SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN FRIDHEM LÄSÅRET

(1)

Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: fou@smedjebacken.se 1

Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN FRIDHEM LÄSÅRET 2014-2015.

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

 Teknik. Vi ska öka vår egen kompetens kring detta ämne. Vi kommer att ta del av stödmaterial, bl a Skolverkets.

All personal deltog vid en föreläsning kring naturvetenskap och teknik i förskolan i januari. De flesta upplever att den egna kompetensen i ämnet har ökat. På avdelningarna har vi kommit olika långt med att använda oss av kunskapen i vardagen. Många har även tagit del av skolverkets stödmaterial och annan litteratur i ämnet.

 Matematik. Vi ska fördjupa våra egna kunskaper i ämnet. Vi ska ha material som utmanar barnen. Vi ska synliggöra arbetet kring matematik för föräldrar.

En viss fördjupning i ämnet har skett och vi har även köpt in material med tips och idéer.

Ett matematiktänk finns i barnens lekmiljö men det finns ett behov av att köpa in mer bra material, som utmanar barnen. För att synliggöra matematikmålen för föräldrarna finns bilder med läroplansmålen och kompletterande text uppsatta i korridorer och på

avdelningar. Det kan utvecklas mer på t ex utvecklingssamtalen.

 Modersmålsstöd. Vi kommer att använda oss av sagor, musik och filmer som finns tillgängliga på skolverket och UR.

Under året har det, förutom svenska, funnits åtta olika språk representerade bland barnen på Fridhem. Tolkar används vid inskolningar och föräldrakontakter. Det är en stor utmaning att kunna erbjuda modersmålsstöd på alla språk. Vid flera tillfällen har vi använt oss av de sagor som finns att titta och lyssna på via skolverket och UR. Det har t ex varit Pino sagor som vi har kunnat läsa/se både på svenska och på ett annat språk.

Det har inneburit att de svensktalande barnen också har kunnat ta del av sagan på ett annat språk. De flesta barnen har tittat med intresse och visat glädje över sagorna. Det finns exempel på att barn gått från att först varit avvisande till att börja prata och sjunga på sitt modersmål på förskolan. Vi upplever att det är svårt att hitta musik/barnvisor på olika språk. Under stor del av året har vi haft en somalisk kvinna på två av

avdelningarna vilket har varit en stor tillgång för både barn och vuxna.

HELHET/ALLSIDIGHET

Inskolningen är barnets första kontakt med förskolan. Det är därför viktigt att den sker på ett lugnt och tryggt sätt för både barn och föräldrar. Vi försöker var lyhörda och anpassa

inskolningen efter familjens behov. Småbarnsavdelningarna har haft en fast struktur i

verksamheten redan från början vilket har varit positivt under inskolningstiden. De nya barnen har fått delta ganska direkt i t ex sångsamlingen som vi konsekvent genomfört även under inskolningstiden. Inskolningsperioden handlar mycket om att skapa trygghet för det nya barnet, parallellt med att stötta förändringen i den befintliga gruppen.

(2)

På tre av avdelningarna använder man sig av identitetsdockor för att skapa trygghet och

gruppkänsla. På syskonavdelningarna arbetar man med ”ordningsman”/”fixare” som en del i att utveckla barnens självständighet och tilltro till den egna förmågan. Uppgifterna kan vara att hämta och dela ut frukt, duka till lunch, bestämma om placering runt bordet, välja saga mm.

Detta är något som barnen ser fram emot.

I vår verksamhet berör vi traditioner som finns i vår svenska kultur. Vi har inte berört andra kulturer så mycket, trots att vi har barn och föräldrar från flera olika kulturer. Vi visar intresse när vi vet att något barn har firat någon högtid. På förskolan finns en mångkulturell almanacka som visar många av de olika kulturernas högtider. Vi har ett respektfullt förhållningssätt mot familjerna från andra kulturer även om språket ibland är en svårighet i kommunikationen. Även i detta har vi haft stor hjälp av vår somaliska medarbetare. Hon fungerar även som en förebild och kan stärka barnens känsla för sin kultur och identitet.

