STOCKHOLMS KOMMUN. Kommunstyrelsens Utlåtanden och Memorial Bihang 1983:13 BERÄTTELSE ÖVER GATUNÄMNDENS VERKSAMHET. under år Bih.

Kommunstyrelsens Utlåtanden och Memorial

Bihang 1983:13

BERÄTTELSE ÖVER GATUNÄMNDENS VERKSAMHET

under år 1982

1 Bih. 1983:13

Bih. 1983:13

Berättelse över gatunämndens verksamhet år 1982

Gatunämnden har under år 1982 haft följande sammansättning:

Ordförande Borgarrådet Sture Palmgren Vice ordförande Karin Jonsson

Ovriga ledamöter Wilhelm Forsberg

Ruth Holmkvist-Svensson Peeter Luksep

Axel Wennerholm Roland Ohrn

Suppleanter Lars Furehed

Christina Hultgren Inga Kinnegård Per-Åke Lind Eje Herlitz

Elisabet Söderström Märta Franson

Gatunämnden samt dess delegationer och beredningar har under år 1982 hållit sammanträden och handlagt ärenden (= §§ i protokollen) i den utsträckning som framgår av nedanstående sammanställning (inom parentes motsvarande antal år 1981):

Antal Antal sammanträ- ärenden den

Gatunämnden 18 (24) 708 (647)

Trafikdelegerade 12 (11) 216 (190) Upphandlingsdelegerade 16 (19) 159 (138) Upplåtelsedelegerade 13 (12) 265 (213) Budgetberedningen 2 ₍ 2) 4 ₍ 2) Tjänsteberedningen 9 (12) 90 ₍ 92)

Vid nämndens expedition, som är gemensam för gatunämnden och gatukontoret, har under året registrerats 13 899 (9 415) nya ärenden varav 10 204 (5 524) trafiknämndsärenden. Gatunämnden har under verksamhetsåret bl. a. behandlat 41 motioner som för yttrande överlämnats till nämnden. Vidare har nämnden yttrat sig över 26 planärenden och ett trettiotal andra remisser.

Beträffande nämndens verksamhet i övrigt hänvisas till gatukontorets verksam- hetsberättelse, som bifogas.

På gatunämndens vägnar:

Sture Palmgren

Bengt Hagström

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING ... 5

TRAFIK...7

Trafikmätningar ... ...7

Trafikmiljöfrågor ... lo Trafiksaneringar och trafiksäkerhetsåtgärder ...11

Cykelbanor ...12

Trafiksignaler och busskörfält ...12

Trafikföreskrifter och dispenser ...14

Parkering ...16

GATOR OCH VÄGAR M. M...19

Drift och underhåll av gator m. m...19

Deponering av överskottsmassor ...21 . . . .

Handikappåtgärder ...21

Broar och andra konstbyggnader ...22

Nyanläggning av gator och ledningar m. m...23

Nya trafikleder ...28

Tunnelbanor ...31

RENHÅLLNING...34

Gatu- och parkrenhållning ...34

Vinterväghållning ...34

Rensbilsverksamheten ...36

Offentliga toaletter ...36

Maskinparken ...36

Nya renhållningsstationer ...36

TEKNISK SERVICE M. M... 38

MFO... 38

Beläggningsbyrån ... 42

Husbyggnadsservice ... 43

Geobyrån ... 44

Materialprovningsanstalten ... 45

PERSONAL... Gatukontorets 46 organisation ... 46

Gatukontorets personal och sysselsättning ... 46

Rekryteringsarbetet ... 47

Den personalsociala verksamheten ... 47

Utbildningsverksamheten ... 48

Skyddsverksamheten ... 48

Medbestämmande vid gatukontoret ... 49

Sysselsättning av arbetslös ungdom ...49 .

