Utvecklingsavdelningen
Befolkningsprognos
för Umeå kommun 2012
– för verksamhetsplanering
Kontaktpersoner
Daniel Levisson, utvecklingsavdelningen, tel. 090-16 12 57, daniel.levisson@umea.se Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel. 090-16 12 42, annalena.lofgren@umea.se
INNEHÅLL sida
Inledning 3
Osäkerhet 3
Metod 3
Resultat för kommunen som helhet 3
Sammanfattande punkter 4
Resultat för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelar 5
Kommundelarna 6
Holmsund/Obbola 7 Hörnefors 8
Sävar 9
Sammanfattande punkter 9
Prognosantaganden 10
Inrikes flyttningar 10
Utrikes flyttningar 10
Flyttningar totalt 10
Antal födda barn 11
Avlidna 12 Bostadsbyggande 13 Jämförelse med tidigare års prognos 14
Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik Foto: Ann-Margrethe Iseklint
Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand
Inledning
Den aktuella befolkningsprognosen "Prognos 12" utgår från den faktiska befolkningen i Umeå 2011 och sträcker sig fram till prognosens slutår 2021. Den genomsnittliga befolkningsökningen ligger på ett medel om 830 perso- ner årligen med en högre ökningstakt under prognosens första fem år. Prognosen förutsäger att Umeå kommun kommer att passera 120 000 invånare under 2015.
Befolkningsutvecklingen ligger i linje med föregående års prognos om än i något lägre takt under de första fem åren. Prognosen är skapad i samverkan med SWECO och med samma medarbetare som tidigare genomfört arbe tet (USK) som upphandlades av SWECO under 2011.
Osäkerhet
Det finns en grad av osäkerhet i alla typer av prognoser.
En befolkningsprognos har högst träffsäkerhet under de första två åren, men efter ytterligare några år kan det vara svårare att bedöma hur och var befolkningen förändras.
Befolkningsprognosens osäkerhet är som högst i slutet av prognosperioden vilket medför att befolkningsprogno- sens sista fem år mera kan ses som en utblick.
Metod
Årets prognos följer samma metod som de två tidigare årens prognoser. En övergripande befolkningsprognos genomförs på Umeå kommun som helhet utifrån anta- ganden om fruktsamhet, dödsrisker och migration. När detta steg är skapat genomförs prognoser för kommunens kommundelar Sävar, Holmsund/Obbola, Hörnefors
Tabell 1. Umeå kommuns befolkningsutveckling i olika åldersklasser
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2011–2015 2015–2021 2011–2021 0 år 1 498 1 490 1 470 1 450 1 436 1 435 1 435 1 434 1 435 1 434 1 437 -4,1% 0,0% -4,1%
1–5 7 046 7 153 7 331 7 325 7 280 7 248 7 192 7 144 7 111 7 097 7 099 3,3% -2,5% 0,7%
6–9 4 797 5 045 5 120 5 333 5 534 5 603 5 771 5 782 5 756 5 739 5 692 15,4% 2,8% 18,7%
10–12 3 230 3 296 3 431 3 547 3 678 3 825 3 876 4 046 4 136 4 272 4 290 13,9% 16,0% 32,8%
13–15 3 345 3 264 3 207 3 305 3 367 3 494 3 603 3 725 3 863 3 910 4 074 0,7% 20,2% 21,8%
16–18 4 143 3 939 3 734 3 529 3 452 3 395 3 483 3 537 3 652 3 753 3 870 -16,7% 12,3% -6,6%
19–24 14 456 14 603 14 618 14 442 14 159 13 825 13 436 13 172 12 940 12 821 12 839 -2,1% -9,5% -11,2%
25–34 18 954 18 953 19 074 19 253 19 384 19 514 19 589 19 656 19 684 19 656 19 653 2,3% 1,4% 3,7%
35–44 15 154 15 177 15 259 15 339 15 456 15 646 15 731 15 781 15 783 15 824 15 898 2,0% 2,8% 4,9%
45–64 26 550 26 698 26 719 26 640 26 704 26 821 27 003 27 129 27 388 27 589 27 728 0,6% 3,8% 4,4%
65–79 12 875 13 371 13 922 14 499 14 910 15 202 15 500 15 833 16 034 16 258 16 511 15,8% 10,5% 28,2%
80–84 2 279 2 308 2 327 2 377 2 453 2 540 2 629 2 713 2 831 2 918 2 977 7,6% 20,6% 30,6%
85– 2 126 2 203 2 254 2 301 2 352 2 385 2 440 2 473 2 528 2 609 2 681 10,6% 13,8% 26,1%
Totalt 116 453 117 502 118 466 119 340 120 164 120 933 121 688 122 424 123 141 123 882 124 749 3,2% 3,8% 7,1%
och Umeå exklusive kommundelarna. Dessa prognoser avstäms sedan mot den övergripande befolkningsprogno- sen. Det tredje steget behandlar delområden med separata prognoser för över 200 områden i kommunen. Dessa del- områdesprognoser justeras sedan mot den kommundels- prognos respektive delområde tillhör. Delområdesprogno- sen delas upp i två delar, en del som endast tar hänsyn till befolkning i befintligt bostadsbestånd och en som bara tar hänsyn till befolkningsförändring i nybyggnationen.
