Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Faktorer som påverkar livskvaliteten för personer med hypotyreos
En litteraturstudie
Omvårdnad 15 hp
Halmstad 220324
Petronella Bäckström
Paulina Lind
Titel Faktorer som påverkar livskvaliteten för personer med hypotyreos - En litteraturstudie
Författare Petronella Bäckström & Paulina Lind
Akademi Akademin för hälsa och välfärd
Handledare Susann Arvidsson, Universitetslektor i omvårdnad, Fil.dr
Examinator Annelie Lindholm, Universitetslektor i omvårdnad, Fil.dr
Tid Vårterminen 2022
Sidantal 17
Nyckelord Hypotyreos, hälsorelaterad livskvalitet, livskvalitet
Sammanfattning
Bakgrund: Hypotyreos är en av världens vanligaste sjukdomar som drabbar cirka tio procent av befolkningen. Sjukdomen har i Sverige fördubblats från 2006 till 2017 framförallt bland kvinnor mellan 20−40 år. Hypotyreos är en endokrin, kronisk sjukdom som innebär minskad produktion av tyreoideahormoner vilket påverkar kroppens normala funktioner och utan behandling kan det leda till andra kroniska sjukdomstillstånd. Personer med hypotyreos kan dock oberoende av behandling känna ihållande symtom som påverkar deras hälsa. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad som påverkar livskvaliteten hos personer med hypotyreos. Metod: En allmän
litteraturstudie utfördes genom att granska och analysera tio artiklar som relaterade till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställdes till fyra kategorier vilka belyste faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hypotyreos. Resultat: Att leva med hypotyreos innebär en påverkan på livskvaliteten för många personer då de har kvarstående symtom trots behandling. Resultatet visade att trötthet, övervikt och viktuppgång, psykisk ohälsa och behandlingen var faktorer som bidrog till en försämrad livskvalitet. Konklusion/Implikation: Forskning kring livskvalitet hos personer med hypotyreos bör vidareutvecklas för att öka sjuksköterskans kunskap om sjukdomen och bidra till en utveckling av omvårdnaden.
Title Factors affecting the quality of life of people with hypothyroidism - A literature study
Author Petronella Bäckström & Paulina Lind
School Academy of health and welfare
Supervisor Susann Arvidsson, Senior Lecturer in nursing, PhD
Examiner Annelie Lindholm, Senior Lecturer in nursing, PhD
Period Spring 2022
Pages 17
Keywords Hypothyroidism, health related quality of life, quality of life
Abstract
Background: Hypothyroidism is one of the most common diseases in the world, affecting about ten percent of the population. The disease has doubled in Sweden from 2006 to 2017, especially among women between the ages of 20−40 years.
Hypothyroidism is an endocrine, chronic disease which means reduced production of thyroid hormones which affects the body's normal functions and without treatment it can lead to other chronic disease states. However, people with hypothyroidism, regardless of treatment, can feel persistent symptoms that affect their health. Aim:
The aim of the study was to describe what affects the quality of life of people with hypothyroidism. Method: A general literature study was conducted by reviewing and analyzing ten articles related to the purpose. The results from the articles were
compiled into four categories which highlighted factors that affected the quality of life of people with hypothyroidism. Results: Living with hypothyroidism has an impact on the quality of life for many people as they have persistent symptoms despite treatment. The results showed that fatigue, overweight and weight gain, mental illness and treatment were factors that contributed to a reduced quality of life.
Conclusion/Implication: Research on quality of life in people with hypothyroidism should be further developed to increase the nurse's knowledge of the disease and contribute to the development of nursing.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Hypotyreos... 1
Livskvalitet ... 3
Omvårdnad i samband med hypotyreos ... 4
Teoretisk referensram ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 6
Datainsamling ... 6
Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
CINAHL ... 7
Medline ... 7
PubMed ... 8
Datarbearbetning ... 8
Forskningsetiska överväganden ... 9
Resultat ... 10
Missnöje med behandling ... 10
Trötthet ... 10
Övervikt och viktuppgång ... 11
Psykisk ohälsa ... 11
Diskussion ... 12
Metoddiskussion ... 12
Resultatdiskussion ... 13
Konklusion och implikation ... 16
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
1
Inledning
Hypotyreos är en av världens vanligaste sjukdomar, det är en endokrin, kronisk sjukdom som diagnostiseras hos fem procent av världens befolkning och ytterligare fem procent antas vara odiagnostiserade (Chiovanto et al., 2019). Sjukdomen uppstår när tyreoidea inte producerar tillräckligt av Trijodtyronin (T3) och Tyroxin (T4) detta påverkar kroppens metabola funktioner (Dew et al., 2018) och har betydelse för individers hälsa vilket visar på vikten av en ökad medvetenheten kring
tyreoideasjukdomar samt hanteringen av dessa (Humphreys, 2020). Personer som behandlas för hypotyreos kan trots adekvat behandling och stabila T4-värden känna ihållande symtom av sjukdomen (Alzahrani et al., 2020). Dew et al. (2018) belyser att en individanpassad dosering av läkemedel är nödvändig och sjuksköterskor
beskriver att ett individuellt förhållningssätt även är av vikt för omvårdnaden som ges, för personer med hypotyreos. Vidare krävs en ökad kunskap om sjukdomen hos sjuksköterskor för att utveckla omvårdnaden för personer med hypotyreos (Dew et al., 2018). Socialstyrelsen vill ta fram nya nationella riktlinjer om hypotyreos till
vårdpersonal med kriterier för diagnos och val av behandling. De belyser att ett kunskapsstöd kring hypotyreos är av vikt då det saknas kunskap kring orsaker, behandlingsresultat och samsjukligheter (Socialstyrelsen, 2018). Forskning pågår även för att säkerställa att fler personer blir diagnostiserade (Chiovanto et al., 2019).
I patientlagen finns bestämmelser om att patienter ska få information om sin sjukdom, eventuella läkemedelsbiverkningar och förebyggande metodet för att främja hälsa (Patientlag 2014:821). Får personer med hypotyreos information, förståelse och stöd om sina subjektiva symtom kan hälsan upprätthållas och förbättras (Førland et al., 2017). Till skillnad från att personanpassa läkemedelsbehandlingen baseras vården ofta på obligatorisk resultattolkning av blodprovssvar enligt riktlinjer, och
efterföljande standardbehandling, vilket ofta är till liten nytta för patienten (Midgley et al., 2019). Precis som hälso-och sjukvårdslagens (SFS 2017:30) bestämmelse om att arbeta för att förebygga ohälsa är det av vikt att synliggöra faktorer som påverkar livskvaliteten för personer med hypotyreos. Då hypotyreos är en vanligt
förekommande sjukdom som kan innebära lidande för personen som drabbats och det finns en bristfällighet kring kunskapen om hypotyreos hos sjuksköterskor (Kalra et al., 2018) valdes detta ämne för att öka förståelsen av hur symtomen på hypotyreos påverkar personen.
Bakgrund
Hypotyreos
Tyreoidea har en fjärilsliknande form, väger cirka 25 gram och sitter på halsens framsida med två lober på vardera sida om trachea (Humphreys, 2020). Det är den första endokrina körtel som bildas i människan och bidrar tidigt i livet till tillväxt
2
samt mognad av ben. Tyreoidea utsöndrar hormoner som bland annat ansvarar för att reglera ämnesomsättningen, glukosabsorptionen och lipolysen i kroppen (Humphreys, 2020). Om tyreoidea inte producerar T3 och T4 stimulerar det hypofysen till att öka produktionen av tyreoideastimulerande hormon (TSH) genom en negativ
återkopplingsmekanism (Chiovanto et al., 2019). T3 och T4 består av aminosyran tyrosin tillsammans med 3 respektive 4 jodmolekyler, därav namnet på hormonerna (Follin et al., 2022). Hypotyreos diagnostiseras när serumkoncentrationen av TSH är över normala referensintervallet och tyroxinkoncentrationer är under det normala referensintervallet (Chiovanto et al., 2019). Hypotyreos delas in i primär, sekundär eller central hypotyreos. Primär hypotyreos innebär minskad hormonproduktion på grund av underfunktion i tyreoidea. Sekundär och central hypotyreos innebär minskad hormonproduktion på grund av sjukdom i hypotalamus eller hypofysen (Chiovanto et al., 2019). En mildare variant kallas subklinisk hypotyreos och kan betraktas som ett tidigt tecken på tyreoideasvikt vilket innebär TSH-nivåer över referensvärdet men T4- nivåer inom det normala intervallet (Chaker et al., 2017). De vanligaste orsakerna till hypotyreos är jodbrist eller sjukdomen Hashimotos. Andra orsaker till hypotyreos är medfödda tyreoideaproblem, ärftlighet, medicinska behandlingar som kirurgi, strålbehandling, radiojodbehandling eller läkemedel som påverkar sköldkörteln (Biondi & Cooper, 2019).
