• No results found

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

     

  Kvalitetsrapport  2012/2013  och     lokal  arbetsplan  2013/2014  för      

     

 

ITG Sundbyberg

(2)

Förord  

Jag började på IT-Gymnasiet i Sundbyberg som rektor den 1 februari 2013 och kom då till en skola under full ombyggnation. Mycket av vårens arbete gick för mig åt till att agera byggledare och samtidigt leda och lära mig skolans inre organisation och kultur. Nya eller rättare sagt ombyggda lokaler är en bra utgångspunkt för ett pedagogiskt nytänkande och en kul utmaning.

Skolan är den första IT-Gymnasieskolan och startade 1998 och har sedan dess bedrivit en bra utbildning för sina elever. Skolans elever trivs i skolan och är överlag positiva till sitt val. Över åren har dock fler och fler elever med lägre meritvärden vid antagningen tillkommit vilket blivit en utmaning för skolan. Våra elever har svårt att nå riktigt höga meritvärden i sina slutbetyg men progressionen har varit bra i de flesta fall. Detta är en fortsatt utmaning för oss dvs att alla elever ska gå ut med fullständiga och bra slutbetyg.

IT-Gymnasiet i Sundbyberg erbjuder följande program enligt Gy11:

IT Design (estetiska programmet med inriktning estetik och media), IT Musik och Media (estetiska programmet med inriktning musik), IT El (elprogrammet)

IT Teknik(teknikprogrammet).

IT Sam (samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation)

Som skolans namn antyder så är vi IT-inriktade och alla våra program har på olika sätt en stark IT-koppling. Oavsett om man satsar på en karriär som musiker eller som ingenjör så är

användandet av IKT en förutsättning för att lyckas.

Våra ledord social kompetens, problemlösning, ansvarstagande, kreativitet samt bred

IT-kompetens ska genomsyra vår verksamhet i alla led. Tillsammans med bra betyg ger detta en bra grund för våra elever att gå vidare i livet på.

Vi strävar efter att jobba så verklighetsnära vi kan genom att jobba i projekt och studiebesök i företag och samhälle samt genom att skapa bra APL-platser i nära samarbete med branch och företag.

Nu startar satsningen på IT-Gymnasiet Sundbyberg 2.0 Staffan Rådelius, rektor

(3)

1. Om  IT-­‐Gymnasiet    

IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad.

Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 64 000 elever och deltagare på över 240 enheter samt 8000 anställda.

1.1 Vår verksamhetsidé

IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle.

1.2 Vår Vision

IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad

gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv.

1.3 Vårt mål

Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå yrkesexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma.

1.4 Vårt kvalitetsarbete

Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar både kunskaps- och värdegrundsmässigt de behöver för fortsatta studier, i arbetslivet och som

samhällsmedborgare. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är:

• Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a.

genomsnittligt meritvärde samt andel som blir behöriga att läsa vidare på högskola. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg.

• Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena.

• Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts.

(4)

Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning.

1.5 Våra strategier

IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen.

Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap.

Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar med dessa.

1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet

Varje år mäter vi, i samarbete med Markör, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen.

I januari 2013 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet Sundbyberg, Göteborg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Skövde och Örebro 2009, dvs för tre år sedan.

Undersökningen visar bland annat att:

Andel som studerar vid högskola/universitet: 30 % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: 79 %

Andel som anser sig vara väl förbered för högre studier: 45 % Andel som ansar sig väl förbered för arbetslivet: 22 %

Andel som uppfattade undervisningen som mycket bra eller bra: 53 % Andel som uppfattade utbildarna som mycket bra eller bra: 78 %

Andel som uppfattade kamraterna och stämningen som mycket bra eller bra: 79 %

Tilläggas bör att mycket skett sedan dessa elever gick i skolan, bl.a. har det kommit en ny skollag och en helt ny gymnasieskola (nya program, inriktningar och innehåll) samt att det skett stora utvecklingsinsatser inom ITG.

