• No results found

P1-morgon, , en krönika; fråga om opartiskhet, saklighet och mediets genomslagskraft

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "P1-morgon, , en krönika; fråga om opartiskhet, saklighet och mediets genomslagskraft"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |

Myndigheten för radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mrtv.se

Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mrtv.se

BESLUT

2014-11-24 Dnr: 14/01256

SAKEN

P1-morgon, 2014-05-15, en krönika; fråga om opartiskhet, saklighet och mediets genomslagskraft

BESLUT

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det innebar en brist i förhållande till kravet på opartiskhet.

____________________

INSLAGET

Inslaget var en krönika som gjordes av en utrikeskorrespondent från Donbass i Ukraina. Krönikan påannonserades med en melodislinga. I krönikan sa

korrespondenten följande.

Donbass, torsdag.

Kvinnor ska inte bestämma något. De ska inte ha någon makt alls. Den kanske något förvånande slutsatsen kom inte från en manschauvinistisk rysk man i skägg utan från en liten kvinna i vit t-shirt med guldtryck som glimmade i takt med hennes guldplomber och det silvriga håret. Hon kallade sig ukrainska. Några djupare förklaringar till sin uppfattning gav hon inte men jag är nu faktiskt benägen att hålla med henne efter att ha konfronterats med ett antal nättroll med kvinnonamn som Mia, Natalia eller Olga.

Flera är äkta kvinnor, oftast av ryskt ursprung, i alla fall ryskspråkiga. Ingen här är faktiskt, trots försök att bevisa motsatsen, hundra procent ryss. För putsa lite på den bilden och fram dyker tatarer, basjkirier, tjerkasser, mongoler, ukrainare, uzbeker eller koreaner. Blandningen är så stor att de flesta inte ens riktigt kan redogöra för sina förfäders ursprung. Där kan till och med finnas en och annan nordisk viking. När det talas om försvaret för etniska ryssar är det väldigt lätt att glömma bort att de inte finns annat än som ryska medborgare. Sovjetiska pass noterade om du var till exempel jevreji, jude, och så din hemvist, din registrerade adress som sa om du bodde i ryska eller ukrainska sovjetrepubliken. Alla talade ryska då och det gör faktiskt lejonparten av forna homo sovjeticus nu med. Ryskan var först och störst. Under vissa perioder förbjöds andra språk i skolorna vilket kanske kan förklara varför ukrainare såväl som armenier, georgier och belaruser nu försöker stärka sina egna språk utan att för den skull ta död på ryskan. Åter till kvinnorna. Den gamla damen räknade inte upp alla anledningar till varför hon inte ville att hennes eget kön ska ha rätt att bestämma. Hon

(2)

bara log knipslugt. Tyvärr finns en rad beklagliga kvinnoexemplar i den ukrainska politiken, för att inte tala om den ryska och jag talar då inte om den kända

gasprinsessan med margaretaflätor. Med tanke på den negativa attityden generellt här mot kvinnor i politiken är det ett under eller kanske en stark kassa som gjort att hon haft maktpositioner och funnits med i politiken så länge. Men ta dagens kommunist- kvinna som för en tid sedan slogs med knytnävarna i parlamentet eller ta borgmästar- kandidaten, unga Alecia, som poserade med ett automatvapen på sin Facebook. Eller ta Ukrainas enda kvinnliga borgmästare, Nelya Shtepa, nu mest känd för sitt

kappvändande när separatisterna intog Slavjansk. Eller ta de där nättrollen, de slanka ryskorna som jag föreställer mig dem, som gift sig med en svensk och lever bekväma liv men ändå engagerar sig vilt i såväl Krim som Odessa och har åsikter om saker de inte har en aning om men baserar på en obehagligt strömlinjeformad rysk agenda. Ett hopkok av ultranationalism och bristande förståelse för vad mänskliga rättigheter egentligen är. De kvinnorna vill inte heller jag låta bestämma något över huvud taget.

Det här är [personnamn] för P1-morgon i Donbass.

ANMÄLNINGARNA

Anmälarna anser sammanfattningsvis följande.

 Ukrainakonflikten behandlades ensidigt.

 Korrespondenten gjorde osakliga och kränkande uttalanden om ryska kvinnor som gift sig med svenska män.

 Korrespondenten uttryckte kvinnoförakt och generaliserade ryska kvinnor som gift sig med svenska män till en grupp.

 Korrespondenten gjorde rasistiska uttalanden och antiryska ställningstaganden.

