Kan motivationsklimat och målorientering predicera psykisk ohälsa?

Professionell idrottskarriär och arbetsliv 180 hp

Kan motivationsklimat och målorientering predicera psykisk ohälsa?

En kvantitativ studie genomförd på golfspelande barn och ungdomar

Idrottsvetenskap 15 hp

Halmstad 2019-03-08

Therése Nerpin och Moa Storm Edholm

predicera psykisk ohälsa? En kvantitativ studie genomförd på golfspelande barn och ungdomar. (C-uppsats i idrottsvetenskap, 61-90 hp). Akademin för Hälsa och Välfärd:

Högskolan i Halmstad.

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka om det upplevda motivationsklimatet samt

målorientering kunde predicera psykisk ohälsa bland unga golfspelare. Studien genomfördes med en kvantitativ tvärsnittsdesign och datainsamling skedde i form av enkäter. Sammanlagt deltog 134 golfspelare. Av dem var 41 flickor och 92 pojkar i åldrarna 12–21 år (M=15.06, SD=3.48). Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan resultatinriktat

motivationsklimat och ångest respektive depression. Av studiens resultat framkom även att det fanns ett samband mellan uppgiftsorientering och ångest respektive depression. Däremot visade resultatet inget statistiskt signifikant samband mellan resultatorientering och psykisk ohälsa. Studiens resultat visade inte heller på att uppgiftsinriktat motivationsklimat hade någon relation med psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis bör framtida studier vidare

undersöka fenomenet psykisk ohälsa inom barn- och ungdomsidrott och dess bakomliggande riskfaktorer. Vidare bör kunskapen om motverkan av psykisk ohälsa appliceras i praktiken för att kunna förebygga förekomsten av höga nivåer av psykisk ohälsa i idrotten.

Nyckelord: Depression, motivationsklimat, målorientering, psykisk ohälsa, ångest

predict mental illness? A quantitative study based on children and youths in golf. (C-essay in Sports Science 61-90 ECTS). School of Health and Welfare: Halmstad University.

Abstract

The purpose of this study was to examine whether the perceived motivation climate and goal orientation could predict mental illness among young golfers. A quantitative cross-sectional design was used and data was collected via questionnaires. A total of 134 golfers, 41 girls and 92 boys participated, aged 12–21 (M=15.06, SD=3.48). The result showed a positively

significant relationship between performance climate and anxiety and depression, respectively. The study also found a positively significant association between task orientation and,- anxiety and depression, respectively. However, the results showed no statistically significant relationship between ego orientation and mental illness. Also, the study does not demonstrate any statistically significant relationship between mastery climate and mental illness. In conclusion, future studies should further investigate the phenomenon of mental illness in children and youth sports and its underlying factors of risks. Information about prevention of mental illness should further be applied in practice to prevent the occurrence of high levels of mental illness in sports.

Keywords: Anxiety, depression, goal orientation, mental illness, motivational climate

Inledning

Deltagande i idrott medför ett antal positiva effekter. Mer specifikt visar forskning att barn och ungdomar som deltar i idrott har goda förutsättningar för ett gott välmående såväl fysiskt som psykiskt (Bailey, 2006; Fox, Barr-Anderson, Nieumark-Sztainer & Wall, 2010; Howie, McVeigh, Smith & Straker, 2016). Trots de positiva hälsoeffekter som finns förknippat med deltagande i idrott och fysisk aktivitet är psykisk ohälsa, både hos elitidrottare såväl som hos ungdomsidrottare, relativt vanligt förekommande (Reardon & Factor, 2010; Bolling, 2017). I föreliggande studie undersöks psykisk ohälsa i form av ångest och depression med anledning av att depression är den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa, tätt följt av ångest

(Regeringen, 2007). Det finns ett visst stöd för att ångest och depressiva symptom är

vanligast förekommande av psykisk ohälsa även inom idrotten (Kenttä & Åkesdotter, 2015).

Vanliga riskfaktorer för psykisk ohälsa inom elit- och ungdomsidrott är perfektionism, stark idrottsidentitet, låg självkänsla, prestationsångest, skador samt ofrivilliga karriärsavslut (Bolling, 2017; Kenttä & Åkersdotter, 2015).

Förutom individuella faktorer har forskning även visat att miljöfaktorer kan påverka risken att drabbas av psykisk ohälsa. Ames (1992) skriver, exempelvis, att miljön runt en individ skapar normer och riktlinjer som i sin tur kan påverka både dennes målorientering och välmående. Miljön benämns som motivationsklimat och kan bestå av träningsmöjligheter, föräldrar, ledare och kamrater (Ames, 1992). Det har även framkommit att sociala faktorer som tidig specialisering, selektering och tidig utslagning inom ungdomsidrotten kan leda till psykosociala störningar och psykisk ohälsa (Howie et al., 2016; Rongen, Cobley, McKenna

& Till, 2015). Vid selektering upplevs ofta press att prestera, som tillsammans med ständigt höga krav från omgivningen har visat sig kunna leda till ångest (Nieuwenhuys & Oudejans, 2017).

Trots att psykisk ohälsa har visat sig vara vanligt förekommande inom idrotten finns det få studier som har studerat dess potentiella riskfaktorer inom barn- och ungdomsidrott.

Studien avser därför att undersöka det potentiella sambandet mellan motivationsklimat, målorientering och psykisk ohälsa (i.e., ångest och depression) hos unga golfspelare.

Motivationsklimatet som påverkande faktor undersöks då det är en av de viktigaste miljöfaktorerna som i tidigare forskning diskuterats i relation till psykisk ohälsa.

Motivationsklimatet är dynamiskt och påverkas av olika aspekter (Vazou, Ntoumanis &

Duda, 2006). En av de teorier som har utvecklats för att förklara hur både motivationsklimat

samt individuella faktorer kan relateras till olika utfall, som exempelvis beteenden eller upplevd hälsa, är Achievement Goal Theory (AGT; Dweck, 1986; Nicholls, 1984, 1989).

Dweck (1986) menar på att teorin förklarar hur de specifika mål som eftersträvas hos individerna formar deras reaktioner på framgång och misslyckande och påverkar kvaliteten av deras kognitiva prestation (Dweck, 1986). Vidare menas att Achievement Goal Theory fokuserar på relationen mellan motivationsfaktorer och beteende vilket innebär att

människans olika uppfattning och kognition leder dennes orientering mot att klara av uppgifter eller uppnå framgång (Kremer, Moran, Walker & Craig, 2012). Målorientering är den individuella delen i AGT som förekommer när en individ strävar mot specifika mål (Dweck, 1986). Målorientering delas in i två undergrupper; uppgiftsorientering och

resultatorientering, som tillsammans med upplevd kompetens påverkar individens beteenden (Nicholls, 1984), se figur 1.

Figur 1. Achievement Goal Theory (Nicholls, 1984).

