17. ORDENSBACKEN Västerbotten 3, Västerbotten 4, Östergötland 4, Östergötland 5

(1)

BYGGNADSINVENTERING

CENTRUM / TORSVIK - LIDINGÖ STAD SIDA 71

WWW.AIX.SE BYGGNADSINVENTERING CENTRUM / TORSVIK WWW.AIX.SE

17. ORDENSBACKEN

Västerbotten 3, Västerbotten 4, Östergötland 4, Östergötland 5

HISTORIK

Den stadsplan som ligger till grund för området tillhör Kungl. Maj:ts beslut 1945-06-29 och är samma plan som för det område som i denna inventering kallas Herseruds flerbostadshus.

Det var arkitekterna Bengt Gate och Göran Sidenbladh som upprättade stadsplanen efter rådande stilideal. Byggnaderna är punkthus som ansågs vara ekonomiska då endast ett trapphus krävdes samtidigt som de gav lägenheterna ljus från två håll. Byggnaderna uppfördes direkt efter att stadsplanen antagits och för varje fastighet bildades en fastighetsförening. För tre av husen anlitades arkitekten Harald Andrén medan arkitekt Archibald Frid anlitades för Östergötland 5.

NULÄGESBESKRIVNING

De fyra punkthusen i kvarteren Västerbotten och Östergötland ligger på höjden bakom Torsviks centrum. Marken är lätt kuperad med gräsytor och berg i dagen samt stora uppvuxna träd runt husen.

Gatan som löper genom anläggningen slutar med en vändplan.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Husen är välbevarade exempel på 1940-tals- punkthus i parkmiljö. Marken karaktäriseras av gräsytor och berg i dagen samt stora uppvuxna träd runt husen. Bebyggelsen står på varsin sida av Ordensbacken och vändplanen. De två byggnaderna i kvarteret Västerbotten står i öppet park- landskap medan de två i kvarteret Östergötland numera omges av häckar. Husen är putsade och har flacka tak, vilket bidrar till områdets sam- manhållna karaktär, trots att alla fyra byggnaderna skiljer sig åt i detaljerna.

(2)

ÖSTERGÖTLAND 4

ÖSTERGÖTLAND 5

Kulturhistorisk klassificering: Gul Kulturhistorisk klassificering:

Byggår: 1945

Arkitekt: Archibald Frid

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Flerbostadshus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Den indragna tegelklädda entrénischen

• Det fernissade entrépartiet av ek

• Entrésteget av bearbetad granit Kulturhistorisk klassificering: Gul Byggår:1946

Byggherre: Fastighetsföreningen Östergötland 4 u.p.a.

Arkitekt: Harald Andrén

• Det fernissade entrépartiet av ek

• Entrésteget av marmor

• Materialdimensioner på ursprungliga detaljer

VÄSTERBOTTEN 4

Kulturhistorisk klassificering: Gul Byggår: 1945

• De trekantiga burspråken

• Det ljusa trapphuset

• Tegelklädd entrénisch

• Entrédörren i original av fernissad ek Entrétrappan av bearbetad granit

VÄSTERBOTTEN 3

• Flackt valmat sadeltak täckt med grön plåt

• Djupt indragen tegelklädd entrénisch

• Det genomsiktliga entrépartiet av fernissad ek

• Entrésteget av bearbetad granit

(3)

VÄSTERBOTTEN 17

Kulturhistorisk klassificering: Grön Byggår: 1974

Byggherre: Sovjetunionens ambassad Arkitekt: Fischerström Arkitekter AB

Ursprunglig funktion: Sovjetunionens handels representation i Sverige

Nuvarande funktion: Rysslands handels representation i Sverige

Byggnadens karaktäristiska drag:

• Platt tak

• Röd tegelfasad

• Slätputsade vertikala fönsterband

• Tak över huvudentré med ljusnedsläpp

18. RYSSLANDS HANDELSREPRESENTATION

Västerbotten 17

HISTORIK

Kvarteret Västerbotten 17 tillkom i samband med att fastigheterna 2 och 16 slogs samman till en fastighet för att uppföra ett kontors- och bostadshus i tre våningar. För att klara den sluttande terrängen placerades den östra byggnadsvolymen en våning över dess västra del. Stadsplanen fastställdes av länsstyrelsen 27 februari 1973.