 Det förekom förtal, kränkningar och hets mot folkgrupp i inslaget.

PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDEN

Sveriges Radio (SR) anser att inslaget överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet samt bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft och anför följande.

Opartiskhet och saklighet

P1-Morgon sänder varje dag en krönika gjord av en utrikeskorrespondent.

Korrespondenterna turas om enligt ett rullande schema. Utrikeskrönikan är personlig och utgår ofta från krönikörens reflektioner runt någon företeelse i hans eller hennes miljö. Det kan vara detaljer som inte normalt får utrymme i nyhetsrapporteringen som korrespondenterna i stället skildrar i krönikeformen.

Men självklart kan reflektionen också gälla tillståndet i ett land eller en region i någon specifik fråga. En krönika får gärna vara utmanande, tankeväckande och även provocerande.

Den aktuella krönikan behandlade diskussionen om Ukraina i sociala medier.

Ukrainakonflikten har i hög grad varit en propagandakonflikt. Ryska

(3)

ståndpunkter och rysk regeringspropaganda har fått stort genomslag i debatten i sociala medier. Västjournalister som försökt att ge en opartisk bild av skeendet i Ukraina har utmålats som talesmän för ”fascistregeringen” i Kiev. Det kan räcka att återge Moskvakritiska ståndpunkter för att en bevakande reporter ska

drabbas av sådana bannbullor i sociala medier. Korrespondenten hör till de reportrar som kritiserats hårt av lyssnare som tagit den moskvatrogna propagandan bokstavligt. Det var detta hon speglade i sin krönika. Hon reflekterar kring vilka hennes belackare är och vad de står för.

Den personliga krönikeformen, som tydligt framgick för lyssnarna, gav enligt SR:s mening utrymme för krönikörens något provocerande reflektioner runt de personer som hon stött på i samband med sin bevakning av konflikten i Ukraina.

De i viss mån tillspetsade formuleringarna syftade till att stimulera till eftertanke och debatt om de uttryck som kommer fram i en propagandastyrd konflikt.

Radions särskilda genomslagskraft

Krönikan hade, som nämnts ovan, sin bakgrund i korrespondentens egna erfarenheter med anledning av Ukrainakonflikten. Den hade sin udd riktad mot

”ett antal nättroll med kvinnonamn”, ”ofta ryskt ursprung”. De formuleringar som korrespondenten använde sig av för att beskriva dessa personer omfattade således inte ryska kvinnor generellt utan åsyftade mer specifikt de personer som onyanserat och oreflekterat ställt sig bakom den ryska regeringspropagandan.

Innehållet har inte varit sådant att det var uppenbart kränkande mot kvinnor eller mot människor av rysk nationalitet.

ANMÄLARENS KOMMENTAR

En av anmälarna har lämnat följande kommentar på SR:s yttranden.

Den bakomliggande logiken i SR:s yttranden blottar en partisk och osaklig grundsyn hos SR. Å ena sidan finns ”ryska ståndpunkter och rysk

regeringspropaganda” eller ”den ryska regeringspropagandan” som den också kallas i yttrandena. Å andra sidan nämns regeringen i Kiev, dock inte som någon propagandaaktör.

Förutom dessa två aktörer nämndes inga andra regeringar eller intressen med korresponderande propaganda, trots att flera utomstående makter uppenbart är inblandade i konflikten i Ukraina: USA, EU, Nato samt enskilda EU-stater. SR utesluter därmed en väsentlig del av den mediala kontext i vilken både

korrespondenten och de ryska invandrarkvinnor som hon uttryckte förakt för agerar. I stället talar SR om ”västjournalister” (det är indikativt att SR här använder en civilisationscentrisk term) ”som försökt ge en opartisk bild av skeendet i Ukraina”. Till dessa ”opartiska västjournalister” hör, underförstått, korrespondenten. Uppenbarligen utesluter SR ens den teoretiska möjligheten att korrespondenten ”oreflekterat och onyanserat” kan ha ställt sig till exempel

(4)

bakom den ”washingtonska och brysselska propagandan”?

En mer partisk, svart-vit och självgod grundsyn än den som framträdde både i det anmälda radioinslaget och i SR:s taffliga yttranden är svår att föreställa sig.

Det är överflödigt att påpeka att en sådan grundsyn är oförenlig med SR:s proklamerade politiska oberoende.

SR medger förvisso att dess representant använt ”i viss mån tillspetsade formuleringar”, men hävdar att dessa ”syftar till att stimulera till debatt och eftertanke om de uttryck som kommer fram i en propagandastyrd konflikt”.