I ljuset av tidigare forskning har målorienteringens relation till den psykiska ohälsan undersökts. Resultatet har påvisat en negativ relation mellan upplevd kompetens och

somatisk och kognitiv ångest (Smith, Smoll & Cumming, 2007). Vid forskning med fokus på målorienteringens relation till individens upplevelse av framgång påvisade resultaten att upplevelsen av framgång för en uppgiftsorienterad person exempelvis kunde vara genom ökad ansträngning. För en person med resultatorientering innebar framgång ofta att vinna eller vara bättre än någon annan (Seifriz, Duda & Chi, 1992). Det har även framkommit att

Målorientering - Uppgiftsorienterad - Resultatorienterad

Upplevd förmåga - Hög

- Låg

Beteenden - Prestation - Ansträngning

- Uthållighet - Val av svårighetsgrad

på uppgifter

resultatorientering är sammanlänkad med arbetsundvikande beteenden och uppfattningen om att bedräglig taktik, inneboende förmåga och yttre faktorer leder till framgång (Duda, Fox, Biddle & Armstrong, 1992). Till skillnad från resultatorientering kan högre nivåer av

uppgiftsorientering motverka psykisk ohälsa. En möjlig förklaring till detta kan vara att den, i jämförelse med en hög nivå av resultatorientering, skapar ett större utrymme för utveckling då utvärdering av prestation enbart utgår från personen själv. En resultatorienterad idrottare utvärderar sig både i förhållande till sig själv och i jämförelse med andra. Detta kan vara problematiskt eftersom att det inte går att påverka motståndarens eller motståndarnas prestation (Nicholls, 1989; Ommundsen & Pedersen, 1999). Nicholls (1989) förklarar även att höga nivåer av resultatinriktad motivation är problematisk då resultatmål ofta leder till att personen väljer enkla mål för att undvika misslyckande. I studien förklaras att hög nivå av uppgiftsorientering å andra sidan kan leda till en starkare arbetsmoral, bättre prestation samt starkare ihärdighet vid sämre prestation (Nicholls, 1989).

Den sociala aspekten, motivationsklimatet, har två olika inriktningar;

uppgiftsinriktning och resultatinriktning (Ames, 1992). Likt uppgiftsorientering kännetecknas ett uppgiftsinriktat motivationsklimat av hög ansträngningsnivå samt positiva attityder. Ett resultatinriktat motivationsklimat kännetecknas istället av negativa attityder och lägre ansträngningsnivå (Bortoli, Bertollo, Filho, di Fronso & Robazza, 2017). Tidigare forskning påvisar att den omgivande miljön, motivationsklimatet, påverkar individernas målorientering (Ames, 1992). Exempelvis, om en tränare uppmuntrar till att vara bättre än andra och uppnå resultat kan detta leda till att idrottarens målinriktning blir mer resultatorienterad. Om en tränare istället uppmuntrar till ökad ansträngning, att göra sitt allra bästa och utvärdera sig själv efter egen förmåga leder detta troligtvis till att idrottaren blir mer uppgiftsorienterad (Ommundsen, Roberts, Lemyre & Treasure, 2003). Tidigare studier har även undersökt motivationsklimatets relation till psykisk ohälsa som exempelvis har visat att ett

resultatinriktat motivationsklimat kan öka risken för psykisk ohälsa (O’Rourke, Smith, Smoll

& Cumming, 2014). Det har även redovisats att ett uppgiftsinriktat klimat kan minska nivåer av somatisk ångest och oro (Smith et al., 2007).

Mot bakgrund av ovanstående har såväl individuella som sociala riskfaktorer till psykisk ohälsa identifierats. I tidigare studier framkommer det att individuella faktorer som välmående, upplevd kompetens och självständighet ökar om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsinriktat (Daniels et al., 2008; Reinboth & Duda, 2006; Sit & Lindner, 2005).

Tidigare forskning visar även på samband mellan uppgiftsinriktat motivationsklimat och

positiv attityd och- emotionella reaktioner (Smith, Balaguer & Duda, 2006; Reinboth &

Duda, 2006). Det har även framkommit att ett resultatinriktat motivationsklimat är relaterat till individuell problematik som exempelvis ökad stress, ökad tendens till att ljuga, ökad vilja att bryta mot regler samt ökad vilja att medvetet skada andra (Daniels et al., 2008; Kavussanu

& Ntoumanis, 2003).

Sammanfattningsvis har många fördelar med ett uppgiftsinriktat motivationsklimat samt uppgiftsorientering fastställts för utveckling av positiva klimat med välmående individer (Daniels et al., 2008; Reinboth & Duda, 2006; Sit & Lindner, 2005). Resultatinriktat klimat och resultatorientering har istället påvisat negativa effekter som psykisk ohälsa (Daniels, et al., 2008; Kavussanu & Ntoumanis, 2003).

Problemformulering

Som tidigare forskning rapporterat är psykisk ohälsa vanligt förekommande inom barn- och ungdomsidrotten (Bolling, 2017; Howie et al., 2016; Rongen et al., 2015). För att kunna förebygga psykisk ohälsa är det viktigt att identifiera vilka riskfaktorer som kan orsaka psykisk ohälsa. Både individuella- samt miljöfaktorer har i tidigare studier visat sig kunna påverka risken för psykisk ohälsa (Ames, 1992; Bolling, 2017; Daniels, et al., 2008; Howie et al., 2016; Kavussanu & Ntoumanis, 2003; Kenttä & Åkersdotter, 2015; Nieuwenhuys &

Oudejans, 2017; O’Rourke et al., 2014; Rongen et al., 2015). Få studier har dock genomförts på barn och ungdomar vilket gör det intressant att undersöka riskfaktorer i denna grupp av idrottare. I tidigare forskning där äldre ungdomar, vuxna och elitidrottare har studerats har det framkommit att motivationsklimat och målorientering är påverkande faktorer på en individs utveckling och psykiska hälsa. Detta ökar intresset att undersöka om samma mönster finns bland barn och ungdomar med olika målsättning med sitt idrottande. Syftet med studien var därmed att undersöka om det upplevda motivationsklimatet samt målorientering kunde predicera psykisk ohälsa (i.e, ångest och depression) bland golfspelare i åldrarna 12–21 år.

Baserat på syftet har följande hypoteser formulerats:

Hypotes 1: Höga nivåer av uppgiftsorientering minskar risken för psykisk ohälsa Hypotes 2: Höga nivåer av resultatorientering ökar risken för psykisk ohälsa

Hypotes 3: Höga nivåer av uppgiftsinriktat motivationsklimat minskar risken för psykisk ohälsa

Hypotes 4: Höga nivåer av resultatinriktat motivationsklimat ökar risken för psykisk ohälsa

Metod Forskningsdesign

Studien är genomförd med en kvantitativ tvärsnittsdesign (Gratton & Jones, 2010). Detta innebär att all data samlades in vid ett tillfälle på respektive golfklubb.

Deltagare

I studien deltog 134 golfspelare i åldrarna 12–21 år (M = 15.06, SD = 3.48). Av dem var 41 flickor och 92 var pojkar. Samtliga deltagare var aktiva golfspelare på golfklubbar i

Västsverige. Deltagarna hade varit involverade i golf mellan 0.5 och 15 år (M = 6.35, SD = 4.30). För att en deltagare skulle få delta i studien krävdes att personen spelade golf, var mellan 12 och 21 år samt att personen var aktiv på en golfklubb i Västsverige som deltog i Projekt X.