Förekomsten av hypotyreos varierar geografiskt bland annat beroende på skillnader i sjukdomsdefinition och jodtillgänglighet (Chiovanto et al., 2019). Under 2017 fick cirka 460 000 personer läkemedel mot hypotyreos i Sverige, av dem var 82 procent kvinnor. Sjukdomen har fördubblats från 2006 till 2017 framförallt bland kvinnor mellan 20−40 år (Socialstyrelsen, 2018). Individer med autoimmuna sjukdomar som diabetes typ-1, gastrisk atrofi eller celiaki har en ökad prevalens för hypotyreos. Även individer med Down syndrom eller Turners syndrom har en ökad risk att insjukna i hypotyreos (Chaker et al., 2017). Symtomen på hypotyreos kan variera från tydliga till inga alls, många är därför inte medvetna om sitt tillstånd och går obehandlade (Alzahrani et al., 2020). Symtomen på hypotyreos varierar stort mellan individer beroende på ålder, kön och tid från debut till behandling (Alzahrani et al., 2020).
Koncentrationssvårigheter, frusenhet och viktökning är några av de vanligaste symtomen på hypotyreos och förblir sjukdomen obehandlad kan det leda till andra kroniska sjukdomar, bland annat infertilitet eller hjärt- och kärlsjukdom (Chiovato et al., 2019). Kliniska tecken på hypotyreos kan vara ödem, struma eller kognitiv försämring (Alzahrani et al., 2020).
Hypotyreos kräver livslång medicinsk behandling och Levotyroxin har varit det primära alternativet för att återställa tyreoideas normala hormonnivåer sedan 1980- talet (Duntas & Jonklaas, 2019). För att uppnå god effekt behöver läkemedelsdosen ofta justeras och individanpassas på grund av individuell absorption av läkemedel,
3
medicinska tillstånd eller samtidigt intag av andra läkemedel (Dew et al., 2018). Vid underdosering av läkemedlet kvarstår symtomen och vid överdosering kan
individerna känna av biverkningar som liknar symtomen vid hypertyreos (Alzahrani et al., 2020). Trots adekvat behandling är personerna ofta missnöjda och känner en negativ påverkan gällande bland annat energinivå, motivation, utseende och vikt, oberoende av blodvärden (Kalra et al., 2018). Av de som inte blir tillfredställda söker en del personer information om behandlingsalternativ på onlineforum och använder alternativa behandlingar eller hänvisas till en endokrinolog som en sista utväg efter misslyckad levotyroxinbehandling (Dew et al., 2018).
Livskvalitet
Livskvalitet definieras enligt World Health Organization, (WHO) som: “Individual's perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns”
(WHO, 1998 s. 551). Definitionen av livskvalitet avser en subjektiv upplevelse hos personen som påverkas av kulturella, sociala och miljömässiga sammanhang (WHO, 1998). Livskvalitet är ett betydelsefullt begrepp för forskning och praktik inom hälso- och sjukvården. Får vårdpersonal en ökad förståelse för patienters livskvalitet kan symtomlindring och rehabilitering förbättras inom vården. De senaste decennierna har forskningen ökat och även användningen av olika bedömningsinstrument för att mäta livskvaliteten hos patienter (Haraldstad et al., 2019). För att få en insikt kring vilka symtom som påverkar personer med hypotyreos liv utvecklades ett
sköldkörtelsjukdomsspecifikt PRO-frågeformulär (ThyPRO) som mäter personens livskvalitet (Tabriz et al., 2021). De problem som rapporterats av patienter gällande livskvaliteten kan användas för att synliggöra behovet av förändringar och leda till förbättringar av behandling eller vård. Informationen kan sedan användas för att kommunicera med andra patienter, hjälpa dem förstå och förutse konsekvenserna av sin sjukdom och behandling (Haraldstad et al., 2019).
Hälsorelaterad livskvalitet definieras enligt Sullivan och Karlsson (1994) som “främst funktion och välbefinnande vid sjukdom och behandling” (Sullivan & Karlsson, 1994.
s. 2:3). Instrument för att mäta hälsorelaterad livskvalitet har en flerdimensionell definition av hälsa och bedömer de områden av hälsa som inte konventionella och epidemiologiska mätmetoder tar upp. Ett antal instrument har validerats och
utvecklats för att mäta hälsorelaterad livskvalitet bland annat Short Form-36 (SF-36) och World Health Organization Quality of Life (WHOQOL). De nämnda
mätinstrumenten möjliggör en mätning av hälsorelaterad livskvalitet över olika sjukdomstillstånd (Uy et al., 2020). Livskvalitetsmätningar görs för att generera ny information om patienterna men hjälper även patienterna att bli medvetna om viktiga symtom eller konsekvenser av sjukdom och behandling (Sullivan & Karlsson, 1994).
4
I föreliggande litteraturstudie kommer hälsorelaterad livskvalitet och livskvalitet enbart benämnas livskvalitet.
Omvårdnad i samband med hypotyreos
Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska utföras så att kraven på en god vård säkerställs, vilket innebär att sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov av säkerhet, trygghet och kontinuitet samt visa respekt för patientens integritet och självbestämmande (SFS 2017:30). I en studie av Dew et al. (2018) beskriver vårdpersonal att hypotyreos är en mindre komplicerad sjukdom att hantera och att omvårdnaden i samband med
hypotyreos bygger på att följa de kliniska riktlinjerna kring blodprovsresultat och efterföljande levotyroxinbehandling, som tolereras bra av de flesta individer. För optimal omvårdnad bör den utföras personcentrerat genom en noggrann anamnes och individuell tolkning av sköldkörtelhormonstatus (Kalra et al., 2018). Som
sjuksköterska och andra inblandade hälsoprofessioner är det av vikt att individanpassa behandlingen, kontinuerligt övervaka och följa upp blodprovsvärden, ge medicinsk rådgivning samt uppmuntra att vårdpersonal engagerar sig i diskussioner om
välbefinnande och symtom med personer med hypotyreos (Kalra et al., 2018). Vidare bör man som sjuksköterska ta god tid på sig, då personer med hypotyreos ofta är långsamma, upplever trötthet och frusenhet (Follin et al., 2022). Ge information kring att trötthet och frusenhet beror på den låga ämnesomsättningen samt förklara att Levotyroxinbehandlingen kräver tålamod och att det kan dröja innan personen känner sig helt återställd. Sjuksköterskan bör även undervisa om att hormonsubstitutionen kräver livslång behandling och inte går att avbryta samt att en del kvinnor kan få amenorré, men att menstruationen ofta kommer tillbaka efter en tids behandling om graviditet exempelvis är önskvärt (Follin et al., 2022). En vanlig orsak till att
behandlingen för personer med hypotyreos misslyckas är dålig följsamhet vilket kan bero på brist i egenvårdshanteringsförmåga eller brist i patientutbildning (Kalra et al., 2018). Därav är det viktigt med noga information om riskerna med över- eller
underbehandling av Levotyroxin (Dew et al., 2018). Genom att vårdpersonal och patienter får en ökad förståelse och utbildning av sjukdomen kan det bidra till en förbättrad behandling (Kalra et al., 2018).
Omvårdnaden inom sjuksköterskeyrket omfattas både av det vetenskapliga
kunskapsområdet och av det kliniska, patientnära arbetet grundat i en humanistisk människosyn, där personcentrerad vård är en av de sex kärnkompetenserna (McCance
& McCormack, 2019). Personcentrerad vård är en viktig förutsättning för att ge individen rätt vård och öka deras deltagande i vården (Fridberg et al., 2021). Centrum för personcentrerad vård (GPCC, 2020) beskriver tre nyckelbegrepp som ingår i personcentrerad vård vilka är partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Det mest centrala av begreppen är partnerskapet som handlar om en ömsesidig hänsyn till varandras kunskap, vilket både innefattar patientens och närståendes kunskap om
5
sjukdomens påverkan på livet och hälso- och sjukvårdens kunskap om vård vid det specifika tillståndet. Det andra begreppet är patientberättelse som handlar om att lyssna på patientens berättelse om sin situation och tolkning av tillstånd, som är en förutsättning för att personcentrerad vård. Det tredje begreppet i personcentrerad vård är dokumentation av berättelsen och en hälsoplan som återfinns i patientens journal.