Resultat för kommunen som helhet Under den kommande tioårsperioden prognosticeras Umeå befolkning att växa med 8 300 personer, från 116 450–124 750 invånare. Den största ökningen sker redan under 2012 när befolkningsökningen förväntas bli 1 050 personer. Ökningstakten under kommande år ligger på drygt 800 personer per år. Den största inflyttningen till Umeå kommun sker av unga i åldrarna 19–24 år. Grup- pen utgör nära 45 procent av den totala inflyttningen till kommunen. När den här gruppen minskar, minskar även underlaget för inflyttning till kommunen. För 2011 och 2012 är den här gruppen på höga nivåer för att sedan vara fallande under resten av prognosperioden, därav den min s- kande befolkningstillväxten i årets befolkningsprognos.
Tabell 1 visar befolkningens utveckling i olika ålders- klasser. Tabellen är indelad i fyra delar. Den första delen beskriver befolkningen idag, nästkommande del beskriver kommande budgetperiod till år 2015. Därefter den
-1000 -500 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Antal
2011 2021 Förändring
0 år 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 0 år 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
Sammanfattande punkter
• Lägre byggande i den nya prognosen
Till följd av regelförändringar och det ekonomiska läget har antaganden om byggande sänkts i årets prognos.
• Fruktsamheten stabiliseras
I SCBs senaste antaganden om fruktsamhetens utveckling antar man att fruktsamhetstalet kommer att stabiliseras. Prognos 12 följer detta antagande.
• Gymnasieelevernas antal går ned
De höga barnkullarna under åren 1989–1994 har medfört att elevantalet varit mycket högt.
Elevunderlaget minskar på grund av de betydligt mindre barnkullarna födda åren 1995–1999.
• Äldre ökar
Medelåldern ökar i Umeå kommun. Gruppen födda under 1940-talet kommer in i pensionsåldrarna under prognosperioden. Gruppen äldre ökar betydligt under prognosperioden.
Figur 1. Befolkningsstrukturen 2011 och 2021 samt förändringen i olika åldersklasser.
minskningen återhämtas dock till stor del under senare delen av prognosen.
Figur 1 visar befolkningsstrukturen 2011 och 2021 samt för- än d ringen i olika åldrar. Stapelsegmentet i figuren be skriver ökningar och minskningar i respektive ålder under prognos- perioden. En snabb överblick ger informationen att gruppen 17–23 tillsammans med gruppen 58–67 år minskar relativt mycket samtidigt som vi ser relativt stora ökningar bland barn i grundskoleålder samt i gruppen unga pensionärer.
