Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012

Bakgrund

• GYTS-studien utreder 13–15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter kring rökning och exponering för tobaksrök.

•

Startades år 1998 på initiativ av

•

Är en del av uppföljningssystemet Global Tobacco Surveillance (GTSS):

• Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

• Global School Personnel Survey (GSPS)

• Global Health Professions Student Survey (GHPSS)

• Global Adult Tobacco Survey (GATS).

• GYTS: Grundformuläret består av 54 frågor och kan anpassas efter landets förhållanden. Huvudindikatorerna är jämförbara.

Den första GYTS-enkäten genomfördes år 1999. Kartan visar de 160 länder som hade genomfört enkäten före år 2007. År 2013 hade enkäten genomförts av 177 länder, varav 33 länder ingick i WHO:s europeiska verksamhetsområde.

Hur valdes skolorna ut till studien?

Slumpmässigt urval i två steg:

1. Val av skolor

– Statistikcentralens lista över

grundskolor med årskurs 7–9 och med mer än 40 elever; det senaste tillgängliga uppgiften om

elevantalet (år 2011)

– Urvalet från fyra storområden (Statistikcentralens och Eurostats indelning)

– Sammanlagt 100 skolor (25 per storområde), varav 98 lämpliga för studien (en skola hade lagts ner och en skola slagits samman med en annan skola i urvalet)

2. Val av klasser

– Klasserna valdes ut med hjälp av

1 Helsingfors–Nyland 2 Södra Finland 3 Västra Finland 4 Norra och Östra

Finland (5 Åland)

Insamling av materialet

• Studien behandlades i THL:s forskningsetiska arbetsgrupp och forskningstillstånd söktes hos de lokala undervisningsväsendena

• Skolans rektor fattade det slutliga beslutet om skolan deltar i studien eller inte

• Eleverna behövde vårdnadshavarens tillstånd för att besvara enkäten

– Tre kommuner krävde ett aktivt samtycke från vårdnadshavarna: ett

undertecknat tillstånd för att eleven får delta i enkäten måste lämnas in till skolan

– De övriga kommunerna accepterade ett passivt samtycke: vårdnadshavarna blev informerade om studien, men de behövde lämna in blanketten till skolan endast om de ville förbjuda att barnet deltar i enkäten

• Enkäten besvarades helt anonymt

– Endast storområdet, skolan och årskursen kan identifieras i efterhand

Materialet samlades in i oktober–december 2012 (några svar i början av januari på grund av ändringar i schemat)

•

Två sätt att besvara enkäten under övervakning av en lärare eller någon annan ansvarig person som utsetts av skolan:

– Webropol-blankett som öppnas med ett personligt användarnamn och lösenord och fylls i i ett IT-klassrum

– Frågeformulär och svarsblankett som fylls i i ett vanligt klassrum

• Enkäten besvarades av sammanlagt 5 031 elever,

svarsprocent:

– Skolor: 68 % (67 av de 98 skolor som ingick i urvalet deltog)

– Klasser: 99,7 % (319 av de 320 klasser som ingick i urvalet deltog) – Elever: 86 % (5,031 av de 5,837 elever som ingick i urvalet besvarade

enkäten)

• Totalt 59 procent av det elevantal som man försökte uppnå deltog i studien

•

Information om enkätdeltagarna:

– Könsfördelning:

• 51 % pojkar

• 49 % flickor

– Klassfördelning:

• 32,3 % elever i årskurs 7

• 33,5 % elever i årskurs 8

• 34,3 % elever i årskurs 9

– Modersmål:

• finska 88,4 %

• svenska 6,5 %

• något annat 5,1 %

Resultat

Majoriteten av de ickerökande eleverna i

årskurs 7–9 är inte intresserade av att börja röka

•

Index med två frågor:

– Om någon av dina bästa vänner erbjöd dig någon tobaksprodukt, skulle du använda den?

– Tror du att du kommer att

använda någon tobaksprodukt under de kommande 12

månaderna?

•

Andelen elever som löper risk att börja röka ökar emellertid i årskurs 7–9

•

Flickor är något mer intresserade än pojkar

16 14 18 14 17 21

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

%

Benägna att börja röka

Det blir vanligare att pröva tobak i årskurs 7–9.

Förutom cigaretter prövar elever också andra former av tobak.