Dokumentationen ska hållas levande, ses över och vara tillgänglig för patienten (GPCC, 2020). Utifrån personcentrerad vård ska patienten bli mer delaktig i sin vård och vara med om beslutsfattande av vården tillsammans med vårdpersonal för att de på så vis skall kunna ge en kvalitativ vård som är både rättvis och etisk utifrån patientens unika behov (Fridberg et al., 2021). När vården fokuserar på individens unika behov kan en positiv upplevelse av vården utläsas på personen som får vård, på familjen och även på vårdpersonalens välbefinnande i arbetet (Ross et al., 2014). Den personcentrerade vården kan även bidra till en känsla av sammanhang för personen som får vård (Tan et al., 2021).
Teoretisk referensram
En teoretiker som fokuserat på känslan av sammanhang är Aron Antonovsky, hans teori används inom medicinsk sociologi och är en salutogen modell där individens copingförmåga och livsstressorer undersöks (Antonovsky, 1979). De så kallade copinsstrategierna beskrivs som en process och handlar om hur människor agerar, känner och tänker i särskilda stressiga situationer och hur individen kan minska de negativa känslorna och stressen som kan uppstå. Det kan exempelvis vara
personfaktorer som utbildningsnivå, ålder, kön och ekonomisk status eller personliga resurser (Kristofferzon et al., 2018). Enligt Antonovsky (1979) krävs det att individen kan identifiera och därefter använda copingresurser för att klara av olika
livsstressorer. Modellen synliggör individens omkringliggande livsstressorer, exempelvis sjukdom, och fokuserar på hur det hanteras med hjälp av yttre och inre resurser som individen har. Känsla av sammanhang innehåller tre begrepp:
hanterbarhet- förmågan att bemästra och använda resurser, begriplighet- förmågan att förstå och bedöma olika situationer, och meningsfullhet- i vilken utsträckning
stressorerna bedöms vara värda att lägga engagemang i, kunna påverka sin situation och finna mening i situationen (Tan et al., 2021). Att leva med kronisk sjukdom kan hota individens hälsa och livskvalitet vilket kan påverkas genom att individen har personliga resurser och copingstrategier. Individer med en starkare känsla av
sammanhang har bättre förutsättningar för att kunna handskas med stressorer och har lättare att uppleva god livskvalitet (Antonovsky, 1979). En viktig aspekt som
vårdpersonal är att kunna identifiera patienternas interna och externa resurser.
Exempel på interna resurser är motivation och externa resurser kan bland annat vara socialt stöd. Det handlar även om att undersöka vilka copingstrategier patienten använder i en specifik situation och hur effektiva patienten upplever att strategierna är. Genom denna kunskap kan sjuksköterskans genomförande i insatser och framtida
6
vårdplanering underlättas, vilket möjliggör för sjuksköterskan att stärka patientens befintliga resurser och ge stöd med att identifiera och använda nya resurser
(Kristofferzon et al., 2018).
Problemformulering
Personer med hypotyreos kan uppleva symtom trots adekvat läkemedelsbehandling.
Det har även visat sig att sjuksköterskor har bristande kunskap om hypotyreos vilket kan påverka omvårdnaden som ges. Det behövs därmed mer kunskap om hur
livskvaliteten påverkas hos personer med hypotyreos för att öka möjligheten till utveckling av omvårdnaden.
Syfte
Syftet var att beskriva vad som påverkar livskvaliteten hos personer med hypotyreos.
Metod
Metoden som använts var en allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod, kritisk granskning och sammanställning av tidigare forskningsresultat i ämnet (Forsberg & Wengström, 2016).
Datainsamling
Inledningsvis gjordes en informationssökning för att få en ökad kunskap och överblick av det valda ämnet samt för att testa olika söktekniker i de olika
databaserna. Därefter gjordes den egentliga informationssökningen av artiklar och databaser som användes var Cumulative Index of Nursing and Allied Health
Literature (CINAHL), Medline och Public Medline (PubMed). För att få ett relevant litteraturval användes boolesk sökteknik som innebar att markera hur de utvalda sökorden skulle kombineras. Operatorn AND användes mellan ämnesord och fritextsökning, operatorn OR användes för att utöka fritextsökningen vilket beskrivs av Östlundh (2017) kan göras för att få en träff på båda eller något av sökorden.
De valda artiklarna granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för kvantitativ metod, inledningsvis granskades samtliga artiklar enskilt för att sedan jämföras, diskuteras och komma fram till slutgiltig grad på kvalitetsnivå.
Granskningsmallen kunde ge tre olika procentsatser beroende på hur många poäng artikeln fick i granskningen, grad I (80-100%), grad II (70-79%) och grad III (60- 69%). Poängen gavs utifrån olika delar som artikeln innehöll, för varje del som bedömdes kunde artikeln få noll till tre poäng. Poängen sammanställdes,
7
dividerades med maxpoäng för att få fram procentsats och vilken grad artikeln tillhörde. Grad I ansågs ha hög vetenskaplig kvalité och grad III ansågs ha låg vetenskaplig kvalité (Carlsson & Eiman, 2003). Sju av artiklarna som valdes till resultatet fick grad I och tre av resultatartiklarna fick grad II enligt granskningsmallen för kvantitativ metod. För att sortera ut vilka artiklar som enbart var publicerade i vetenskapliga tidskrifter kunde refereegranskning markeras i en del databaser,
refereegranskningen indikerade dock inte ifall enskilda artiklar var vetenskapliga utan endast vart de var publicerade (Östlundh, 2017). I sökningen i CINAHL användes refereegranskning som en av inklusionskriterierna.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna i föreliggande litteraturstudie var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2013−2022, refereegranskade, skrivna på engelska och att målgruppen som studerades skulle vara vuxna personer mellan 19−64 år.
Exklusionskriterier var artiklar som fick grad III enligt Carlsson & Eiman (2003) granskningsmall och artiklar som innehöll studier om barn, gravida eller personer över 64 år.
CINAHL
CINAHL är specialiserad på omvårdnadsforskning och innehåller vetenskapliga tidskrifter, monografier, doktorsavhandlingar och konferensabstrakt om omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi (Östlundh, 2017). Vid sökningen i CINAHL användes sökorden hypothyroidism (hypotyreos), quality of life (livskvalitet) och health related quality of life (hälsorelaterad livskvalitet) utifrån det valda syftet (bilaga A).
Hypotyreos markerades som ämnesord, livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet som fritextord. Mellan hypotyreos och livskvalitet användes den booleska operatoren AND och mellan livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet användes den booleska operatorn OR. Inklusionskriterier som markerades var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2013 - 2022, skrivna på engelska och refereegranskade.
Sökningen resulterade i 78 träffar, samtliga titlar lästes, 51 abstrakt och 25 artiklar granskades för att det slutligen skulle bli två artiklar som valdes ut då de
överensstämde med syftet (bilaga B). Båda artiklarna som valdes ut fick grad I enligt Carlsson & Eiman (2003) granskningsmall för kvantitativ metod.
Medline
Medline innehåller mestadels vetenskapliga tidskrifter som berör medicin, omvårdnad och odontologi (Östlundh, 2017). Vid sökningen i Medline användes hypothyroidism (hypotyreos), quality of life (livskvalitet) och health related quality of life
(hälsorelaterad livskvalitet) utifrån det valda syftet (bilaga A). Hypotyreos
markerades som ämnesord, livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet som fritextord.
8
Booleska operatorer som användes var AND mellan hypotyreos och livskvalitet och OR mellan livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet. Inklusionskriterier som markerades var att sökresultatet skulle vara publicerade mellan 2013-2022 och vara skrivna på engelska. Sökningen resulterade i 165 träffar, samtliga titlar lästes, 98 abstrakt och 35 artiklar granskades för att det slutligen skulle bli tre artiklar som valdes ut då de överensstämde med syftet (bilaga B). Av de artiklarna fick två grad I och en grad II enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för kvantitativ metod.
