• No results found

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

     

  Kvalitetsrapport  2012/2013  och     lokal  arbetsplan  2013/2014  för      

     

 

NTI-gymnasiet i Falun

(2)

Förord  

Jag har som rektor arbetat två läsår på skolan. Vi har under det gångna året arbetat vidare med stort fokus på att få elever att nå målen i kurserna. Vi har främst lagt kraft och fokus på att pröva tidigare satta IG betyg för avgångsklasserna. Detta har också givit resultat då ca 90 % av eleverna i årskurs 3 har nått högskolebehörighet. För att fortsätta skapa uthållighet och långsiktighet så har vi ett fortsatt fokus på elevernas lärande även på skolnivå. Konkret innebär det att lärarna

rapporterar månadsvis hur eleverna ligger till i respektive kurs. Det gör det möjligt att tidigt möta de elever som har svårigheter men också upptäcka om det finns brister på kursnivå som behöver analyseras och åtgärdas. Det kan t ex vara avsaknad av viss utrustning som behövs för praktiska moment.

Under året har vi arbetat fokuserat med olika marknadsaktiviteter i syfte att säkra skolans fortlevnad. Trots en vikande elevkull så tar vi andelar och vi kommer inför komande läsår att ligga kvar på samma elevtal som förra läsåret (ca 160 elever).

Lärarna kommer fortsäta utveckla arbetet med att analysera uppdraget i ämnesplanerna, kopplade till examensmål och läroplanen i s.k lärande team. Alignmentmatriser kommer att användas som ett stöd för att synliggöra analysen och resultatet av arbetet. Under året ska vi också lyfta fram utvecklingsarbete tydligt för alla elever på skolan. I det pedagogiska ledarskapet kommer rektor att fortsätta arbetet med auskultation och dialog med lärarna kring uppdraget.

I år är premiären för att använda en förstelärare i kollegiet. Förstelärarens uppgift kommer i första hand att vara stödjande för kollegiet och ingå centralt i det pedagogiska ledarskapet.

Elevernas möjlighet att påverka hur en kurs genomförs ska utvecklas under året. Det innebär t ex att eleverna ska kunna påverka vilka metoder och medel som används. Därför är det också intressant att forska vidare på hur vi människor lär oss bäst genom en analys av elevens inlärningsstil.

Vi har fortfarande kommande år en utmaning att stödja elever främst i årskurs 3 som har F i ett antal kurser. Efter kommande läsår är min bedömning att vi nått över krönet och kan se en skola som säkert närmar sig 95% måluppfyllnad till läsåret 2014/2015 och 100% till läsåret 2015/2016.

En viktig uppgift inför kommande år är att få fler tjejer att intressera sig för teknikprogrammet och el-energiprogrammet. Vi kommer därför att göra mer fokuserade insatser mot tjejer i årskurs 7-9 för att väcka och stimulera ett intresse inom teknikområdet.

NTI Gymnasiet Falun har en värdegrund som vilar på Kunskap, Utveckling, Trygghet och Gemenskap utifrån NTI:s vision.

Min personliga vision är att "alla elever ska i mål"

Johan Broman Rektor

(3)

1. Om  NTI-­‐gymnasiet    

NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan 1968. NTI har sedan starten bedrivit distansutbildningar inom elektronik och teknik samt IT och data på uppdrag av kommuner, näringsliv och privatpersoner.

Förutom att NTI är en av Sveriges största utbildningsanordnare inom vuxenutbildning har även företaget sedan början av 2000-talet bedrivit gymnasieutbildning. Huvudinriktningen har varit inom media och data men har under senare år även omfattat teoretiska utbildningar.

NTI-gymnasiet har idag ca 3000 elever fördelade på 14 gymnasieskolor från Malmö i söder till Luleå i norr.

Skolan ingår i Academedia, Sveriges största utbildningskoncern för såväl privat som offentlig

verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 64 000 elever och deltagare, över 240 enheter och 8 000 medarbetare.