41 73 45 75 36 71 26 58 40 74 56 86

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Totalt Pojkar Flickor Åk 7 Åk 8 Åk 9

%

Har någonsin rökt cigaretter

Har någonsin använt någon tobaksvara (cigaretter, snus, vattenpipa)

Det blir vanligare att röka cigaretter i årskurs 7–9

18 19 17 10 17 27

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Totalt Pojkar Flickor Åk 7 Åk 8 Åk 9

%

Röker cigaretter dagligen eller sporadiskt

Också andra sätt att röka blir vanligare

• Totalt 8 procent av eleverna i årskurs 7–9 använder någon annan tobaksvara än

cigaretter (dagligen eller sporadiskt)

• Det är framför allt pojkar som använder andra former av tobak

• För första gången ställdes frågor om vattenpipa,

elektroniska cigaretter och snus.

– Obs! Enligt lagen är

elektroniska cigaretter inte

12 14 9

5 10 19

3 4 2 2 2 4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

%

Har någonsin prövat vattenpipa

Röker vattenpipa dagligen eller sporadiskt

18 27 7 9 17 26

7 13

2 4 7 11

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

%

Har någonsin prövat snus

Använder snus dagligen eller sporadiskt

15 5 19 7 11 4 8 3 13 5 24 8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

%

Har någonsin prövat elektroniska cigaretter Använder elektroniska cigaretter dagligen eller sporadiskt

Elever skaffar tobak genom sociala kontakter

6 44 2 3 46

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Köpte dem i en butik/kiosk/servicestation

Gav någon annan pengar för att köpa

cigarretter åt mig

Från en utlandsresa Föräldrar köper mig cigarretter

Fick dem på något annat sätt

%

Under de senaste 30 dagarna, hur skaffade du cigarretter senast?

Kontroll av åldersgränserna ska förbättras

•

Flickorna i årskurs 7–9

lyckas köpa tobak oftare än pojkarna

•

De som lyckades bäst med att köpa tobak var elever i årskurs 7

•

Elever i årskurs 7–9 köper själva bara en mycket liten del av den tobak som de får tag i

56 53 63 67 56 53

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

%

Elever som röker och som under de föregående 30 dagarna lyckats köpa cigaretter trots att de är minderåriga

Intresse för att sluta röka finns redan i årskurs 7–9

54 66 52 68 57 65 52 64 52 69 57 66

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Totalt Pojkar Flickor Åk 7 Åk 8 Åk 9

%

Elever som röker och som vill sluta röka

Elever som röker och som under de föregående 12 månaderna försökt sluta röka

Unga har tilltro till viljestyrkan, även om många redan visar tecken på beroende

*

80 78 81 77 78 77 67 76 81 76 83 79

0 20 40 60 80 100

Totalt Pojkar Flickor Åk 7 Åk 8 Åk 9

%

Elever som röker och som visar tecken på beroende*

Elever som röker och som tycker att de skulle kunna sluta röka om de ville

Majoriteten har fått undervisning om tobakens skadliga verkningar

78 79 77 77 81 75

0 20 40 60 80 100

%

Andelen elever som under de föregående 12 månaderna fått undervisning i skolan om tobakens skadliga verkningar

Unga omges dagligen av folk som röker nära dem – många tycker att det känns obehagligt

64 58 69 54 66 71

0 20 40 60 80 100

%

De unga, som säger att man har rökt i deras närhet varje dag på offentliga platser utomhus (t.ex. i en park eller på trottoaren) under de senaste 7 dagarna

9 41 23 6

2 19

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Kan inte säga

Mycket trevligt

Relativt trevligt

Relativt otrevligt

Mycket otrevligt

Ingen röker nära mig

Totalt 64 procent av eleverna tycker

att det känns obehagligt

Elever önskar att de som arbetar med unga inte röker på arbetstid

7 7 19 55 13

0 % 20 % 40 % 60 % 80 %100 % Borde vuxna som arbetar

med barn (t.ex. lärare och ungdomsarbetare) låta bli att röka under arbetstid?

Säkert inte Troligen inte Troligen

Säkert

Kan inte säga 74 % håller

med

Enligt unga skulle prishöjningen bäst förhindra att man börjar röka

10 8 12

21 12

27

34 40

29

14 26

18

21 14 16

0 % 20 % 40 % 60 % 80 %100 %

…det fanns bilder på de hälsoskador som tobak orsakar

på cigarrettaskarna?

…priset på tobaksprodukter höjdes betydligt?

…förbuden mot rökning i skolorna övervakades mycket

strängt?

Skulle det enligt din åsikt bli ovanligare att man börjar röka om…

Säkert inte Troligen inte Troligen Säkert

Kan inte säga

66 % säger ja!

48 % säger ja!

47 % säger ja!

