Kursplanen gäller från Datum för fastställande Beslutande organ
Medverkande institutioner Kursansvarig institution Betygsskala
Nivå
Huvudområde Utbildningsform Hp
Kursens benämning Kurskod
Kursplan för
Barnpsykiatrins ABC - fördjupningskurs i barn- och ungdomspsykiatri, 7.5 hp
Clinical Child and Adolescent Psychiatry - Advanced Course, 7.5 credits Denna kursplan gäller från och med vårterminen 2012.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
VT12 , VT17
2LK080
Barnpsykiatrins ABC - fördjupningskurs i barn- och ungdomspsykiatri
7.5 hp
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning Medicin
AV - Avancerad nivå
Underkänd (U) eller godkänd (G)
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Institutionen för medicin, Solna
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset
Programnämnd 2 2011-11-07 Vårterminen 2012
Särskild behörighet
Alla högskolepoäng från termin 1-6 och termin 8.
Mål
Kursens övergripande mål är att studenten ska ha fördjupat sin förståelse av psykisk ohälsa utifrån ett utvecklingsperspektiv från fosterstadiet över barn- och ungdomsåren fram till vuxen ålder med särskild hänsyn till hur psykopatologiska symptom ter sig under utvecklingen och hur de skiljer sig från
motsvarande symptom hos vuxna. Utifrån kursens innehåll bör studenten att ha fått en bred orientering i den kliniska barn- och ungdomspsykiatrin med inriktning på fördjupade kunskaper för att identifiera,
tolka och känna till handläggningen av psykisk ohälsa under barn- och ungdomsåren.
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin*
Medicinsk kunskap och förståelse Studenten ska
Systemet människan, i balans
• kunna förklara den normala psykologiska utvecklingen hos barn och ungdomar (S3).
Systemet människan, i obalans
• kunna identifiera avvikelser från den psykologiska utvecklingen hos barn och ungdomar (S3).
• kunna avgöra på vilken vårdnivå ett visst tillstånd ska handläggas samt kunna förstå sitt eget ansvar och sina egna skyldigheter i relation till detta (S3).
Människan i samspel
• ha kunskap om både relevanta svenska lagar t ex sociallagstiftningen och om FN:s barnkonvention (S3).
• kunna analysera och jämföra olika etiska problemställningar med relevans för medicinskt handlande relaterat till barns och ungdomars psykiska hälsa (S3).
• kunna värdera behandlingsmetoder inom psykiatrin utifrån ett evidensbaserat perspektiv(S3).
Färdigheter
Studenten ska kunna
Systemet människan, i direkt kontakt
• ta anamnes av barn, ungdomar, föräldrar, och andra personer i barnets nätverk tex förskolepersonal, lärare (M4).
• vara förtrogen med olika instrument (frågeformulär, skattningsskalor) inom barn- och ungdomspspykiatrin (M4)
• bedöma barns och ungdomars utveckling utföra och bedöma barns och ungdomars psykiska status (M4)
•identifiera vanliga psykiatriska sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar samt särskilt kunna identifiera allvarliga tillstånd som depression/suicidrisk och ätstörningar (M4).
Systemet människan, i indirekt kontakt
• vara förtrogen med lokala vårdprogram såväl som med aktuella
forskningsresultat och ska också kunna applicera dessa data på kliniska frågeställningar (S3).
• kunna integrera ett humanistiskt och naturvetenskapligt synsätt vid handläggning av barns, ungdomars psykiska ohälsa (M3).
Människan i samspel Studenten ska kunna
• söka och värdera vetenskaplig information från databaser för att tillämpa evidensbaserad medicin (M3)
• identifiera metodologiska svagheter och tolkningar vetenskapliga rapporter med särskild inriktning på interventionsstudier inom barn- och ungdomspsykiatrin (S2).
Förhållningssätt Studenten ska Kunskap och attityd
• förstå hur egna värderingar och egna attityder kan påverka bemötande och omhändertagande av patienter och deras familjer (S3).
• förstå hur människosynen kan påverka kontakten med barnet /familjen pga genus och kulturskillnader såväl som religion (S2).
• förstå hur intresse- och lojalitetskonflikter kan påverka prioriteringar (S2).
Beteende och värderingsförmåga
• tillämpa ett etiskt förhållningssätt i klinisk praxis som rör psykologiska/psykiatriska problem hos barn och ungdomar (M4).