PubMed
PubMed är en version av Medline som i sitt innehåll inkluderar material från
tidskriftsförlag och kan därav publicera artiklar innan de finns tillgängliga i Medline (Östlundh, 2017). Den första sökningen i PubMed utfördes med sökordet
hypothyroidism (hypotyreos) som ämnesord tillsammans med fritextsökning med sökorden quality of life (livskvalitet) och health related quality of life (hälsorelaterad livskvalitet) utifrån studiens syfte (bilaga A). Booleska operatorer som användes var AND mellan hypotyreos och livskvalitet och OR mellan livskvalitet och
hälsorelaterad livskvalitet. Sökningen begränsades till vuxna 19-44 år, medelålder 45+ år och medelålder 45-64 år, vara skrivna på engelska och vara publicerade mellan 2013-2022. Sökningen resulterade i 76 träffar, samtliga titlar lästes, 20 abstrakt och tio artiklar granskades för att det slutligen skulle bli tre artiklar som valdes ut som överensstämde med syftet (bilaga B). Av artiklarna som valdes ut fick två grad I och en grad II enligt Carlsson & Eiman (2003) kvantitativa granskningsmall. Den andra sökningen i PubMed utfördes enbart med fritextsökning med sökordet
hypothyroidism (hypotyreos) tillsammans med quality of life (livskvalitet) och health related quality of life (hälsorelaterad livskvalitet). Hypotyreos, livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet markerades som fritextsökning med syftet att få en bredare sökning. Booleska operatorer som användes var AND mellan hypotyreos och
livskvalitet och OR mellan livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet.
Artikelsökningen begränsades till vuxna 19+, vara skrivna på engelska och vara publicerade mellan 2013-2022. Den andra sökningen i PubMed resulterade i 167 träffar, samtliga titlar lästes, 67 abstrakt och tio artiklar granskades för att det slutligen skulle bli två artiklar som valdes ut då de överenstämmde med syftet (bilaga B). Av artiklarna som valdes ut fick en grad I och en grad II enligt Carlsson & Eiman (2003) kvantitativa granskningsmall.
Datarbearbetning
Databearbetning utfördes utifrån de fem steg som ingår i Forsberg och Wengström (2016) innehållsanalys. Innehållsanalys karaktäriseras av att systematiskt indela data för att på ett enklare sätt identifiera mönster och teman (Forsberg & Wengström, 2016). Inledningsvis lästes reslutatartiklarna ett flertal gånger för att få en djupare
9
förståelse och diskuterades därefter tillsammans. En sammanfattning av artiklarna redovisas i artikelöversikter (bilaga C). Det andra steget var att analysera de återkommande orden eller textstyckena i koder i enlighet med beskrivningen i Forsberg och Wengström (2016). Koderna färgmarkerades och överfördes sedan till ett nytt dokument för att arbeta vidare med resultatbearbetningen på ett strukturerat sätt. Några av koderna blev social distansering, energilöshet och BMI.
Fortsättningsvis blev koderna tilldelade en kategori i steg tre med en överrubrik relaterat till studiens syfte. Kategorierna som skapades utgick ifrån syftet och
namngavs till: Trötthet, BMI, Psykisk ohälsa och Behandling. I steg fyra söktes efter likheter och skillnader i varje kategori där ett samband kunde utläsas vilket visade att samtliga kategorier påverkade personer med hypotyreos livskvalitet. I steg fem gjordes tillsammans en tolkning av resultatet genom att diskutera och sammanställa data till ett resultat (Forsberg & Wengström, 2016).
Forskningsetiska överväganden
Inför ett vetenskapligt arbete och under forskningsprocessen används så kallade forskningsetiska principer, för att skydda och värna om deltagarna som ingått i studien (Kjellström, 2017). World Medical Association (2018) utarbetade den mest välkända av riktlinjer, den så kallade Helsingforsdeklarationen, som fokuserar på medicinsk klinisk forskning. I dokumentet framgår ett flertal punkter gällande deltagarnas självbestämmande, integritet, rätten till information och rådande lagstiftning som ska följas vid forskningsprojekt (World Medical Association [WMA], 2018). Den 25 maj 2018 infördes en ny lag gällande kompletterande
bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (SFS 2018:218) gällande behandling av personuppgifter (GDPR, General Data Protection Regulation). Lagen är ett ramverk inom EU där dataskyddsförordningen stärker rättigheterna och skyddet för personer vars personuppgifter är behandlade av organisationer, företag eller myndigheter.
Ytterligare syfte med GDPR är att skydda individers friheter och grundläggande rättigheter samt rätten till privat- och familjeliv (SFS 2018:218). Nio av artiklarna som använts till resultatet i närvarande litteraturstudie hade etiskt godkännande av en etisk kommitté i respektive land, och samtliga deltagare deltog frivilligt. I artikeln av Peterson et al. (2018) fick forskarna undantag från Institutional Review Boards då deltagarna deltog frivilligt i en onlineundersökning där de var anonyma. Vad gäller val av resultatartiklar var riskbedömningen låg då nio av tio artiklar i litteraturstudien hade erhållit etiskt godkännande och ett frivilligt deltagande av samtliga personer i artiklarna. Nyttan med närvarande litteraturstudie bedöms vara hög då resultatet bidrar till en ökad insikt i hur livskvaliteten kan påverkas för personer med hypotyreos och kan användas i framtida yrkesroll som sjuksköterska.
10
Resultat
Missnöje med behandling
Ett missnöje med behandling bidrog till lägre livskvalitet hos personer med
hypotyreos (Mitchell et al., 2020; Peterson et al., 2018; Vigáro et al., 2013; Winther et al., 2016). Många personer var otillfredställda med sin nuvarande behandlingen då många symtom kvarstod vilket påverkade deras livskvalitet negativt (Mitchell et al., 2020; Peterson et al., 2018; Vigáro et al., 2013). I en studie som jämförde
livskvaliteten mellan underbehandlade, överbehandlade och adekvat behandlade personer hade underbehandlade personer signifikant mer symtom än adekvat behandlade personerna som påverkade deras livskvalitet negativt (Vigáro et al., 2013). Livskvaliteten var lägre relaterat till missnöje med behandlingen om patienten var av kvinnligt kön, yngre ålder, inte remitterats till en sköldkörtelspecialist och inte fått tillräcklig information av vårdpersonal om sjukdomen hypotyreos (Peterson et al., 2018). Livskvaliteten var även lägre relaterat till missnöje behandlingen om
förväntningarna av vårdpersonal inte uppfylldes eller om det var bristande stöd från vårdpersonal (Mitchell et al., 2020; Peterson et al., 2018). Vidare hade personer med hypotyreos lägre livskvalitet relaterat till ett behov av nya behandlingar och missnöje med läkaren (Mitchell et al., 2020; Peterson et al., 2018).
Trötthet
Trötthet var en orsak till försämrad livskvalitet hos personer med hypotyreos
(Ellegård et al., 2021; Morón-Díaz et al., 2020; Peterson et al., 2018; 2021; Vigário et al., 2013; Winther et al., 2016). Efter behandling var tröttheten fortfarande en aspekt som påverkade livskvaliteten till det sämre för personer med hypotyreos (Peterson et al., 2018; Winther et al., 2016; Vigário et al., 2013). Personer som behandlades för hypotyreos och studerades avseende livskvalitet visade att både underbehandlade, adekvat behandlade och överbehandlade personer problem med trötthet och en lägre livskvalitet. Underbehandlade personer visade något större tendens till trötthet än de som var adekvat behandlade och överbehandlade (Vigário et al., 2013). Personer med primär hypotyreos med högre TSH-nivåer hade problem med trötthet och en
försämrad livskvalitet (Kelderman-Bolk et al., 2015; Morón-Díaz et al., 2021). Vidare hade personer med primär hypotyreos ökad trötthet på fem dimensioner av trötthet vilket inkluderade allmän trötthet, fysisk trötthet, minskad aktivitet, minskad motivation och mental trötthet (Kelderman-Bolk et al., 2015). Personer som var omedvetna om sina nyligen förhöjda TSH-värden jämfördes med en kontrollgrupp vilket visade att de med förhöjda TSH-värden hade mer trötthet och
sömnproblematik, som bidrog till lägre livskvalitet (Ellegård et al., 2021).
11 Övervikt och viktuppgång
Personer med hypotyreos med en samtidig övervikt hade lägre livskvalitet
(Borregaard-Medici et al., 2021; Kelderman-Bolk et al., 2015; Morón-Díaz et al., 2021; Peterson et al., 2018). Ett högre Body mass index (BMI) kunde utläsas hos personer med hypotyreos jämfört med kontrollgrupp och deras livskvalitet minskade med ökande kroppsvikt i livskvalitetsmätningar (Borregaard-Medici et al., 2021;
Kelderman-Bolk et al., 2015; Morón-Díaz et al., 2021; Peterson et al., 2018). Vidare rapporterade personer med hypotyreos med samtidig övervikt en lägre livskvalitet avseende problem gällande fysisk funktion, vitalitet, smärta, allmän hälsa och rollbegränsningar på grund av fysiska problem (Kelderman-Bolk et al., 2015).