Jämställdhetsarbetet ... 50

Arbeten i egen regi respektive på entreprenad ... 50

Bih. 1983:13

EKONOMI... 52

Bokslutet... 52

Gatukontorets omslutning ... 54

Driftkostnadernas finansiering ... 54

Upplåtelse av gatumark ... 55

Administrativ utveckling och rationalisering ... ⁵⁵

SAMMANFATTNING

Gatukontorets verksamhet under 1982 har översiktligt kommenterats i förelig- gande verksamhetsberättelse. Mer detaljerad information och statistik om enskilda verksamhetsgrenar kan inhämtas i andra publikationer (gatunämndshandlingar, bokslut etc.).

Biltrafikutvecklingen i Stockholm följs årligen upp med maskinella räkningar. 1 cityområdet har trafiken minskat med 3 % jämfört med 1981. 1 övrigt konstateras mycket små förändringar. Trafiksaneringsarbetet har fortsatt på den inslagna vägen med färre avstängningar och mer hastighetsdämpande åtgärder. Genom mätningar med s. k. radarpistol har konstaterats att de hastighetsdämpande åtgärderna haft en mycket god effekt. För att förbättra framkomligheten för cyklister har på sammanlagt 35 platser större eller mindre länkar byggts ut. Ett 30-tal trafiksignal- anläggningar försågs under året med akustiska tillsatser och 250 övergångsställen med sänkta kantstöd. Kollektivtrafikens villkor har förbättrats genom prioritering i trafiksignaler och utbyggnad av busskörfält. Försöksverksamheten med boendepar- kering på östra Kungsholmen har utvärderats varefter en ny försöksverksamhet påbörjats inom Birkastaden.

Allt fler av kommunens äldre betong- och stålkonstruktioner kräver ökat underhåll och i vissa fall ombyggnader. Arbeten har under året utförts bl. a. på Slussen, Essingeleden och Norrbroarna. Trafikledsbyggandet är koncentrerat till Söderleden där flera etapper redan färdigställts medan arbetet pågår på bl. a. den nya högbron. Gatukontoret har liksom tidigare år medverkat i SL:s tunnelbaneut- byggnad, fastighetskontorets exploaterings- och saneringsverksamhet samt va- verkets omläggningar och upprustningar av ledningsnätet.

Vinterväghållningen under 1982 inleddes med en kall och snörik vårvinter.

Onormalt stora snömängder bortforslades (1,7 milj kbm mot i budgeten beräknat 0,4 milj kbm). Höstvintern var däremot mild och mindre kostnadskrävande än beräknat.

För att kunna utföra kontorets uppgifter i ovanstående verksamhet på ett rationellt sätt till acceptabla kostnader behövs moderna och ändamålsenliga maskiner och fordon m. m. MFO som skall förmedla varor och tjänster till kommunens förvaltningar har fortsatt satsningarna på inköp av egen utrustning i stället för att leasa till allt högre kostnader. Mot bakgrund av de ökade kostnaderna för drivmedel och dess fakturahantering har ett datasystem för drivmedelsuppfölj- ning (DRUPP) utvecklats.

Under året har socialförvaltningens förrådshållning integrerats i MFO varvid även motsvarande inköpsfunktioner överförts.

Bih. 1983:13

Vid årsskiftet 1981/82 upplöstes den gamla driftavdelningen och bildades i stället två nya avdelningar - renhållningsavdelningen och trafikövervakningsavdelningen.

Gatukontorets organisation har därutöver inte förändrats under 1982.

Kontoret har under året studerat sysselsättningsutvecklingen och organisations- förutsättningarna på sikt samt arbetat för en successiv anpassning av personalstyr- kan till minskade verksamhetsvolymer.

Det ekonomiska resultatet under 1982 för gatukontoret visar ett överskott på driftbudgeten med 11,6 Mkr, som bl. a. beror på ökade intäkter från parkerings- avgifter och nyttoparkeringstillstånd. På investeringssidan redovisar bokslutet ett nettoöverskott om 30,4 Mkr - bl. a. beroende på förseningar i arbetet med Söderleden och oförutsedda inkomster.

1 övrigt hänvisas till den följande texten under respektive verksamhetsområde.

TRAFIK Trafikmätningar

Maskinella fordonsräkningarharundervårenl982utförtspådestörre och viktigare gatorna i Stockholms västra förorter. En s. k. trafikfiödeskarta, som visar vardagsdygnstrafiken har framställts för Västerort Ostra, dvs området öster om Bällstavägen. Denna trafikfiödeskarta ersätter 1976 års upplaga.