Analys av årets resultat:

Vi har en bra modell för inskolningar även om vi ibland kan känna att inskolningstakten är för hög. Att det finns en tydlig struktur med tydliga rutiner och regler underlättar för de nya barnen.

Barnen tycker om identitetsdockorna. De lär sig snabbt att känna igen sin egen docka, men även kamraternas. Att under en dag få vara ordningsman/fixare gör att barnen växer och vi ser att det stärker deras självkänsla.

Vi behöver öka vår kunskap kring de kulturer som finns representerade på förskolan.

HÄLSA OCH RÖRELSE

Det är viktigt med en bra avvägning mellan lugna aktiviteter och rörelse. Vi försöker skapa lugna rutiner kring matsituationer, blöjbyten, av- och påklädning mm. Vid måltiderna sitter vi i olika rum för att få en lugnare situation och lägre ljudnivå. Måltiderna är ett bra tillfälle att prata om mat och hälsa tillsammans. Vi har ett eget tillagningskök där många av råvarorna är kravmärkta.

Barnen har många och rika möjligheter att utveckla sin grovmotorik under utevistelsen. Gården har en kuperad terräng med möjlighet att klättra, cykla, gunga, åka rutschkana osv. Vi försöker ha ett tillåtande klimat när det gäller hur de får röra sig, klättra osv. Även inomhus finns möjlighet till aktivitet och rörelse, då ofta i organiserad form. De äldre barnen har under året deltagit i ett projekt som anordnades av Kulturskolan. Det innebar att två ledare kom och sjöng och dansade med barnen en gång per vecka under ett antal veckor. Ett mycket uppskattat inslag.

Vi har även på egen hand använt oss av musik och rörelse. Vi köpte in ett material, ”Mini-röris”, som vi har provat tillsammans med barnen. Det blev en lyckad aktivitet.

Barnen har även möjlighet att utveckla sina finmotoriska färdigheter genom olika aktiviteter inomhus.

Vi erbjuder barnen rika tillfällen att utveckla sin motorik, koordination och kroppsuppfattning.

Vår stora förskolegård uppmuntrar till aktivitet. Vi skulle dock önska att vi kunde komma ifrån gården för att gå till exempelvis skogen eller hamnen. Det kan vara svårt som det ser ut idag. Vi skulle vilja använda oss av musik och rörelse mer kontinuerligt för att barnen ska bli vana med upplägget.

(3)

Att skapa ett lugn kring matsituationen fungerar bra när vi inte har alltför många barn. Det kan dock vara svårt att skapa en lugn och stressfri miljö om man t ex sitter som ensam vuxen vid ett bord med fem småbarn.

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

En språkutvecklande miljö är viktig och något som vi försöker få med i allt vi gör. Vi tar vara på alla tillfällen att kommunicera med barnen. Vi tänker på att använda ett nyanserat språk i

vardagen och facktermer vid t ex experiment. Att lägga nivån på språket strax över barnens är att utmana och utveckla deras ord. Sång, böcker, rim och ramsor är dagliga inslag i verksamheten.

Vi har använt oss av berättarpåsar och i synnerhet för de yngsta barnen och barnen med annat modersmål har kopplingen med konkreta föremål till sagan varit mycket bra. I detta arbete har barnen även fått möjlighet att återberätta, ifrågasätta och diskutera. De äldre barnen har även gjort egna dramatiseringar och teatrar av sagorna.

Vi har använt oss av sagofilmer på olika språk på datorn. I samband med samlingarna och vid arbetet med berättarpåsarna får barnen utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina tankar. All personal har under året deltagit i en föreläsning om ”Förhållningssätt och språkstimulerande arbetssätt i boksamtal och med läsfixare” samt en workshop om boksamtal.

Under hösten fortsatte vi arbetet med berättarpåsarna som påbörjades under förra våren. Vi ser att det är något som intresserar och stimulerar barnen. Det konkreta materialet underlättar för de barn som ännu inte tillägnat sig svenskan. Vi ser också att sångstunderna har hjälpt våra

flerspråkiga barn att våga använda det svenska språket i större omfattning. Det faktum att vi har haft en somalisk medarbetare har underlättat kring just det språket. Vi har dock flera andra språk där vi har svårt att ge barnen det stöd de behöver. Vi behöver använda tolkar i större omfattning.