Personer med hypotyreos med ett BMI över 25 kg/m² skattade livskvaliteten signifikant sämre vid behandlingsstart av Levotyroxin (Borregaard-Medici et al., 2021; Kelderman-Bolk et al., 2015; Tan et al., 2019). Personer som använt sig av Levotyroxin eller Liotyronin var mer benägna att rapportera oro över viktuppgång och hade lägre livskvalitet än de som använt sig av torkat sköldkörtelextrakt (Peterson et al., 2018). Viktuppgång var ett problem som personer med hypotyreos rapporterade bidrog till lägre livskvalitet vid en jämförelse av samsjuklighet och symtom på hypotyreos (Tan et al., 2019).
Psykisk ohälsa
Sambandet Psykisk ohälsa i samband med hypotyreos var en faktor till försämrad livskvalitet (Djurovic et al., 2018; Ellegård et al., 2021; Kelderman-Bolk, 2015;
Morón-Díaz et al., 2021; Peterson et al., 2018; Winther et al., 2016). Personer med hypotyreos hade lägre livskvalitet på grund av samtidig depression (Djurovic et al., 2018; Kelderman-Bolk, 2015; Morón-Díaz et al., 2021; Peterson et al., 2018).
Personer med hypotyreos rapporterade signifikant mer depression än kontrollgruppen relaterat till lägre livskvalitet (Djurovic et al., 2018) och den vanligaste
medicineringen utöver behandling för hypotyreos var antidepressiva läkemedel (Ellegård et al., 2021; Peterson et al., 2018). Detta styrks i en annan studie där 12 146 personer fyllde i en onlineundersökning om att leva med hypotyreos som visade att den vanligaste samsjukligheten vid hypotyreos var depression med 27 procent vilket påverkade personernas livskvalitet (Peterson et al., 2018). Sambandet mellan TSH- nivåer och livskvalitet vid primär hypotyreos visade att högre TSH-nivåer bidrog till psykisk ohälsa i form av depression och ångest vilket också försämrade livskvaliteten (Djurovic et al., 2018; Morón-Díaz et al., 2021). Personer med hypotyreos som studerades avseende psykiskt allmänt välbefinnande visade att social distansering var en orsak till lägre livskvalitet jämfört med kontrollgruppen, detta resultat kvarstod då enbart kvinnor studerades men ingen skillnad visades vid enbart män (Ellegård et al., 2021). För personer med hypotyreos var även emotionell mottaglighet en associerad faktor till psykisk ohälsa som försämrade livskvaliteten (Morón-Díaz et al., 2021;
Winther et al., 2016).
12
Diskussion
Metoddiskussion
De fyra begreppen som indikerar på vetenskaplig kvalitet och som utgör grunden i metoddiskussionen är: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Den inledande pilotsökningen bidrog till en ökad förståelse för de olika databaserna och en ökad kunskap i ämnet. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver att genom att bekanta sig och få en förförståelse för det valda ämnet ökar trovärdigheten. Från början fanns en förhoppning om att skriva en litteraturstudie med kvalitativa resultatartiklar. Reslutatartiklarna som valdes ut var enbart kvantitativa då begreppen livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet inte användes i de kvalitativa artiklarna som hittades. Hade vetskap kring att detta funnits i ett tidigt skede hade eventuellt syftet omformulerats. Inför de strukturerade
sökningarna rådfrågades en bibliotekarie angående de booleska operatorerna i de olika databaserna vilket Forsberg och Wengström (2016) förklarar kan underlätta sökningen, då bibliotekarier ofta är väl insatta i de olika databasernas struktur och indexseringssätt. I föreliggande litteraturstudie utfördes fyra sökningar i tre databaser som enligt Henricsson (2017) stärker arbetets trovärdighet då det ger en ökad chans att hitta relevanta artiklar. Sökorden som slutligen valdes var relaterade till studiens syfte. Utöver sökningarna i sökhistorik (bilaga B) gjordes även ett antal andra sökningar. Efter diskussion och överväganden beslutades det att inte redovisa dessa då de inte var relevanta för litteraturstudiens resultat och istället kan ses som en svaghet då det försvårar för läsaren att förstå tankarna kring datainsamlingen.
Sökningarna utfördes både med ämnesord och i fritext för att minska riskerna att missa relevanta artiklar, av samma anledning lästes alla titlar på de artiklar som sökningarna genererade. Bland de artiklar där titeln överensstämde med syftet i närvarande litteraturstudie lästes även abstrakten. Bland de artiklar där titeln inte överensstämde med syftet men som verkade intressanta utifrån ämnet lästes även abstrakten, en sådan artikel valdes som resultat-artikel. Att exkludera en artikel efter att enbart läst titeln skulle kunna vara en svaghet då titeln inte nödvändigtvis svarar på artikelns syfte och relevanta artiklar kan ha missats. Samtliga titlar och abstrakt lästes enskilt och därefter diskuterades de tillsammans vilket stärkte trovärdigheten.
Sökningarna genererade ett stort antal träffar och många av artiklarnas titlar indikerade på studier om läkemedelsbehandlingen vid hypotyreos. Enbart fyra av artiklarna inkluderades för att studien inte skulle riktas in för mycket på det
medicinska området. De fyra artiklarna som valdes ut överensstämde med syftet. Vid sökningarna i PubMed valdes åldersbegränsning som ett inklusionskriterie.
Begränsningarna som kunde väljas för att exkludera barn och äldre människor började vid 19 år upp till 64 år, därefter benämndes åldern med äldre vuxna. Därav blev inklusionskriterierna vuxna människor mellan 19-64 år. Vetenskapliga artiklar är en färskvara, (Östlundh, 2017) för att styrka att det var aktuell forskning som
13
inkluderades så begränsades sökningen till tio år. För att säkerställa pålitligheten i resultatet inkluderades enbart artiklar som var av grad I och II enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för kvantitativa artiklar. Efter kvalitetsgranskningen studerades även samtliga artiklar avseende etiska aspekter som redovisats i artikeln.
Enbart artiklar som fått godkännande av etisk kommité inkluderades och alla där deltagarna givit sitt frivilliga deltagande. Att ta hänsyn till etiska principer för att skydda deltagarna i studier är enligt Mårtensson och Fridlund (2017) en förutsättning för vetenskaplig kvalitet.
Artiklarna som valdes ut till resultatet hade en stor geografisk spridning och var gjorda i Brasilien, Danmark, Nederländerna, Serbien, Singapore, Spanien,
Storbritannien, Sverige och USA. Likheterna mellan studierna har varit många vilket styrker resultatet, detta visar enligt Mårtensson och Fridlund (2017) på överförbarhet.
Då en stor urvalsgrupp kan undersökas inom kvantitativa studier ökar överförbarheten då resultaten utgår ifrån en stor grupp. I datainsamlingen har de faktiska sökningarna noga beskrivits för att läsaren ska kunna utföra samma sökning och få samma träffar, detta stärker bekräftelsebarheten och pålitligheten enligt Mårtensson och Fridlund (2017). Granskning och analys av resultatartiklarna samt kategorisering och utformning av resultatet har utförts utifrån Forsberg och Wengströms (2016) beskrivning av innehållsanalys på ett strukturerat sätt, detta stärker
resultatet. Kontinuerliga handledningstillfällen har genomförts i grupp med handledare och studenter, dessutom har även tre utomstående personer läst och granskat litteraturstudien löpande vilket ökar trovärdigheten och bekräftelsebarheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). För att öka den individuella förståelsen fördes loggbok kontinuerligt vilket är ytterligare ett sätt att stärka pålitligheten och bekräftelsebarheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Under litteraturstudien har ett nära samarbete varit en styrka då arbetet har diskuterats och analyserats tillsammans, med olika perspektiv för att kunna skapa en genomarbetad och sanningsenlig
litteraturstudie.
Resultatdiskussion
I resultatet av litteraturstudien framkom att trötthet försämrade livskvaliteten hos personer med hypotyreos (Ellegård et al., 2021; Kelderman-Bolk, 2015; Morón-Díaz et al, 2021; Peterson et al., 2018; Vigário et al, 2013; Winther et al., 2016). Vidare kunde det utläsas i resultatet att personer med hypotyreos fortfarande hade trötthet som påverkade livskvaliteten negativt, trots behandling (Vigário et al., 2013; Winther et al., 2016). Det är känt att trötthet är ett vanligt symtom vid sjukdomsdebut av hypotyreos (Chaker et al., 2017) och att tröttheten även kan kvarstå vid
underbehandling av Levotyroxin (Alzharani et al., 2020). I en kvalitativ intervjustudie med personer med hypotyreos beskriver de känslan av trötthet med att känna sig
14
uttömd, vilket för en del kan leda till skamkänslor över förlusten av kroppslig intentionalitet. De belyser även bristen på kontroll över sin egen kropp (Nexø et al., 2014). En problematisering av vilka symtom som kvarstår hos varje individ är betydande då vården ska enligt Fridberg et al. (2021) använda ett personcentrerat förhållningssätt som en förutsättning för individens deltagande i sin egen vård.