Nya trafikfiödeskartor har också framställts för Gärdet - Hjorthagen och för Ostermalm. De ersätter 1977 års upplagor.

Hur trafikströmmarna fördelar sig en vardag 1982 i Slussenområdet har redovisats.

På Gröndalsbron (Essingeleden), som är Stockholms mest trafikerade vägavsnitt med en vardagsdygnstrafik överstigande 100 000 fordon, har trafiken sedan 1975 räknats maskinellt varje dygn med hjälp av en fast räknestation. 1 genomsnitt har varje år ca 32 miljoner fordon passerat Gröndalsbron.

Sammanlagt 15 fasta räknestationer har installerats under senare år och till dessa har en ny utrustning anskaffats under år 1982. Den nya räkneutrustningen består av en detektordel som är nerfräst i vägbanan och i ett skåp vid sidan av vägbanan finns räknedelen som i ett elektroniskt minne registrerar antalet fordon. Uppgifterna kan sedan med en särskild utrustning föras till datorn för beräkningar.

Den totala omfattningen av de maskinella räkningarna under 1982 var ca 4 200 räknedygn på sammanlagt drygt 900 platser. Under 1982 har i likhet med tidigare år månatliga räkningar utförts på ett antal platser som bedömts vara representativa för respektive infartsieder, innerstadsgator, förortsgator och citygator. På grundval av detta material framställs års-, månads-, vecko- och dygnsvariationskurvor som bl. a.

används till att bedöma hur representativt varje enstaka räknetillfälle är. Figur 1 visar trafikens månads- och veckovariationer på Gröndalsbron (exempel på infartsled) och figur 2 trafikens dygnsfördelning under en vecka i oktober 1981 på samma plats.

Biltrafikutvecklingen i Stockholm följs årligen upp med maskinella räkningar i åtta större och några mindre s. k. räknesnitt. Mycket små förändringar konstate- rades i samtliga snitt utom i cityområdet där trafiken fortsatte att minska med ca 3 % jämfört med år 1981. Sedan år 1976 har trafiken minskat med ca 15 % i cityområdet och ca 10 i övriga innerstaden. 1 ytterstaden är trafikminskningen sedan år 1976 ungefär 3 %.

Kontoret har dessutom utfört m a n u e 11 a r ä k n i n g a r för olika kategorier av trafikanter.

Bih. 1983:13

8 Manuella räkningar av fordonstrafiken har utförts på ca 30 platser, av gångtrafiken på ca 70 platser och av cykel- och mopedtrafiken på ca 50 platser. På två platser har cykel- och mopedtrafiken räknats under en dag i två olika veckor varje månad och en årsvariationskurva (figur 3) framställts.

0 k t ob e r r ä k n i n g e n dvs den årligen återkommande manuella räkningen av innerstadssnittet (tullarna) med uppdelning på fordonssiag, genomfördes som vanligt under ett antal undersökningsdagar i oktober.

Den biltrafikminskning på sammanlagt ca 10 % som noterades under de senaste

- VARDAI,OY6NSTRArIKENS

ARSVARIATIONER rÅ GRÖNDAISBnON ÅR iei

Is, 1 2 3 JAN

S.mp,I,rIki IInoO

000

br

1

^7OocI,

79 9 ElI 120 IS 16 Y7 B20 22212L2525?7?9213031 3333S36373B39&O4IL2aUl.SC6O9SD51 52

FEB J MAR APR MAJ i j(14 i JUL MIG SEP OKT NOV DEC EK Ufli 9703 AM Figur 1

GRÖN OAISF3 fl ON

INFARTSIED

Dygnsrördetning under en vecko 1oktober 1981

-. -. . ,--.----.----. -.-,---.----,-- ,—*----,---,----.----4-- - 1—.- -. - - . o t, es ii es es es es es es es es es

MÅNDAG TI10AP, ONSEY.G TORSOW FREDAG tÖROW SÖNDAG

Figur 2

OK.UTU. 9707 AN

270 200 lAO 160 ILQ 120 100 0 60 60 20

120 'no

An 50 1.0 20 ME DEIVÄRDEN AV CYKEL- OCH MOrFDTWIKENS ÅRSVAP!AT1 ONER

Räknat gex limmor pn vardag 6ren 197/ 1978, 1979. 1980 och 1901.