(5)

2. Om  IT-­‐Gymnasiet

2.1 Historia

2.2 Program

2.3 Elever

Sundbyberg

IT-Gymnasiet Sundbyberg var den första skolan inom IT-Gymnasiet Sverige AB och startade sin verksamhet i Kista 1998 under namnet IT-Gymnasiet Kista. I början av millennieskiftet flyttade skolan sin verksamhet till Rissne i Sundbyberg och bytte namn till IT-Gymnasiet Kista-Rissne vilket senare kom att bli IT-Gymnasiet Sundbyberg i samband med att skolan firade tioårsjubileum.

Skolan har en personaltäthet på cirka sju utbildare per hundrade elev. Skolan har ett elevhälsoteam och tillgång till speciallärare.

Skolans program är utrustningsintensiva varav den tekniska standarden är hög vad gäller datorer, multimedia- och redigeringsutrustning.

• IT EL - El- och energiprogrammet inr Dator- och kommunikationsteknik.

• IT Design - Estetiska programmet inr estetik och media.

• IT Musik och Media - Estetiska programmet inr musik.

•IT Sam - Samhällsvetenskapsprogrammet inr medier, information och kommunikation.

•IT Teknik - Teknikprogrammet inr informations- och medieteknik.

Vid skolan går det ca 243 elever fördelade på tre årskurser. Könsfördelning 35 kvinnor 208 män.

För Gy11 är fördelningen: IT Teknik 72elever (8k/64m), IT El 40elever (1k/39m), IT musik 10elever (4k/6m), IT Design 25elever (11k/14m), IT Sam 5elever (2k/3m)

för det gamla Gymnasieprogrammet ser fördelningen ungefär likadan ut.

(6)

2.4 Personal & organisation

2.5 Lokaler

2.6 Finansiering

Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt.

Vi har ca 7,1 lärare per 100 elev och 1,3 övrig personal per 100 elev. Totalt har vi en lärarkår motsvarande ca17 heltider på skolan. Vi har också gjort satsningar på elevhälsan och har en speciallärare på skolan samt annan relevant EHT-personal såsom skolsköterska, kurator osv.

Vi har genom nyrekryteringar ökat andelen pedagogisk utbildad personal på skolan.

Skolan leds av en rektor på 100 %. Vi har två utbildningssamordnare som samordnar de olika utbildningarna på skolan och en EHT-samordnare styr upp skolans EHT-arbete.

Supportfunktion på skolan består av en administratör/receptionist på 50% och vaktmästare/tekniker på 100%.

Under våren tillsattes en bitr rektor på 50%.

Skolan har ändamålsenliga lokaler och utrustning i tre plan, sammanlagt ca 3000kvm i Valla Park som ligger i Rissne, Sundbyberg. Under året har en större ombyggnation av lokalerna pågått, denna blir klar till starten av ht-13.

Vi har specialsalar i form av kemilabb, datorlab, musikstudio och fotostudio.

Idrottsundervisningen bedrivs i Solna hallen, 10min med buss från skolan.

(7)

͵. Nationella  prov  och  utfall  slutbetyg  

Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven:

Ämne Antal elever Högre slutbetyg % Lägre slutbetyg %

Engelska Svenska Matematik

Kommentarer/analys av skillnader

PHOODQresultat nationella prov och slutbetyg:

Ͷ. Skolans  huvud¤l  

     

Antal elever

Skillnad % lägre slut- betyg än resultat NP

Skillnad % högre slut- betyg än resultat NP

Eng 5      

Eng 6      

SV 1      

SVa 1      

SV 3      

SVa 3      

Ma 1 a       Ma 1 b       Ma 1 c       Ma 2 a       Ma 2 b       Ma 2 c      

Eng a      

Eng b      

SV B      

SVa B      

Ma a      

Ma b      

Ma c      

Ma d      

Resultat och utfall per kurs:

124 5 21

69 26 14

125 24 0

80 25 3

44 14 9

49 18 18

20 5 45

--

25 0 16

15 0 13

37 0 30

2 0 50

22 0 23

- -- - --

24 0 29

-

I samtliga kurser utom i engelska är slutbetyget generellt högre än NP. En förklaring till det är bland annat att elever som fått F/IG har chans att reparera sina resultat med hjälp av sommarskola och prövningsperioder under året efter att NP har gjorts.