1.1 Vår verksamhetsidé

NTI-gymnasierna erbjuder utbildningar för elever med intresse för IT, media och handel.

1.2 Vår Vision

Kunskapsutveckling, entreprenörskap och trygghet skapar den bästa och mest inspirerande skolan för oss som vill äga framtiden.

1.3 Vårt mål

Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå yrkesexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på NTI-gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma.

1.4 Vårt kvalitetsarbete

Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar både kunskaps- och värdegrundsmässigt de behöver för fortsatta studier, i arbetslivet och som

samhällsmedborgare. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är:

(4)

• Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a.

genomsnittligt meritvärde samt andel som blir behöriga att läsa vidare på högskola. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg.

• Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena.

• Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på NTI och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts.

Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning.

1.5 Våra strategier

NTI-gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen.

Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap.

Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa.

1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet

Varje år mäter vi, i samarbete med Markör, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen.

I januari 2013 undersökte NTI-gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut NTI-gymnasiet 2009 i Stockholm, Göteborg, Luleå, Sundsvall, Malmö, Eskilstuna, samt Falun dvs för tre år sedan.

Undersökningen visar bland annat att:

Andel som studerar vid högskola/universitet: 28%

Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: 77%

Andel som anser sig vara väl förbered för högre studier: 34%

Andel som ansar sig väl förbered för arbetslivet: 21%

Andel som uppfattade undervisningen som mycket bra eller bra: 50%

Andel som uppfattade utbildarna som mycket bra eller bra: 81%

Andel som uppfattade kamraterna och stämningen som mycket bra eller bra: 73%

Tilläggas bör att mycket skett sedan dessa elever gick i skolan, bl.a. har det kommit en ny skollag och en helt ny gymnasieskola (nya program, inriktningar och innehåll) samt att det skett stora utvecklingsinsatser inom NTI.

(5)

2. Om  NTI-­‐gymnasiet    

2.1 Historia

2.2 Program

2.3 Elever

Falun

NTI Gymnasiet Falun startades läsåret 2005/2006 i stort sett i samma lokaler som används idag.

Skolan har genom åren haft Elprogrammet respektive Mediaprogrammet i den gamla gymnasiereformen.

NTI Falun har genom åren som mest varit ca 200 elever och som minst ca 140 elever.

Skolan präglas mycket av personlighet där varje elev får vara sig själv. Detta märks inte minst i de årliga undersökningarna där eleverna upplever sig mycket trygga på skolan med såväl andra elever som personalen.

Kunskapsresultaten har däremot genom åren varierat mellan programmen.

Mediaprogrammet 24 elever: Inriktning rörlig bild, grafisk kommunikation,

textkommunikation. Elprogrammet 25 elever: Inriktning nätverk, programmering och ingenjör.

Estetiska programmet 36 elever: Film/TV, Graf.komm. Journalistik. Teknikprogrammet 43 elever: Programmering, ingenjör, El- och energiprogrammet 33 elever: Dator- och

nätverksteknik. Totalt 161 elever på skolan.

Huvuddelen av eleverna kommer från Falun och Borlänge med omnejd. På estetiska

programmen är andelen flickor/pojkar jämna. Däremot är det nära 100% killar på Elprogrammet och Teknikprogrammet.

Vi ser att vi börjar få fler elever från Ludvika området och även från Hofors (Gävleborg).

Vårt centrala läge gör att eleverna har goda möjligheter att pendla både från Gävlehållet och även från Ludvika med tanke på infrastrukturen.

(6)

2.4 Personal & organisation

2.5 Lokaler

2.6 Finansiering

Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt.