mera osäkra perioden fram till 2021. Den fjärde delen av tabellen beskriver förändringen i procent i de olika åldersklasserna för första och andra perioden samt för prognosen i dess helhet. I tabellen ser man tydligt att det under de kommande fyra åren, fram till år 2015, är framför allt gruppen äldre (+65 år) samt barn i grund- skoleåldrar som ökar kraftigt. I tabellen ser man även den stora minskningen av gruppen gymnasieelever när de stora barnkullarna från 1989–1993 byts ut mot de betydligt mindre barnkullarna från 1994–1999. Den här
Tabell 2. Umeå exklusive kommundelarna
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2011–2015 2015–2021 2011–2021 0 år 1 244 1 228 1 209 1 190 1 178 1 178 1 178 1 179 1 180 1 181 1 184 -5,3% 0,5% -4,8%
1–5 5 565 5 656 5 782 5 783 5 756 5 725 5 666 5 620 5 592 5 582 5 585 3,4% -3,0% 0,4%
6–9 3 755 3 953 4 024 4 191 4 315 4 367 4 498 4 514 4 506 4 489 4 437 14,9% 2,8% 18,2%
10–12 2 532 2 578 2 691 2 773 2 899 3 020 3 080 3 189 3 247 3 347 3 375 14,5% 15,8% 33,3%
13–15 2 624 2 574 2 539 2 609 2 655 2 763 2 843 2 961 3 078 3 133 3 243 1,2% 21,3% 23,6%
16–18 3 290 3 106 2 943 2 802 2 754 2 718 2 784 2 826 2 925 3 002 3 115 -16,3% 13,3% -5,3%
19–24 13 153 13 303 13 315 13 156 12 898 12 585 12 256 12 021 11 806 11 697 11 707 -1,9% -9,5% -11,0%
25–34 17 007 17 002 17 097 17 258 17 354 17 462 17 536 17 587 17 626 17 605 17 611 2,0% 1,5% 3,6%
35–44 12 251 12 298 12 385 12 439 12 575 12 767 12 862 12 913 12 932 12 982 13 046 2,6% 3,7% 6,5%
45–64 21 285 21 429 21 482 21 479 21 585 21 716 21 901 22 042 22 260 22 452 22 607 1,4% 4,7% 6,2%
65–79 10 093 10 450 10 901 11 392 11 749 12 017 12 286 12 593 12 825 13 056 13 295 16,4% 12,9% 31,7%
80–84 1 862 1 897 1 901 1 948 2 011 2 086 2 155 2 216 2 309 2 380 2 432 8,0% 20,2% 30,6%
85– 1 681 1 751 1 806 1 848 1 896 1 931 1 993 2 014 2 063 2 130 2 197 12,8% 15,6% 30,7%
Totalt 96 342 97 224 98 075 98 868 99 625 100 334 101 038 101 675 102 349 103 036 103 834 3,4% 4,2% 7,8%
Figur 2. Umeå exklusive kommundelarna
Resultat för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelar
Umeå kommun har tre kommun- delar, Sävar1), Holmsund/Obbola, och Hörnefors. Umeå exklusive kommundelarna är resterande delar av kommunen när befolkningen i kommundelarna exkluderats.
Den största tillväxten i befolkning både i tal och i procent ser vi i Umeå exklusive kommun delarna.
En logisk konsekvens av att ny- bygg nationen till största del är koncen trerad till just de centrala delarna av Umeå tätort. Detta ligger även i linje med nationella observationer om att personer väljer att flytta till stadscentra samt att universitetet attraherar unga att flytta till Umeå stad. Totalt ökar befolkningen med nära 7 500 invånare (7,8 procent) under den prognosticerade perio den fram till år 2021. Umeå exklusive kommundelarna förväntas passera 100 000 invånare under 2016.
Tabell 2 redovisar en stor ökning i gruppen 80-år som är en viktig grupp ur ett resursperspektiv, i stort sett hela befolk- ningen över 80 år får någon typ av stöd från kommunens verksamhet. Den här gruppen ökar enligt prognosen med över tio procent mellan 2011 och 2015. Ur ett annat verksamhetsperspektiv ser man att befolkningen i grundskoleålder (6–15 år) under samma period ökar med nästan 1 000 barn vilket motsvarar nära elva procent.
Figur 2 visar förändringarna i reella tal under perioden 2011–2015 i de olika plane- ringsåldrarna. De två mest betydelsefulla förändringarna under prognosperioden finner vi för ungdomar (16–18 år) samt för gruppen unga pensionärer (65–79 år).
Ungdomarnas minskning förklaras av att barnkullarna födda mellan 1989 och 1994 var betydligt större än efterföljande barnkullarna födda mellan 1995 och 1999.
Under 2015 har hela den stora 40-talistgruppen kommit in i 65–79 årsgruppen, denna stora grupp förklarar hela ökningen (över 27 procent) i just denna åldersklass.
1) I Sävar kommundel ingår även Holmöns befolkning.
-2000 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Antal
1–5 år 6–15 16–18 19–24 65–79 80–
2011 Förändring till 2015
Kommundelarna
Figur 3 beskriver befolkningssammansättningen i kom- mundelarna som är relativt lika sinsemellan. I relation till kommundelarna kan vi även se Umeå exklusive kommundelarna skiljer sig med en annorlunda befolk- ningssammansättning.
