Betygstentamen, SG1216 Termodynamik f¨or T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00
Hj¨alpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ Beta), minir¨aknare (som inte f˚ar inneh˚alla information med direkt anknytning till kursen).
Examinator: Anders Dahlkild (ad@mech.kth.se)
Bed¨omning: L¨osningen av dessa uppgifter bed¨oms antingen som godk¨and (G) eller underk¨and (U). F¨or att f˚a G m˚aste du kunna redovisa en l¨osning som dels ¨ar i stort sett korrekt, dels inte strider mot n˚agon grundprincip du ska kunna fr˚an denna eller tidigare kurser och dels redovisar ett djup i f¨orst˚aelsen f¨or ¨amnet.
1. Anv¨and termodynamikens 2:a huvudsats f¨or att visa att: Ingen v¨armepump som drivs mellan tv˚a givna temperaturer, eller v¨armemagasin, kan vara effektivare, d.v.s. ha ett h¨ogre v¨arde p˚a ηvp, ¨an en reversibel v¨armemotor som drivs reverserat mellan samma temperaturer eller v¨armemagasin.
2. Betrakta en jetmotor med en s.k. efterbr¨annkammare. Denna ¨ar monterad direkt efter turbinen och innan motorns utloppsmunstycke. I en efterbr¨annkammare tillf¨ors mer br¨ansle som vid sin f¨orbr¨anning tillf¨or mer v¨arme till den gas som str¨ommar genom mo- torn. Detta leder till att temperaturen stiger i den gas som str¨ommar genom efterbr¨ann- kammaren. Antag att det omedelbart efter turbinen och f¨ore efterbr¨annkammaren g¨aller att trycket ¨ar 250 kPa, temperaturen ¨ar 800 K samt att gasens kinetiska energi kan f¨orsummas. Efterbr¨annkammaren kan betraktas som ett r¨or med konstant tv¨arsnitt genom vilket gasen str¨ommar friktionsfritt. Direkt efter efterbr¨annkammaren finns ett konvergent-divergent munstycke med ett utlopp till den omgivande atmosf¨aren. Antag att trycket i gasen d˚a denna l¨amnar detta utloppsmunstycke ¨ar 80 kPa.
a) Hur stor ¨ar str¨omningshastigheten och hur stort ¨ar machtalet vid utloppet fr˚an motorn om inget br¨ansle (och d¨armed inget v¨arme) tillf¨ors i efterbr¨annkammaren?
Ledning: Vad ¨ar rimligt att anta f¨or tillst˚ands¨andringen i gasen i detta fall?
b) Upprepa denna ber¨akning f¨or det fall d˚a det v¨arme som tillf¨ors i efterbr¨ann- kammaren ¨ar 300 kJ/kg. Gasens tillst˚ands¨andring i efterbr¨annkammaren ska i detta fall antas vara isobar! Vad ¨ar rimligt att anta f¨or tillst˚ands¨andringen i gasen d˚a denna str¨ommar genom utloppsmunstycket efter efterbr¨annkammaren?
c) Hur stort ¨ar massfl¨odet ut ur motorn i de tv˚a fallen ovan? Antag att tv¨arsnitts- arean vid utloppet ¨ar 0,20 m2 (i det tv¨arsnitt d¨ar trycket ¨ar 80 kPa).
d) Anv¨and nu detta massfl¨ode f¨or att uppskatta den str¨omningshastighet vid b¨orjan av efterbr¨annkammaren som f¨orsummats ovan. Antag att tv¨arsnittsarean d¨ar ¨ar 1,50 m2 (i det tv¨arsnitt d¨ar trycket ¨ar 250 kPa). F¨orsumma tillskottet i massfl¨ode fr˚an det br¨ansle som tillf¨ors i efterbr¨annkammaren.
Den gas som str¨ommar genom efterbr¨annkammaren ¨ar i b˚ada fallen ideal och ska antas ha specifika v¨armekapaciteter vars variation med temperaturen i denna del av str¨omningen genom motorn kan antas vara f¨orsumbar. Vidare g¨aller f¨or gasen att γ = 1,32 och att R = 288 J/(kg·K).
3. Betrakta en ideal Ottokretsprocess med kompressionsf¨orh˚allandet r = 8. Det v¨arme som tillf¨ors vid f¨orbr¨anningen ¨ar q = 300 kJ/kg. Ber¨akna f¨or¨andringen i systemets exergi i vart och ett av delstegen med det d¨oda tillst˚andet givet av tillst˚andet vid kretsprocessens st¨orsta volym och minsta tryck och temperatur, V0 = Vmax=1 dm3, T0 = Tmin=300 K, p0 = pmin=100 kPa. N¨ar ¨ar exergin som st¨orst i kretsprocessen? J¨amf¨or detta v¨arde med
det som du ber¨aknar f¨or processens nettoarbete under en cykel. Betrakta ocks˚a den s˚a kallade exergibudgeten f¨or delprocessen med v¨armetillf¨orseln. Antag att v¨armet tillf¨ors vid randtemperaturen Trand = Tmax och anv¨and exergibudgeten till att ber¨akna systemets irreversibla produktion av entropi i detta delsteg.