1,0 Rektor

Stf rektor/tillika lärare (räknas inte) 1,0 Admin

0,65 SYV

0,2 Skolsköterska 0,25 IT-Support 12,85 lärare

Antal övriga anställda/100 elever: 1,9 Antal lärare/100 elever: 7,9

Arbetslag El/Teknik: 1 arbetslagsledare/lärare + 6 lärare Arbetslag Estetisk-Media: 1 arbetslagsledare/lärare + 5 lärare

Skolan har under läsåret funnits på tre olika ställen i centrala Falun. Lokalerna är inte helt ändamålsenliga eftersom vi saknar laborationsmiljö för Fysik och Teknik. Vi har under flera år sökt efter andra lokaler men nu kommit fram till att vi stannar i befintliga lokalen på Åsgatan 25 och att vi från årsskiftet 2013/2014 kommer att flytta in i lokaler på plan 3.

Idrotten genomförs i huvudsak på Friskis o Svettis.

Skollunchen har under året anlitats av Marianns Saloon. Under höstterminen fungerade leveransen utan anmärkning. Tyvärr försämrades kvalitén på maten under vårterminen vilket också gjort att vi bytt leverantör inför kommande läsår.

(7)

͵. Nationella  prov  och  utfall  slutbetyg  

Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven:

Ämne Antal elever Högre slutbetyg % Lägre slutbetyg %

Engelska Svenska Matematik

Kommentarer/analys av skillnader

PHOODQresultat nationella prov och slutbetyg:

Ͷ. Skolans  huvud¤l  

     

Antal elever

Skillnad % lägre slut- betyg än resultat NP

Skillnad % högre slut- betyg än resultat NP

Eng 5      

Eng 6      

SV 1      

SVa 1      

SV 3      

SVa 3      

Ma 1 a      

Ma 1 b      

Ma 1 c      

Ma 2 a      

Ma 2 b      

Ma 2 c      

Eng a      

Eng b      

SV B      

SVa B      

Ma a      

Ma b      

Ma c      

Ma d      

Resultat och utfall per kurs:

101 21 11

64 25 5

103 30 6

63 13 17

38 13 26

64 5 25

- - -

- - -

- - -

13 8 0

22 0 45

28 - -

- - -

3 0 33

28 0 75

- - -

- - -

- - -

- - -

- - -

1 0 0

3 0 0

5 0 0

Skillnaden mellan matematikbetygens resultat och nationella provens resultat är störst. I de slutbetyg som är högre än resultatet vid NP så ligger betyget uteslutande en betygsenehet högre.

Matematikproven testar inte av alla delar av kursen utan delar. NP ska inte heller vara vägledande för slutbetyget. Vidare har vi stödtimmar varje vecka inom matematiken.

Vi är också med i ett

matematikutvecklingsprojekt tillsammans med NTI i Sundsvall som vittnar om att undevisningen blivit tydligare, framförallt när två lärare finns med under lektionen i mattekurserna ma 1c och ma 2c. Skillnaden är ändå intressant att uppmärksamma vidare och analysera djupare.

Alla elever ska nå målen för utbildningen "Alla elever ska i MÅ

(8)

5. Resultat,  analys  och  skolans  lokala   arbetsplan  

Delmål 1.

Samtliga NTI-gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen.

Aktiviteter 2012/2013: Resultat skola:

1. 2012/2013 2011/2012 2010/2011

2.

3.

4.

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Resultat program 2013:

Program: Resultat:

Månadsvis uppföljning

90,5% 63% 67%

Elevkonferenser

Elprogrammet 95,80%

Stödtid/stödstugor

Buffertdagar/uppsamling av uppgifter Mediaprogrammet 83,30%

Ett fokuserat arbete där hela personalstyrkan har samma målbild, att eleverna ska klara sig i mål har bidragit till årets mycket positiva resultat. Vi fortsätter på det inslagna spåret och vi kommer även inför kommande läsår finna nya smarta metoder för att stödja eleverna.

Konkret har vi arbetat enligt en plan där vi har haft inplanerad stödtid både i kärnämnena men också i övriga aktuella ämnen där eleverna behövt extra stöd. Lärarna har utöver ordinarie undervisning jobbat med de elever som på olika sätt behövt höja sina betyg.