Generellt kan man beskriva kommundelarna som dominerade av barnfamiljer och unga pensionärer. Sävar har i relation till övriga områden en högre andel av sin befolkning i de yngre grupperna upp till 16 år samtidigt som man har en mindre andel av befolkningen i åld- rarna 55–67 år. Den stora skillnaden mellan befolknings- sammansättningen inom kommunen blir uppenbar när man jämför dem med Umeå exklusive kommundelarna.
Andelen barn (0–18 år) är betydligt större i kommun- delarna än i Umeå exklusive kommundelarna. Detta
Figur 3. Befolkningssammansättning 2011, Umeås kommundelar och Umeå exklusive kommundelar.
kan till viss del förklaras av den stora gruppen unga vuxna (19–24 år) i Umeå exklusive kommundelarna.
Gruppen 19–24 år är överrepresenterad i Umeå kom- mun i jämförelse med riket och vid jämförelser med kommundelarna blir skillnaden stor. Detta är inte ovanligt vid jämförelser inom kommuner som är universitetstäder. Gruppen unga som läser vid univer- sitetet vill bo inom gång- och cykelavstånd till univer- sitetet, vilket medför att boende i kommundelarna blir mindre intressant i jämförelse med mera centrala delar av kommunen. Något som också kan förklara skillnaden mellan Umeå exklusive kommundelarna och kommundelarna är att den nybyggnation som sker i centralorten skapar möjlighet till generationsväxling i det äldre bostadsbeståndet, något som lockar barn- familjer dit.
0,000 0,005 0,010 0,015 0,020 0,025 0,030 Antal
Sävar/Holmön Umeå exkl Holmsund/Obbola Hörnefors
0 år 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
-200 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Antal
1–5 år 6–15 16–18 19–24 65–79 80–
2011 Förändring till 2015
den första delen av prognosen. Fram till år 2015 ökar gruppen med drygt 100 barn vilket motsvarar elva pro- cent. Under hela prognosperioden ökar andelen barn i åldrarna 6–15 år med drygt 270 barn motsvarande 27 procent.
Gruppen gymnasiebarn (16–18 år)och unga vuxna (19–24 år) minskar både på kort och på lång sikt.
Under början av nästa budget period återhämtar sig gymnasielevernas antal något och först mot slutet börjar gruppen unga vuxna öka igen. Under den kom- mande budgetperioden minskar grupperna med 16,3 respektive 7,9 procent.
Holmsund/Obbola
Under prognosperioden ökar kommundelen sin be- folk ning med drygt 300 personer. Detta motsvarar nära fyra procent där den stora ökningen sker under den andra delen av prognosperioden. Under de senaste åren har vi sett en viss föryngring i Holmsund/Obbola där barnfamiljer flyttat till kommundelen vilket lett till en ökning i gruppen 1–5 år, en ökning som bedöms fortsätta under den kommande budgetperioden.
Kommundelen förväntas få en stor ökning i gruppen äldre. Till prognosens slut förväntas gruppen 65 år och äldre öka med 20 procent. Ser man till grundskole- åldrarna 6–15 år förväntas dessa öka måttligt under
Figur 4. Holmsund/Obbola, 2011–2015, planeringsåldrar
Tabell 3. Holmsund.