Innehåll
Undervisningen kommer att belysa avvikelser från den normala utvecklingen och fokusera på psykisk ohälsa som kan drabba barn och ungdomar. Dessa mål relaterar till de övergripande lärandemålen för hela läkarprogrammet.
Ämnet barn- och ungdomspsykiatri omfattar störningar och avvikelser i barns normala utveckling. Här ingår mentala handikapp, t ex autistiska tillstånd hos barn, inlärningssvårigheter och specifika
skolhandikapp som dyslexi, beteenderubbningar, missbruk och andra sociala anpassningssvårigheter.
Vidare ingår ångeststörningar inkluderande social fobi och tvångssyndrom samt ätstörningar.
Barnmisshandel, sexuella övergrepp mot barn, barns reaktioner på känslomässig stress,
familjeförhållanden och kroppslig sjukdom samt självmordsförsök, depressioner och psykiska tillstånd som visar sig under tonåren, ingår också.
En basplacering med praktisk tjänstgöring på en avdelning alternativt öppenvårdsmottagning inom barnpsykiatrin i Stockholm (BUP) kombineras med föreläsningar och seminarier med utgångspunkt från fallbeskrivningar samt kortare placeringar på specialmottagningar inom och utanför BUP (tex enhet för ätstörning, psykosenhet, akutmottagning, SIS-institution, beroendevård).
Integrerande uppgifter
Kursens kliniska kärna utgår särskilt från funktionssystemen ”Utveckling och Åldrande”, ”Mentalt” ,
”Sinnen och nervsystemet”, ”Reproduktion” och med dess integrerande uppgifter.
Utveckling, åldrande: Prematuritet, missbildningar, avvikande tillväxt/pubertet, avvikande psykomotorisk utveckling
Mentalt: Aggressivitet/irritabilitet, beroende/missbruk, depressivitet, hallucinationer/vanföreställninger, inlärningssvårigheter/minnessvårigheter, skada sig själv/självmordsrisk, stress/krisreaktion,
sömstörning, trötthet, Ångest/oro.
Sinnen och nervsystem: Huvudvärk, krampanfall, konversionssymptom Reproduktion: Infertilitet/sexuell dysfunktion, Menstruationsrubbning, Onormal vaginal blödning (som kan ses vid sexuella övergrepp)
Följande uppgifter med konsekvenser för det växande barnet kommer att behandlas under kursen:
• Förlossningsskador, handikapp, intellektuell utveckling och inlärningssvårigheter
• Relationen mellan kroppslig och mental tillväxt/utveckling
• Huvudvärk, yrsel och krampanfall
• Aptitlöshet/illamående
• Viktökning/övervikt
Följande uppgifter/moment med konsekvenser för det växande barnets och dess familj, avseende samarbetet ”inom och utom” vården kommer att behandlas under kursen:
1. Psykiskt sjuka föräldrar och deras barn, integrerar kunskaper från vuxenpsykiatri/beroende vård och barn- och ungdomspsykiatri.
2. Det svårt sjuka och döende/dödfödda barnet, integrerar kunskaper från pediatrik, vårdvetenskap och barn- och ungdomspsykiatri.
3. Skolan som elevernas arbetsmiljö och relationen till deras psykiska hälsa och funktion, integrerar kunskaper från pedagogik och barn- och ungdomspsykiatri
4. Samarbete med socialtjänsten om ”Barn som far illa”, integrerar kunskaper från socialt behandlingsarbete och barn- och ungdomspsykiatri
Som framgår ovan avser kursen att belysa ämnets ställning i gränsområdet mellan de medicinska vetenskaperna och beteendevetenskaperna med särskilda krav på ett helhetstänkande. Undervisningen bygger på integrering av kunskaper från följande medicinska discipliner: klinisk genetik, obstetrik, pediatrik, psykiatri och socialmedicin, som också integreras med följande kunskaper från
beteendevetenskaperna: psykologi, pedagogik och socialt behandlingsarbete. I det kliniska arbetet
tillämpas detta praktiskt inom ramen för barnpsykiatriska teamet.