Vad gäller engelska verkar det som att lärarna bedömmer hårdare än vad som behövs. En förklaring till det kan vara att momentet litteraturanalys är svårt för eleverna och det finns inte med i NP varför det drar ner betyget en aning då eleverna inte når lika högt som i de andra momenten.

IT-Gymnasiet i Sundbyberg har som huvudmål att bedriva en undervisning med hög kvalitet där elever utvecklas maximalt med godkänd yrkesexamen ocheller högskolebehörighet. Vi ska ständigt sträva efter att överträffa våra elevers förväntningar för en hållbar utveckling.

(8)

5. Resultat,  analys  och  skolans  lokala   arbetsplan  

Delmål 1.

Samtliga IT-Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen.

Aktiviteter 2012/2013: Resultat skola:

1. 2012/2013 2011/2012 2010/2011

2.

3.

4.

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Resultat program 2013:

Program: Resultat:

Skolgemensamma studiestödstider

72% 67,7% 86,8%

Pluggdagar under utvecklingssamtalsdagar 2 g

Elprogrammet 72%

EHT-möten med fokus på frågor relevanta fö

Utveckla arbetssätt för formativ bedömning o Estetiska programmet 57%

Samhällsprogrammet 80%

Vi har inte nått målet 100% men är en bit på väg.

Aktiviteter:

1. Studiestödstider har under året genomförts men besöksfrekvensen har varit låg. Trots att vi schemalagt dessa som obligatoriska för elever i stort behov av stöd så uteblev de från stödtider.

Detta system ska ses över inför nästa läsår.

2. Pluggdagar under utvecklingssamtalsdagar misslyckades och har endast i begränsad omfattning genomförts.

3. EHT-möten med fokus på frågor relevanta för årskursspecifika temata har ej genomförts.

4. Utveckla arbetssätt för formativ bedömning och kollegialt lärande i ämneslagen har startats och pågår. Under hösten lästes boken "Lektionen är helig" av en stor del av personalen.

Sammanfattningsvis vill jag påstå att fokus på delmål 1 måste riktas mer på det som händer i klassrummet istället för på reparationsinsatser.

Föklaring till skillnaden mellan programmen kan vara att:

Samhällsprogrammet är studieförberedande och kräver bra betyg för livet efter gymnasiet vilket verkar motivationshöjande. Elprogrammets elever var mer svårmotiverade än samhällseleverna men lyckades ändå hyggligt bra. Estetiska programmet är sorgebarnet i samlingen, i den gruppen fanns en stor del elever med allt från studietrötthet till diagnoser av olika slag. Skolan lyckades helt enkelt inte trots stora insatser att motivera eller möta deras individuella behov.

(9)

Delmål 1.

Samtliga IT-Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen.

Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

 

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

85%

Hög frånvaro.

Svårt att anpassa lektioner till elever med speciella behov.

Bristande förkunskaper, studieteknik och motivation hos eleverna.

Bristande informations och kommunikationsflöde.

Tidiga insatser, när brister uppdagas i studier eller närvaro Undvika att problem växer sig för stora.

Primärt undervisande lärare därefter mentor och EHT Löpande

Kvartalsvis med EWS

Ökad kontakt med yrkesliv och högskola genom studiebesök och verklighetsnära arbetsuppgifter. Gärna uppdragsarbeten åt företag.

Motivationshöjande

Utbildningssamordnare och unervisande personal Första kvartalet -13

Enkät vid terminsslut om upplevelse av insatsen

Närvarohantering måste fungera klanderfritt. Statistik tas ut månadsvis av administratör

Minskad frånvaro och tidig varning om problem Undervisande lärare och administratör

Löpande Vid månadsslut

Ökad variation av undervisnings och examinationsformer. Genom ökad diskussion och kollegial auskultation

Att möta elevers olika behov och öka motivation.

Utbildningssamordnare, specialpedagog och undervisande lärare Löpande och fortbildningsdagar

Vid terminsslut ht och vt.

(10)

Delmål 2.