LEK

Vi har hela tiden med oss att verksamheten ska utveckla barnens nyfikenhet, lust samt förmåga att leka och lära. I småbarnsgrupperna handlar det mycket om att stödja barnen i att vara i en grupp och förhålla sig till de andra barnen. Vi försöker utmana barnen i deras lekar och föra lekarna framåt. För att ge barnen chansen att verkligen fullfölja sin lek försöker vi avbryta så lite som möjligt. Leken sker både planerat, strukturerat och spontant. Vi vuxna behöver finnas till hands för att delta när det krävs men också ta ett steg tillbaka när det passar. Detta gäller även vid leken utomhus. Vi har iordningställt leklådor med lekar som passar att använda utomhus.

Vi arbetar aktivt med lekmiljön för att sprida ut barnen och skapa mer lekro och färre konflikter.

Vi arbetar även med att göra lekmiljön inbjudande och inspirerande för barnen.

(4)

Vi erbjuder barnen rika tillfällen till lek på förskolan. Ibland kan det ta tid att få en ”lekande grupp”. Det kan bl a bero på att det tillkommer nya barn i perioder under hela året. En annan orsak kan vara att en del barn har låg och sporadisk närvaro på förskolan. Gruppdynamiken förändras och det tar tid att hitta sin plats i gruppen. Struktur och planering är viktigt för att hitta längre, sammanhållna pass för lek.

SKAPANDE

I barnens skapande är allt tillåtet och barnen får låta sin fantasi få utrymme. Det är viktigt att tillvarata barnens idéer och inte ge färdiga lösningar. Det är inte det färdiga resultatet som är viktigt utan den kreativa processen. Vi erbjuder barnen rika tillfällen till skapande aktiviteter.

Sång är ett dagligt inslag, ofta tillsammans med rörelser. Vi använder oss av handdockor, sångkort, sångpåsar med föremål som illustrerar en speciell sång, rytmikinstrument mm. I synnerhet för de yngsta barnen är sångsamlingen en återkommande och trygg rutin.

Även bildskapandet får stort utrymme. De yngre barnen har provat på olika tekniker inom bildskapandet under året. De har även arbetat mycket med färger och vad som händer när man blandar färger. Att måla vid ett staffli och olika trycktekniker är andra delar som de har haft möjlighet att utveckla sin förmåga i. Även de äldre barnen har rika möjligheter att utveckla sin förmåga vad gäller bildskapandet. Vi har organiserat materialet så att det ska vara lätt tillgängligt för barnen. Det underlättar för det spontana skapandet. Vi använder oss mycket av

återvinningsmaterial och naturmaterial i barnens skapande. När vi har planerade skapande aktiviteter försöker vi dela in barnen i mindre grupper. I samband med våra experiment har de äldre barnen även fått uttrycka sina tankar och erfarenheter i bildform.

Arbetet med sagor har gett barnen goda möjligheter att dramatisera sagorna, både i organiserad och spontan form. En favoritsaga hos både de yngre och de äldre barnen är ”Sagan om de tre bockarna Bruse”. Den dramatiserar barnen gärna själva.

Som tidigare nämnts deltog våra äldsta barn i ett sång- och dansprojekt arrangerat av Kulturskolan. Det gav många nya erfarenheter.

Den skapande verksamheten ingår i princip alltid oavsett vad vi arbetar med. Vi ger barnen rika möjligheter att få prova på olika tekniker och delar av den skapande verksamheten. Flera delar, som vissa moment i bildskapandet, kräver dock att vi kan dela in barnen i mindre grupper, något som inte alltid fungerar. Vi upplever att barnen är mycket intresserade av skapande aktiviteter och ofta frågar efter det.

