• No results found

Nyttoanalys för transportkorridoren, preliminära resultat. Henrik Andersson

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nyttoanalys för transportkorridoren, preliminära resultat. Henrik Andersson"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nyttoanalys för transportkorridoren, preliminära resultat

Henrik Andersson

(2)

OSLO-STOCKHOLM 2.55

(3)

Genare bana med större kapacitet

3

(4)

Målbild persontrafik

(5)

Målbild godstransporter

Ökad lastförmåga

• Längre tåg

• Högre axellaster

• Högre metervikt

Robust leveranssäkerhet

• Högre linjekapacitet

• Flexiblare tidtabellägen

Högre kostnadseffektivitet

• Minskade terminalledtider

• Effektivare omlopp

• Bättre resursutnyttjande

6

(6)

NYTTOANALYS

ER

(7)

Nyttoanalyser

8

- Restidsvinster

- Arbetsmarknadsnytta - Näringslivsnytta - Bostadsnytta - Social nytta - Integrationsnytta - Studienytta

- Miljönytta

(8)

Från banvall till utveckling

Infrastruktur Trafiksystem Tillgänglighet Utveckling!

Nyttor

a. Bostadsutveckling b. Restidsvinster c. Arbetsmarknad d. Näringsliv e. Miljö

f. Sociala nyttor

Regionala förutsättningar +

Strategiska investeringar Marknad för resor och

transporter

Optimering och finansiering

(9)

Ju fler människor desto mer utveckling

Befolkningsmängd/

befolkningstäthet

”Storlek”

Antal branscher Konkurrens Sysselsättning Nyföretagande Innovationer

Lönenivå/produktivitet Hälsa

Offentlig service Utbildningsnivå Energieffektivitet Etc.

(10)

Ju större region desto fler branscher

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0

10 000 100 000 1 000 000 10 000 000

Branschbredd (andel av totala antalet branscher)

Befolkningsmängd i så kallade "Funktionella Analys-regioner” 2014

(11)

Befolkningsutveckling ger utvecklingskraft

12

- 20 40 60 80 100 120 140 160 180

1996 2006 2016

Befolkningsmängd 1996=100

Karlstad Örebro Västerås Riket

(12)

Örebros lokala arbetsmarknad

1996 2006 2013 2015

Askersund Askersund Askersund Askersund

Hallsberg Hallsberg Hallsberg Degerfors

Kumla Kumla Kumla Hallsberg

Lekeberg Laxå Laxå Hällefors

Lindesberg Lekeberg Lekeberg Karlskoga

Nora Lindesberg Lindesberg Kumla

Örebro Nora Nora Laxå

Örebro Örebro Lekeberg

Lindesberg Nora

Storfors Örebro

(13)

16

TÅG 2016

Restid i minuter Oslo Lilleström Arvika Karlstad Örebro Västerås Stockholm C

Oslo 0 31 109 151 280 330 315

Lilleström 31 0 140 180 275 330 335

Arvika 110 160 0 50 160 260 230

Kil 164 195 30 23 115 210 185

Karlstad 151 195 60 0 100 140 180

Kristinehamn 190 220 85 20 70 160 138

Karlskoga/Degerf 205 160 115 45 50 145 120

Örebro 250 280 145 95 0 50 110

Västerås 340 370 195 140 50 0 55

Stockholm C 315 350 205 150 120 60 0

TÅG 2040

Restid i minuter Oslo Lilleström Arvika Karlstad Örebro Västerås Stockholm C

Oslo 0 9 43 62 98 134 175

Lilleström 9 0 34 53 89 125 166

Arvika 43 34 0 32 68 104 144

Kil 67 58 23 8 44 80 121

Karlstad 62 53 32 0 35 72 112

Kristinehamn 82 73 52 20 29 65 105

Karlskoga/Degerf 93 84 63 30 18 54 95

Örebro 98 89 68 35 0 36 76

Västerås 134 125 104 72 36 0 40

Stockholm C 175 166 144 112 76 40 0

(14)

Restider (1)

0 60 120 180 240 300 360 420

Oslo-Stockholm Oslo-Karlstad Oslo-Örebro Oslo-Västerås Oslo-Eskilstuna

Restid bil Restid tåg O-S 2.55

(15)

Restider (2)

18

0 60 120 180 240 300 360

Karlstad-Örebro Karlstad-Västerås Karlstad-Stockholm Örebro-Västerås Örebro-Stockholm Västerås-Stockholm Eskilstuna-Oslo Eskilstuna-Karlstad

Restid bil Restid tåg O-S 2.55

(16)

2 t 30 min

294 000

195 000 244 000 Sthlm C

I dag

Oslo C

1 t 40 min 50 min 55 min

(17)

20

2 t 30 min

294 000

195 000 244 000 Sthlm C

I dag

Oslo C

1 t 40 min 50 min 55 min

1 t 02 min

294 000

195 000 244 000 Sthlm C

I morgon

Oslo C

35 min 30 min 42 min

(18)

Resande och restidsvinster

Antal tågresor/år

JA 2040 UA2040 Förändring

Regionala, nationella

~65 miljoner ~87 miljoner +34 % Internationella ~385 000 ~2,9 miljoner +750 %

(19)