Vidare så har fokuseringen på elevernas lärande och resultat ökat då vi också från ledningen går igenom resultaten på månadsbasis. Därefter har vi kommunicerat både positiva resultat men också "flaggat" oro där det funnits elever som riskerar att inte nå målen.

Vi har också under året provat s.k buffertdagar (1-4 gånger/ läsår), där eleverna själva får möjlighet att samla upp sig i kurserna och få stöd av lärarna. Man går då till de ämnen som man i första hand behöver extra stöd i.

(9)

Delmål 1.

Samtliga NTI-gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen.

Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

 

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

90%

Vid genomgång av redan satta betyg i årskurs 1 och 2 så finns drygt 100 F. Andelen är ca 14%

av betygen som är satta. Vi har hamnat ungefär i samma läge som för två år sedan vilket kan göra det svårt att nå upp till årets mål. Vi kommer direkt från start att fokusera en plan för att

"rädda" så mycket som möjligt genom stödtid och sedan prövningar för att möjliggöra för eleverna att höja betyget över godkändgränsen.

Resurser i form av lärare är till viss del begränsad och det kommer att ställa stora krav på deras uthållighet. Läsårets kraft har gått till att extra stödja årskurs 3 vilket har fått konsekvensen av att vi inte kunnat fokusera gamla F på i synnerhet åk 2 (blivande åk 3). Det är givetvis inte

tillfredsställande.

Planering av prövningar av F betyg

Tydliggöra för berörda elever som har F i tidigare kurser.

Planen görs av ledningen, rektor och arb.lagsledarna Augusti

Oktober, januari, mars

Genomförande av stödtid

Elever med F. ska få möjlighet till stöd i berörda ämnen Berörda ämneslärare

September-april Oktober, januari, april

(10)

Delmål 2.

NTI-gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen

Aktiviteter 2012/2013: Resultat skola:

1. 2012/2013 2011/2012 2010/2011

2. Resultat program 2013:

3. Program: Resultat:

4.

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Kurser med 20% eller mer F/IG:

Formativt förhållningssätt 14,16 12,0 12,3

Auskultationer

Elprogrammet

Medieprogrammet 14,0314,34

De relativt höga betygen beror på att eleverna har varit mycket motiverade under läsåret och verkligen kämpat. Lärarna har bemött elevernas motivation på ett föredömligt sätt och även coachat eleverna till framgången.

Lärarna är den mest avgörande faktorn för elevernas goda resultat och det vittnar inte minst kundundersökningen om.

När det gäller rapporterade kurser med mer än 20% F nedan så vet vi sedan tidigare att

programmeringskurserna överlag är svåra. Vi har haft kompetenta lärare men behöver fortsätta analysera detta. I övriga ämnen så handlar det överlag om enskilda uppgifter som inte

innlämnats utifrån lärarens planering. Alltså, eleven har inte visat kunskaper som möjliggör minst E. Jag vill göra en fortsatt analys av detta kopplat till formativt förhållningssätt. Enligt min mening så ska vi tolka styrdokumenten positivt och göra en planering och genomförande där eleverna tidigt i kursen har kommer upp på en nivå av E och fortsätter sedan att öka. Vi har lärt oss att vi måste analysera djupare och framförallt se hur vi lägger upp kurserna. Jag utelsuter inte att det finns fler kurser även där eleverna är godkända som vi behöver göra samma analys- Mål och krav med plan för genomförande måste bli tydligt från början i undervisningen och sedan formativt följa hela kursen genom olika avstämningar och utvärderingar på såväl grupp- som individnivå

Datorkunskap, Nätverksteknik, Ma 1a, Naturkunskap, Programmering 1, Samh. 1b, Film 1 och 2

(11)

Delmål 2.