- 1m*ml)0, rh1nøl oA r"»o ncwt morwnnlc,n l Völlibqhy kts$dirI6 roknl r" Kcpiv

JAN FED 14*0 AJ'I) 14*1 JUN lut Allo SEP 01(1 Nov orc

0KU10620J OM

*Fit

3

fem årens oktoberräkningar tycks ha avstannat 1982. 1 det närmaste identiska bil- och busstrafikmängder uppmättes 1981 och 1982.

Antalet cyklister fortsätter att öka, år 1982 med ca 2 200 till 8 400 eller med ca 35 % jämfört med oktober 1981. Cykeltrafiken utgör endast ca 2 % av det totala antalet fordon som passerar innerstadens in- och utfarter.

Som underlag till ett eventuellt utökat heigstopp för b il t r a f i k e n till o c h f r å n D j u r g å r d e n via Djurgårdsbrunnsbron gjordes här under ett veckoslut i

juni omfattande trafikundersökningar av samtliga trafikantkategorier.

G e n om f a r t ss t u di e r har utförts i ett 10-tal områden bl. a. i Johannesfred, Fruängen, Södermalm och området runt Centralen. Den senare undersökningen gjordes för att se hur dagens trafikströmmar går inom området mellan Kungsbron o

och Klarabergsviadukten. Med hjälp av dessa siffror kan man sedan bl. a.

dimensionera arislutningsramperna till det däck som planeras för långfärdsbussars terminal över Centralens spårområde.

Bih. 1983:13

lo TVÅHJULIGA FORDON SOM PASSERAR STOCKHOLMS INNER-

STADS IN- OCH UTFARTER UNDER TIDEN KL.06.00 -21.00 EN VARDAG 1 OKTOBER FR.O.M.1965

Årfti fcrdoi 1 tusntl AtoI fox

i tuser3t 9 8 7 6 s—

: ^T___....\

^v

_"\~z

2 ^lr

\mOp.d.

../

motorcyklor

- - -

:--- ^{-:-- _---}

9 8 7 6

5

4 3 2

1965 1970 1975 1980 1965

Trafikmiljöfrågor

Undersökningar om ^t r a f i k s ä k e r h e t s f r å g o r har utförts dels som samman- ställningar och analyser av polisrapporterade olyckor inom Stockholms kommun, dels som specialundersökningar.

Olycksutvecklingen under året har följts dels översiktligt genom nålkartering och databehandling av ca 5 200 statistikuppgifter från polisen, dels genom ca 100 detaljanalyser av olyckorna på särskilt olycksdrabbade eller på annat sätt uppmärksammade platser.

Birkastaden, som trafiksanerades hösten 1981, har följts upp med en specialre- dovisning ett år före och ett år efter saneringens genomförande.

Cykel- och mopedolyckor som inträffat under året har karterats. En uppdelning har gjorts beroende på inblandade element.

De trafikolycksdata som används vid prioritering av vägräckesutbyggnaden (behov och utformning av vägräcken på olycksdrabbade vägavsnitt) redovisades detta år på samma sätt som tidigare.

H a s t i g h e t s m ä t n i n g a r avseende trafikströmmars hastighetsfördelning i ett visat snitt har gjorts på ett 80-tal platser med en s. k. radarpistol. Hastighetsmät- ningar har t. ex. utförts före och efter det att hastighetsdämpande gupp eller

avsmalningar anordnats i vägbanan bl. a. på ett antal gator i Västerort, Söderort, Kungsholmen och Vasastaden. Overlag konstaterades att de hastighetsdämpande åtgärderna haft en mycket god effekt.