Genom att använda sig av begreppet meningsfullhet (Antonovsky, 1979) som
beskriver i vilken utsträckning livsstressorer bedöms vara värda att lägga engagemang i, att kunna påverka sin situation och finna mening i det (Tan et al, 2021) kan personer med hypotyreos med ett personcentrerat förhållningssätt få mer kontroll över sin situation. Att påverka situationen av att leva med hypotyreos kan ske genom
acceptans av att helande är en process (Clemens, 2017). Vidare kan acceptansen leda till en känsla av kontroll över sjukdomen som kan ske genom ökad kunskap kring betydelsen av sömn, intag av daglig medicin, att hållas informerad kring sjukdomen och regelbunden kommunikationen med vården (Clemens, 2017). Får personer med hypotyreos information, hjälp och stöd av sjuksköterskor med hanteringen av kvarvarande symtom som trötthet, kan hälsan främjas och likaså livskvaliteten.
I litteraturstudiens resultat var även övervikt en aspekt som bidrog till lägre livskvalitet hos personer med hypotyreos (Borregaard-Medici et al., 2021;
Kelderman-Bolk et al., 2015; Morón-Díaz et al, 2021). Annan forskning beskriver att det finns högre förekomst av hypotyreos hos överviktiga personer (Du et al., 2019).
Vidare spelar sköldkörtelhormoner en stor roll i regleringen av ämnesomsättningen och i energiförbrukning samt att sköldkörteldysfunktion kan leda till fetma och högt blodtryck (Du et al., 2019). Snyder et al. (2022) belyser att det finns ett samband mellan vikt-stigma i vårdgivare-patient relationen för personer med hypotyreos vid mätning av BMI, vilket påverkar relationen mellan vårdgivare och patient negativt.
Utifrån denna insyn är en reflektion att upplevelsen av vikt-stigma relaterat till högre BMI även kan bidra till försämrad livskvalitet för personer med hypotyreos. Det uppmuntras att som sjuksköterska bland annat fokusera på att förebygga fetma och förbättra fysisk aktivitet för att öka välbefinnandet hos personer med hypotyreos (Leese & Soto-Pedre, 2021). Vidare bör den personcentrerade vården framträda där sjuksköterskan tar sig tid och lyssnar på hela berättelsen för att få en förståelse för resurser och förmågor i sjukdomshanteringen (Fridberg et al., 2021). Patientlagens (SFS 2014:821) bestämmelse avseende delaktighet beskrivs med att en patients medverkan i hälso- och sjukvården sker genom att personen själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder och utgår från patientens önskemål och individuella förutsättningar (SFS 2014:821). För personer med hypotyreos kan delaktigheten främjas genom diskussion med sjuksköterskan kring sjukdomen hypotyreos, vilka förväntningar som finns och vad det kan innebära i vardagen. Därefter kan en hälsoplan skapas där sjuksköterskan tar del av personens beskrivning av vad som är betydelsefullt och önskvärt utifrån den individuella förmågan.
15
I resultatet av litteraturstudien synliggjordes att psykisk ohälsa påverkade
livskvaliteten hos personer med hypotyreos, i begreppet psykisk ohälsa inkluderades depression, social distansering och emotionell mottaglighet (Djurovic et al., 2018;
Ellegård et al., 2021; Morón-Días et al., 2021; Peterson et al., 2018; Winther et al., 2016). Att det skulle finnas ett samband mellan depression och hypotyreos motsägs i annan forskning (Dayan & Panicker, 2013) som menar att generella samband mellan sköldkörtelfunktion och depression hos personer med hypotyreos inte
överensstämmer. Däremot visar det sig att personerna lider av sämre livskvalitet vilket relateras till deras sköldkörtelfunktion och symtom på hypotyreos. Oenigheten kring huruvida depression och hypotyreos hör ihop kan bero på att studier har olika metoder för att mäta den psykiska hälsan och hur hälsan påverkas av hypotyreos. En del har studerat faktiska diagnoser av depression medan andra använt validerade frågeformulär som indikerat på goda samband mellan kliniska diagnoser på
depression eller frågeformulär utformade att mäta psykiskt välbefinnande som skulle kunna visa på depressiva symtom (Dayan & Panicker, 2013). En noggrann anamnes kan vara till hjälp för att hitta eventuella tecken på psykisk ohälsa och vid misstanke kan förebyggande åtgärder införas.
Utifrån resultatet i litteraturstudien var missnöje med behandlingen relaterat till lägre livskvalitet hos personer med hypotyreos (Mitchell et al., 2020; Peterson et al., 2018;
Vigáro et al., 2013; Winther et al., 2016). Personer med hypotyreos beskriver i en kvalitativ intervjustudie att de medicinska testerna tyvärr ofta misslyckas med att validera sjukdomsupplevelsen då symtomen kvarstår trots behandling, detta försvårar motiveringen till hur sjukdomen påverkar vardagen för personer med hypotyreos (Nexø et al., 2014). De objektiva bevisen från blodproven beskrivs emellertid vara mer trovärdiga än deras egen upplevelse av ohälsa (Nexø et al., 2014). Andra personer med hypotyreos beskriver motsatsen, att de generellt sett hade en positiv inställning till sin sjukdom, såg fördelarna med att ta Levotyroxin och intog en acceptans om att sjukdomen var permanent (Dew et al., 2017). Däremot beskriver personerna om en bristande förståelse kring sjukdomen och att de inte hade fått information vid tidpunkten för sin diagnos. Även om de minns att de hade fått en broschyr så hade personerna i allmänhet dålig kunskap om sköldkörtelfunktionen och konsekvenserna med dålig behandlingsföljsamhet (Dew et al., 2017). Begriplighet som ingår i känsla av sammanhang (Antonovsky, 1979) innebär förmågan att förstå och bedöma olika situationer (Tan et al, 2021). Personer med hypotyreos behöver mer kunskap om sitt tillstånd för att ha förutsättningar att hantera det. Det är även av vikt att noga informera varje individ som påbörjar läkemedelsbehandling med tydliga instruktioner om hur läkemedlet ska tas, förvaras och riskerna med över- eller underbehandling (Kalra et al., 2018). Att se till att individen får tillräcklig, korrekt och aktuell information på ett lämpligt sätt om relaterad behandling är en av
sjuksköterskans etiska koder (International Council of Nurses [ICN], 2021). Oavsett sjukdom eller läkemedelsbehandling är det viktigt att informera personen om
16
sjukdomens symtom, läkemedel och eventuella biverkningar samt försäkra sig att informationen uppfattats korrekt. Då symtomen på hypotyreos varierar stort och läkemedelsbehandling tolereras olika av individer är det även av vikt att noga följa upp behandlingen.
Även om livskvaliteten efter påbörjad behandling har förbättrats i många fall upplever en betydande del av personerna med hypotyreos ihållande ohälsa och påverkan på livet (Nexø et al., 2014). Att använda bedömningsinstrument för att fastställa
livskvaliteten hos personer som drabbats av hypotyreos kan användas som ett verktyg till sjuksköterskor för att kunna ge personcentrerad vård och behandling av
sjukdomen (Tan et al., 2019). Hanterbarhet som ingår i känsla av sammanhang (Antonovsky, 1979) innebär förmågan att bemästra och använda befintliga resurser (Tan et al., 2021). Får personer med hypotyreos stöd i att hitta sina egna
copingstrategier kan hälsan upprätthållas och förbättras (Førland et al., 2017).
Sjuksköterskor ansvarar över att ge evidensbaserad information, personcentrerad vård och hälsofrämjande värderingar och principer i omvårdnaden (International Council of Nurses [ICN], 2021). Det är fortfarande okänt varför en del personer med
hypotyreos har ihållande symtom som inte återspeglas i medicinska resultat. Personer med hypotyreos har begränsningar i livet, svårigheter att behålla sin sysselsättning och sociala funktion (Nexø et al., 2014). Det är därför viktigt att få en förståelse för vad som har betydelse i personens liv och vardag (Fridberg et al., 2021).
Avslutningsvis är den personcentrerade vården mycket viktig i mötet med personer med hypotyreos och att sjuksköterskan lyssnar till individuella önskemål, behov och resurser utifrån personens egen förmåga.