Redan året efter uppfördes en byggnad med platt tak och rött fasadtegel för Sovjetunionens handels representation i Sverige.

NULÄGESBESKRIVNING

Den sluttande tomten är kringgärdad av ett gråmålat järnstaket. På tomten finns gräsmat- tor och planteringar samt hårdgjorda ytor med parkeringsplatser.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Tidstypisk byggnad med arkitektoniska kvalitéer och anlagd trädgård i stil med byggnaden.

(4)

(5)

19. TORSVIKS CENTRUM MED KOPPARHUSEN

Östergötland 9, Östergötland 10, Västerbotten 18, Västerbotten 19

HISTORIK

På Stockholmsvägens södra sida ligger Torsviks centrum. Den äldsta byggnaden är Östergötland 10 som byggdes 1936 av köpmannen Gustaf Gustafsson efter ritningar av Einar Rudskog.

Byggnaden uppfördes innan Rudskog blev Lidingös stadsarkitekt 1940. Byggnaden var inredd med en lägenhet i övervåningen och butiker mot Stockholmsvägen. Även kvarteret Östergötland 9 har butiker mot gatan men byggnaden är ett flerbostadshus. Arkitekt för byggnaden, som uppfördes 1948-1949, var Björn Hedvall. De tre landmärkena för Torsviks centrum är de så kallade Kopparhusen. Det norra av de tre niovåningshusen i kvarteret Västerbotten 19 är äldst och tillhör en stadsplan från 1955. De två södra på Västerbotten 18 tillkom efter en stadsplan fastställd av Kungl.

Maj:t 9 april 1965. Arkitekterna Gunnar Jacobsson och Olof Strömberg anlitades för uppdraget och teknikkonsultföretaget Jacobson & Widmark hade sitt huvudkontor i ett av husen. Från början var kopparhusen renodlade kontorsbyggnader och mot bakomliggande kulle byggdes ett lamellhus. De två översta våningarna i lamellhuset avsågs för bostadsändamål och de vände sig som radhus mot öster medan kontor och garage ordnades i byggnadens nedre del. Avsikten med lamellhuset var att ur stadsbyggnadssynpunkt utgöra en bakgrund till de höga kontorshusen, samtidigt som de skärmade av för bostadshusen i öster. De två södra niovåningsbyggnaderna i kvarteret Västerbotten 18 har under 2000-talet byggts om till bostadsrätter.

De ursprungliga kopparfasaderna har försetts med inglasade balkonger.

NULÄGESBESKRIVNING

Det finns en tydlig fram- och baksida i området.

Mot Stockholmsvägen vänder sig butiker och affärer medan bostäderna är belägna på baksi- dans sydslänt. Framsidan har hårdgjorda ytor, parkeringsplatser och dekorativa ljusnedsläpp till garage sannolikt från tidigt 1970-tal. Kopparhusen kragar över Stockholmsvägen med en arkad på kopparklädda pelare. Även Östergötland 9 och 10 har butiker mot gamla Stockholmsvägen medan baksidorna vetter mot mer privat tomtmark med gräsmattor, buskar, träd och terrassmurar av granit. Mellan Kopparhusen och lamellhusen finns ett parkeringsdäck med underbyggt garage där taket utgör radhusens trädgårdar. Behovet av parkeringsplatser har gjort att även baksidan av Östergötland 10 gjorts till parkeringsplats.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

De blandade funktionerna med arbete, bostäder och centrum ger liv till området på det sätt som var tänkt redan när området planerades på 1940- och 50-talen. Verksamheterna i bottenvåningarna är viktiga för att Torsviks centrum ska fortsätta vara ett centrum. Kopparhusen är ett landmärke på Lidingö och på marknivå utgör de kärnan i Torsviks centrum. Kopparhusen samt Östergötland 9 och 10 är exempel på tidig modernism. Typisk centrumanläggning från 1960-talet med en stor del integrerad samhällsservice som representerar en ny tid när den byggs på Lidingö. Östergötland 9 och 10 visar tillsammans med Västerbotten 18-19

(6)