4. Nyf˚angade nykokta r¨akor f˚ar kallna till omgivningstemperaturen 20 ◦C innan de fry- ses i r¨aktr˚alarens kylanl¨aggning. Infrysningen g¨ors i en kompressoranl¨aggning d¨ar kall temperatur-reservoar ¨ar havet (+10 ◦C). Best¨am minimum tillf¨ort kompressorarbete/kg r¨akor om r¨akorna skall frysas till −22 ◦C. Antag att r¨akorna har samma termiska egen- skaper som vatten, dvs v¨armekapacitet, fryspunkt och sm¨altv¨arme ¨ar samma som f¨or rent vatten. F¨or vatten g¨aller att cvatten = 4,18 kJ/(kg·K), cis = 2,22 kJ/(kg·K), hsm¨alt = 334 kJ/kg.
L¨osningar till betygstentamen, SG1216 Termodynamik f¨or T2 25 maj 2010, kl. 09:00-13:00
1. Se kursboken av Tony Burden.
2. L˚at index 1 beteckna tillst˚andet i ett tv¨arsnitt mellan turbinen och efterbr¨ann- kammaren, index 2a tillst˚andet i utloppet fr˚an motorn i deluppgift a) och index 2b detta tillst˚and i deluppgift b). Givet ¨ar att p1 = 250 kPa, T1 = 800 K, p2a = p2b = 80 kPa samt att v1 ≈ 0 m/s. S¨okt ¨ar v2a, M2a, v2b och M2b.
Enligt HS1 g¨aller allm¨ant f¨ar ett ¨appet system att
∆
h + 1
2v2
= q − ws
Vid str¨omningen genom efterbr¨annkammaren och utloppsmunstycket ¨ar axelarbetet ws= 0.
Vidare g¨aller i a) att q = 0 kJ/kg och i b) att q = 300 kJ/kg. Den s¨okta hastigheten i utloppet fr˚an motorn f˚ar vi allts˚a fr˚an
(h2− h1) + 1
2(v22− v12) = q ⇒ v22 = v12+ 2 [q − (h2− h1)] = v21+ 2 [q + cp(T1− T2)]
d¨ar det ¨ar givet att v1 kan f¨orsummas.
I deluppgift a) ger detta att
v2a2 = 2cp(T1− T2a)
I detta fall str¨ommar gasen friktionsfritt och utan n˚agot n¨amnv¨art v¨armeutbyte med om- givningen genom efterbr¨annkammaren och utloppsmunstycket. Gasens tillst˚ands¨andring
¨
ar d˚a adiabatisk och reversibel, dvs. isentrop. D˚a g¨aller att p ∝ Tγ/(γ−1) ⇒ T2a
T1 = p2a p1
(γ−1)/γ
Vidare g¨aller att
cp = γR
γ − 1 = 1,32 · 288
1,32 − 1 J/(kg·K) = 1 188 J/(kg·K) Detta ger dels att
T2a = 800 80 250
0,32/1,32
K = 607 K och dels att
v2a =p
2 · 1 188 · (800 − 607) m/s = 677 m/s Ljudhastigheten vid utloppet fr˚an motorn (munstycket) ¨ar i detta fall
a2a =p
γRT2a =p
1,32 · 288 · 607 m/s = 480 m/s vilket ger att det s¨okta machtalet ¨ar
M2a = v2a
a2a = 677
480 = 1,41
Notera att eftersom M2a > 1 kr¨avs att utloppet fr˚an motorn ¨ar utformat som ett konvergent- divergent munstycke precis som s¨ags i problemtexten. Notera ocks˚a att eftersom str¨omnings- hastigheten i stagnationskammaren ¨ar l˚ag fungerar denna i detta fall som en stagnations- kammare. Det inneb¨ar bl.a. att p1 och T1 i detta fall ¨ar stagnationstillst˚andet f¨or den isentropa str¨omningen genom utloppsmunstycket.