Med gatukontorets färdanalysator, en bil som följer med trafikströmmen och registrerar färdförloppet, har utförts ett mindre antal r e s t i d s m ä t n i n g a r i Västerort och innerstaden. Genom dessa mätningar får man upplysningar om bl. a.

framkomligheten på olika leder och gator. Man kan också få en uppfattning om trafikreglerande åtgärders inverkan på framkomligheten.

Trafiksaneringar och trafiksäkerhetsåtgärder

1 juni 1982 genomfördes i B e r g s u n d s o m r å d e t en trafiksanering, kopplad till ombyggnadsarbetena vid H o r n s t u il. Härvid stängdes Bergsundsgatan och Bergsunds Strand och den genomfartstrafik som upplevts som mycket störande av vissa boende kunde minskas.

1 juni gjordes också justeringar av trafikföringen på K u n g s ho 1 m e n. Vid utvärderingen av det trafiksystem som infördes på prov 1980 konstaterades att överföringen av genomfartstrafik från lokalnätet till huvudnätet resulterat i ökade miljöproblem på flera av huvudgatorna. Vissa gator som redan tidigare haft oacceptabelt höga koloxidhalter, framför allt S:t Eriksgatan och Scheelegatan, fick en ännu sämre situation. Kontoret föreslog därför att några avlastande stråk skulle öppnas för genomgående biltrafik men förses med hastighetsdämpande åtgärder vid några utsatta punkter intill skolor och daghem.

Aven den trafiksanering som genomfördes 1980 i M a tt e u s - G u s t a v V a s a har utvärderats. Systemet bygger här huvudsakligen på att lokalgatorna försetts med hastighetsdämpande anordningar. Saneringen har här gett positiva resultat i form av sänkta hastighetsnivåer och olycksrisker på lokalgatorna, utan att några allvarliga nackdelar konstaterats. Under 1982 utökades därför provområdet och hastighets- dämpande gupp lades ut även på gatorna närmast väster om Sveavägen, bl. a.

Hagagatan och Norrtullsgatan.

Under augusti förändrades trafikföringen i Te g n é r s t a d e n , bl. a. för att förbättra förhållandena för busstrafiken. Upplandsgatan mellan Odengatan och Karlbergsvägen inordnades i Odenplans bussterminal och Upplandsgatan dubbel- riktades mellan Odenpian och Tegnérlunden. Åtgärderna ingår som en andra etapp i skapandet av ett dubbelriktat busstråk i Upplandsgatan mellan Vanadisvägen och Norra Bantorget och som en första etapp i trafiksaneringen av Tegnérstaden.

Under året utfördes omfattande utredningar för en ombyggnad av N o r r a B a n t o r ge t. En ändrad trafikföring är önskvärd av flera orsaker, bl. a. för att förbättra framkomligheten för den utökade Arlandatrafiken, möjliggöra det ovannämnda husstråket samt underlätta trafiksaneringen av Tegnérstaden. Dess- utom kan ökade bussterminalutrymmen komma att krävas i framtiden.

På 0 s t e r m al m genomfördes under året några åtgärder i syfte att förbättra förhållandena för fotgängarna. Grev Turegatan byggdes om till gånggata på delen mellan Humlegårdsgatan - Nynäsgaraget. På Kommendörsgatan lades hastighets- dämpande gupp ut utanför Ahlströmska skolan. Härvid försågs även korsningen Kommendörsgatan/Artillerigatan med gupp framför övergångsställena. Guppen

Bih. 1983:13 12 provas här som ett betydligt billigare alternativ till signalreglering.

Under hösten genomfördes en trafiksanering i S o fi a. Aven denna trafiksan- ering bygger till stor del på fartdämpande anordningar i form av gupp och breddade refuger. Till en början stängdes också Bondegatan av vid Barnängsgatan.

Avstängningen ersattes dock efter en tid med ett genomfartsförbud.

Under året justerades trafikföringen i G a m 1 a E n s k e d e. Sockenvägen öppnades för måltrafik västerifrån samtidigt som ett genomfartsförbud mellan Enskedevägen och Nynäsvägen infördes. För att hålla nere hastigheten på Sockenvägen och göra gatan mindre attraktiv för illegal genomfartstrafik försågs den med ett antal hastighetsdämpande gupp. Dessutom provas s. k. fyrvägsstopp i två korsningar. Samtidigt anlades gupp invid Gamla Enskede skola för att förbättra trafiksäkerheten för skolbarnen.

