Strandnära aktivitetsplats i Hästevik

(1)

Strandnära aktivitetsplats i Hästevik

RAÄ Torslanda 147, Torslanda 319 | Hästevik 1:87 | Torslanda socken | Boplats Arkeologisk förundersökning | Göteborgs stad Karolina Kegel

ARKEOLOGISK RAPPORT 2018:12

(2)

ISSN 1651-7636

© Göteborgs stadsmuseum 2018 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.goteborgsstadsmuseum.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Tara Gullbrand Karolina Kegel Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM

Mimmi Andersson Omslag: En tidigare okänd fornlämning påträffades just där stenmuren möter bergväggen.

Foto mot NO.

TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN

(3)

STRANDNÄRA AKTIVITETSPLATS I HÄSTEVIK Arkeologisk förundersökning

SAMMANFATTNING

I februari 2018 genomförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk förundersök- ning av en del av boplatsen Torslanda 147:1 i Hästevik, västra Göteborg. Syftet var att avgränsa fornlämningen norrut inför planerad husbyggnation. Vid förunder- sökningen påträffades en cirka 10 x 10 m stor yta med kulturlager, stenpackning, sotiga anläggningar och slagen flinta. Denna yta bedömdes på grund av avståndet vara en separat fornlämning (Torslanda 319, tillfällig identitet Int nr 252) och kan utifrån nivån över havet på 8-10 m dateras till tidigast 1000 f. Kr. Utifrån den be- gränsade ytan och det förmodat strandnära läget kan fornlämningen tolkas som en plats för fiske, jakt eller fångst vid havet.

Delar av flintmaterialet samt sandlager med enstaka kolförekomster bedöms kunna höra till fornlämningen Torslanda 147:1. Omfattningen av detta material var dock så litet att den tidigare avgränsningen av Torslanda 147:1 inte påverkas.

Vid fortsatta planer på exploatering krävs en arkeologisk undersökning av den nu påträffade fornlämningen Torslanda 319.

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Länsstyrelsens diarienr: 431-2922-2018

GSM diarienr: 0155/18

Fornlämningsbeteckning: Torslanda 147:1, Torslanda 319 Fastighet: Hästevik 1:87, Göteborgs stad

Landskap: Bohuslän

Socken: Torslanda

Koordinater: N:6399915 / E:132747 (SWEREF 99 12 00) Uppdragsgivare: Asimba ekonomisk förening

Grävningsorsak: Husbyggnation

Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: 2018-02-21

Undersökt yta: 1660 m² (extensivt), 30 m²(intensivt) Antal arkeologtimmar i fält: 16

Platsledare: Karolina Kegel

Övriga deltagare i fält: Ulf Ragnesten Inventarienr GSM: GSMA 180001

(4)

Figur 1. Undersökningsområdets läge i västra Göteborgs stad. Blå kartan, skala 1:100 000.

(5)

Strandnära aktivitetsplats i Hästevik

Figur 2. Torslanda 147:1 samt undersökningsområdet strax norr därom markerat i rött.

Närliggande fornlämningar i blått. Fastighetskartan, skala 1:10 000.

(6)

INLEDNING

Med anledning av planerad byggnation av ett flerfamiljshus på fastigheten Hästevik 1:87 i Torslanda, västra Hisingen i Göteborg (figur 1-2), genomförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk förundersökning av en del av fornlämningen Tors- landa 147:1. Förundersökningen utfördes under en dag i februari 2018.

TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ

Boplatsen Torslanda 147:1 ligger endast ett 30-tal meter från havsstranden på en svagt sydsluttande, öppen och vassbeväxt yta omgärdad av högre bergspartier.

Fornlämningen ligger 2-7 m över havet och är registrerad som en cirka 130 x 130 m stor yta med fynd av flinta. I norr går lämningens gräns längs Lilletummens väg (figur 3).

Det nu aktuella undersökningsområdet består av en villatomt (Hästevik 1:87) omedelbart norr om Lilletummens väg och därmed strax norr om fornlämningen.

Södra delen av tomten utgörs av en svagt sydsluttande gräsmatta samt en asfalterad uppfart medan tomtens norra del upptas av en till största delen kal bergssluttning (figur 4-5). En lodrät bergvägg, två-tre meter hög, utgör mötet mellan berg och gräsmatta på tomtens nordöstra del. Undersökningsområdet är beläget 7-23 m över havet.

Figur 3. Undersökningsområdet utgjordes av fastigheten Hästevik 1:87 strax norr om fornlämning Torslanda 147:1

(7)

Figur 4. Undersökningsområdets västra del. Till vänster syns Lilletummens väg, från vilken bilden är tagen. I bakgrunden den bergshöjd som utgör tomtens norra del. Foto mot nordväst.