En reducerad samhällsekonomisk kalkyl ger positivt resultat

Effekt Värde Sverige,

miljoner kr

Värde Norge, miljoner kr

Totalt värde miljoner kr

Producentöverskott 8 542 12 402 20 950

Budgeteffekter 442 590 1 032

Konsumentöverskott 23 492 15 483 38 975

Externa effekter 408 3 791 4 199

D&U, reinvesteringar 168 1 846 2 014

Summa 33 052 34 111 67 170

22

(20)

Ökad tillgänglighet till arbetstillfällen inom 60 min

ORT JA UA Ökning

UA jmf JA

Stockholm 1 595 700 1 605 800 1%

Västerås 215 600 248100 15%

Örebro 129 000 245 000 90%

Lekeberg 71 600 71 600 0%

Degerfors 23 800 87 800 268%

Karlskoga 70 000 83 400 19%

Kristinehamn 48 400 115 800 139%

Karlstad 66 400 107 000 61%

Arvika 14 200 46 500 228%

SUMMA 2 234 800 2 611 000 17 %

(21)

Arbetsmarknads- och näringslivsnytta

Ökning av antal arbetstillfällen 2036-2045 JA

Ökning av antal arbetstillfällen 2036-2045 UA

Ökning av lönesumman år 2045 med Oslo-Stockholm

2.55 (Mkr)

Ökad näringslivsnytta år 2045 med Oslo-Stockholm 2.55

(Mkr)

Karlstad ~7 300 ~9 300 185 200

Örebro ~15 700 ~18 900 157 151

Västerås ~12 300 ~12 800 27 20

Summa 35 300 41 000 Ca 370 Mkr Ca 370 Mkr

24

Ackumulerat bidrag till bruttoregionprodukten under perioden 2036-2045: ca 5,2 mdkr

(22)

Prognos godsflöden per år järnväg (kTon/år)

2012 2040

1 494

1 688 1 135

6 991 11 388

655 685

894

2 338

2 964

2 799 1 394

1 511 870

(23)

29

Prognos antal lastbilar per dag

2040

~1 500

2012

~700 ~800 ~2 200

~1 200

~1 000 ~1 500 ~3 900

~1 000

~1 200

~2 900

~1 100

~1 700

~1 700

Källa: Trafikverket, Basprognos 2040

(24)

Godsflöden 2040 (kTon/år)

Järnväg Väg

11 388 2 338

2 964

2 799 1 394 1 511

870

9 535 2 513

11 120

8 108 9 133

26 592 27 196

21 210

7 277

11 266

11 702 232

0

(25)

Nytta för godstransporter

31

Källa: Trafikverket

(26)

Godsoperatörerna är gränslösa

(27)

Bostadsnyttor

33

Nya bostäder JA Nya bostäder UA Förändring Värdeökning

Karlstad 20 000 23 000 + 15 % 500 – 830 Mkr

Örebro 31 000 35 000 + 13 % 840 – 1 400 Mkr

Västerås 35 000 37 400 + 7 % 590 – 960 Mkr

Attraktivitet

Produktivitet

Välstånd

Efterfrågan Tillgång till

bostäder Konsumtion

av bostäder

Oslo-Stockholm 2.55

Not: Siffrorna skall ses som en potential, inte som en prognos

(28)

Sociala nyttor

• Utgå från människors behov

• Bättre bostäder, förbättrade studie- och arbetsmöjligheter, rikare fritid

• Fördelar för så många människor som möjligt

• Inkluderande , inte exkluderande

• Mer rättvis resursfördelning, stärker jämlikhet och jämställdhet

• Sociala kapitalet stärks:

– tilliten kan förbättras, – utanförskapet minskas, – ohälsotalen sjunka,

– större tillfredsställelse och – ökad framtidstro.

• Oslo-Stockholm 2.55 bedöms generera flera olika sociala nyttor

(29)

Möjliga integrationsnyttor

• Bo kvar i mindre kommuner och små orter efter permanent uppehållstillstånd

• Enklare besöka släktningar och landsmän

• Vidgad arbetsmarknad

• Bättre möjligheter för adekvat vård

• Ökade möjligheter att vara delaktig i förenings- och församlingsliv

• Ökat bostadsbyggande kan minska bostadsbrist och trångboddhet

• Förbättrade kommunikationer skapar självförtroende och nöjdhet

35

(30)

Faktor Påverkan

Studentperspektiv

Utbud utbildning +

Regional attraktivitet ++

Vidareutbildning av yrkesverksamma ++

Samverkan med arbetslivet +

Distansutbildning (+).

Internationella studenter (+)

Verksamhetsperspektiv

Rekrytering av personal ++

Rekrytering av studenter +

Samverkan med svenska lärosäten +

Samverkan internationellt (+)

Samverkan företag, offentlig och ideell sektor +

Samhällsperspektiv

Ökad utbildningsnivå i regionen (+)

Kompetensförsörjning av företag, offentlig och ideell sektor (+)

Innovationer och nyföretagande (+)

(31)

Miljönyttor

37

(32)

Norsk-svenska utbytet

Kommun Arbetsmarknad Gränshandel Besöksnäring Norskt-svenskt ägande och investeringar Export och import

Oslo

Stärks. Gemensam arbetsmarknad med Karlstad inom vissa yrkesgrupper. Enklare pendling från västra Värmland.