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2011–2015 2015–2021 2011–2021
0 år 119 118 117 117 116 116 116 115 115 114 114 -2,2% -2,1% -4,3%
1–5 641 644 668 677 677 676 674 673 671 669 668 5,6% -1,2% 4,3%
6–9 426 459 480 494 519 520 541 548 548 547 546 21,9% 5,1% 28,1%
10–12 276 291 295 312 315 352 350 368 368 385 391 14,2% 24,0% 41,6%
13–15 315 291 265 282 295 298 311 314 346 343 358 -6,4% 21,5% 13,8%
16–18 359 355 350 322 300 277 292 302 304 315 318 -16,3% 5,7% -11,5%
19–24 662 648 631 616 610 606 576 561 549 547 555 -7,9% -9,1% -16,2%
25–34 872 880 890 895 908 913 909 914 907 900 898 4,2% -1,2% 2,9%
35–44 1 293 1 273 1 261 1 288 1 268 1 265 1 262 1 259 1 261 1 259 1 264 -1,9% -0,3% -2,2%
45–64 2 332 2 331 2 309 2 262 2 247 2 235 2 217 2 213 2 208 2 207 2 190 -3,6% -2,5% -6,1%
65–79 1 225 1 293 1 354 1 392 1 425 1 440 1 470 1 471 1 466 1 460 1 474 16,3% 3,5% 20,3%
80–84 170 171 185 191 196 210 214 218 229 242 242 15,5% 23,1% 42,2%
85– 217 223 215 214 209 201 201 205 209 211 215 -3,9% 3,2% -0,8%
Totalt 8 907 8 977 9 019 9 060 9 086 9 109 9 133 9 161 9 180 9 197 9 233 2,0% 1,6% 3,7%
Figur 5. Hörnefors, 2011–2015, planeringsåldrar
Hörnefors
Fram till 2015 förväntas befolkningen i Hörnefors kom- mundel att öka med 75 personer motsvarande 1,7 pro- cent. Hörnefors har väldigt små förändringar att vänta enligt årets prognos. De största minskningarna finner vi i högstadieåldern där vi kan se en relativt stor nedgång under den första delen av prognosperioden på 28 barn motsvarande 15,9 procent. Under samma period stiger antalet förskolebarn till sjätte klass med 28 barn motsva- rande 4,8 procent.
Tabell 4. Hörnefors.
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2011–2015 2015–2021 2011–2021
0 år 48 46 46 46 46 46 46 45 45 45 45 -4,5% -1,9% -6,2%
1–5 239 254 263 270 267 265 264 264 264 263 263 11,9% -1,8% 9,9%
6–9 205 197 173 173 189 204 212 218 216 214 213 -7,9% 12,0% 4,0%
10–12 144 142 168 166 160 132 131 137 152 160 166 11,3% 4,6% 15,5%
13–15 178 163 153 151 150 172 171 165 139 139 144 -15,9% -3,2% -19,0%
16–18 186 202 191 182 169 160 158 157 177 174 168 -9,0% -0,8% -9,7%
19–24 295 277 279 273 276 272 263 256 247 243 240 -6,4% -13,2% -18,5%
25–34 363 358 372 377 382 388 392 396 398 397 396 5,2% 3,6% 9,1%
35–44 578 573 568 571 566 561 556 550 543 539 545 -2,1% -3,6% -5,7%
45–64 1 274 1 277 1 273 1 274 1 276 1 275 1 290 1 287 1 309 1 315 1 307 0,2% 2,4% 2,6%
65–79 697 740 774 793 810 824 831 844 841 842 850 16,2% 5,0% 22,0%
80–84 122 116 110 111 105 111 116 121 119 125 131 -13,9% 23,5% 7,3%
85– 125 122 125 125 133 130 123 121 122 125 126 6,7% -6,0% 0,4%
Totalt 4454 4468 4494 4511 4529 4540 4552 4560 4572 4581 4595 1,7% 1,4% 3,2%
Den största förändringen i Hörnefors kommundel finner vi i gruppen yngre pensionärer (65–79 år).
Under den kommande budgetperioden bedöms gruppen öka med 113 personer vilket motsvarar 16,2 procent. Gruppen äldre som helhet (65– år) ökar med nära 100 personer. Att förändringen bland gruppen äldre (65– år) är mindre än förändringen (65–79 år) beror på att gruppen (80–84 år) minskar under perio- den fram till 2015.
-100 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Antal
1–5 år 6–15 16–18 19–24 65–79 80–
2011 Förändring till 2015
-200 0 200 400 600 800 1000 1200
Antal
1–5 år 6–15 16–18 19–24 65–79 80–
2011 Förändring till 2015
Tabell 5. Sävar.
