minga vänner har. Sedan 1998 dA du flyttade till Prag har du besökt Sverige minst tvii ganger

per år.

I 2 kap. 4

4

första stycket 1-3 och andra stycket 1 och 2

utlänningslagen anges under vilka förutsättningar uppeliAllstillstAnd fAr ges till anhöriga till personer som ar bosatta i Sverige eller som liar beviljats uppehiillstillstand för bosättning har. Följande anhöriga omfattas av bestämmelserna:

-

make, maka, sambo.

-

ogifta barn under 18 Ar som ar eller har varit hemmavarande barn.

-

andra nara anhöriga som i hemlandet ingatt i samma hushAllsgemenskap.

Beslbi\ttare t'' Föredragande

Underskrivet'original förvaras hos Migrationsverket Mottagare av beslut :

Svenska Ambassaden i Prag

Kopia av beslut :

(6)

Migra tionsverket

! Sida 2

Datum Beteckning

2002- 12-05

Beslut foi-tsattniiig

I

I. -

den som avser att inga äktenskap eller inleda ett samboförhållande.

Enligt 2 kap. 4

5

första stycket 4-6 utlänningslagen får

uppehallstillsthd ocksh ges till en utlänning som annars har särskild anknytning till Sverige eller som av humanitära skal bör få bosatta sig har eller en utlänning som har fått arbetstillstand eller som har sin försörjning ordnad ph nagot annat satt.

Du har inte sadan anknytning att uppehAllstillstAnd för bosättning i Sverige kan beviljas. Inte heller finns andra skal till att bevilja uppehAllstiflstånd, varför ansökan avslas.

Beslut att avslh ansökan om uppehAllstillstånd kan överklagas till

Utlänningsnämnden. Överklagande skall ske skriftligen. Klaganden skall ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önsltas.

Skrivelse med överklagande skall ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor fran den dag klaganden fick del av beslutet.

. .

Skrivelse med överklagande sands till Migrationsverket, Region mitt, Tillstandsenheten, bosättning ambassad, SE-601 70 Norrköping, Sverige.

References

Related documents

sbu:s bedömning av forskningen om eff ekter av olika behandlingar är att det inte går att avgöra om resultaten är giltiga för personer som diagnostiserats enligt

biologiska läkemedel är det fler personer med medelsvår eller svår psoriasis i huden som blir klart bättre och får högre livskvalitet än med vanliga syntetiska

Det är också viktigt att ta hänsyn till brottens konsekvenser för andra perso- ner och huruvida olika insatser kan vara till hjälp och stöd för brottsoffer eller den unga

Beslut av nämnd eller delegat (kopia) Förvaltningens arkiv. Bevaras Efter slutbevis Mikrofilmning Förvaltningens

Även materialprov har undersökts för att kartlägga anställdas exponering, spridning till angränsande rum samt förekomst av mögel i olika material.. Hälsoriskerna varierar

Eftersom mögel sprids som och tillsammans med damm, behövs åtgärder som minskar anställdas exponering för damm men även åtgärder som minskar spridning av

I högskolevärlden diskuteras ofta att man genom en verksamhetsförlagd utbildning bidrar till att öka yrkesrelevansen i utbildningar för sjuksköterskor, lärare, personalvetare m.fl..

Ett samlingsförvaltningssystem är inte heller för- sta valet om huvudsyftet är att få bättre kontroll över stora mängder digitala bilder som museet förvaltar. Alla