1 V ä s t e r o r t anlades under året hastighetsdämpande gupp eller breda refuger på ett 30-tal platser invid skolor och daghem.

Cykelbanor

För utbyggnad av cykelbanor enligt Cykelplan 1978 avsattes 10,6 Mkr i 1982 års budget. Med hjälp av dessa medel har ett 20-tal större och mindre länkar kunnat byggas ut. 1 samband med ordinarie gatuombyggnader, ledningsarbeten, trafiksan- eringar, exploateringsarbeten m. m. har cykelåtgärder dessutom utförts vid ca 15 platser.

Bland de viktigaste länkar som utförts av särskilda medel för cyklar kan i i n n e r s t a d e n nämnas Katarinavägen mellan Glasbruksgatan och Renstiernas Gata. Riddarholmskajen har gjorts om till cykelbana mellan Vasabron och Munkbron. Cykelförbindelse har ordnats i Valhallavägen mellan Surbrunnsgatan och Roslagstull. Drottningholmsvägen har fått cykelbana väster om Frihemsgatan. 1 s ö d e r o r t har en dubbelriktad cykelbana byggts längs Huddingevägen mellan Bolidenplan och Sandfjärdsgatan och påbörjats vid Bredängsmotet mellan Bred- ängsvägen och Murmästarvägen. 1 v ä s t e r o r t har cykelbanor byggts längs Spånga Kyrkväg norr om Spånga station, längs Bergslagsvägen norr om Avestagatan och vid Råckstarondellen, längs Spångavägen söder om Bromstensvägen samt längs Lövstavägen väster om Krossgatan.

1 samband med andra arbeten har cykelbanor utförts vid Hornstull, S:t Eriksplan, Fridhemsplan och Slussen. Cykelbanor har byggts längs delar Ringvägen, Odenga- tan, Kungsgatan, Hornsgatan, Götgatan och MUnchenbacken. 1 söderort har sådana cykelbanor tillkommit längs Åstorpsringen, Gamla Tyresövägen, Nykroppagatan, Liljeholmsinfarten, Götalandsvägen, Sockenvägen och längs stambanan i Alvsjö.

Trafiksignaler och busskörfält

1 kommunen finns trafiksignaler på drygt 500 platser. Dessa utgör en sjättedel av det totala antalet trafiksignaler i Sverige.

Totalt under året tillkom 8 ri y a s i g n a 1 a n 1 ä g g n i n g a r. Av dessa avsåg 4 st enbart övergångsställe, 2 st övergångsställe med cykelöverfart och 2 st hel gatukorsning.

Samtidigt kompletterades eller byggdes 12 befintliga anläggningar om pga den fortsatta cykelbaneutbyggnaden eller andra trafikarbeten. De mest omfattande gällde Hornstull, där trafikplatsen byggdes om i sin helhet, samt korsningen Götgatan - Alvsborgsgatan, som flyttades och ändrades inom ramen för Söderle- dens utbyggnad.

Vid Engelbrektsplan inrättadesbussprioritering i trafiksignalerna avseende Birger Jarlsgatans sydgående busskörfält i gatumitt.

Beträffande planerad förläggning av terminal för Södertörnsbussarna till Söder- malmstorg pågick under året ett omfattande utredningsarbete. Den framtida kapaciteten i korsningen Götgatan - Ringvägen visade sig inte kunna medge de bussrörelser och hållplatsfunktioner som behövdes i anslutning till T-banestationen Skanstull, om bussarna samtidigt skulle använda den blivande Söderledstunneln.

Därmed måste Södertörnsbussarna sannolikt trafikera Götgatan mellan Ringvägen och Medborgarplatsen på väg till och från den planerade nya terminalen. Frågan om bussterminalen över huvud taget borde förläggas till Södermalmstorg kom därför inte att avgöras.