Kursens arbetsform bygger på klinisk tjänstgöring, med patientbaserad handledning och med individuell återkoppling utifrån en basplacering. Integrerande patientseminarier, föreläsningar och
gruppundervisningar, med redovisning, återkommer fortlöpande under kursen. Just nu sker förändringar inom flera landstings organisationer för utbud av vård. Primärvården kommer att bli förstalinjen för att bedöma barn- och ungdomspsykiatriska frågeställningar, varför primärvårdsplaceringar kan komma att ingå.
Kursen belyser särskilt de könsskillnader och genusperspektiv som avser utvecklingsåren: Pojkar och flickor utvecklas med olika förlopp. Förenklat kan sägas att flickor ur psykosocial synpunkt ”ligger 2 år före” jämnåriga pojkar fram till pubertetsgenomgången varefter ”pojkar kommer ikapp”. Kulturella aspekter liksom funktionshinder ingår som naturliga moment i det barn- och ungdomspsykiatriska kunskapsområdet.
Undervisningen knyter an dels till de longitudinella och prospektiva internationella och svenska forskningsprojekt som beskriver utvecklingsförloppen fram till 20 års ålder dels till de svenska projekt om prognos och utfall som finns om svenska barn- och ungdomspsykiatriska patienter, och som täcker perioden 1928-2007. Att kritiskt värdera en vetenskaplig artikel om ett kliniskt projekt med
behandlingsutvärdering ingår.
Arbetsformer
Undervisningen, med tonvikt på medicinsk kunskap och förståelse, utgår i ungefär samma omfattning från den barn- och ungdomspsykiatriska specialiteten som från de integrerande uppgifterna.
Lärandemålen uppnås genom, bland annat, föreläsningar, seminarier, uppgiftsbaserad gruppundervisning med redovisning, patientdemonstrationer.
Undervisning, med inriktning på färdigheter, sker dels genom träning i kliniska miljöer, dels genom patientnära, systematisk, studentcentrerad undervisning, där patienter med problem relaterade till de integrerande uppgifterna diskuteras. Med hjälp av patientbaserad handledning ges individuell återkoppling.
Professionell utveckling ingår som en integrerad del i den kliniska undervisningen.
Examination
Obligatoriska moment: Samtliga patientdemonstrationer, undersökningar, behandlingstekniker och uppgiftsbaserade gruppövningar har obligatorisk närvaro.
Examination: För godkänd kurs krävs:
• Godkända verksamhetsförlagda utbildningsmoment.
• Avslutande tentamen som innehåller praktiskt prov i kliniska färdigheter för hela kursen och kunskapskontroll
• Redovisning av den egna lärandeportföljen, i vilken deltagande i integrerande seminarier
• Handledarbedömd förmåga till samtals- och undersökningsmetodik samt självskattning
• En skriftlig reflektion som ska ha dokumenterats Begränsningar av antalet prov- eller praktiktillfällen
Antalet examinations- och praktiktillfällen följer Karolinska Institutets lokala riktlinjer, vilket innebär att antalet examinationstillfällen är begränsade till 6, medan verksamhetsförlagda moment som regel endast kan repeteras en gång.
Övergångsbestämmelser
För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.
Övriga föreskrifter
Kursen ansluter till och fördjupar core-nära kunskaper inom läkarprogrammet.
Examination
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat.
I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs.
Behörighet
Student som underkänts på verksamhetsförlagda utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen ha fullföljts.
Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången
fördjupningskurs, vars innehåll helt eller i väsentliga delar överensstämmer med innehållet i kursen.
*
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin:
S1) enkel (ex. känna till, identifiera),
S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva), S3) relaterad (ex. analysera, relatera), och S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera).
Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid:
M1) veta,
M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och
M4) kunna utföra yrkesmässigt.
Litteratur och övriga läromedel
Diagnostic and statistical manual of mental disorders : DSM-IV-TR
4. ed. /b text revision : Washington, DC : American Psychiatric Association, Association,c 2000 - xxxvii, 943 s.
ISBN:0-89042-024-6 (inb.) LIBRIS-ID:8323087 Sök i biblioteket
Dulcan, Mina K.; Martini, D. Richard; Lake, MaryBeth Concise guide to child and adolescent psychiatry
3. ed. : Washington, DC : American Psychiatric Pub., Pub.,c cop. 2003 - xxiii, 382 p.
ISBN:1-58562-074-2 LIBRIS-ID:9860230
Sid 39-134 (barn- och ungdomspsykiatriska diagnoser) Sök i biblioteket