Procedur och urval

Datainsamling genomfördes i form av enkäter. Denna studie har samarbetat med ett projekt, Projekt X - “Den röda tråden”, som bedrivs av Svenska Golfförbundet, Västra Götalands Idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna, PGA Sverige och Ryder Cup Development Trust.

Syftet med Projekt X är att skapa goda idrottsmiljöer på golfklubbar. Projekt X samarbetar och verkar för sju golfklubbar i Västsverige, vars golfspelande juniorer var deltagare i denna studie. Projektledaren för Projekt X presenterade projektet vid ett besök på Högskolan i Halmstad. Därefter tog författarna kontakt med projektledaren via telefon där det bestämdes att författarna fick genomföra datainsamlingen för projektet. Detta innebar att författarna fick möjlighet att samla in data från de samarbetande golfklubbarnas juniorer. Genom

projektledaren bedrevs kontakten mellan golfklubbarna och författarna. Golfklubbarna bestämde tid och plats för enkätinsamling och förmedlade det till författarna via projektledaren. Till alla deltagare delades ett informationsbrev ut om studien samt ett

samtyckesformulär (se bilaga 1). Deltagarna gav samtycke innan enkätinsamlingen startade. I

de fall där individen var under 18 år fick även berörd förälder ta del av information kring

studien samt skriva under ett samtyckesformulär för förälder (se bilaga 2). Medgivande från

förälder mottogs innan tillfället för datainsamling. Författarna medverkade vid merparten av

dessa insamlingar för att kunna förklara hur enkäten skulle gå till samt svara på eventuella

frågor kring enkätens design.

Etiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns fyra etiska principer för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. De fyra etiska principerna är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). De första två sidorna av enkäten var ett informationsbrev och ett samtyckesformulär (se bilaga 1). I informationsbrevet framgick studiens syfte, vilka som tillfrågades, vad medverkan innebar och fördelar med att medverka i studien (informationskravet och nyttjandekravet).

Deltagaren informerades om att uppgifterna skyddades samt att deltagandet var frivilligt och att deltagaren när som helst kunde avbryta sin medverkan utan särskild förklaring

(samtyckeskravet). Deltagarna fick signera samtyckesformuläret och från de deltagare som var under 18 år krävdes ett signerat samtyckesformulär från målsman för att få deltaga i studien. I informationsbrevet bifogades även det informationsbrev samt samtyckesformulär som delades ut till målsman (se bilaga 2).

Deltagarna informerades även om att all data behandlades konfidentiellt. Efter insamling av enkäterna bytte författarna namn på enkäterna så att deltagaren inte kunde kopplas till sina svar (konfidentialitetskravet).

Instrument

Datainsamlingen gjordes i form av enkäter. Enkäterna som delades ut inleddes med ett informationsbrev och ett samtyckesformulär. Vidare bestod enkäten av 3 bakgrundsfrågor;

ålder, kön och antal år de spelat golf. Dessa frågor användes enbart för att säkerställa att rätt urval deltog samt för att få beskrivande statistik. Enkäten bestod även av tre olika

frågeformulär, Perception of Motivational Climate Questionnaire (PMCSQ-2), Perception of Success Questionnaire (POSQ) samt The Patient Health Questionnaire-4 (PHQ-4). Enkäten bestod av sammanlagt 27 frågor. Baserat på rekommendationer för reliabilitetstest för items som inte är strikt normalfördelade beräknades GLB (eng. Greatest lower bound; Trizano- Hermosilla & Alvarado, 2016).

PMCSQ-2. Perceived Motivational Climate in Sports Questionnaire - 2 (PMCSQ-2;

Newton, Duda & Yin, 2000) används för att mäta individens upplevelse av

motivationsklimatet. Formuläret består av 8 frågor som inledde med påståendet: “På vår klubb” och följs exempelvis av: “får bara spelarna som presterar bäst mest beröm”

(resultatorientering) eller “belönas spelarna när de verkligen anstränger sig”

(uppgiftsorientering). Frågorna besvaras på en 5-gradig Likertskala där 1 står för “stämmer inte alls” och 5 står för “stämmer mycket bra”. Vid analys användes två subskalor med 4 frågor om resultatorientering (GLB = .82) och 4 frågor om uppgiftsorientering (GLB = .60).

POSQ. Perception of Success Questionnaire (POSQ; Roberts, Treasure & Balague, 1998) används för att undersöka individens upplevda målorientering (Roberts et al., 1998).

POSQ består av 12 påståenden. Samtliga påståenden inleder med: “Jag känner mig mest framgångsrik i idrott när:” där individen själv uppskattar sina egna upplevelser på en 5-gradig Likertskala med svarsalternativen “instämmer helt”, “instämmer”, “neutral”, “instämmer något” och “instämmer inte”. Ett exempel är: “Jag känner mig mest framgångsrik när: jag visar tydlig personlig förbättring” (uppgiftsorientering). Vid analys användes två subskalor med 6 frågor om resultatorientering (GLB = .92) och 6 frågor om uppgiftsorientering (GLB = .90).

The Patient Health Questionnaire- 4. The Patient Health Questionnaire-4 (PHQ-4;

Kroenke, Spitzer, Williams & Löwe, 2010) används för att undersöka individens upplevelse av psykisk ohälsa i form av symptom för depression respektive ångest. Frågeformuläret består av 4 frågor som alla inleds med frågan: “Under de senaste 7 dagarna, hur ofta har du besvärats av följande problem?” och därefter ställs exempelvis frågan: “känt dig nervös, ängslig eller väldigt stressad”. Frågorna besvaras på en Likertskala mellan 0-3 där 0 står för

“inte alls”, 1 står för “flera dagar”, 2 står för “mer än hälften av dagarna” och 3 står för

“nästan varje dag”. I föreliggande arbete användes två subskalor, där 3 frågor ställdes om depression och 3 frågor om ångest. Varje subskala hade en totalpoäng av 6. Detta innebar således att deltagare som hade poäng om ≥ 3 var i riskzonen för ångest respektive depression (Löwe et al., 2010).

Dataanalys

I studien genomfördes alla analyser i analysprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS version 24). Först beräknades beskrivande statistik. Därefter beräknades korrelationer mellan studiens variabler med hjälp av en korrelationsanalys. I nästa steg genomfördes två linjära regressionsanalyser, en med depression och en med ångest som beroende variabler. I båda analyserna användes följande oberoende variabler: uppgiftsinriktad målorientering, resultatinriktad målorientering, resultatinriktat motivationsklimat samt

uppgiftsinriktat motivationsklimat. Föreliggande studie ansåg att resultatet var statistiskt

signifikant då (p<0.05). Enligt Cohen (1990) bör forskare ha i åtanke att p-värdet är ett värde som kritiskt bör diskuteras och både resultatet och dess kontext bör tas i beaktande. Därför bestämde författarna att, baserat på rekommendationer från Ivarsson, Andersen, Johnson och Lindwall (2013), effektstorlekar skulle användas samt adjusted R

och standardiserade beta (β), för att tolka resultatet.