I deluppgift b) g¨aller att
v22b = 2 [q + cp(T1− T2b)]
F¨or att finna temperaturen T2b m˚aste vi dela upp tillst˚ands¨andringen fr˚an 1 till 2b i tv˚a steg, en del genom efterbr¨annkammaren och en del genom utloppsmunstycket. L˚at index 3 beteckna tillst˚andet vid ¨overg˚angen mellan dessa tv˚a delar. Det ¨ar givet att tillst˚ands¨andringen i efterbr¨annkammaren ¨ar isobar. D˚a g¨aller dels att p3 = p1 och dels att q = cp(T3− T1). Detta ger att
T3 = T1+ q
cp = 800 + 300 · 103
1 188 K = 1 153 K
Str¨omningen genom utloppsmunstycket kan f¨oruts¨attas vara isentrop. Det ger nu att T2b
T1 = p2b p1
(γ−1)/γ
⇒ T2b = 1 153 80 250
0,32/1,32
K = 799 K och att den s¨okta hastigheten ¨ar
v2b =p
2 [300 · 103+ 1 188 (800 − 799)] m/s = 777 m/s Ljudhastigheten och machtalet ¨ar
a2b=p
γRT2b=p
1,32 · 288 · 799 m/s = 551 m/s ⇒ M2b= v2b
a2b = 777
551 = 1,41 Notera att machtalen M2a och M2b ¨ar lika stora!
Massfl¨odet ut ur motorn ges av
˙
m = ρ2v2A2 = p2 RT2 v2A2
d¨ar det ¨ar givet att A2 = 0,20 m2. Det ger i fall a) att
˙
ma= p2
RT2a v2aA2 = 80 · 103
288 · 607· 677 · 0,2 kg/s = 62,0 kg/s och i fall b) att
˙
mb = p2
RT2bv2bA2 = 80 · 103
288 · 799· 777 · 0,2 kg/s = 54,0 kg/s I b¨orjan av efterbr¨annkammaren ¨ar massfl¨odet
˙
m = ρ1v1A1 = p1 RT1 v1A1 d¨ar det ¨ar givet att A1 = 1,50 m2. Det ger i fall a) att
v1a = ˙ma
RT1
p1A1 = 62,0 · 288 · 800
250 · 103· 1,50 m/s = 38 m/s och i fall b) att
v1b = ˙mb RT1
p1A1 = 54,0 · 288 · 800
250 · 103· 1,50 m/s = 33 m/s
Fr˚an detta framg˚ar att v1a v2a och att v1b v2b vilket motiverar det antagande som anvisas i problemtexten att hastigheterna (den kinetiska energin) i tv¨arsnitt 1 kan f¨orsummas.
3. F¨or¨andring i exergi f¨or ett slutet system kan skrivas
∆A = ∆U + p0∆V − T0∆S.
F¨or den adiabatiska kompressionen g¨aller T2
T1 = V1 V2
γ−1
= 8γ−1 = 2,3 ⇒ T2 = 300 · 2,3 K = 689 K.
m = p1V1
RT1 = 100 · 1
287 · 300 = 1,16 · 10−3 kg.
∆A12 = mcv(T2− T1)+p1(V2− V1)−0 = 1,16·0,7175 (689 − 300)+100 (1/8 − 1) J = 236 J.
F¨or den isokora v¨armetillf¨orseln g¨aller
cv(T3− T2) = qin ⇒ T3 = T2+ qin cv
= 689 +300 · 103
717,5 K = 1107 K.
∆A23 = mcv(T3− T2) + 0 − T0mcvln T3 T2
= 1,16 · 0,7175
(1107 − 689) − 300 · ln 1107 689
J = 230 J.
F¨or den adiabatiska expansionen g¨aller T4
T3 = V3 V4
γ−1
= 1
8γ−1 = 0,44 ⇒ T4 = 1107 · 0,44 K = 482 K.
∆A34 = mcv(T4− T3)+p1(V4− V3)−0 = 1,16·0,7175 (482 − 1107)+100 (1 − 1/8) J = −433 J.
F¨or den isokora v¨armebortf¨orseln g¨aller
∆A41 = mcv(T1− T4) + 0 − T0mcvln T1 T4
=
= 1,16 · 0,7175
(300 − 482) − 300 · ln 300 482
J = −33 J.
Det st¨orsta v¨ardet p˚a exergin ¨ar Amax = 236 + 230 J = 466 J. Nettoarbetet per cykel blir WOtto = ηOttomcv· 717,5 (T3− T2) =
1 − 1 8γ−1
1,16 · 10−3· (1107 − 689) J = 196 J.
Exergibudgeten f¨or processen mellan delsteg 2 och 3 ges av
∆A23= Z 3
2
1 − T0
Trand
δQ − T0σ = mcv(T3− T2) − Z T3
T2
mcvT1
T3 dT − T1σ
= mcv(T3− T2)
1 −T1
T3
− T1σ ⇒
σ = mcv T3 T1 −T2
T1
1 −T1
T3
− ∆A23/T1 = 253,9/300 − 230/300 J = 0,08 J.