Konklusion och implikation
I resultatet framkom det att trötthet var en faktor som försämrade livskvaliteten hos personer med hypotyreos. Övervikt och viktuppgång var ytterligare orsaker som bidrog till lägre livskvalitet. Den psykiska ohälsan, framför allt depression påverkade också livskvaliteten negativt och var även vanligare hos personer med hypotyreos i jämförelse med den allmänna befolkningen. Slutligen bidrog missnöje med
behandlingen till lägre livskvalitet, vilket för en del personer med hypotyreos handlade om bristande stöd från vården.
Personer med hypotyreos har lägre livskvalitet, trots adekvat läkemedelsbehandling vilket litteraturstudien ger insyn i. En ökad kunskap gällande läkemedelsbehandling och ett personcentrerat förhållningssätt är nödvändigt i vården för personer med hypotyreos och är även något som studier har belyst är bristfälligt. Det är av vikt att sjuksköterskan får ökad kunskap i vad som påverkar livskvaliteten hos personer med hypotyreos och genom ökad förståelse och kunskap kan sjuksköterskan förebygga ohälsa. Detta kan ske genom ökat stöd, undervisning om sjukdomen och en
individanpassning av läkemedelsbehandling i samråd med läkare. I undervisning av
17
sjuksköterskestudenter kan kunskapsområdet kring livskvalitet i förhållande till sjukdomen hypotyreos få mer utrymme för att bredda perspektivet på ohälsa. Då denna litteraturstudie grundar sig i kvantitativa resultat vore det i framtida forskning intressant att få ytterligare inblick i hur livskvaliteten hos personer med hypotyreos kan påverkas genom kvalitativa intervjuer.
Referenser
*=resultatartiklar
Alzahrani, A., Mourad, M., Hafez, K., Almaghamsy, A., Alamri, F., Juhani, N., Alhazmi, A., Saeedi, M., Alsefri, A., Alzahrani, M., Ali, N., Hussein, W., Ismail, M., Adel, A., Bahtimy, H., & Abdelhamid, E. (2020). Diagnosis and Management of Hypothyroidism in Gulf Cooperation Council (GCC) Countries.
Advances in therapy, 37, 3097-3111. https://doi.org/10.1007/s12325-020- 01382-2
Antonovsky, A. (1979). Health, Stress, and Coping. Jossey-Bass.
Biondi, B., & Cooper, D. (2019), Thyroid hormone therapy for hypothyroidism.
Endocrine, 66, 18-26. https://doi.org/10.1007/s12020-019-02023-7
*Borregaard-Medici, B., Lerche-la-Cour, J., Krag-Knop, F., Krakauer, M.,
Michaelsson, L-F., Faber, J, & Watt, T. (2021). Predictors of improvement in quality of life when treating hypothyroidism. Journal of Thyroid Research, 2021, 1-7. https://doi.org/10.1155/2021/5577217
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. (Rapport nr 2).
Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
Centrum för personcentrerad vård (GPCC). (2021). Om personcentrerad vård.
Hämtad 30 mars, 2022, från https://www.gu.se/gpcc/om-personcentrerad-vard Chaker, L., Bianco, A.C., Jonklaas, J., & Peeters, R. (2017). Hypothyroidism. The
Lancet, 390(10101), 1550-1562. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/S0140-6736(17)30703-1
Chiovato, L. Magri, F., & Carlé, A. (2019). Hypothyroidism in Context: Where We’ve Been and Where We’re Going. Advances in therapy, 36(2), 47-58.
https://doi.org/10.1007/s12325-019-01080-8
Clemens, C. (2017). What They Don’t See. Health Communication, 33(9), 1194- 1197. https://doi.org/10.1080/10410236.2017.1339372
Dayan, C., & Panicker, V. (2013). Hypothyroidism and Depression. European Thyroid Journal, 2(3). https://doi.org/10.1159/000353777
Dew, R., King, K., Okosieme, O., Pearce, S., Donovan, G., Taylor, P., Leese, G., Hicket, J., Raxvi, S., Dayan, C., & Wilkes, S. (2017). Patients’ attitudes and perceptions towards treatment of hypothyroidism in general practice: an in- depth qualitative interview study. BJGP Open, 1(2), 1-13.
https://doi.org/10.3399/bjgpopen17X100977
Dew, R., King., Okosieme, O. E., Pearce, S.H., Donovan, G., Taylor, P. N., Hickey, J., Dayan. C. M., Leese, G., Razvi, S., & Wilkes, S. (2018). Attitudes and perceptions of health professionals towards management of hypothyroidism in general practice: a qualitative interview study. BMJ open, 8, 1-9.
https://doi.org/10.1136/bmjopen-2017-019970
*Djurovic, M., Pereira, A., Smit, J., Vasovic, O., Damjanovic, S., Jemuovic, Z., Pavlovic, D., Miljic, D., Pekic, S., Stojanovic, M., Asanin, M., Krljanacm G., &
Petakov, M. (2018). Cognitive functioning and quality of life in patients with Hashimoto thyroiditis on long-term levothyroxine replacement. Endocrine, 62, 136-143. https://doi.org/10.1007/s12020-018-1649-6
Du, F. M., Kuang, H. Y., Duan, B. H., Liu, D. N., & Yu, X. Y. (2019). Effects of thyroid hormone and depression on common components of central obesity. The Journal of international medical research, 47(7), 3040–3049.
https://doi.org/10.1177/0300060519851624
Duntas, L.H., & Jonklaas, J. (2019). Levothyroxine Dose Adjustment to Optimise Therapy Troughout a Patient’s Lifetime. Advances in therapy, 36, 30-46.
https://doi.org/10.1007/s12325-019-01078-2
*Ellegård, L., Trimpou, E., & Landin-Wilhelmsen, K. (2021). Health-related quality of life in hypothyroidism—A population-based study, the WHO Monica Project. Clinical Endocrinology, 95(1), 197-208. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/cen.14448
Fridberg, H., Wallin, L., & Tistad, M. (2021). The innovation characteristics of person-centred care as perceived by healthcare professionals: an interview study employing a deductive-inductive content analysis guided by the consolidated framework for implementation research. BMC Health Services Research, 21(904), 1-13. http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s12913-021-06942-y
Førland, G., Eriksson, M., Silén, C., & Ringsberg, K. (2017). Sense of Coherence:
Learning to live with chronic illness through health education. Health Education Journal, 77(1), 96-108. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/0017896917738119
Follin, C., Lehtihet, M & Nyström, F. (2022). Endokrina sjukdomar. I Ekwall, A. &
Jansson, A-M (Red.), Omvårdnad & medicin (s 257-282). Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4 uppl). Natur &
kultur.
Haraldstad, K., Wahl, A., Andenæs, R., Andersen, J. R., Andersen, M. H., Beisland, E., Borge, C. R., Engebretsen, E., Eisemann, M., Halvorsrud, L., Hanssen, T.
A., Haugstvedt, A., Haugland, T., Johansen, V. A., Larsen, M. H., Løvereide, L., Løyland, B., Kvarme, L. G., Moons, P…. Helseth, S. (2019). A systematic review of quality of life research in medicine and health sciences. Quality of life research : an international journal of quality of life aspects of treatment, care and rehabilitation, 28, 2641–2650. https://doi.org/10.1007/s11136-019-02214-9
Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (2 uppl. s. 411-4421). Studentlitteratur.
Humphreys, J. (2020). Considerations in evaluating the thyroid gland in a primary care setting. Journal of Family Medicine and Primary Care, 9(12), 5833-5836.
https://doi.org/10.4103/jfmpc.jfmpc_1369_20
International Council of Nurses (ICN). (2021). The ICN code of ethics for nurses.
(Rapport 3). ICN. https://www.icn.ch/system/files/2021-10/ICN_Code-of- Ethics_EN_Web_0.pdf
Jacq, K., Norful, A. A., & Larson, E. (2016). The Variability of Nursing Attitudes Toward Mental Illness: An Integrative Review. Archives of psychiatric nursing, 30(6), 788–796. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2016.07.004
Kalra, S., Das, A., Bajaj. S., Saboo, B., Khandelwal, D., Tiwaskar. M., Agarwal, N., Gupta, P., Sahay, R., Aggarwal, S., Ghosh, S., Negalur, V., Unnikrishnan, A., Bantwal, G., Aggarwal, R., Chaudari, H., & Mulgaonkar, N. (2018). Diagnosis and Management of Hypothyroidism: Addressing the Knowledge–Action Gaps.