NTI-gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 2:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

TE11: 13,5, EE11: 11,5, ES11: 14,0

Som ovan nämnts att det är ett tufft läge när elever ligger efter med betyg från två årskurser.

Tiden är knapp att hinna med för en del elever som ligger efter med många betyg. Vi kommer som sagt tidigare redan i augusti att göra en plan för hela läsåret avseende stöd i gamla kurser och prövningar av i första hand F-betyg.

Formativt arbetssätt. Utveckling av aligmentmatriser som ett stöd i undervisningen.

Eleverna tydligare ska förstå mål och krav i utbildningen.

Lärarna

Under hela läsåret Månadsvis arbete.

Pedagogiska samtal

Att få syn på lärarnas planering i kurserna. Säkerställa momenten Rektor/lärare

Augusti och februari Februari

Kollegialt team

Lärare lär av varandra för planering av undervisningen Lärare i arbetslagen

Sker månadsvis i lärande team

Månadsvis med arbetslagsledarna samt vid ped. samtal med rektor.

F-prövningar

Att få bort så många av gamla F som möjligt Lärarna utifrån ledningens plan

Periodisering under läsåret Oktober, januari, april.

(12)

Delmål 3.

NKI för NTI-gymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts.

Aktiviteter 2012/2013: Resultat NKI:

1. 2012/2013 2011/2012 2010/2011

2. Delresultat NKI 2012/2013:

3. Rekommendationsgrad:

Trivsel:

4. Studiemiljö:

Undervisning:

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Trivselaktiviteter, LAN, BIO mm 76 72 66

Värdegrundsdag

Tematiskt arbete på skolnivå 87

92 85 74

Vår skola kännetecknas av hög trygghet där elever och personal trivs med varandra. Känslan av en arbetsplats för alla finns. Personalen finns utspridd på hela skolan vilket gynnar det positiva klimatet och tillgängligheten. Vi har tydliga regler med konsekvenser vilket bidrar till tryggheten på skolan. Ledningen och lärarna agerar snabbt vid minsta indikation på kränkande behandling.

Likaså finns all personal tillgängliga för eleverna då eleverna är på skolan.

Lärarna uppfattas av eleverna som kunniga och stöttande vilket är nog den allra viktigaste faktorn, inte minst för lärandet.

Elevernas olika trivselaktiviteter under läsåret är direkt nödvändigt för deras möjlighet att känna trygghet. Elevrådet har här en central roll och driver de aktiviteter som ligger utanför skoltid.

Som rektor stödjer jag ekonomiskt detta till viss del i form av biobesök, teater e.t.c. När

eleverna genomför LAN så finns några ur personalen med på skolan. Detta finansieras då av en avgift för aktiviteten.

(13)

Delmål 3.

NKI för NTI-gymnasierna skall ligga på 75 eller högre och fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts.

Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 3:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

77

OM det blir problem med den tänkta lokal vi ska flytta in i vid nyåret. Blir inte det bra eller försenat så finns överhängande risk att eleverna blir missnöjda och NKI försämras.

Ny lokal

Fler klassrum och lab.miljö Leverantören

Nyåret 2014

Formativt arbetssätt

Att alla lärare kommunicerar elevernas lärande i ökad grad Lärarna

Kontinuerligt Månadsvis

Trivselaktiviteter En Vi känsla på skolan Elevrådet

Höst och vår

Arbetsro på lektionerna

Att lärarna kollar av detta varje lektion Lärarna

Fortlöpande

En gång/månad vid mentorsträff

(14)

Delmål 4.

NTI-gymnasierna skall ligga på NMI 75 eller högre och ha en fortsatt positiv utveckling om målet redan nåtts.

Aktiviteter 2012/2013: Resultat NMI:

1. 2012/2013 2011/2012 2010/2011

2. Delresultat NMI 2012/2013:

3. Engagemang:

Attraktivitet:

4.