IT-Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen

Aktiviteter 2012/2013: Resultat skola:

1. 2012/2013 2011/2012 2010/2011

2. Resultat program 2013:

3. Program: Resultat:

4.

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Kurser med 20% eller mer F/IG:

Löpande gå igenom elevernas studieplaner 12,2 11,9 12,4

SYV-dagar

Elprogrammet

Estetiska programmet 10,812,3

Samhällsprogrammet 11

Vi hade som mål att höja slutbetygen till ett meritvärde av 13, vi nådde inte fram men höjde med 0,3 enheter vilket är positivt. En för året trolig orsak är den 10 veckor långa

praktikperioden som enligt många elever bidrog till ökad skoltrötthet. Skolan blev tagen på sängen av detta och reagerade inte i tid.

Aktiviteter:

1. Löpande gå igenom elevernas studieplaner: Detta har gjorts av de flesta mentorer men pga okunskap om Gy11 samt byte av rektor och skolledning så har det inte varit fullt ut bra. Tanken var också att studieplanen skulle varit den naturliga utgångspunkten för mentorssamtal men så har inte blivit i många fall. Till del beroende på att ProCapitas hantering av studieplaner är komplicerad för de flesta. Kunskapen har varit för låg.

2. SYV-dagar för att stärka elevernas motivation har genomförts. SACO-mässan och Future Friday har besökts. Studiedagar runt "starta eget" samt att studera utomlands lika så.

Kurser med mer än 20% IG/F är listade nedan.

Vad gäller matematiken är det ett generellt problem, det kan inte knytas till en enskild lärare. Vi lyckas inte eller har inte tillräckligt med tid att få dem i mål. En satsning måste göras.

Mekatronikens resultat hänger ihop med en icke fungerande lärare som sedermera avskedades, eleverna kommer under åk3 att erbjudas möjlighet att förbättra betyget.

Samhällskunskap, Religionskunskap och Historia upplevs av många elever som tråkiga och/eller svåra. En diskussion med lärarna pågår om hur motivationen ska kunna ökas. Vad gäller

kurserna Programmering och Webbutveckling finns inget entydigt svar.

Historia 1b, Samhällskunskap 1a. Historia 1b, Matematik 1a,1b och 1c, Mekatronik 1, Programmering 1, Religionskunskap 1, Samhällskunskap 1a samt Webbutveckling 1.

(11)

Delmål 2.

IT-Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 2:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

13

Låga ingångsvärden, progressionen för elever kan vara stor men meritvärdet når i slutänden ändå inte upp till rikssnittet.

Dålig studiekultur och studieteknik.

Personalen har i

Förbättrad feedback mellan elev och lärare för att ge elever chans att visa sina kunskaper för att kunna nå högre mål.

Möjlighet för elever att få högre betyg Undervisande lärare

Löpande

Enkät vid termins resp kursslut

Studieteknik läggs in som aktivitet vid skolstart.

Effektivare studier och därmed högre betyg

Undervisande lärare, utbildningssamordnare och specialpedagog Löpande

Enkät vid terminsslut

Skolledning gör kvartalsvisa samtal med mentorer i samband med EWS för att få en helhetsbild för resursanpassning.

Resursanpassning för högre måluppfyllelse Skolledning och mentorer

I samband med EWS vt-13

Ökad grad av formativ bedömning i undervisningen, förstärkt genom lokalt resp regionalt kollegialt lärande

Bättre studieresultat

Förstelärare och undervisande lärare Löpande med tyngdpunkt under v44 Brukarundersökningen (NKI)

(12)

Delmål 3.

NKI för IT-Gymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts.

Aktiviteter 2012/2013: Resultat NKI:

1. 2012/2013 2011/2012 2010/2011

2. Delresultat NKI 2012/2013:

3. Rekommendationsgrad:

Trivsel:

4. Studiemiljö:

Undervisning:

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Bättre förankring av kursmål i programmål 51 52 55

Högre grad av ämnesintegration, infärgning

Flytt av skola 48

67 68 57

Målet var mer än 60 och vi nådde bara 51.