ÖSTERGÖTLAND 9

ÖSTERGÖTLAND 10

Byggherre: Köpman Gustaf Gustafsson Arkitekt: Einar Rudskog

Ursprunglig funktion: Bostad samt lokal Nuvarande funktion: Kemtvätt

Byggnadens karaktäristiska drag:

• Valmat sadeltak

• Slätputs

• Ursprungliga tvåluftsfönster

• Butiksfönster

• Skärmtak över sidoentré

Kulturhistorisk klassificering: Grön Byggår: 1948-1949

Arkitekt: Björn Hedvall

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus med lokaler Nuvarande funktion: Flerbostadshus med lokaler Byggnadens karaktäristiska drag:

• Vita slätputsade fönsteromfattningar

• Spritputs

• Butikernas fönsterpartier av ek

• Karosseripanel

• Lägenheternas trapphusentréer

• Terrassmurar av granit

VÄSTERBOTTEN 18 - PUNKTHUS

Kulturhistorisk klassificering: Gul Byggår: 1968-1974

Arkitekt: Gunnar Jacobson och Olof Strömberg Ursprunglig funktion: Kontor och butiker Nuvarande funktion: Flerbostadshus och butiker Byggnadens karaktäristiska drag:

• Platt tak

• Ursprunglig kopparfasad innanför balkonger

• Fasadbeklädnad av vit marmor på bottenvåningen

• Arkad längs gatan tydligt bebyggelsens utveckling i centrumstråket,

från det småskaliga till en allt mer storskalig bebyggelse. De tre kopparhusen, lamellhuset och garaget vittnar om stadsplaneringens komplexitet i efterkrigstidens Sverige. Till exempel visar garaget under mark hur betydelsefull bilismen var i stadsplaneringen på 1960-talet.

(7)

WWW.AIX.SE

VÄSTERBOTTEN 18 - LAMELLHUS

Arkitekt: Gunnar Jacobson och Olof Strömberg Ursprunglig funktion: Kontor och bostäder Nuvarande funktion: Kontor och bostäder Byggnadens karaktäristiska drag:

• Platt tak

• Fönsterband

• Marmoromfattning och kopparglasparti vid entré

• Radhusentréer

• Franska balkonger

VÄSTERBOTTEN 19

Kulturhistorisk klassificering: Blå Byggår: 1958

Arkitekt: Gunnar Jacobson och Olof Strömberg Ursprunglig funktion: Kontor och butiker Nuvarande funktion: Kontor och butiker Byggnadens karaktäristiska drag:

• Platt tak

• Kopparfasad i kontrast till slät vit puts

• Fasadbeklädnad av vit marmor på bottenvåningen

• Smäckra enluftsfönster

• Arkad längs gatan

(8)

(9)

20. NORRBOTTEN

Norrbotten 6, Norrbotten 8 och Norrbotten 9

HISTORIK

Området är byggt efter 1942 års stadsplan. De tre fastigheterna var avsedda för bostadsändamål men byggnadsnämnden kunde ge tillstånd till samlingssalar och lokaler för handel och hantverk.

Det dröjde dock till 1950-talet innan byggnaderna uppfördes. Norrbotten 9 byggdes 1950-1951 efter ritningar av arkitekt Åke Porne. Han har även ritat Norrbotten 6 som uppfördes 1956-1957.

Norrbotten 7 uppfördes 1953-1956 efter ritningar av arkitektkontoret Ancker, Gate, Lindegren.

Kontoret låg även bakom flera av byggnaderna på Torsvikshöjden.

NULÄGESBESKRIVNING

De fyra våningar höga lamellhusen vänder entréerna mot Stockholmsvägen med trottoar utanför portarna. Byggnaderna följer mönstret av butiker längs Lidingös huvudväg. Verksamheter i bottenvåningarna kompletterar Torsvik centrum.

Byggnadernas baksidor inramar en grönyta med träd samt parkeringsplatser.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Fina exempel på byggnader från 1950-talet som ligger längs Stockholmsvägens ursprungliga sträck- ning. Miljön karaktäriseras av offentlighet mot gatan och privat mark bakom husen.