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Fokus på struktur 76 72 47

Beslut om ny lokal

Skolutv.arbete 88

72

Skolan har fått en organisation som är kontinuerlig och klarar även när personal slutar på ett bättre sätt. Kontinuiteten av ledning där rektor varit mer än 2 år bidrar med stabilitet. Även kontinuiteten i personalen bidrar till stabilitet. Skolan har fått igång ett tydligt utvecklingsarbete som främjar elevernas lärande.

(15)

Delmål 4.

NTI-gymnasierna skall ligga på NMI 75 eller högre och ha en fortsatt positiv utveckling om målet redan nåtts.

Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 4:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

78

Även här att nya lokalen blir försenad. Att vi inte får till en laborationsmiljö som saknats på skolan under flera år.

Strukturellt perspektiv: Tydligare kommunikation kring elevernas lärande och de aktiviteter som ska leda till höjd måluppfyllelse.

Eleverna ska nå målen i kurserna (Tillfredsställande för personalen Rektor leder via arbetslagsledarna till arbetslagen.

Varannan vecka vid möten med arb.lagsledarna Utvärdering i september och juni

Skolutveckling: Utveckla Formativ bedömning-aligmentmatriser- i lärande team.

Att eleverna lättare ska förstå mål och krav=Nå målen i kurserna Leds av rektor, arbetslagsledare och förstelärare. Föreläsare 16/10.

Formellt 1 gång/månad. Projekt i utbildningen löpande.

Utvärderingar september, januari, juni

Ledarskapsutveckling: Utveckla betydelsen av sitt personliga ledarskap som en möjlighet i yrkesrollen.

Vi blir tryggare i rollerna= Eleverna uppfattar detta positivt Formell utbildning med föreläsare, augusti och januari Kontinuerligt i ledningsgrupp, arbetslag och personalmöte Utvärdering i september och maj både bland elever och personal

(16)

Delmål 5.

Alla elever på NTI-gymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier.

Analys av 2012/2013 års aktiviteter och resultat:

Resultat:

Andelen elever som känner sig trygga:

Andel elever som upplever att elever behandlar varandra med respekt:

Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt:

Andel elever som upplever de får arbetsro i skolan:

Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan:

  Aktiviteter 2012/2013:

1.

2.

3.

4.

 

Gemensamma aktiviteter 99%

Struktur mot kränkningar 96%

Snabb hantering och beslut av ärenden

89%

74%

82%

Skolan har som nämnts tidigare högt trygghetsvärde. Däremot behöver vi fortsätta fokusera arbetsro och att vi som personal är ännu mer observanta på eventuella kränkningar eller att elever mår dåligt av olika anledning.

Våra framgångar bottnar i att vi i personalgruppen är rörande överens om att kränkningar på skolan är oacceptabelt. Som rektor har jag kommunicerat i både informella som formella sammanhang, både till personal och elever vikten av att omedelbart ta tag i situationer som hotar vår trygghet. När det inträffat situationer som varit otrygga har vi reagerat, utrett och analyserat med berörda och jag har fattat beslut om åtgärd.

Att vi som vuxna finns spridda på skolan är också en klart bidragande orsak till att eleverna känner sig trygga.

Sammanfattningsvis så har personalen en hög beredskap under hela skoldagen för moment som skulle kunna hota tryggheten oavsett om det är på raster, på lektioner eller i restaurangen där vi äter (finns även med vuxna som äter).

(17)

Delmål 5.

Alla elever på NTI-gymnasierna skall känna sig trygga och inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier

Målsättning 2013/2014:

Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2013/2014?

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 5:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

99%

Vi kommer fortsättningsvis att ha full fokus och beredskap från ledningen att prioritera ärende som kan riskera att tryggheten försämras. Vi känner oss också trygga med att ingå i Academedia med tanke på stöd och hjälp i situationer som så kräver det.