Under året har det jobbats med alla dessa aktiviteter utom flytt av skola. Det är det senare som haft stor inverkan på främst personal, flytten blev inte av utan ett omfattande

ombyggnadsarbete har istället pågått hela året. Det har i sin tur inverkan på kvaliteten på arbetet i klassrum mm.

Vid djupintervjuer som gjorts med klasser vars NKI var alarmerande så kan några punkter poängteras:

Eleverna vill ha större inflytande vid planering och vill bli lyssnade på med större respekt.

IT-servicen måste förbättras

IT-gymnasiet i Sundbyberg måste ha högre kvalitet på undervisning samt en bättre spets som särskiljer oss. Kritiken vad gäller kvalitet kan härledas till ett antal lärare och gäller mao inte generellt.

(13)

Delmål 3.

NKI för IT-Gymnasierna skall ligga på 75 eller högre och fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts.

Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 3:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

60

Brist på elevinflytande.

Tekniskt strul, utrustning som inte fungerar och IT-support som upplevs som bristfällig.

Motsättningar elevgrupper emellan (programmässigt, klassmässigt, årskursmässigt), delar inte samma "anda".

Kompetensbrist hos ett antal lärare.

Eleverna skall vara med och planera utformningen av kurser, vägen till mål, examinationsformer etc

Ökat elevinflytande, ökad motivation, bättre studieresultat Undervisande lärare

Löpande men speciellt vid kursstart Kundundersökning vt 14

Förbättrad IT-support och upplevelse av god serviceanda.

Förstärkt av ElevIT-support.(kursen Datorsam. och support) Kortare ledtider och ökad effektivitet.

IT-tekniker, datalärare och skolledning Löpande

Kundundersökning vt 14

Förgylla skolvardagen med "miniaktiviteter" (i stil med påskäggsjakt) under terminens vardagliga lunk.

Ökad trivselfaktor, roligare vardag och skolgång i sin helhet Personal

Minst två gånger per termin.

Kundundersökning vt 14

Strukturerad coachning av några lärare för ett bättre ledarskap i klassrummet.

Förbättrad undervisning/arbetsro

Skolledning, Specialpedagog och berörda pedagoger Hela läsåret

vt-14

(14)

Delmål 4.

IT-Gymnasierna skall ligga på NMI 75 eller högre och ha en fortsatt positiv utveckling om målet redan nåtts.

Aktiviteter 2012/2013: Resultat NMI:

1. 2012/2013 2011/2012 2010/2011

2. Delresultat NMI 2012/2013:

3. Engagemang:

Attraktivitet:

4.

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Ämneslag med fokus på formativ bedömning 50 44 57

Omorganisation med samordnare och utbildn

76 58

Vi hade 75 som mål men resultatet blev 50. Med andra ord har vi mycket att göra.

1. Ämneslag med fokus på formativ bedömning och kollegialt lärande har genomförts. Det startade bra men omständigheterna med ombyggnation och rektorsbyte tog musten ur organisationen.

2. Omorganisation med samordnare och utbildningslag har genomförts. Dock visade det sig att en ledning utan bitr rektor inte varit tillräcklig och med ett rektorsbyte mittupp i allt gjorde det inte bättre. Logistiken inom skolan har delvis varit otydlig vilket skapat missnöje och stress.

För att nå framgång med NMI måste vi till hösten göra en mental omstart och hitta en gemensam målbild som alla kan ta till sig. Med utgångspunkt i den kan vi sedan skapa delaktiviteter som är realistiska.

(15)

Delmål 4.

IT-Gymnasierna skall ligga på NMI 75 eller högre och ha en fortsatt positiv utveckling om målet redan nåtts.

Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 4:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

60

Vi upplever att de aktiviteter som gjorts under 2012/2013 inte lyckats bidra till att öka NMI.

Istället har dålig framförhållning och otydlighet i ansvarsfördelning varit en stor bidragande faktor till dåliga resultat i undersökningen. Även sammanhållningen i personalgruppen har under föregående läsår varit låg. Den allmänna attityden har till viss del varit negativ vilket bidragit till en butter stämning.

Tydlig planering, kalendarium samt ansvarsfördelning för aktiviteter som sker. Dessa måste vara tydligt kommunicerat.