(10)

NORRBOTTEN 9

Arkitekt: Åke Porne

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus

Nuvarande funktion: Flerbostadshus med lokaler Byggnadens karaktäristiska drag:

• Glasade trapphus av ek med omfattningar av mosaik

• Spritputs på fasader

NORRBOTTEN 8

Arkitekt: Ancker, Gate, Lindegren

• Spritputs på fasader

• Tegelomfattning vid entré

• Glasade entréportar.

• Mosaik på sockelvåning kring butikslokal

NORRBOTTEN 6

Arkitekt: Åke Porne

• Portomfattningar av sandsten

• Glasade entréportar.

• Fjällpanel på burspråkens bröstning

(11)

21. HIERTAGÅRDEN

Norrbotten 7

HISTORIK

I mars 1978 redovisade Stiftelsen Lidingöhem ett förslag att bygga en serviceanläggning på fastigheten. Tre bostadshus från 1880-talet fanns redan.

En grosshandlarvilla på fastigheten Norrbotten 7 hade uppförts 1885 med en historiserande kraftig stödmur av granit. På 1940-talet genomfördes en större om- och tillbyggnad av villan för Stiftelsen CJ och HR Hiertas Minne. På 1980-talet när serviceanläggningen uppfördes återanvändes stöd- muren för den fristående servicebyggnaden och befintliga terrassmurar bevarades. Namnet Hiertas Minne fick även leva vidare i servisanläggningens namn.

NULÄGESBESKRIVNING

Hiertagården består av tre stycken 5-6 våningar höga punkthus samt en servicebyggnad.

Fastigheten är relativt kuperad och byggnaderna är placerade på fastighetens övre del, runt ett torg med markplattor och planeringar. Övriga delar är naturtomt med stora ekar och mindre inslag av tall. Inom området går berg i dagen.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Hiertagården har en 1980-talskaraktär med tjocka punkthus. Mellan husen finns marksten och planteringar. Bakom husen i den grönskande sluttningen ner mot vattnet finns flera karak- tärsträd. Punkthusens planform med ett centralt trapphus var vanligt förekommande vid denna tid.

Området får omväxling av varierat taklandskap och balkonger. Den gröna markeringen på kartan avser grosshandlarvillans historiserande stödmur av granit.

(12)

SERVICEBYGGNAD

Kulturhistorisk klassificering: Grön

Byggår: 1986-1988, grundmur från 1880-talet Arkitekt: Matell Arkitektkontor AB

Ursprunglig funktion: Servicehus Nuvarande funktion: Servicehus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Den borgliknande sockelvåningen

• Planform som inspirerats av den äldre grosshandlarvillan

PUNKTHUS

Kulturhistorisk klassificering: ej värderade Byggår: 1986-1988

Arkitekt: Matell Arkitektkontor AB Ursprunglig funktion: Servicehus Nuvarande funktion: Servicehus

(13)

22. HÄRJEDALEN 15 OCH 16

Härjedalen 15 och Härjedalen 16

HISTORIK

Stadsplanen antogs av Kommunfullmäktige den 27 november 1979 och syftade till att bygga cirka 80 lägenheter och en större kontorsbyggnad för konsultföretaget Jakobson och Widmark.

Kontorshuset betraktades som en utveckling och avslutning på Torsviks centrum. Lägenheterna byggdes som hyresrätter och utformades med 3-4 rum och kök. En fjärdedel av dem reserverades som pensionärslägenheter. En av de friliggande villor som fanns på fastigheten byggdes om till kvartershus med tvättstuga medan en annan villa revs.

NULÄGESBESKRIVNING

Kontorshuset är en vinkelbyggnad som omger ett torg med hårdgjorda ytor. Torget är komponerat runt ett träd, troligtvis en ask. På torget finns upphöjda njurformade ytor samt flaggstänger och sittbänkar. För att ge ett lägre intryck är byggnads- volymerna två våningar höga mot angränsande fastigheter. Flerbostadshuset är byggt längs Herserudsvägen men samtliga entréer vänder sig mot gården på södra sidan. Gården har friytor för lek och rekreation med gräsmattor och buskar.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Tidstypisk 1980-talsarkitektur där byggnader och mark samspelar. Stora karaktärsträd har medvetet bevarats. Oregelbundna byggnadsvolymer som medger stora öppningar för rymd och utblickar.