Slutsatser

•

Årskurserna 7–9 är en kritisk tid för att pröva tobak

– En stor del av de ickerökande eleverna i årskurs 7–9 är inte

intresserade av att börja röka: det gäller att stärka det positiva!

– Det är i årskurs 7–9 som risken att börja röka ökar och det blir vanligare att pröva tobak: föräldrarna ska få information och vara vaksamma, föräldrarna och skolan ska snabbt ingripa mot elevers rökning och elever ska redan få information om ämnet i årskurs 5–6 på ett sätt som är lämpligt för åldern – Det är också i årskurs 7–9 som det blir vanligare att pröva snus,

elektroniska cigaretter och vattenpipa förutom cigaretter: detta ska beaktas i ordningsreglerna och inom skolhälsovården, föräldrarna ska få information och vara vaksamma och elever ska få information på ett sätt som är lämpligt för åldern

 Om man lyckas med att elever i årskurs 7–9 prövar tobak i

mindre utsträckning minskar sannolikheten för att de börjar röka!

•

Elever i årskurs 7–9 får tag i tobak genom sociala kontakter

som går och köper cigaretterna: det gäller att lyssna på vad unga pratar om tobak och om att skaffa tobak, ingripa i

förmedling av tobak, öka kunskap om lagstiftningen – det är olagligt att förmedla tobak till minderåriga

– Det är ovanligt att elever köper tobak på försäljningsställen, men när de försöker det, lyckas de också ofta: det gäller att satsa på egenkontroll inom detaljhandeln, stärka det lokala

samarbetet, till exempel i kommunens arbetsgrupp för alkoholfrågor (verksamhetsmodellen Lokal alkoholpolitik (Pakka))

 Genom att aktivt ingripa i förmedling av tobak är det möjligt att påverka tillgången till tobak och göra det svårare för minderåriga att pröva tobak och börja röka regelbundet!

•

Att sluta röka är aktuellt redan för elever i årskurs 7–9

– Mer än hälften av alla de unga som röker vill sluta röka, och två av tre har försökt sluta under det föregående året: frågan om att sluta röka ska aktivt tas upp inom skolhälsovården och

temat ska behandlas i tillämpliga delar i undervisningen och i olika evenemang som handlar om välbefinnande

– Majoriteten av alla de unga som röker är övertygade om att de kan sluta röka genast när de vill, men många visar redan tecken på beroende: det gäller att utreda inom skolhälsovården

vilket slags stöd eleven behöver och fundera tillsammans med unga över lämpliga incitament och stödåtgärder för att sluta röka

 Ju tidigare eleven slutar röka, desto lättare är det och desto bättre är det för hälsan!

•

Unga önskar att rökare tar hänsyn till andra

– Majoriteten av eleverna i årskurs 7–9 tycker att det känns obehagligt att exponeras för tobaksrök, men största delen

befinner sig dagligen i situationer där någon röker utomhus nära dem: det gäller att uppmuntra unga att säga ifrån om någon kompis röker i närheten – den som röker ska flytta på sig så att tobaksröken inte når unga

– Tre av fyra unga tycker att de som arbetar med unga inte ska röka på arbetstid: ungas åsikter ska respekteras – man ska följa lagstadgade rökförbud och inte röka framför unga eller lukta tobak när man arbetar med unga

 På så sätt säkerställs barnets rätt till en trygg och hälsosam uppväxt- och utvecklingsmiljö!

Elever i årskurs 7–9 är övertygade om att det finns många olika åtgärder för att förhindra att man börjar röka

– Två av tre tycker att en betydande prishöjning på tobak är ett effektivt sätt att förhindra att man börjar röka: det gäller att fortsätta att höja tobaksskatten regelbundet

– Nästan hälften tycker att varningsbilder på cigarettpaket är ett effektivt sätt att förhindra att man börjar röka: EU:s

varningsbilder ska införas på cigarettpaketen

– Nästan hälften tycker att kontroll av skolors rökförbud är ett effektivt sätt att förhindra att man börjar röka: det gäller att

säkerställa att rökförbudet kontrolleras konsekvent i skolan, fastställa enhetliga förfaringssätt för hantering av

överträdelser, registrera gemensam praxis och informera föräldrarna om den

 Det bästa resultatet uppnås med en kombination av flera olika åtgärder och med hjälp av aktiva aktörer!

Tack!

•

Det forskningsmaterial som

publiceras ska finnas på webbsidan www.thl.fi/gyts

– Resultatsammanställningar – Forskningsrapport

– Övriga eventuella

forskningspublikationer

•

Frågor besvaras av GYTS-

samordnaren: hanna.ollila(at)thl.fi