Resultat Beskrivande statistik

I tabell 1 presenteras beskrivande statistik. Resultatet av korrelationsanalysen visade att uppgiftsorientering hade ett positivt signifikant samband med depression men inte med ångest. Vidare visade resultatet att ett resultatinriktat motivationsklimat hade ett positivt signifikant samband med ångest men inte med depression. Generellt visade resultatet relativt höga värden på uppgiftsorientering, resultatorientering, uppgiftsinriktat motivationsklimat, samt resultatinriktat motivationsklimat och relativt låga värden på ångest och depression.

Dock visade resultatet att 21% av deltagarna var i riskzonen för ångest och 33% av deltagarna vad i riskzonen för depression. För mer detaljerad information se tabell 1. I föreliggande studie förekom ett internt bortfall på 1.5 %.

Tabell 1. Medelvärde, standardavvikelse samt korrelationer för studiens variabler 1 2 3 4 5 6 M SD N

UO 1 .065 .200 -.253** .111 .196* 4.15 .66 132

RO 1 -.012 .050 .022 -.051 3.47 .89 132

UM 1 -.281** -.068 .054 4.25 .54 134

RM 1 .262** .152 2.15 .88 134

Ångest 1 .310** 1.22 1.53 132

Depression 1 1.68 1.34 132

* Korrelationen är signifikant, p<0.05, ** Korrelationen är signifikant, p<0.01

Förkortningar: UO = Uppgiftsorientering, RO = Resultatorientering, UM = Uppgiftsinriktat

motivationsklimat, RM = Resultatinriktat motivationsklimat, M = Medelvärde, SD =

Standardavvikelse.

Regressionsanalyser

Nedan visas resultaten från en linjär regressionsanalys för den beroende variabeln depression.

Regressionsanalysen visar på att de oberoende variablerna kunde förklara 6.5% av variansen i depression (F (4,124) = 3.21, p = .015, R

= .065). Statistiskt signifikanta prediktorer var uppgiftsorientering (β = .245 p = .007) samt resultatinriktat motivationsklimat (β = .242, p = .009). För mer detaljerad information se tabell 2. Resultatet redovisade att höga nivåer av uppgiftsorientering respektive resultatinriktat motivationsklimat ökade risken för depressiva symptom.

Tabell 2. Resultat från multipel regressionsanalys med beroendevariabeln depression Variabel β p

Uppgiftsorientering .25 .007

Resultatorientering -.08 .350

Uppgiftsinriktat motivationsklimat .09 .348

Resultatinriktat motivationsklimat .24 .009

Nedan visas resultaten från en linjär regressionsanalys för den beroende variabeln ångest.

Regressionsanalysen visar på att de oberoende variablerna kunde förklara 7% av variansen i ångest (F (4,125) = 3.435, p = .011, R

= .070). Signifikanta variabler var

uppgiftsorientering (β = .192, p = .033) samt resultatinriktat motivationsklimat (β = .292, p = .002). För mer detaljerad information se tabell 3. Resultatet visar att höga nivåer av

uppgiftsorientering respektive resultatinriktat motivationsklimat ökar risken för symptom av

ångest.

Tabell 3. Resultat från en multipel regressionsanalys med beroendevariabeln ångest Variabel β p

Uppgiftsorientering .19 .033

Resultatorientering -.01 .947

Uppgiftsinriktat motivationsklimat -.04 .681

Resultatinriktat motivationsklimat .29 .002

Diskussion

Syftet med studien var att undersöka om det upplevda motivationsklimatet samt målorientering kunde predicera psykisk ohälsa bland golfspelare i åldrarna 12–21 år.

Resultatet från den linjära regressionsanalysen stödjer en av studiens fyra förutspådda hypoteser (hypotes 4), som påvisade ett positivt signifikant samband mellan resultatinriktat motivationsklimat och symptom av ångest respektive depression. I motsats till hypotes 1 visar även resultatet att det fanns ett positivt signifikant samband mellan uppgiftsorientering och symptom av ångest respektive depression. Inga andra statistiskt signifikanta prediktorer identifierades i studien. Resultatet visade dock att en relativt hög procent av deltagarna var i riskzonen för psykisk ohälsa (33% för depression och 21% för ångest).

Hypotes 1

Resultatet av föreliggande studie stödjer inte hypotes 1 då resultatet istället visar att uppgiftsorientering ökar risken för ångest och depression. Mer specifikt visar resultatet ett positivt samband mellan uppgiftsorientering och symptom av ångest respektive depression (se tabell 2 och 3). Detta innebär att högre nivåer av uppgiftsorientering är relaterat till högre nivåer av symptom för psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression. En möjlig förklaring till resultatet är att uppgiftsorientering kan vara en indikator på stark idrottslig involvering (Nicholls, 1984; 1989). Denna typ av involvering främjar inte alltid individens vilja till att bibehålla en god hälsa. Mer specifikt kan uppgiftsorientering påverka

hälsoorienteringen negativt på grund av den starka drivkraften att jobba mot sina mål

(Nicholls, 1984). Den starka drivkraften att jobba mot sina mål kan exempelvis förklaras

genom höga nivåer av perfektionism. Perfektionism är en inre en strävan efter felfrihet och en

inställning till mycket hög arbetsförmåga (Madigan, Hill, Anstiss, Mallinson-Howard &

Kumar, 2018). Med detta beteende medföljer ofta tendenser till kritiska utvärderingar av eget beteende (Madigan et al., 2018). Tidigare studier har även påvisat positiva samband mellan perfektionism och depressiva symptom. Det har dessutom framkommit av tidigare studier att perfektionism är en riskfaktor för utbrändhet som i sin tur har identifierats som en riskfaktor för ångest och depression (Smith, Hill & Hall, 2018; Hassmén, Stenling, Lundqvist &

Linelius Ljungman, 2013). Sambandet mellan stark idrottslig involvering, perfektionism och utbrändhet kan således förklara föreliggande studies resultat.

I föreliggande studies resultat påvisas relativt höga nivåer av både uppgiftsorientering och resultatorientering (se tabell 1). Tidigare studier förklarar att både resultat- och

uppgiftsorientering är två viktiga faktorer bland unga idrottare (Pensgaard & Roberts, 2002).

I de fall där individen är driven av både resultatorientering och uppgiftsorientering påverkas individens upplevelse av psykisk hälsa eller ohälsa i större utsträckning av

motivationsklimatet jämfört med målorienteringen (Pensgaard & Roberts, 2002).