Eventuella hinder skulle möjligen vara att vi fortfarande inte har tillräckligt med elevutrymmen, att det helt enkelt känns för trångt på skolan. Dessa signaler har vi fått i tidigare NKi vilket vi nu ska råda bot på med en nya lokal på våning tre i samma hus. Tillgången till den lokalen blir nog inte förrän i mitten av vårterminen.

Gemensam likabehandlingsdag Elever träffas över klassgränserna Lärarna

September, februari

Fortlöpande vid mentorsträffar

Integrerat arbete mellan kurser

Elever får större helheter och förståelse för lärandet Arbetslagen

Under hela läsåret i perioder Med arb.lagsledarna.

Arbetsro i klassrummen: Överenskommelser med eleverna om vad som är arbetsro för olika typer av lektioner, aktiviteter mm

Att det blir mer ro på lektionerna Lärare och elever

Under läsåret

september och NKI i februari

(18)

Delmål 6.

Skolans egna mål (om sådana finns)

Fritext, tidigare aktiviteter, resultat, analys av aktiviteter och utfall

Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 6:

1.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

2.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

3.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

4.

Vad skall göras:

Önskad effekt:

Utförs av:

När:

Uppföljning:

Under läsåret har rektor och tre lärare genomfört studieresa till Bosnien och Kroatien genom Globala skolans försorg. Målet på sikt är att elever och lärare ska kunna genomföra utbyten.

Kollegorna från Bosnien besöker oss i oktober.

Vi har genomfört några temadagar med lyckat resultat. Eleverna och lärarna engageras när man bryter ämnes- och klassgränser vilket är intressant att se hur man kan utveckla verksamheten vidare. Vår framgång ligger i att fokusera elevernas resultat under gång. Vi har därmed ett gemensamt förhållningssätt för vad som är väsentligt även på skolnivå. Som nämnts tidigare så behöver vi se över hur vi kan fokusera årets årskurs 3 utan att tappa fokus på årskurs 1 och 2.

Arbetet med kollegialt lärande är på gång och det finns flera exempel på där lärare samverkar.

Besök från Bosnien Utbyte och samverkan Rektor och personal Oktober

Oktober

Ledningsorganisation

Alla möten genomsyras av elevernas utveckling Rektor, arbetslagsledare, lärare, övrig personal Fortlöpande

Fortlöpande

Formativt förhållningssätt

Tydligare kommunikation mellan elever och lärare Lärare/kollegialt och enskilt

Kontinuerligt

"Rädda" gamla F

Få elever att pröva för minst E i avslutade kurser Lärare

Fortlöpande i perioder under läsåret Fortlöpande

References

Related documents

• Vi kommer att titta i dagstidningar och ta ut en artikel vi vill läsa mer om för att skriva den i In Print där vi får bilder som stöd till texten.. • Vi kommer att

Till grund för den lokala arbetsplanen ligger även utvärdering av verksamhetsåret 2012 som sammanställts i det totala kvalitetsarbetet för enheten.. Ur

Arbetsplanen ska konkretisera hur enheten kommer att arbeta för att nå målen i den nationella läroplanen för förskola, Lpfö 98/10, nämndens mål i Sjöbo kommun samt våra

Att vi personal har varit för otydliga till föräldrarna med hur mycket matematik vi gör dagligen. Tidigare så visades det upp på väggar

avdelningar med förskoleklass samt åk 1-2 och en avd. Både elever och personal har uttryckt stor vinst med att ha färre elever per grupp och åldersindelning vilket har gjort att

Elevernas och föräldrarnas åsikter i Pilen-enkäten visar att våra resultat har höjts. Detta tror vi beror på att det finns en högre medvetenhet hos oss pedagoger att

behandlings arbetet i Norrtälje västra förskole område. Vi reflekterade och satte ord på de olika områden som ”Planen för lika behandling och mot diskriminering och kränkande

Samtidigt nämner man att det inte alltid ger det resultat som önskas och att man i det fortsatta arbetet med formativ bedömning och individualiserad undervisning snarare ska arbeta