Figur 5. Foto taget från fastighetens norra hörn. I bakgrunden syns den havsvik mot vilken boplatsen Torslanda 147:1 sluttar. Boplatsens tidigare norra avgränsning är belägen omedelbart bakom verktygsbodarna, på andra sidan häcken. Foto mot söder.

(8)

Närbelägna fornlämningar (figur 2) utgörs dels av förhistoriska boplatser (Tors- landa 144-146, 148), dels av lämningar från sillfiskeperioderna under medeltid eller tidigmodern tid i form av tomtningar och trankokeri (Torslanda 231 och 239).

Enstaka stensättningar och rösen ligger uppe på höjderna (Torslanda 31, 33:1-2). På berget norr om den nu aktuella boplatsen ligger en stensträng (Torslanda 32) som i Göteborgs stadsmuseums arkiv betecknas som rest av en möjlig fornborg.

Fynd från flera av de närbelägna boplatserna antyder en datering till mesoliti- kum (äldre stenålder) och mellanneolitikum (yngre stenålder). Den låga nivån över havet hos exempelvis Torslanda 146 och 148 (ned till 2 m över havet respektive 6 m över havet) visar dock att fyndmaterialet antingen är förflyttat eller hör till senare tidsperioder. Boplatsytorna har till största delen legat under vatten fram till åtmins- tone mitten av bronsåldern, vilket även är fallet för Torslanda 147.

TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR

Under 1930- och 60-talen insamlades ytplockade fynd från Torslanda 147. Fynden bestod bland annat av flint- och kvartsavslag samt fragment av en vitpatinerad spånkärna.

År 2000 gjordes en arkeologisk förundersökning norr om boplatsen i form av en antikvarisk kontroll av VA-schakt som drogs längs Lilletummens väg. I samband med kontrollen iakttogs enstaka slagna flintor men inga anläggningar eller kulturlager. Dock noterades vad som beskrivs som transgressionslager av sand och grus, med linser av humus och/eller kol, i några av schakten (Ragnesten 2007).

SYFTE OCH UNDERSÖKNINGSMETOD

Förundersökningen syftade endast till att avgränsa fornlämningen åt norr inom den berörda fastigheten. Det innebär att inga fördjupade frågor ställdes kring de påträf- fade lämningarna.

Undersökningen utfördes genom schaktgrävning med en mindre grävmaskin samt enstaka handgrävda provgropar. Schakt och anläggningar mättes in med RTK- GPS och dokumenterades i text och foto. Anläggningarna undersöktes ej och inga fynd insamlades.

GRÄVNINGSIAKTTAGELSER

Sex schakt och två handgrävda provgropar upptogs vid förundersökningen (figur 6;

bilaga 1). Endast i S1 fanns tydliga spår av en boplats. På mellan 0,20 och 0,35 m djup påträffades kulturlager och tre anläggningar (figur 7-8), under matjord och ett påfört lager med sand och lera. Kulturlagret var upp till 0,2 m tjockt och utgjordes

(9)

av sotig grå sand med enstaka kolbitar och fynd av slagen flinta. Anläggning A1 utgjordes av en oregelbunden stenpackning med synlig storlek om ca 4,0 x 1,8 m.

Stenarna i packningen var mellan 0,05 och 0,30 m stora i diameter och i relativt stor omfattning skärviga. Stenpackningen kunde avgränsas åt söder men fortsatte utanför schaktkanterna i övriga väderstreck. Norrut gick en naturlig gräns för an- läggningen vid bergväggen knappt två meter bort.

Omedelbart söder om A1 påträffades en större, oregelbunden mörkfärgning (A2) med fyllning av kolbemängd sand och mindre skärvstenar. Anläggningen hade en synlig storlek om 1,8 x 1,0 m men fortsatte utanför schaktet åt öst. Slutli- gen framkom i södra delen av schakt S1 ännu en oregelbunden mörkfärgning (A3) med sotig sandfyllning, 1,2 x 0,8 m stor. Anläggningen fortsatte utanför schaktkan- ten åt väst. De båda anläggningarna överlagrades av kulturlagret och utgör troligen skadade härdar/kokgropar eller utkastlager från dessa. Anläggningarna täcktes över med markduk innan schaktet lades igen.

I schaktet påträffades åtminstone ett tiotal avslag av flinta, flera bitar övrig flinta samt en övrig kärna. Flintan framkom huvudsakligen i övergången mellan matjord och sand/kulturlager och därmed delvis i ytan av anläggningarna.

I S2 påträffades under 0,3 m påförda massor av matjord och sprängsten ett sotigt sandlager i vilket enstaka övriga flintor iakttogs. Övriga schakt (S3-S6) var fyndtomma. Tre av dem (S4-S6) uppvisade enstaka kolbitar eller sotstrimmor i ett grått gruslager, överlagrande rödbrun sand (figur 9, bilaga 1).