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2011–2015 2015–2021 2011–2021
0 år 87 98 98 97 96 96 95 95 94 94 94 10,5% -2,1% 8,2%
1–5 601 599 618 596 580 582 588 587 584 584 583 -3,6% 0,6% -3,0%
6–9 411 436 443 476 511 512 520 502 487 489 496 24,2% -2,9% 20,6%
10–12 278 284 277 297 304 321 315 353 370 381 357 9,2% 16,7% 28,5%
13–15 228 236 250 263 268 261 278 285 300 296 328 17,3% 23,3% 43,9%
16–18 308 276 250 222 228 241 249 252 247 263 269 -26,0% 17,2% -12,6%
19–24 346 376 394 397 376 363 341 334 339 334 337 8,5% -10,6% -2,6%
25–34 712 713 716 723 739 751 752 759 752 754 749 3,9% 1,2% 5,1%
35–44 1 032 1 034 1 044 1 041 1 048 1 053 1 051 1 059 1 047 1 044 1 042 1,6% -0,6% 1,0%
45–64 1 659 1 662 1 654 1 625 1 596 1 593 1 596 1 586 1 610 1 616 1 625 -3,8% 1,8% -2,1%
65–79 860 888 894 923 926 921 914 925 902 900 891 7,7% -3,8% 3,6%
80–84 125 124 131 128 141 133 143 158 174 171 173 12,6% 24,1% 38,2%
85– 103 107 109 114 114 124 123 133 134 143 143 10,4% 23,9% 39,1%
Totalt 6 750 6 833 6 878 6 901 6 925 6 950 6 965 7 028 7 040 7 068 7 087 2,6% 2,3% 4,9%
Sävar
Sävar kan förvänta sig en relativt stor ökning i gruppen unga. Ser man till grundskoleåldrarna (6–15 år) prog- nosticeras en ökning på drygt 260 barn, motsvarande nära 29 procent för hela prognosperioden. Ökningen är som starkast i den första delen av prognosen. Ser man till prognosen för budgetperioden redovisas en ökning
Figur 6. Sävar, 2011–2015, planeringsåldrar
på drygt 160 barn för samma ålders intervall. Gruppen över 80 år ökar med 88 personer motsvarande 39 procent under hela prognosperioden där den stora ökningen sker i den andra delen av prognosperioden. För budget- perioden är motsvarande ökning 27 personer motsva- rande nära tolv procent.
Sammanfattande punkter:
• Umeå exklusive kommundelarna
Lägre antal barn föds. Barnen i gymnasie åld- rarna minskar. Gruppen äldre ökar.
• Holmsund/Obbola
Barn upp till 15 år ökar medan gymnasieelever och unga vuxna (19–24 år) minskar. Gruppen äldre ökar.
• Hörnefors
Relativt små förändringar i kommundelen. Barn i förskoleålder (1–5 år) prognosticeras öka samtidigt som gruppen unga pensionärer (65–79 år) ökar.
• Sävar
Grundskolebarn (6–15 år) ökar relativt mycket i Sävar kommundel. Barn i gymnasieåldern minskar samtidigt som gruppen äldre prognosticeras öka.
Prognosantaganden
I grundarbetet för prognosen görs en rad antaganden om hur befolkningen skall komma att förändras under prognostiden. I det här avsnittet kommer antaganden att problematiseras inom områdena flyttningar samt födda och avlidna.
Inrikes flyttningar
Från 1990-talets stora positiva nettotal för flyttningar har Umeå kommun under de senare åren haft svagt positiva tal eller relativt stora förluster mot övriga landet. Detta är något som återspeglar sig i de antagan- den som vi har i prognosen framåt. Historiskt höga tal för både inflyttningar och utflyttningar kommer att nå sina högsta nivåer under 2013 för att därefter vara sjunkande.
Umeå är en universitetsstad, vilket återspeglas i ålders- fördelningen bland inflyttare till kommunen. Gruppen unga vuxna (19–24 år) står för drygt 45 procent av den totala inflyttningen. Under de närmaste åren kommer befolkningen i dessa åldrar att öka i Sverige till följd av de stora barnkullarna under åren 1989–1994. När den gruppen ökar medför det att den inflyttningen till Umeå kommer att öka under samma period. De van- ligaste länen för inflyttning till Umeå är övriga Väster- botten, Norrbotten och Västernorrland. Gruppen unga
i dessa län kommer att minska framöver vilket leder till att inflyttningen i slutet av prognosperioden minskar.
En stor inflyttning leder till stora utflyttningar. Den vik tigaste anledningen till detta finner man i just det faktum att Umeå är en utpräglad universitetsstad.