Advances In Therapy, 35, 1519-1534. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s12325-018-0744-7
*Kelderman-Bolk, N., Visser, T-J., Tijssen, J., & Berhout, A. (2015) Quality of life in patients with primary hypothyroidism related to BMI. European Journal of Endocrinolgy, 173(4), 507-515. https://doi.org/10.1530/EJE-15-0395
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 57-80).
Studentlitteratur.
Kristofferzon, M-L., Engström, M., & Nilsson, A. (2018). Coping mediates the relationship between sense of coherence and mental quality of life in patients with chronic illness: a cross-sectional study. Quality of life research: an international journal of quality of life aspects of treatment, care and
rehabilitaion, 27(7), 1855-1863. https://doi.org/10.1007/s11136-018-1845-0
Leese, G., & Soto-Pedre, E. (2021). Time to refresh thinking on the terminology and management of hypothyroidism? Clinical Endocrinology. 95(4), 574-575.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/cen.14485
McCance, T, & McCormack, B. (2019). Personcentrerad omvårdnad. I Leksell, J. &
Lepp, M. (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. (2 uppl. s.76-88). Liber.
Midgley, J., Toft, A., Larisch, R., Dietrich, J., Hoermann, R. (2019). Time for a reassessment of the treatment of hypothyroidism. BMC Endocrine Disorders, 19(37). https://doi.org/10.1186/s12902-019-0365-4
*Mitchell, A., Hegedüs, L., Zarkovic, M., Hickey, J-L., & Perros, P. (2020). Patient satisfaction and quality of life in hypothyroidism: An online survey by the british thyroid foundation. Clinical Endocrinology, 94(3), 513-520.
https://doi.org/10.1111/cen.14340
*Morón-Díaz, M., Saavedra, P., Alberiche-Ruano, M., Rodríguez-Pérez, C., López- Plasencia, Y., Marrero-Arencibia, D., Gonxález-Lleó, A., & Boronat, M.
(2021). Correlation between TSH levels and quality of life among subjects with well-controlled primary hypothyroidism. Endocrine, 72, 190-197 https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s12020-020-02449-4
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (2 uppl. s. 421-438).
Studentlitteratur.
Nexø, M-A., Watt, T., Cleal, B., Hegedüs, L., Bonnema, S-J., Rasmussen, Å-K, &
Bjorner, J-B. (2014). Exploring the Experiences of People With Hypo- and Hyperthyroidism. Qualitative Health Research, 25(7), 945-953.
https://doi.org/10.1177%2F1049732314554093
*Peterson, S., Cappola, A., Castro, R., Dayan, C., Farwell, A., Hennessey, J., Kopp, P., Ross, D., Samuels, M., Sawka, A., Taylor, P., Jonklaas, J., & Bianco, A.
(2018). An Online Survey of Hypothyroid Patients Demonstrates Prominent Dissatisfaction. Thyroid, 28(6), 707-726. https://doi.org/10.1089/thy.2017.0681
Ross, H., Tod, A-M., & Clarke, A. (2014). Understanding and achieving person- centred care: the nurse perspective. Journal of clinical nursing, 24(9-10), 1223- 1233. https://doi.org/10.1111/jocn.12662
SFS 2014:821. Patientlag. Socialdepartementet. Hämtad 8 mars, 2022, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. Hämtad 8 mars, 2022, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2018:218. Lag som kompletterande EU:s dataskyddsförordning. Hämtad 22 mars, 2022, från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/grundlagar-och- integritet/lagforslag-som-kompletterar-eus-dataskyddsforordning/
Snyder, M., Haskard-Zolnierek, K., Howard, K., & Hu, Y. (2022). Weight stigma is associated with provider-patient relationship factors and adherence for
individuals with hypothyroidism. Journal of Health Psychology, 27(3), 702–
712. https://doi.org/10.1177/1359105320963548
Socialstyrelsen. (2018). Kvinnor med sköldkörtelproblematik. Redovisning av läkemedelsstatistik 2006–2017. (Rapport 2018-5-10).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-10.pdf
Sullivan, M., & Karlsson, J. (1994). SF-36 Hälsoenkät, Manual och tolkningsguide.
Sektionen för Vårdforskning, Medicinska Fakulteten, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg.
Tabriz, Navid., Gloy, Kilian., Schantzen, Astrid., fried, Dennis., weyhe, Dirk., &
Uslar, Verena. (2021). German version of the shortened thyroid-specific quality of life questionnaire (ThyPRO-39de). Endocrine Connections. 10(6), 1065- 1072. https://doi.org/10.1530/EC-21-0114
Tan, J-Y., Tam-Wilson, W-S., Goh, H-S., Ow, C-C., & Wu, X-V. (2021). Impact of sense of coherence, resilience and loneliness on quality of life amongst older adults in long-term care: A correlational study using the salutogenic model.
JAN- Leading global nursing research, 77(11), 4471-4489.
https://doi.org/10.1111/jan.14940
*Tan, N., Chew, R., Subramanian, R., Sankari, U., Koh, Y., & Cho, L. (2019).
Patients on levothyroxine replacement in the community: association between
hypothyroidism symptoms, co-morbidities and their quality of life. Family Practice, 36(3), 269-275. https://doi.org/10.1093/fampra/cmy064
Uy, E., Xiao, L., Xin, X., Yeo, J., Pua, Y. H., Lee, G. L., Kwan, Y. H., Teo, E., Vaingankar, J. A., Subramaniam, M., Chan, M. F., Kumar, N., Ang, A., Bautista, D. C., Cheung, Y. B., & Thumboo, J. (2020). Developing item banks to measure three important domains of health-related quality of life (HRQOL) in Singapore. Health and quality of life outcomes, 18(1), 2.
https://doi.org/10.1186/s12955-019-1255-1
*Vigário, P., Vaisman, F., Coeli, C., Ward, L., Graf, H., Carvalho, G., Júnior, R., &
Vaisman, M. (2013). Inadequate levothyroxine replacement for primary
hypothyroidism is associated with poor health-related quality of life–a Brazilian multicentre study. Endocrine, 44, 434-440. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s12020-013-9886-1
WHO. (1998). Development of the world health Organization WHOQOL-BREF 29 quality of life assessment. Psychological medicine, 28, 551-558.
https://depts.washington.edu/uwcssc/sites/default/files/hw00/d40/uwcssc/sites/d efault/files/WHO%20Quality%20of%20Life%20Scale%20(WHOQOL).pdf
*Winther, K. H., Cramon, P., Watt, T., Bjorner, J. B., Ekholm, O., Feldt-Rasmussen, U., Groenvold, M., Rasmussen, Å. K., Hegedüs, L., & Bonnema, S. J. (2016).
Disease-Specific as Well as Generic Quality of Life Is Widely Impacted in Autoimmune Hypothyroidism and Improves during the First Six Months of Levothyroxine Therapy. PloS ONE, 11(6), 1-12.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0156925
World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical
principles for medical research involving human subjects. Hämtad 27 februari, 2022, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki- ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Wu, K., Zhou, Y., Ke, S., Huang, J., Gao, X., Li, B., Lin, X., Liu, X., Liu, X., Ma, L., Wang, L., Wu, L., Wu, L., Xie, C., Xu, J., Wang, Y., & Liu, L. (2021). Lifestyle is associated with thyroid function in subclinical hypothyroidism: a cross-
sectional study. BMC endocrine disorders, 21(112).
https://doi.org/10.1186/s12902-021-00772-z
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., s. 60-82).
Studentlitteratur.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord CINAHL Medline PubMed
Hypotyreos Hypothyroidism Hypothyroidism Hypothyroidism
Livskvalitet Quality of Life Quality of Life Quality of Life
Hälsorelaterad livskvalitet Health related Quality of Life
Health related Quality of Life
Health related Quality of Life
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik (*)= dublett
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
220210 CINAHL
Ämnesord: hypothyroidism AND Fritextsökning: quality of life OR health related quality of life Avgränsningar: Engelska,
Refereegranskad, 2013-2022 78 51 25 2
220210 PubMed
Ämnesord: hypothyroidism AND Fritextsökning: quality of life OR health related quality of life Avgränsningar: Engelska, 2013- 2022, Unga vuxna 19-24, Vuxna 19-44, Medelålders: 45+,
Medelålders 45-64 76(1)* 20 10 3
220211 Medline
Ämnesord: Hypothyroidism AND Fritextsökning: quality of life OR Health Related Quality of Life Avgränsningar: Engelska, 2013-
2022 165(4)* 98 35 3
220211 PubMed
Fritext: Hypothyroidism AND Quality of life OR Health related quality of life
Avgränsningar: Engelska, 2013-
2022, Vuxna 19+ 167(6)* 67 10 2