MATEMATIK

Vi vuxna är uppmärksamma på hur barnen leker och agerar och försöker fånga upp lärprocesser kring matematik. Vi försöker utmana deras matematiska tänkande. För att underlätta barnens inlärning använder vi vuxna korrekta matematiska begrepp. Vi erbjuder barnen rika tillfällen till att undersöka matematiken på olika sätt. Matematiken finns hela tiden i barnens vardag. Vi räknar barn, spelar spel, delar frukt och smörgåsar i halvor eller fjärdedelar osv. Några aktiviteter kan vara; stapeldiagram över barnens ålder, äppelmoskokning då barnen får vara med och mäta

(5)

och väga, tillverkning av playdooh deg då barnen får vara med och mäta och räkna ingredienser mm. Vi leker mattelekar, både spontant och organiserat. För de yngre barnen finns t ex

sorteringslekar lättåtkomliga. Det handlar bl a om färg och stor eller liten. Siffror finns hela tiden i miljön runt barnen, på väggar och på golv. De äldre barnen har visat stort intresse för att mäta saker.

Vi har satt upp bilder lätt tillgängliga i korridoren för att visa föräldrar vad vi gör inom bl a matematiken.

Vi känner fortfarande att det finns mycket att utveckla kring matematiken. Det finns ett behov hos oss vuxna att fördjupa oss i detta. Vi behöver även mer bra material i vår miljöä som utmanar barnen i sin matematiska utveckling.

Vi har väldigt lite tid till särskilda aktiviteter, så vi måste ha med allt i miljön och

rutinsituationerna. Vi behöver fortfarande bli bättre på att kommunicera matematikmålen med barnens föräldrar.

NATURVETENSKAP/TEKNIK

Vi har fått fortbildning i teknik och har även genomfört några experiment. Vi är noga med att använda facktermer och följa barnens tankar kring experimenten. Barnen får även ställa

hypoteser kring detta. Vi har även tagit del av Skolverkets handledningsmaterial i ämnet. Ute på gården har barnen möjlighet att experimentera fritt med sand, vatten, pinnar osv.

Barnen visar ofta ett stort intresse för djur och småkryp som finns i vår närhet. Vi talar om djuren, tittar på dem i lupp, tittar i böcker och sätter upp bilder på dem. Bilderna kan sedan inspirera till samtal. De äldre barnen har maskkomposter för att bl a studera kretsloppet. Vi brukar även gräva ner en planka med olika saker fastspikade på. Då kan vi studera vad naturen kan bryta ner och hur fort det går.

Vi deltar i den årliga skräpplockardagen, då vi städar vår gård och närmiljö och sorterar skräpet.

Vi har även sått frön för att kunna studera vad som händer från frö till färdig planta.

Den kompetenshöjning vi fått har gjort att vi känner oss tryggare och har fått en bättre inblick i ämnet. Den har även väckt både vårt och barnens intresse för experiment. Vi behöver dock

”komma igång” mer med detta arbete. Vi har svårt att hitta tid till förberedelser. Det går åt tid till att skapa material och till efterarbete. Vi skulle också vilja ha mer tid till att prova barnen olika hypoteser. Det bör heller inte vara för många barn i gruppen vid experimenten.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND

Vi arbetar medvetet med värdegrunden för att barnen ska bli trygga, respektera varandra och kunna/vilja hjälpa varandra. Värdegrunden och den sociala kompetensen är ett arbete som pågår hela tiden. En grundläggande del i detta arbete är att vi vuxna tänker/arbetar på vårt

förhållningssätt mot barn, föräldrar och varandra. På så sätt fungerar vi som goda förebilder för barnen. Vi skapar en tydlig struktur med rutiner och regler för att få en trygg barngrupp.

Våra grupper består av barn med flera olika språk och nationaliteter. Vi arbetar mycket med att alla ska känna sig välkomna, trygga och accepterade. För att uppmärksamma detta talar vi

(6)

mycket med barnen om andra länder, vi lär oss ord på barnens olika språk, sätter upp världskarta och flaggor från de aktuella länder som vi har representerade på förskolan

Vi hjälper barnen att lösa konflikter som uppstår och talar med barnen om vi ser lekar med oacceptabelt innehåll, t ex sparkar. Vi vuxna finns till hands för att bemöta och bekräfta barnen i den dagliga leken.

Samtal kring värdegrunden fungerar bäst i mindre grupper. Vi försöker också att dela upp barnen när vi har möjlighet. I en mindre grupp är det lättare att våga tala och att bli lyssnad till.