Hypotes 2

Resultatet av föreliggande studie visar inte på något signifikant samband mellan

resultatorientering och psykisk ohälsa i form av varken ångest eller depression. Detta resultat är inte i linje med hypotes 2. En möjlig förklaring till resultatet kan vara att en

resultatorienterad person ofta väljer enkla mål för att undvika misslyckanden. Detta i sin tur skulle kunna leda till att individen sällan upplever ångest och oro (Nicholls, 1989). Resultatet är dock i linje med resultat från tidigare studier som funnit att konsekvenserna av

resultatorientering exempelvis kan vara arbetsundvikande och missvisande uppfattning om egen förmåga (Duda et al., 1992). Detta resultat stöds av en tidigare studie som visade på att individerna i ett resultatinriktat motivationsklimat var mindre nöjda och föredrog mindre utmanande uppgifter än individerna i ett uppgiftsorienterat motivationsklimat (Duda et al., 1992). Det visades också att barns känslomässiga svar på ett resultatinriktat

motivationsklimat kunde vara kopplat till känslor av tristess vilket i sin tur kan leda till att individer slutar med sin idrott (Skjesol & Halvari, 2005).

Hypotes 3

Resultatet i föreliggande studie visar varken att ett uppgiftsinriktat motivationsklimat bidrar

till eller reducerar risken för symptom av ångest och depression. Baserat på tidigare forskning

kan resultatet av hypotes 3 anses vara rimligt då tidigare studier redovisar såväl positiva

samband mellan uppgiftsinriktade motivationsklimat och höga nivåer av ångest respektive depression, som positiva samband mellan uppgiftsinriktade motivationsklimat och låga nivåer av ångest respektive depression (Daniels et al., 2008; Kaye, Frith & Vosloo, 2015;

Ommundsen & Pedersen, 1999; Reinboth & Duda, 2006; Sit & Lindner, 2005). Det finns tidigare studier där resultatet är i linje med föreliggande studies resultat (O’Rourke, Smith, Smoll & Cumming, 2011; Smith et al., 2007), där det inte har påvisats något signifikant samband mellan ökat uppgiftsinriktat motivationsklimat och minskad ångest.

En möjlig förklaring till resultatet skulle kunna vara att negativa sociala faktorer såsom negativ feedback och negativa känslor har en större positiv inverkan på individens hanteringsstrategier än vad positiv feedback, positiva känslor och positiv miljö har (Baumeister, Bratslavsky, Finkenauer & Vohs, 2001). Detta förklaras genom att negativ information oftast hanteras mer noggrant än positiv information, samt att individer kan bli mer motiverade av att försöka undvika dåliga händelser än vad de motiveras av att sträva mot positiva sådana (Baumeister et al., 2001). Studien påvisar att dåliga händelser ökar

motivationen eftersom de har större effekt på individens anpassningsåtgärder (Baumeister et al., 2001).

Mot bakgrund av ovanstående kan tidigare studier stödja resultatet av föreliggande studie.

Hypotes 4

I linje med hypotes 4 så visar resultatet i föreliggande studie att ett resultatinriktat

motivationsklimat ökar risken för psykisk ohälsa i form av högre nivåer av upplevd ångest och depressiva symptom (se tabell 2 och 3). Tidigare forskning stödjer resultatet i

föreliggande studie där det har framkommit att ett resultatinriktat motivationsklimat kan öka psykisk ohälsa i form av ångest, skadliga handlingar och- beteenden samt känslor (Bortoli et al., 2017; Daniels et al., 2008; Kavussanu & Ntoumanis, 2003). Ökad ångest kan leda till utbrändhet som i sin tur har bevisats vara en riskfaktor för depression (Smith et al., 2018).

Föreliggande studies resultat ligger i linje med hypotes 4 där ett positivt signifikant samband mellan ett resultatinriktat motivationsklimat och ångest samt depression visades. En möjlig förklaring till resultatet kan vara att idrottare som befinner sig i ett resultatinriktat

motivationsklimat även tenderar att ha höga nivåer av rädsla för att misslyckas. Detta är en

bidragande faktor till ångest och oro (Smith et al., 2007). I tidigare studier framkom det att

barn i denna typ av miljö var oroade över hur de skulle utvärderas utav sina tränare, vänner

och familj om de inte presterade efter förväntningarna (Smith et al., 2007). Detta ligger även i linje med tidigare studier där rädsla för att misslyckas hade ett positivt signifikant samband med ångest samt att denna oro för misslyckande ökade stress, rädsla, påfrestning och

minskade individernas självuppfatting och motivation. Det framkom även att de som är rädda för att misslyckas har större risk att drabbas av utbrändhet då stress och ångest är två stora bidragande faktorer (Gustafsson, Sagar & Stenling, 2017). Som tidigare nämnt så har utbrändhet visats sig vara en riskfaktor för depression och därför riskerar individer som känner rädsla för att misslyckas samt ångest att få depressiva symptom (Smith et al., 2018).

Metoddiskussion

Föreliggande studie är genomförd med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Designen är avsedd att undersöka en specifik population vid ett tillfälle (Gratton & Jones, 2010). Författarna valde denna metod då syftet var att undersöka sambandet mellan ångest respektive depression och målorientering samt motivationsklimat på golfklubbar i Västsverige. En fördel med metoden är att den är relativt enkel att genomföra för forskare med begränsade resurser (Gratton &

Jones, 2010).

Datainsamlingen genomfördes med hjälp av frågeformulär. Nackdelen med att studien

enbart utgick från självrapportering var att svaren var beroende av individernas engagemang

och ärlighet (Krosnick, 1991; Podsakoff, MacKenzie & Podsakoff, 2012). Vid de flesta

insamlingar fyllde deltagarna i formuläret efter en träning och kan därför ha varit ivriga att

åka hem, vilket kan ha påverkat ärligheten och engagemanget hos vissa deltagare. En annan

problematik som bör lyftas är att studien genomfördes på barn och ungdomar mellan 12–21

år, vilket innebär att kunskapsnivån hos de olika deltagarna kan ha varierat. Detta innebär att

vissa deltagare kan ha haft svårare att tolka frågor än andra (Chan, Ivarsson, Stenling, Yang,

Chatzisarantis & Hagger, 2015; Krosnick, 1991). En ytterligare problematisk aspekt är att

datainsamlingen skedde på hösten vilket innebar att högsäsongen för golf var över och att

träningarna på klubbarna inte var igång i samma utsträckning som på sommaren. Detta kan

innebära att barnen och ungdomarna hade svarat annorlunda om enkäterna besvarades under

högsäsong, eftersom att de skulle kunna relatera bättre till frågorna då (Gratton & Jones,

2010). En annan risk med mätmetoden var att variansen kunde vara missvisande då

datainsamlingen enbart skedde vid ett mättillfälle (Donaldson & Grant-Vallone, 2002).

Metodens styrkor är att författarna var på plats vid de flesta insamlingar och kunde delge information vid behov, om exempelvis svårtolkade frågor. En ytterligare styrka är att författarna noga har följt de forskningsetiska principerna (Vetenskaprådet, 2002). För att stärka studiens validitet och reliabilitet har författarna använt frågeformulär som har formats av experter och använts vid ett flertal tidigare studier.

Implikationer

Föreliggande studie belyser att både ett resultatinriktat motivationsklimat och

uppgiftsorientering är relaterat till högre nivåer av upplevd ångest och depression. Detta är information för golfklubbar som vill skapa en hälsosam idrottsmiljö för barn och ungdomar.