De två provgroparna visade sig huvudsakligen innehålla påförd sten, vilket förklaras av den intilliggande vägen. I Pg2 påträffades tre övriga flintor.

Figur 6. Schakt, provgropar, anläggningar och den nya fornlämningsytan på fastighetens östra sida.

(10)

Figur 7. Schakt S1 och anläggningarna A1-A3. I bakgrunden syns den lodräta bergväggen i fastighetens norra hörn. Stenpackningen A1 tycks följa samma linje som berget.

Den närmaste måttstocken är 1 m, den bortre 2 m. Foto mot norr.

A1 A2

A3

Figur 8. Det mörkgrå kulturlagret i S1, omkring 20 cm tjockt. Foto mot öst.

(11)

FYNDBESKRIVNING

Fynden bestod enbart av flinta, huvudsakligen avslag och övrig slagen flinta. En övrig kärna påträffades i ytan av stenpackningen A1. Såväl vitpatinerat som opati- nerat flintmaterial förekom, det sistnämnda framför allt i S1. Inga fynd insamlades.

DATERING OCH TOLKNING

Höjden över havet på den yta där fornlämningen Torslanda 319 påträffades är endast 8-10 m, vilket innebär att en datering till stenålder är utesluten. Först under yngre bronsålder, cirka 1000 f. Kr, har denna yta varit vattenfri och då haft ett mycket strandnära läge (SGU). Den påträffade fornlämningen kan därmed dateras till tidigast yngre bronsålder, möjligen äldre järnålder. Ytan har varit begränsad på grund av det branta berget i norr och platsen skulle därmed kunna tolkas som en tillfällig aktivitetslokal för exempelvis fiske eller jakt vid havet.

De sandlager med små sot- eller kolförekomster och enstaka vitpatinerade flintor, som påträffades i flera av schakten, är troligen identiska med de sand- och gruslager innehållande kol och humuslinser, som beskrivs i rapporten från förun- dersökningen av Torslanda 147 år 2000 (Ragnesten 2007). De sandlager som un- dersöktes 2018 var dock av mycket begränsat antikvariskt intresse och föranleder därför ingen ändring av utbredningen för Torslanda 147.

Figur 9. Profil i S6. Foto mot norr.

(12)

ANTIKVARISK BEDÖMNING

Utbredningen av Torslanda 147:1 är efter förundersökningen oförändrad. Den ny- funna lämningen Torslanda 319 bedöms på grund av avståndet till Torslanda 147:1 som en separat fornlämning. Lämningen är skyddad enligt Lag om kulturmiljö (1988:950). Lagskyddet för Torslanda 147:1 kvarstår.

Om planerna på exploatering av fastigheten Hästevik 1:87 går vidare krävs en arkeologisk undersökning av Torslanda 319. Tillstånd till ingrepp i fornlämning söks hos Länsstyrelsen.

KÄLLOR

Ragnesten, Ulf 2007. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2007:46.

PM.

SGU= Sveriges geologiska undersökning. Kartgenerator, strandnivå. http://apps.

sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html. Hämtat 2018-02-07.

(13)

BILAGA 1. Schakt, provgropar, anläggningar

Anl_nr Anl_typ Form Storlek (m) Fyllning

A01 Stenpackning Oregelbunden 4 x 1,8 Stenar 0,05-0,25 m diam, många skärviga

A02 Mörkfärgning Oregelbunden 1,8 x 1,0 Kolbemängd

sand, skärvsten

A03 Härd Oregelbunden 0,8 x 1,2 Kolbemängd

sand, skärvsten

Schaktnr Lager 1 (m) Lager 2 (m) Lager 3 (m) Lager 4 (m) Fynd S1 Matjord 0-10 Påförd sand och

lera 10-20

Kulturlager 20- (40)

Avslag, övrig kärna, övrig flinta S2 Påförda lager

0-30

Sotig sand 30-50 Brun/röd sand 50- Övrig flinta

S3 Matjord 0-40 Grå sand 40-60 Brun/röd sand 60- S4 Fylle 0-60 Sotig sand 60-65 Brun/röd sand 65- S5 Matjord 0-20 Röd sand 20-25 Grå sand med

mörka linser i topp och botten 25-45

Röd sand 45-

S6 Matjord/påförda lager 0-20

Grå sotig sand 20-45

Röd sand 45-

Provgrop nr

Lager1 (m) Lager2 (m)

Pg1 Förna/matjord 0-10

Fylle/sten 10-60

Pg2 Förna/matjord 0-10

Sten 10-50

(14)

(15)