Unga flyttar in under sin utbildningsperiod och flyttar sedan ut i en relativt stor utsträckning efter erhållen examen. Umeå universitet har många studenter och det är inte rimligt att alla stannar i kommunen efter examen. Inflyttning och utflyttning är starkt samvarie- rande och strävar efter jämvikt, detta leder i förläng- ningen till att stor inflyttning under de kommande åren även kommer att leda till stor utflyttning. När barnen födda i slutet av 1990-talet når högskole ålder kommer deras litenhet att minska underlaget för in- flyttning till Umeå kommun. Något som också medför att befolkningstillväxten bedöms ligga på en lägre nivå.
Utrikes flyttningar
Under perioden 2005–2010 ökade inflyttningen från utlandet kraftigt till Umeå. Under 2011 minskade invandringen till Umeå och den minskningen ser ut att permanenteras till följd av att studenter med hemvist utanför EU/EES får erlägga en studieavgift. Detta kommer att bli tydligare i helåret statistik för 2012.
Figur 7. Flyttningar totalt
-1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Antal
Inflyttade, totalt Utflyttade, totalt Totalt netto
1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
Figur 8. Summerad fruktsamhet
Det råder en osäkerhet om utvecklingen av stipendie- system för internationella studenter. Den andra delen av utrikes flyttningar berör antaganden om en alltmer internationaliserad arbetsmarknad som medför att inflyttningar till Sverige och sannolikt Umeå kommer att öka på sikt.
Flyttning totalt
Figur 7 visar hur den totala inflyttningen och utflytt- ningen sett ut under perioden 1968–2011 samt prog- nosticerat utfall fram till prognosens slutår 2021. I figuren ser man även Umeås totala flyttnetto som varit positivt under samtliga år förutom tre. För den prog- nosticerade perioden ser vi sjunkande flyttnetto under de kommande fem åren med en viss stigning i slutet av prognosperioden.
Antal födda barn
Universitetsstäders befolkning föder färre barn, något som har sin förklaring i just universitetets inverkan på fruktsamhetstalet. Inom demografiska prognoser använder man termen fruktsamhetstal som en be- skrivning på sannolikheten för kvinnor i fertil ålder att föda ett barn. Antalet barn blir sedan beroende av ett områdes fruktsamhetstal tillsammans med antalet kvinnor i fertil ålder. Under de senare decennierna
har vi sett en mera utvecklad planering av första barnet. Kvinnors medelålder vid första barn har stigit från under 25 år i början av 1970-talet till runt 29 år idag 40 år senare. Att vänta med att föda barn till ett senare skede i livet när utbildning är klar samt karriä- ren är påbörjad har blivit vanligare, vilket medför att snittåldern för föräldrar vid första barn skjutits upp i åldrarna. SCB prognosticerar att vi nu börjar närma oss ett långsiktigt stabilt värde som förmodligen inte kommer att stiga ytterligare. Figur 8 visar utvecklingen av det summerade fruktsamhetstalet, alltså hur många barn varje kvinna i fertil ålder förväntas föda, under perioden 1968–2011 samt till prognosslut 2021. I figu- ren ser man tydligt den peak som beskriver de stora barnkullarna under åren 1989–1993, samt under den efterföljande perioden av lågt fertilitetstal som nu på- verkar elevunderlaget för gymnasieskolan. Prognosen framåt visar på stabiliserande om än något sjunkande fruktsamhetstal för både riket och Umeå kommun.
I figuren ser man även tydligt det lägre antagandet för fruktsamhet som Umeå som universitetstad har i förhållande till riket.
Antalet födda barn till följd av denna prognosticerade sänkning av fruktsamhetstalet påverkas inte nämnvärt för Umeå kommun då antalet kvinnor i fertil ålder
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Antal
Riket (m P2011) Faktiskt utveckling P12
1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
ökar under prognosperioden. Sammantaget medför detta att antalet barn beräknas ligga på en stabil nivå om 1 450 födda årligen, vilket är en högre nivå än tidi- gare års prognoser.
Avlidna
Umeå har höga tal för förväntad livslängd, högre än övriga Västerbotten. Dödstalet eller antalet döda påver- kas av en rad olika variabler där utbildningsnivå är en av dem. Personer med en högre utbildningsnivå lever
längre än personer med en lägre utbildningsnivå – allt annat lika. Utvecklingen inom medicin påverkar också förväntad livslängd. Trots minskande dödsrisker för alla åldrar kommer antalet döda att stiga i landet och i Umeå kommun tillföljd av en åldrande befolkning.