Mot bakgrund av föreliggande studies resultat bör golfklubbar främst arbeta för att förebygga ett resultatinriktat motivationsklimat samt arbeta med idrottarnas inre krav för att minska risken för ångest och depression (Gustafsson et al., 2017; Smith et al., 2018). För golfklubbar är det mycket viktig information eftersom psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland ungdomsidrottare (Bolling, 2017) och av föreliggande studies resultat även bland barn och ungdomar inom golfen. Genom att utbilda tränare och ledare med syftet att hantera idrottare som är resultat- och/eller uppgiftsorienterade kan de hjälpa dem att ge dem de verktyg de behöver för att utvecklas och må bra. Detta kan i sin tur förebygga ett motivationsklimat som utgör en risk för ångest och depression. Motverkan av ångest och depression leder

förhoppningsvis till fler individer som vill och kan stanna kvar i sporten (Gustafsson et al., 2017). Som tidigare studier samt föreliggande studie har rapporterat kan sociala faktorer framkalla psykisk ohälsa. Föräldrar har visat sig ha en betydande roll i motivationsklimatet och kan påverka idrottarens upplevelse av ångest (Ames, 1992; Arthur-Banning, Wells, Baker & Hegreness 2009; O’Rourke et al., 2011). Därför är det viktigt att golfklubbar belyser vikten av psykisk ohälsa och genom exempelvis organiserade möten som utbildar föräldrar om sociala och individuella riskfaktorer. Detta för att öka förståelsen om psykisk ohälsa och sin egen påverkan på individen samt hur psykisk ohälsa kan förebyggas.

Framtida forskning

För framtida forskning vore det intressant att djupare undersöka ångest och depression inom

barn- och ungdomsidrott samt vidare undersöka sambandet mellan motivationsklimat,

målorientering och psykisk ohälsa. Det kan med fördel genomföras med hjälp av kvalitativa analysmetoder för att få en fördjupad förståelse för möjliga riskfaktorer och hur de kan förebyggas. I föreliggande studie undersöks inte barn- och ungdomars upplevelse av

föräldrars påverkan, vilket hade varit intressant för framtida studier att undersöka eftersom att föräldrar ofta utgör en stor del av ett motivationsklimat och kan vara en påverkande faktor på barn och ungdomars upplevelser av ångest (t.ex. Arthur-Banning et al., 2009; O’Rourke et al., 2011).

Konklusion

Sammanfattningsvis har föreliggande studie visat på samband mellan de sex variablerna uppgiftsinriktat motivationsklimat, resultatinriktat motivationsklimat, uppgiftsorientering, resultatorientering, ångest samt depression. Resultatet visar att både uppgiftsorientering och resultatinriktat motivationsklimat har ett positivt signifikant samband med ångest respektive depression. Detta innebär att högre nivåer av uppgiftsorientering och ett resultatinriktat motivationsklimat är relaterat till högre nivåer av symptom för ångest respektive depression.

Föreliggande studies resultat förklarar att ett resultatinriktat motivationsklimat och

uppgiftsorientering kan vara riskfaktorer för symptom av ångest och depression i barn- och

ungdomsidrott. Golfklubbar rekommenderas följaktligen att utveckla ett motivationsklimat

som strävar mot att förebygga psykisk ohälsa, så att fler barn och ungdomar kan utvecklas

och må bra i sitt idrottande.

Referenser

Ames, C. (1992). Classrooms: Goals, structures, and student motivation. Journal of Educational Psychology, 84(3), 261-271. doi:10.1037/0022-0663.84.3.261

Arthur-Banning, S., Wells, M. S., Baker, B. L., & Hegreness, R. (2009). Parents behaving badly? The relationship between the sportsmanship behaviors of adults and athletes in youth basketball games. Journal of Sport Behavior, 32, 3–18.

https://www.cabdirect.org/cabdirect/abstract/20093106411

Bailey, R. (2006). Physical education and sport in schools: A review of benefits and outcomes. Journal of School Health, 76, 397–401. doi:10.1111/j.1746- 1561.2006.00132.x

Baumeister, R. F., Bratslavsky, E., Finkenauer, C., & Vohs, K. D. (2001). Bad is stronger than good. Review of General Psychology, 5, 323–370. doi:10.1037//1089-

2680.5.4.323

Bolling, H. (2017). Tävlingsidrott och folkhälsa – en anomali eller en naturlig kombination?

(FoU-rapport 2017:1). Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Bortoli, L., Bertollo, M., Filho, E., di Fronso, S., & Robazza, C. (2017). Implementing the TARGET Model in Physical Education: Effects on Perceived Psychobiosocial and Motivational States in Girls. Frontiers in psychology, 8, 1517.

doi:10.3389/fpsyg.2017.01517

Chan, D. K., Ivarsson, A., Stenling, A., Yang, S. X., Chatzisarantis, N. L., & Hagger, M. S.

(2015). Response-order effects in survey methods: A randomized controlled crossover study in the context of sport injury prevention. Journal of Sport and Exercise

Psychology, 37(6), 666-673. doi:10.1123/jsep.2015-0045

Cohen, J. (1990). Things I have learned (so far). American Psychologist, 45, 1304–1312.

doi:10.1037/0003- 066X.45.12.1304

Dweck, C. S. (1986). Motivational processes affecting learning. American Psychologist, 41, 1040-1048. doi:10.1037/0003-066X.41.10.1040

Daniels, L. M., Haynes, T. L., Stupnisky, R. H., Perry, R. P., Newall, N. E., & Pekrun, R.

(2008). Individual differences in achievement goals: A longitudinal study of

cognitive, emotional, and achievement outcomes. Contemporary Educational

Psychology, 33, 584-608. doi:10.1016/j.cedpsych.2007.08.002

Donaldson, S. I., & Grant-Vallone, E. (2002). Understanding self-report bias in organizational research. Journal of Business and Psychology, 17(2), 245-260.

doi:10.1023/A:1019637632584

Duda, J., Fox, K., Biddle, S., & Armstrong, N. (1992). Children's achievement goals and beliefs about success in sport. British Journal of Educational Psychology, 62, 313–

323. doi:10.1111/j.2044-8279.1992.tb01025.x

Fox, C. K., Barr-Anderson, D., Nieumark-Sztainer, D., & Wall, M. (2010). Physical activity and sports team participation: Associations with academic outcomes in middle school and high school students. Journal of School Health, 80, 31–37.

doi:10.1177/1356336X14555294

Gratton, C., & Jones, I. (2010). Research methods for sports studies. London: Routledge.