SR:s citationstecken kring ordet ”fascistregeringen” inte bara ”stimulerar till eftertanke” utan väcker frågor kring SR:s värdegrund. Förnekar SR att ett parti ökänt för sin rasism, antisemitism och rysshat – i vart fall vid den aktuella tidpunkten – innehade ett betydande antal ministerposter i den nya regeringen i Kiev? Är dessa citationstecken uttryck för SR:s uppfattning om att dessa betydande fascistiska inslag är påhittade av ”den ryska propagandan”? Eller anser SR att detta inte är särskilt relevant i sammanhanget, när man talar om hur olika aktörer, inklusive ryska invandrarkvinnor som de omvandlar till ”nättroll”, ser på rapporteringen om krisen i och kring Ukraina? Hur går, i så fall, detta ihop med kravet på opartiskhet och saklighet samt med SR:s värdegrund?

AKTUELLA BESTÄMMELSER

SR ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (14 § i

sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet tillämpas enligt

granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. I personligt kåserande eller recenserande inslag och i personliga krönikor får dock värderande omdömen förekomma, förutsatt att inslagets karaktär kan antas stå klar för lyssnarna.

Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.

SR ska ta hänsyn till radions särskilda genomslagskraft när det gäller

programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen (17 § i sändningstillståndet). Bestämmelsen tillämpas bland annat när det gäller program eller inslag som kan uppfattas som diskriminerande. Den innebär enligt granskningsnämndens praxis att programföretaget inte får sända program eller inslag som är uppenbart kränkande mot något av könen, mot människor med

(5)

viss hudfärg, nationalitet, religion eller sexuell läggning eller mot människor med olika former av funktionsnedsättningar eller sjukdomar.

GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Granskningsnämnden tillämpar bestämmelserna i radio- och tv-lagen och i programföretagens sändningstillstånd. Det ingår inte i nämndens uppgift att pröva frågor om förtal och hets mot folkgrupp. Anmälarnas kritik lämnas därför utan åtgärd i dessa avseenden.

Granskningsnämnden konstaterar inledningsvis att utrikeskorrespondenten är en sådan företrädare för SR för vilken kraven på opartiskhet och saklighet gäller fullt ut. Nämnden anser dels att inslaget inte tydligt presenterades som en krönika, dels att den innehöll långtgående och värderande uttalanden av korrespondenten. Nämnden anser att inslaget i båda dessa avseenden brast i förhållande till kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av att uttalandena inte gick utöver vad som kan accepteras i en krönika anser nämnden dock att dessa brister inte var så allvarliga att de medför att inslaget strider mot kravet på opartiskhet.

Nämnden anser inte att korrespondentens uttalanden medför att inslaget strider mot kravet på saklighet.

Enligt nämndens bedömning var krönikörens uttalanden inte uppenbart kränkande och inslaget strider därför inte heller mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Detta beslut har fattats av Dag Mattsson, K-G Bergström, Ingrid Carlberg, Maria Edström, Leif Hedman och Jan Holmbergefter föredragning av Nathalie Eriksson.

På granskningsnämndens vägnar

Dag Mattsson

Nathalie Eriksson

Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.

References

Related documents

I programmet sas att de statliga bidragspengarna hade använts för att organisera en stödresa till Nordkorea, att pengarna hade finansierat ”märk- liga resor” och att RKU med

Enligt nämndens mening var inslagets tema och flera av de bildsekvenser som förekom i kombination med dramatiska ljud av sådan skrämmande karaktär att inslaget med hänsyn

Anhöriga till den svårt cancersjuka kvinnan i Munkedal som dog efter att hon beordrats flytta från sitt korttidsboende ska få delta i utredningen kring fallet trots att medicinskt

Att företrädare för en kritiserad part inte vill ställa upp är inte ett skäl för SVT att inte sända ett granskande och kritiskt inslag. I ett uppföljande inslag som sändes den

Inslagen innehöll inga påståenden om anmälarens verksamhet generellt eller historiskt utan handlade specifikt om förmedlingen av ett finansiellt instrument i form av ett brygglån

Ett där A kritiserar kampanjen och sedan ”I Boden har vi tillräckligt, för att inte säga för många, flyktingar.” (A) – Det är ju tveklöst så.. Just att de har plockat

anmälaren anför om barn med stora behov och brist på stöd till skolan från kommunen, eller att flickan kan ha varit mobbad även när hon gick i sin förra skola motsäger inte det

Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis också att kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt, det vill säga så att endast en