Figur 9 visar födda och döda i Umeå kommun under åren 2011–2021. Historiskt har Umeå haft ett positivt födelseöverskott och under prognosperioden ser vi att detta födelseöverskott förväntas fortsätta. Det föds betydligt fler än det avlider i Umeå kommun.
Figur 9. Födda och döda i Umeå kommun, 2011–2021
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Födda Döda
Bostadsbyggande
Antaganden om byggnation påverkar var i kommunen som inflyttad befolkning förväntas bosätta sig samt även inomkommunala flyttningar. Generellt kan man säga att områden som har byggnation ökar i befolk- ning medan områden som inte bygger nya lägenheter i flerbostadshus eller småhus står stilla eller krymper.
Detta är dock en sanning med modifikation, äldre småhusområden kan uppleva stora befolkningsökning- ar när det sker föryngring i området. Här avses områ- den där en äldre befolkning med utflugna barn flyttar från ett småhusområde som sedan ersätts av inflyttning av en yngre befolkning i familjebildande ålder. Det finns flera sådana exempel i Umeå kommun.
Årets prognos har lägre antaganden om bostadsbyg- gande än tidigare års prognoser. Under hela prognospe-
rioden förväntas cirka 5 200 lägenheter i småhus eller flerbostadshus att byggas. Vilka som väljer att flytta in i antagna bostäder är betydligt svårare att beräkna än befolkningen som bor kvar i sina befintliga bostäder.
Vidare är det svårt att förutse exakt när ett område blir klart för inflyttning eller om det ens blir av. Svårigheten ökar dessutom ju längre fram i prognosen man försöker förutse. Andelen nybyggda lägenheter är en liten andel av det totala antalet lägenheter i kommunen och har en liten påverkan på kommunens befolkningsförändring överlag, trots att stora differenser kan uppstå för små områden med stor nyproduktion av lägenheter. Därför finns det en nybyggnationsprognos samtidigt som det finns en prognos för befolkningen i det befintliga bo- stadsbeståndet. Tillsammans skapar dessa två prognoser totalprognosen för Umeå kommun.
Figur 10.
Figur 10 beskriver antaganden om byggande som ligger till grund för befolkningsprognosen. Byggnationsan- taganden för det närmaste året är faktiska objekt som idag är i produktion, de är med andra ord relativt säkra. Ser man till de efterföljande två åren, 2013 och
2014, ökar osäkerheten något men fortsatt är det rela- tivt säkra nybyggnationer som grund för antagandet.
Ju längre fram i prognosen man kommer desto mer osäkert blir byggnationsantagandet, något som man kan förvänta sig.
0 100 200 300 400 500 600
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Flerbostadshus Småhus Specialbostäder
Jämförelse med tidigare års prognos
• Förbättrade inflyttningsfördelningar
• Nya antaganden om migration
• Nya antaganden om fertilitet
Tabell 6 visar skillnader mellan föregående års prog- nos och årets prognos. Den sista kolumnen beskri- ver skillnaden som positiv om årets prognos har ett högre prognosticerat värde än föregående års prognos (och omvänt naturligtvis). Det vi ser i tabellen är att gruppen barn upp till tolv år förväntas bli fler i årets
Tabell 6.
2011 P 11 2020 P 12 2020 Skillnad P 12–P 11
0 år 1 498 1 425 1 434 10
1–5 7 046 7 050 7 097 46
6–9 4 797 5 694 5 739 45
10–12 3 230 4 262 4 272 10
13–15 3 345 3 944 3 910 -33
16–18 4 143 3 770 3 753 -16
19–24 14 456 12 872 12 821 -51
25–34 18 954 19 812 19 656 -156
35–44 15 154 15 839 15 824 -15
45–64 26 550 27 662 27 589 -73
65–79 12 875 16 220 16 258 38
80–84 2 279 2 914 2 918 3
85– 2 126 2 619 2 609 -11
Totalt 116 453 124 083 123 882 -202
prognos än tidigare års prognos. Gruppen äldre över 65 år ökar med 30 personer, där den så kallade sil- vergenerationen (65–74 år) står för den huvudsakliga ökningen. Den ålders grupp som minskar mest är unga vuxna i åld rarna (25–34 år) som minskar med cirka 150 personer från föregående års prognos.
Totalt sett ger detta att den nya prognosen förutspår en lägre befolkningstillväxt än tidigare års prognos med cirka 200 personer för åren fram till år 2020.