Intryck av småskalighet var eftersträvansvärt trots den höga exploateringen. Karaktären utgörs av en variationsrikedom som en reaktion på miljonpro- grammets öppna lamellplan och strikt upprepade byggnadsvolymer. Variationsrikedomen utgörs av balkonger, burspråk, gavlar, olika takfall och grönskande gårdar. Även takarkitekturen gjordes varierad. Samtliga byggnader fick röda fasader vilket utseendemässigt höller området samman.

(14)

HÄRJEDALEN 16

Arkitekt: FFNS i Stockholm

Ursprunglig funktion: Kontors- och vårdbyggnad Nuvarande funktion: Kontors- och vårdbyggnad Byggnadens karaktäristiska drag

• Oregelbundna och branta takfall

• Lägre byggnadsvolymer som minskar skalan

• Pilastrar av tegel

• Vertikala plåtklädda fönsterpartier

HÄRJEDALEN 15

Arkitekt: FFNS i Stockholm

• Varierad takprofil

• Spritputs

• Putsade släta fönsteromfattningar

• Djupa balkonger med avfasade hörn.

Tegelvillans karaktäristiska drag:

• Röd tegelfasad

• Entréomfattning

• Dörr av lackad stående furupanel

(15)

23. HERSERUDS VILLASTAD

Härjedalen 26, Härjedalen 27

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Byggnaderna är värdefulla som villor från Lidingös första stora exploateringsperiod och de är tidstypis- ka i jugendstil. De hör samman med övriga byggnader i Herseby villastad på Ringvägens södra sida men de står i kontrast till 1980-talshusen inom kvarteret Härjedalen. I Stockholms läns museums inventering från 1995 betecknas den östra villan som kulturhistoriskt värdefull men ombyggnader på senare år gör att båda villorna gulmarkeras, visst kulturhistoriskt värde, i denna inventering.

HISTORIK

Herseruds villasamhälle räknar sitt ursprung från 1907. Från början omfattade området cirka hundra villatomter på den höga bergsplatån sydost om Stockholmsvägen. Den östra villan, Härjedalen 26 uppfördes 1909 efter ritningar av arkitekt Knut Tengelin. Enligt bygglovsritningen står Aktiebolaget Herserud som byggherre. Uppgifter saknas om när villan på fastigheten Härjedalen 27 byggdes men av utseendet att döma tillkom den vid ungefär samma tid. I början av seklet bestod hela kvarteret Härjedalen av villatomter. Gällande detaljplan är från 2002-10-25 och den syftade till att ändra markanvändningen för de två villatomterna från kontor till bostäder.

NULÄGESBESKRIVNING

De två villorna utgör den norra gränsen för Herseruds villastad och byggnaderna gränsar till 1980-talets flerbostadshus och kontorsbyggnad som är byggda i en mycket större skala. Vid tomtgränsen stupar marken ner till 1980-talsbe- byggelsen. Tomterna är traditionella villatomter med gräsmattor och planteringar.

(16)

HÄRJEDALEN 26

Kulturhistorisk klassificering: Gul Byggår: Omkring 1905-1915 Byggherre: -

Arkitekt: -

Ursprunglig funktion: Villa Nuvarande funktion: Villa Byggnadens karaktäristiska drag:

• Brutet tak

• Småspröjsade fönster i jugendstil

• Burspråk med smidesräcke

HÄRJEDALEN 26

Byggherre: (Aktiebolaget Herserud) Arkitekt: Knut Thengelin

Ursprunglig funktion: Villa Nuvarande funktion: Villa Byggnadens karaktäristiska drag:

• Brutet och valmat tak

• Slät fasadputs

• Småspröjsade fönster

• Trädekor på gavelspets

(17)

VÄRMLAND 4

Arkitekt: Tore Forsman och Ulf Snellman Ursprunglig funktion: Villa

Nuvarande funktion: Villa Byggnadens karaktäristiska drag:

• Burspråk

• Indragen entré med stenomfattning

• Putsade släta fönsteromfattningar

• Pentagonformade fönster

24. VÄRMLAND 4

Värmland 4

HISTORIK

Villan uppfördes 1948 för disponent Bengt Junker.