Veckopendling Oslo- Stockholm underlättas.

Stärks. Som huvudstad utövar Oslo en

attraktionskraft för handel som bygger på utbud snarare än pris.

Stärks. Stärks. Viss förstärkning

genom mer gemensam tjänstemarknad.

Karlstad Stärks. Gemensam arbetsmarknad med Oslo

inom vissa yrkesgrupper. Stärks. Stärks. Stärks. Stärks genom mer

gemensam tjänstemarknad.

Örebro Svag effekt, veckopendling

underlättas. Ingen effekt. Möjlighet att

utveckla. Möjlighet att utveckla. Stärks genom mer gemensam

tjänstemarknad.

Västerås Obetydlig effekt,

veckopendling underlättas. Ingen effekt. Viss möjlighet

att utveckla. Möjlighet att utveckla. Viss förstärkning genom mer gemensam tjänstemarknad.

Veckopendling Stockholm-

(33)

Nyttor med Oslo-Stockholm 2.55

39

(34)
(35)

Arbetsmarknadsnyttor

41

Med fler tåg, nya stationer och kortare restider ökar möjligheten att nå en större arbetsmarknad.

(36)
(37)

Näringslivsnytta – kvalitativ

Arbetsmarknad Agglomerationsfördelar Bättre fungerande marknader Varuproducerande

(basindustri, förädlingsindustri)

Vidgad rekrytering,

rekrytering till specialist- funktioner

Större utbud av godstransporter och infrastruktur med högre kvalitet,

samverkan med universitet och högskolor

Lägre logistikkostnader

(Något) större kundmarknad

Större leverantörs-marknad

(Något) ökad konkurrens Tjänsteproducerande -

kunskapsintensiv

Rekrytering specialiserad personal,

ökad attraktivitet för inflyttning

Större utbud av persontransporter och infrastruktur med högre kvalitet,

samverkan med universitet och högskolor

Bättre tillgång till kunder

Större leverantörsmarknad

Ökad konkurrens

Tjänsteproducerande - serviceintensiv

Vidgad rekrytering Ökad regional attraktivitet,

bredare näringsliv

(Något) större kundmarknad

(Något) ökad konkurrens

43

(38)

Godstransporter

(39)

Nytta för godstransporter

• Kortare transportsträcka (6 mil Lilleström och Arvika)

• Kortare transporttid genom dubbelspår > 11 mil genom Värmland + 4 mil på Mälarbanan

• Ökad tillförlitlighet och flexiblare logistik – Strategiskt och operativt

• Längre och tyngre tåg

45

(40)

BOSTÄDER OCH

FASTIGHETER

(41)

Samband mellan snabbtåg och lokal/kommunal utveckling

• Internationellt har effekterna varit störst inom gångavstånd från stationen – Bostäder: ca 1 000 m radie

– Kommersiella fastigheter: ca 4-500 m radie

• En järnvägsstation attraherar:

a. Handel, shopping b. Kontor och konferens c. Hotell

d. Bostäder

• Successiv utveckling i etapper/steg

49

Källor:

Nuworsoo & Deakin (2009), DB International GmbH (2011), Independent Transport Commission (2014), Chen (2014), de Rus (2012)

(42)

Kvarstående osäkerhet: realiseras bostadsbyggandet?

Bygg- och exploaterings-

kostnad

Betalningsvilja Region A Tillskott tack vare

infrasatsning

Betalningsvilja Region B

Absolut respektive relativ lönsamhet

(43)

DISKUSSION:

OSLO-STOCKHOLM 2.55 – VAD BETYDER DET FÖR FÖRETAGEN I

KORRIDOREN?

52

(44)
(45)

56

(46)

References

Related documents

[r]

120 LANDSTEDT Johan Arlanda-Märsta SK BRUTIT 123 MÅNFLOD Johan Storvreta IK. 124 ISAKSSON Åke

EJ PLACERADE 25 åkare H 35- Masstart klassisk stil 41 km.. ÖMAN Per Lögdeå SK

Kommunen måste i kontakter med medborgare medverka till att en övergång är möjlig genom att planera boende, service och teknisk försörjning som underlättar en hållbar

Under motsvarande period kommer även arbetskraften att minska med uppemot 6 000 personer.. Fler kommer att söka sig till högre studier, den kommunala vuxenutbildningen har

verksamheten redovisar ett överskott med 6,2 mnkr, vilket främst beror på lägre kostnader för tilläggsbelopp och placeringar.. Utbildningsnämndens skolpengsram uppgår till 1

219 LUNDQUIST Tom Mälaröarnas Alpina SK DISKVALIFICERAD åk 2 port 11. 231 HAGERUD Axel Mälaröarnas Alpina SK DISKVALIFICERAD åk 2

D 0-8 Intervallstart klassisk stil ARNBERG Tilda. 23