Gucciardi, D. F., Longbottom, J. L., Jackson, B., & Dimmock, J. A. (2010). Experienced Golfers’ Perspectives on Choking Under Pressure. Journal of Sport & Exercise Psychology, 32(1), 61–83. doi:10.1123/jsep.32.1.61

Gustafsson, H., Sagar, S. S., & Stenling, A. (2017). Fear of failure, psychological stress, and burnout among adolescent athletes competing in high level sport. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 10, 2091-2102. doi:10.1111/sms.12797 Hassmén, P., Stenling, A., Lundqvist, E., & Linelius Ljungman, F. (2013). Lyft fram ledarens

ljusa sidor. Svensk Idrottsforskning (4), 32-34. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:712082/FULLTEXT01.pdf

Howie, E. K., McVeigh, J. A., Smith, A. J., & Straker, L. M. (2016). Organized Sport Trajectories from Childhood to Adolescence and Health Associations. Medicine &

Science in Sports & Exercise, 48(7), 1331–1339.

doi:10.1249/MSS.0000000000000894

Ivarsson, A., Andersen, M. B., Johnson, U., & Lindwall, M. (2013). To adjust or not adjust:

Nonparametric effect sizes, confidence intervals, and real-world meaning. Psychology of Sport and Exercise, 14, 97-102. doi:10.1016/j.psychsport.2012.07.007

Kavussanu, M., & Ntoumanis, N. (2003). Participation in sport and moral functioning: Does ego orientation mediate their relationship? Journal of Sport and Exercise Psychology, 25(4), 501-518. doi:10.1123/jsep.25.4.501

Kaye, M. P., Frith, A., & Vosloo, J. (2015). Dyadic Anxiety in Youth Sport: The

Relationship of Achievement Goals With Anxiety in Young Athletes and Their

Parents. Journal of Applied Sport Psychology, 27(2), 171–185.

doi:10.1080/10413200.2014.970717

Kenttä, G., & Åkesdotter, C. (2015). Elitens osynliga hälsa. Svensk idrottsforskning, 24(4), 32-35. https://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:892552/FULLTEXT01.pdf Kremer, J., Moran, A., Walker, G., & Craig, C. (2012). Key concepts in sport psychology.

London: Sage Publications.

Kroenke, K. M. D., Spitzer, R. L., Williams, D. S. W., & Löwe, M. D. (2010). The Patient Health Questionnaire Somatic, Anxiety, and Depressive Symptom Scales: a

systematic review. General Hospital Psychiatry, 32, 345-359.

doi:10.1016/j.genhosppsych.2010.03.006.

Krosnick, J. A. (1991). Response strategies for coping with the cognitive demands of attitude measures in surveys. Applied Cognitive Psychology, 5(3), 213–216.

doi:10.1002/acp.2350050305

Löwe, B., Wahl, I., Rose, M., Spitzer, C., Glaesmer, H., Wingenfeld, K., Schneider, A., &

Brähler, E. (2010). A 4-item measure of depression and anxiety: Validation and standardization of the Patient Health Questionnaire-4 (PHQ-4) in the general population. Journal of affective disorders, 122(1–2), 86-95.

doi:10.1016/j.jad.2009.06.019

Madigan, D. J., Hill, A. P., Anstiss, P. A. Mallinson-Howard, A. H., & Kumar, S. (2018).

Perfectionism and training distress in junior athletes: The mediating role of coping tendencies. European Journal of Sport Science, 5, 713-721.

doi:10.1080/17461391.2018.1457082

Newton, M., Duda J. L., & Yin, Z. (2000). Examination of the psychometric properties of the Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire - 2 in a sample of female athletes. Journal of Sports Sciences, 18(4), 275-290. doi:10.1080/026404100365018 Nicholls, J. G. (1984). Achievement Motivation: Conceptions of Ability, Subjective

Experience, Task Choice, and Performance. Psychological Review, 91, 328-346.

doi:10.1037/0033-295X.91.3.328

Nicholls, J. G. (1989). The competitive ethos and democratic education. Cambridge, Mass:

Harvard University Press.

Nieuwenhuys, A., & Oudejans, R. R. (2017). Anxiety and performance: Perceptual-motor behavior in high-pressure contexts. Current Opinion in Psychology, 16, 28-33.

doi:10.1016/j.copsyc.2017.03.019

Ommundsen, Y., & Pedersen, B. H. (1999). The role of achievement goal orientations and perceived ability upon somatic and cognitive indices of sport competition trait anxiety. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sport, 9, 333-343.

doi:10.1111/j.1600-0838.1999.tb00254.x

Ommundsen, Y., Roberts, G. C., Lemyre, P. N., & Treasure, D. (2003). Perceived motivational climate in male youth soccer: relations to social–moral functioning, sportspersonship and team norm perceptions. Psychology of Sport & Exercise, 4, 397–

413. doi:10.1016/S1469-0292(02)00038-9

O’Rourke, D. J., Smith, R. E., Smoll, F. L., & Cumming, S. P. (2011). Trait Anxiety in Young Athletes as a Function of Parental Pressure and Motivational Climate: Is Parental Pressure Always Harmful? Journal of Applied Sport Psychology, 23(4), 398–

412. doi:10.1080/10413200.2011.552089

O’Rourke, D. J., Smith, R. E., Smoll, F. L., & Cumming, S. P. (2014). Relations of parent- and coach-initiated motivational climates to young athletes’ self-esteem, performance anxiety, and autonomous motivation: who is more influential? Journal of Applied Sport Psychology, 26(4), 395–408. doi:10.1080/10413200.2014.907838

Pensgaard, A. M., & Roberts, G. C. (2002). Elite Athlete’s experiences of the motivational climate: The coach matters. Scandinavian Journal of Medicine & science in sports, 12, 54-59. doi:10.1034/j.1600-0838.2002.120110.x

Podsakoff, P. M., MacKenzie, S. B., & Podsakoff, N. P. (2012). Sources of method bias in social science research and recommendations on how to control it. Annual Review of Psychology, 63, 539–569. doi:10.1146/annurevpsych-120710-100452

Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca98 46/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110

Reardon, C. L., & Factor, R. M. (2010). Sports Psychiatry: A Systematic Review of

Diagnosis and Medical Treatment of Mental Illness in Athletes. Sports Medicine, 40, 961-980. doi:10.2165/11536580-000000000-00000

Reinboth, M., & Duda, J. L. (2006). Perceived motivational climate, need satisfaction and

indices of well-being in team sports: A longitudinal perspective. Psychology of Sport

and Exercise, 7, 269-286. doi:10.1016/j.psychsport.2005.06.002

Roberts, G. C., Treasure, D. C., & Balague, G. (1998). Achievement goals in sport: The development and validation of the Perception of Success Questionnaire. Journal of Sports Sciences, 16(4), 337-347. doi:10.1080/02640419808559362

Rongen, F., Cobley, S., McKenna, J., & Till, K. (2015). Talent identification and development. I Baker, J., Safai, P., & Fraser-Thomas, J. (red.), Health and Elite Sport: Is High Performance Sport a Healthy Pursuit? New York: Routledge.