Minskad stress, brandutryckningar, bättre framförhållning.

Skolledning

I början av läsåret och löpande

Kvartalsvis och via Medarbetarundersökning

Frekvent återkommande aktiviteter för personalen. Exempelvis after work, fika, volleyboll, och kollegialt lärande.

Ökad sammanhållning och bättre stämning i arbetsgruppen.

Rektor är ytterst ansvarig, men ideér kommer från alla.

Löpande, en gång/mån

Diskussion vid terminsslut ht13 resp vt14

Alla ska tänka till innan man kritiserar, att öva sig i konstruktiv feedback. Giraffspråk (giraffen har djurlivets största hjärta) Att få tillstånd en bättre och konstruktiv anda på skolan.

All personal Löpande dec -13

(16)

Delmål 5.

Alla elever på IT-Gymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier.

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Resultat:

Andelen elever som känner sig trygga:

Andel elever som upplever att elever behandlar varandra med respekt:

Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt:

Andel elever som upplever de får arbetsro i skolan:

Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan:

  Aktiviteter 2012/2013:

1.

2.

3.

4.

 

87%

76%

59%

49%

50%

För innevarande år fanns inga aktiviteter under delmål 5 uppsatta. Detta innebär inte att frågan nonchalerats i den praktiska vardagen. Vid intervjuer med elever framkommer att man med vissa lärare inte upplever att respekten är ömsesidig. Arbetsro och inflytande biten är naturliga inputs till kommande arbetsplan.

(17)

Delmål 5.

Alla elever på IT-Gymnasierna skall känna sig trygga och inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier

Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 5:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

Vi kommer i år att fokusera på arbetsro och elevinflytande. Aktiviterna inkluderar de andra två aspekterna, trygghet och mellanmänsklig respekt. Målet är givetvis 100 men vi tar det i steg om 10 och fokuserar på nedanstående, vissa aktiviteter från tidigare delmål berör också delmål 5.

Målsättning:

Arbetsro: 60 Elevinflytande: 60

Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt: 70

Ordningsregler tas fram i samråd mellan elever och personal.

Förståelse och respekt för beslut samt bättre arbetsro Mentorer och skolledning

aug -13

Kundundersökning vt 14

Ökat fokus på hur vi till vardags möter varandra i såväl klassrum som korridorer och Temadag om värdegrundsfrågor.

Ökad trygghet färre kränkningar All personal

Löpande plus temadag 29 nov.

vt-14

(18)

Delmål 6.

Skolans egna mål (om sådana finns)

Fritext, tidigare aktiviteter, resultat, analys av aktiviteter och utfall

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 6:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

References

Related documents

• Vi kommer att titta i dagstidningar och ta ut en artikel vi vill läsa mer om för att skriva den i In Print där vi får bilder som stöd till texten.. • Vi kommer att

Till grund för den lokala arbetsplanen ligger även utvärdering av verksamhetsåret 2012 som sammanställts i det totala kvalitetsarbetet för enheten.. Ur

Arbetsplanen ska konkretisera hur enheten kommer att arbeta för att nå målen i den nationella läroplanen för förskola, Lpfö 98/10, nämndens mål i Sjöbo kommun samt våra

avdelningar med förskoleklass samt åk 1-2 och en avd. Både elever och personal har uttryckt stor vinst med att ha färre elever per grupp och åldersindelning vilket har gjort att

Elevernas och föräldrarnas åsikter i Pilen-enkäten visar att våra resultat har höjts. Detta tror vi beror på att det finns en högre medvetenhet hos oss pedagoger att

behandlings arbetet i Norrtälje västra förskole område. Vi reflekterade och satte ord på de olika områden som ”Planen för lika behandling och mot diskriminering och kränkande

Samtidigt nämner man att det inte alltid ger det resultat som önskas och att man i det fortsatta arbetet med formativ bedömning och individualiserad undervisning snarare ska arbeta

Jag utelsuter inte att det finns fler kurser även där eleverna är godkända som vi behöver göra samma analys- Mål och krav med plan för genomförande måste bli tydligt från