Överhuvudtaget så ser vi att barnen ”tar för sig mer” i en mindre grupp. Konflikter försvinner nästan helt. Svaren i föräldraenkäten visar att föräldrarna upplever att barnen är trygga på förskolan och att ingen utsätts för kränkande behandling.

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan.

Fråga: Frågeställning: Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra

Stämmer ganska dåligt

Stämmer inte alls 1 Mitt barn känner sig tryggt i

förskolan.

25 11 2 Förskolan erbjuder en god

pedagogisk verksamhet där

omsorg, fostran och lärande bildar en enhet.

24 10 1

3 Jag upplever att

föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära.

24 7 3

4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska

värderingar.

21 9 3

5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola

25 11

6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk

27 2

(7)

Analys av årets resultat:

Svarsfrekvensen på årets enkät var ca 64 %. Det är en stor ökning mot förra året och naturligtvis mycket glädjande. Föräldrarna som svarat på enkäten uppger att deras barn är trygga på

förskolan. Tryggheten är ju grundläggande för barnen och något som vi jobbar mycket med. De är även på det hela taget nöjda med förskolan. Något som också är positivt är att fler och fler föräldrar känner till förskolans likabehandlingsplan. Den finns på uppsatt på alla avdelningar och även på hemsidan. Vi försöker även att lyfta den på höstens föräldramöte. En viktig del i detta är att föräldrarna inte upplevt att någon utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En annan del som är glädjande är att en stor del av föräldrarna har tagit del av den pedagogiska dokumentation som finns på förskolan. Delar som vi behöver arbeta vidare med är att någon förälder inte känner sig väl bemött på förskolan. Vi vill självfallet att alla ska känna sig väl bemötta, så det är något vi kan utveckla. Även frågorna gällande att erbjuda en god

pedagogisk verksamhet, möjlighet att stimulera till lärande och att utveckla demokratiska värderingar har några tveksamma svar. Där behöver vi fundera över om det bottnar i att

föräldrarna inte är nöjda eller om man upplever att man har för lite insyn i det arbetet. Även detta är något som vi kommer att arbeta vidare med.

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön.

1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats?

2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?

3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb?

4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?

5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?

6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?

7

Inflytande / påverkansmöjlighet:

Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter utformas?

8

Ledarskap:

Får du det stöd du behöver av din chef?

9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder)

7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan.

19 11 2 3

8 Jag känner mig väl bemött av personalen på förskolan

30 3 3

9 Jag har tagit del av exempel på förskolans pedagogiska dokument

20 7 4 4

(8)

Svarsfrekvensen var även i år 57 % på vårens psykosociala arbetsmiljöenkät. Personalen uppger att de trivs på sin arbetsplats. De upplever också att de kan ge varandra konstruktiv och negativ feed back på arbetsplatsen och de känner att de får det stöd de behöver av chefen.. Högst betyg får frågan om kompetens. Där uppger samtliga att det stämmer bra eller mycket bra att de har den rätta kompetensen så att de kan göra ett bra jobb. Detta är självklart mycket positivt. Även i år är frågan om arbetsbelastningen den del som får lägst omdömen. Det är svårt att hinna med det som man gärna vill och det väcker frustration. Att se, bekräfta och lyssna till varje enskilt barn är självfallet svårare ju fler barn det är i grupperna. Sammantaget tycker de som svarat att läget är oförändrat mot tidigare.

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2015/2016:

 Teknik. Förra årets utbildning gav mersmak och vi vill fortsätta att lära oss mer om detta ämne tillsammans med barnen.

 Matematik. Vi fortsätter det påbörjade arbetet med att presentera material som utmanar barnen. Även det påbörjade arbetet med att synliggöra arbetet med matematik för föräldrar fortsätter.

 Modersmålsstöd/språkligt stöd. Vi behöver utveckla bra former för att arbeta med språket, både för svensktalande barn och för flerspråkiga barn.

(9)

Ort: Smedjebacken Datum: 2015-08-19 Underskrift av ansvarig förskolechef:

Namnförtydligande: Katarina Sörhuus Dunered