Seifriz, J. J., Duda, J. L., & Chi, L. (1992). The Relationship of Perceived Motivational Climate to Intrinsic Motivation and Beliefs About Success in Basketball. Journal of Sport & Exercise Psychology, 14(4), 375. doi:10.1123/jsep.14.4.375

Sit, C. H. P., & Lindner, K. J. (2005). Motivational orientations in youth sport participation:

Using achievement goal theory and reversal theory. Personality and Individual Differences, 38, 605-618. doi:10.1016/j.paid.2004.05.015

Skjesol, K., & Halvari, K. (2005). Motivational Climate, Achievement Goals, Perceived Sport Competence, and Involvement in Physical Activity: Structural and Mediator Models. Perceptual and Motor Skills, 100, 497-523. doi:10.2466/pms.100.2.497-523 Smith, A. L., Balaguer, I., & Duda, J. L. (2006). Goal orientation profile differences on

perceived motivational climate, perceived peer relationships, and motivation-related responses of youth athletes. Journal of Sport Sciences, 24, 1-13.

doi:10.1080/02640410500520427

Smith, E. P., Hill, A. P., & Hall, H. K. (2018). Perfectionism, Burnout and Depression in Youth Soccer Players: A Longitudinal Study. Journal of Clinical Sport Psychology, 12, 179-200. doi:10.1123/jcsp.2017-0015

Smith, R. E., Smoll, F. L., & Cumming, S. P. (2007). Effects of a motivational climate intervention for coaches on young athletes’ sport performance anxiety. Journal of sport and exercise psychology, 29(1), 39-59. doi:10.1123/jsep.29.1.39

Vazou, S., Ntoumanis, N., & Duda, J. L. (2006). Predicting young athletes’ motivational indices as a function of their perceptions of the coach- and peer-created climate.

Psychology of Sport and Exercise, 7, 215-233. doi:10.1016/j.psychsport.2005.08.007 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Bilaga 1

Informationsbrev

Förfrågan om deltagande i studien ”Den röda tråden”.

Bakgrund och syfte

Den miljö som ungdomsidrott bedrivs i har visat sig påverka både upplevd hälsa och glädje samt viljan att fortsätta att vara aktiv inom idrotten. Interventionsprogram med målet att utbilda ledare i hur man kan skapa bra idrottsmiljöer behövs därför. Syftet med projektet är att undersöka effekterna av ett interventionsprogram för ledare på idrottande ungdomars upplevelse av idrottsmiljön, glädje till idrotten, samt hälsa.

Förfrågan om deltagande

Alla ungdomar aktiva inom de 8 golfklubbar som ingår i projektet kommer att tillfrågas om deltagande i denna vetenskapliga undersökning. För ungdomar under 15 års ålder kommer informerat samtycke att inhämtas från målsman.

Vad innebär din medverkan?

Deltagandet innebär att du vid ett tillfälle årligen, under 4 års tid, kommer att ombedjas

att fylla i enkäter som handlar om hur hen upplever sin idrottsmiljö, samt hälsa. Varje

frågetillfälle tar ungefär 20-30 minuter. Vi kommer varje år att inhämta ett nytt informerat

samtycke.

Finns det några fördelar med att medverka i studien?

Fördelarna med deltagande i studien är att du får möjlighet vara med och reflektera kring upplevelsen av att vara idrottsaktiv inom de berörda golfklubbarna. Någon ersättning för deltagande i studien utgår inte.

Dina uppgifter är skyddade

De uppgifter du lämnar skyddas av sekretesslagen. Dina svar och resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. All information som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att resultaten från studien kommer att redovisas så att ingen enskild person kan identifieras. Ansvarig för dina personuppgifter är

Högskolan i Halmstad. Du har rätt att få information om de personuppgifter som behandlas om ditt barn (registerutdrag enligt 26§ personuppgiftslagen). Om du finner några fel har du rätt att få personuppgifter rättade. Deltagandet i studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan, utan särskild förklaring.

Om du har några frågor eller vill veta mer, ring eller maila gärna.

Universitetslektor i psykologi Andreas Ivarsson

Akademin för Hälsa och välfärd Högskolan i Halmstad

035-16 74 48

andreas.ivarsson@hh.se

Samtyckesförklaring

Jag har tagit del av informationen om undersökningen ” Den röda tråden ”.

Jag har också tagit del av informationen att deltagandet är frivilligt och att jag kan avbryta när som helst utan att ange någon orsak eller att det får några konsekvenser.

Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i undersökningen

_____________________________________________

Ort, datum

_____________________________________________

Underskrift

_____________________________________________

Telefonnummer

Bilaga 2

Informationsbrev

Förfrågan om deltagande i studien ”Den röda tråden”.

Bakgrund och syfte

Den miljö som ungdomsidrott bedrivs i har visat sig påverka både upplevd hälsa och glädje samt viljan att fortsätta att vara aktiv inom idrotten. Interventionsprogram med målet att utbilda ledare i hur man kan skapa bra idrottsmiljöer behövs därför. Syftet med projektet är att undersöka effekterna av ett interventionsprogram för ledare på idrottande ungdomars upplevelse av idrottsmiljön, glädje till idrotten, samt hälsa.

Förfrågan om deltagande

Alla ungdomar aktiva inom de 8 golfklubbar som ingår i projektet kommer att tillfrågas om deltagande i denna vetenskapliga undersökning. För ungdomar under 18 års ålder kommer informerat samtycke att inhämtas från målsman.

Vad innebär ditt barns medverkan?

Deltagandet innebär att ditt barn vid ett tillfälle årligen, under 4 års tid, kommer att ombedjas att fylla i enkäter som handlar om hur hen upplever sin idrottsmiljö, samt hälsa.

Varje frågetillfälle tar ungefär 20-30 minuter. Vi kommer varje år att inhämta ett nytt informerat samtycke.

Finns det några fördelar med att medverka i studien?

Fördelarna med deltagande i studien är att ditt barn får möjlighet vara med och reflektera kring upplevelsen av att vara idrottsaktiv inom de berörda golfklubbarna. Någon

ersättning för deltagande i studien utgår inte.

Dina uppgifter är skyddade

De uppgifter ditt barn lämnar skyddas av sekretesslagen. Ditt barns svar och resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. All information som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att resultaten från studien kommer att redovisas så att ingen enskild person kan identifieras. Ansvarig för ditt barns

personuppgifter är Högskolan i Halmstad. Du har rätt att få information om de personuppgifter som behandlas om ditt barn (registerutdrag enligt 26§

personuppgiftslagen). Om du finner några fel om ditt barn har du rätt

att få personuppgifter rättade. Deltagandet i studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt barns medverkan, utan särskild förklaring.

Om du har några frågor eller vill veta mer, ring eller maila gärna till någon av oss:

Universitetslektor i psykologi Andreas Ivarsson

Akademin för Hälsa och välfärd Högskolan i Halmstad

035-16 74 48

andreas.ivarsson@hh.se

Samtyckesförklaring

Jag har tagit del av informationen om undersökningen ”Den röda tråden”.

Jag har också tagit del av informationen att deltagandet är frivilligt och att mitt barn kan avbryta när som helst utan att ange någon orsak eller att det får några konsekvenser.

Härmed ger jag mitt samtycke till att mitt barn deltar i undersökningen ______________________________________________________

Mitt barns Golfklubb

___________________________________________ _________________

Namn på barn Golfid

_______________________________________________

Ort, datum

_____________________________________________

Underskrift

_____________________________________________

Telefonnummer

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

Therése Nerpin