4.
Nedfrysningen av r¨akorna sker i tre steg: i) temperaturs¨ankning i vatten-fas fr˚an be- gynnelsetemperaturen till fryspunkten, ii) fas¨overg˚ang fr˚an vatten till is och iii) temper- aturs¨ankning i is-fas fr˚an fryspunkten till sluttemperaturen. Notera att begynnelsetem- peraturen ¨ar lika med temperaturen i det varma magasinet, dvs. i havsvattnet. Att s¨anka temperaturen p˚a r¨akorna fr˚an lufttemperaturen till havsvattnets temperatur kr¨aver inget arbete! (M¨ojligen kan man t¨anka sig att utvinna lite arbete ur denna initiala temper- aturskillnad men det ¨ar v¨al tveksamt om det ¨ar praktiskt genomf¨orbart med kompresso- ranl¨aggningen ombord.)
Det finns (˚atmindst˚ande) tv˚a alternativa l¨osningsmetoder.
Alternativ 1: Det minsta arbete som kr¨avs ¨ar lika stort som det arbete som kan utvinnas i den omv¨anda processen. Detta inses eftersom den optimala processen ¨ar reversibel. Om havsvattnets temperatur definierar det d¨oda tillst˚andet, T0 = 283,15 K, kan man helt enkelt r¨akna ut systemets exergi i sluttillst˚andet, vilket blir det minsta m¨ojliga arbete som kr¨avs. Man f˚ar
adjupfryst= u − u0+ p0(v − v0) − T0(s − s0)
Den andra termen ¨ar noll om man betraktar r¨akorna som inkompressibla. F¨or den f¨orsta termen f˚ar man
u − u0 = cis(Tdjupfryst− Tfryspunkt) − hsm¨alt+ cvatten(Tfryspunkt− T0) =
= 2,2 · (−22 − 0) − 334 + 4,2 · (0 − 10) kJ/kg = −424,2 kJ/kg.
Den andra termen ger att
−T0(s − s0) = −T0
cisln Tdjupfryst Tfryspunkt
− hsm¨alt
Tfryspunkt + cvattenln Tfryspunkt T0
=
= −283,15
2,2 · ln 251,15 273,15
− 334
273,15+ 4,2 · ln 273,15 283,15
= 441,1 kJ/kg.
S˚aledes blir
adjupfryst = u − u0− T0((s − s0) = −424,2 + 441,1 kJ/kg = 16,9 kJ/kg.
(Det arbete man eventuellt skulle kunna tillgodog¨ora sig vid kylningen av r¨akorna fr˚an luftttemperaturen till havsvattentemperaturen blir
ar¨akor = u − u0 + 0 − T0(s − s0) = cvatten(Tr¨akor− T0) − T0
cvattenln Tr¨akor T0
= 0,72 kJ/kg.)
Alternativ 2: Minimum erforderligt kompressorarbete erh˚alls vid en reversibel Carnot- process. D˚a g¨aller att f¨or de tv˚a delprocesser d¨ar temperaturen s¨anks att (med n˚agot annorlunda beteckningar)
dw = dqut− dqin= Tut T − 1
dqin
d¨ar dqin= −cvattendT resp. dqin = −cisdT
Notera −tecknet! Enligt den teckendefinition som anv¨ands h¨ar ¨ar dqin positiv d˚a r¨akornas temperatur sjunker. Vid sj¨alva fas¨overg˚angen g¨aller i st¨allet att
w00= qut− qin = Tut T0
− 1
qin
d¨ar qin ¨ar sm¨altv¨armen hsm¨alt. Med givna siffror ger nu detta att kompressionsarbetet vid temperaturs¨ankningen i vatten-fas ¨ar
w10 = −cvatten Z T0
T1
Tut T − 1
dT = cvatten
(T0− T1) − TutlnT0
T1
=
= 4, 18 ·
(273 − 283) − 283 · ln273 283
kJ/kg = 0, 756 kJ/kg
P˚a samma s¨att blir kompressionsarbetet vid temperaturs¨ankningen i is-fas w02 = −cis
Z T2
T0
Tut T − 1
dT = cis
(T2− T0) − TutlnT2 T0
=
= 2, 22 ·
(251 − 273) − 283 · ln251 273
kJ/kg = 3, 946 kJ/kg Kompressorarbetet vid fas¨overg˚angen fr˚an vatten till is blir
w00= 283 273 − 1
· 334 kJ/kg = 12, 234 kJ/kg
vilket, till slut, ger det totala kompressorarbetet w = w10+ w00+ w02 = 0, 756 + 12, 234 + 3, 946 kJ/kg = 16,9 kJ/kg