Arkitekterna Tore Forsman och Ulf Snellman anlitades för uppdraget.

NULÄGESBESKRIVNING

Byggnaden står i en uppvuxen och lummig träd- gård i sluttning ner mot Lilla Värtan. Fastigheten avstyckades på 1970-talet när de bruna tegelvil- lorna i kvarteret Värmland 16-20 uppfördes.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Byggnaden är välbevarad och utgör en rest av det villaområde som funnits på platsen.

(18)

(19)

VÄRMLAND 16-20

25. VÄRMLAND 16-20

Värmland 16, Värmland 17, Värmland 18, Värmland 19, Värmland 20

HISTORIK

Kvarteret Värmland 16-20 skapades genom avstyckning från Värmland 4 som är 1940-talsvillan ovanför området. Villorna byggdes på spekula- tion av Nessen bygg AB som anlitade Forsman Snellman Arkitekter. Även 1940-talsvillan hade ritats av arkitekt Ulf Snellman.

NULÄGESBESKRIVNING

Värmland 16-20 är fem friliggande villor. Utanför planområdet för Centrum Torsvik står tre parhus som ingår i samma värdeenhetliga område.

Byggnaderna ligger i en brant sluttning ner mot Lilla Värtan. Höjdskillnaderna tas upp av gjutna eller timrade stödmurar, avsatser och trappor.

Vegetationen är tidstypisk med olika typer av buskar gärna barrväxter. Karaktäriserande för villorna är till exempel de platta taken, asymmetriska former, de bruna tegelfasaderna, fönsterpartierna av brunmålad träpanel samt indragna entréer eller skärmtak över ytterdörr.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Hela miljön är välbevarad och tidstypisk som ett villaområde från slutet av 1970-talet. Typiska drag i stadsplaneringen är att vägen avslutas i en vänd- plan och alla hus har samma karaktär med små avvikelser för att passa i landskapet. Vegetationen är av en typ som var populär vid slutet av 1970-talet då det ansågs vara underhållsfritt.

Kulturhistorisk klassificering: Blå Byggår: 1977-1979

Byggherre: Nessen bygg AB

Arkitekt: Forsman Snellman Arkitekter AB Ursprunglig funktion: Fem villor

Nuvarande funktion: Fem villor Byggnadernas karaktäristiska drag:

• Flacka tak

• Bruna tegelfasader

• Vertikala fönsterband av brunmålat trä

• Indragna entréer eller skärmtak över ytterdörr

(20)

KÄLLOR & LITTERATUR

TRYCKTA KÄLLOR

Ankarberg, Carl Henrik. Gamla Lidingöbilder.

Carlssons Bokförlag, Stockholm 1988

Ankarberg, Carl Henrik. Lidingö som sommarort.

Lidingö kommun, Lidingö 1974

Ankarberg, Carl Henrik. Södra Lidingöbanan. Frank Stenvalls Förlag, Malmö 1986

Ankarberg, Carl Henrik. Vandra på Lidingö – Vägvisare för en skogsled och två stadsdelar.

Lidingö kommun, Lidingö

Arnborg, Carin. Kulturhistorisk bebyggelse inom Lidingö villastad. Lidingö kommun, Lidingö 1984.

”Dispositionsplan för Lidingö stad”.

I: Byggmästaren 1944:1, sid. 1-16

”Folkskolan, Torsvikshöjden, Lidingö”.

I: Byggmästaren 1951:15, sid. 232-233 Hedenblad, Cecilia och Hammarlund-Larsson, Cecilia. Lidingö – Kulturhistoriska miljöer.

Stockholms länsmuseum och Lidingö kommun, 1990.

von Schmalensee Törnblom, Ulla red. Lidingö förr och nu. Lidingö hembygdsförening, Lidingö 2009 Sävhage, Ruth och Klangemo, Karin. En vital skärgårdsö – Lidingö – Stad i 75 år. Lidingö hembygdsförening, Lidingö 2001

Unnerbäck, Axel, Kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Riksantikvarieämbetets förlag, Stockholm 2002

ARKIV

Byggnadsnämndens arkiv, Bygglov, Lidingö Stad