Underåretbeslutadesomutbyggnadavettautomatiskt driftövervak- n i n g s s y s t e m för trafiksignaler. Det planerade systemet innebär att sign alan- läggningarnas styrapparater och styrcentraler ansluts till en central dator. Denna övervakar sedan kontinuerligt signalers funktion. Vid olika typer av fel, t. ex.

glödlampor eller detektorer som faller ur, ges larm på en terminal. Vid larm presenteras den aktuella anläggningen på bildskärm. Samtidigt görs en utskrift som

RIITÖVERVAKNIGSSYSTE'1' FÖR TRAFUSC,NALER

f UNKTIONSOVERVAKNING

Bih. 1983:13 14 beskriver det uppkomna felet. Denna kan förmedlas direkt till den serviceenhet som skall bege sig till platsen för att avhjälpa felet. Övervakningssystemet avses också kunna ge enskilda signalanläggningar viss överordnad styrning, t. ex. order om gul blink eller total nedsläckning. Likaså avses de samordnade systemen för s. k. gröna vågar kunna ges order om ändrad tidplan eller länkning. En första utbyggnadsetapp avses täcka 200 signalanläggningar.

Från gatunämndens sida pätalades önskemålet om komplettering av befintliga signaler med akustiska tillsatser. Dessa fungerar som ledfyrar främst för synskadade. 1 vissa situationer, t. ex. då solen står lågt och bländar, kan akustiska signaler vara till hjälp även för andra. Allmänt kan sägas att växling från röd gubbe till grön gubbe observeras lättare i och med att såväl syn- som hörselsinnet engageras. Under året försågs ca 40 anläggningar med akustiska tillsatser. Sådana tillsatser finns därmed på totalt ca 130 platser.

Polisen har införskaffat nya kameror för övervakning av rödljuskörning vid trafiksignaler. Under året installerades utrustningar på 5 platser för detta ändamål.

Genom särskilda detektorer kopplade till signalernas styrapparat utlöses kamerorna automatiskt vid rödljuskörning. Därvid fotograferas fordonet med sådan skärpa att registreringsskylten kan avläsas i efterhand.

1 samband med utbyggnad av Frösundaleden i Solna träffades avtal med grannkommunen (Solna) om att Stockholms gatukontor skall svara för underhållet av trafiksignalerna på leden.

IValhallavägenanordnadesunder året ettbusskörfält u t m e d k a n t s t e n på sträckan Surbrunnsgatan - Ingemarsgatan. Fältet avser trafikriktning mot Roslagstull.

Ett annat problemområde för SL har varit Ringvägens tillfart mot Götgatan från väster. Efter påstötning via gatunämnden inrättades här ett b u s s k ö r f ä it i g a t u m i t t kombinerat med en ny typ av b u s s 1 u s s på sträckan mellan Skansbrogatan (f. d. Alvsborgsgatan) och Ringvägen.

1 samband med en påbörjad trafiksanering av Vasastaden dubbelriktades Upplandsgatan förbi Odengatan - Karlbergsvägen, varigenom busstrafiken här kunde föras i båda riktningarna. Detta krävde o m b y g g n a d av korsningen Uppiandsgatan - Odengatan. Korsningen utgör till- och frånfart även för Odenplans busshållplatsområde, varför bussrörelserna är många och komplicerade. Korsning- en och signalregieringen av den kunde efter omfattande utredningsarbete ges en okonventionell lösning som torde spara mer tid för SL:s bussar än de flesta konventionella åtgärder för bussprioritering i trafiksignaler.

Korsningen Odengatan - Roslagsgatan har tidvis inneburit stora fördröjningar för SL:s busstrafik pga allmän överbelastning. För att avlasta korsningen byggdes korsningen Odengatan - Birger Jarlsgatan om så att tidigare vänstersvängsförbud kunde hävas. Samtidigt förbjöds allmän genomfartstrafik i Rosiagsgatans tilifart mot Odengatan från söder.

Trafikföreskrifter och dispenser

Trafiknämndens kansli handlägger ärenden rörande lokala trafikföreskrifter och dispens och ansvarar för sammanställning av föredragningslistor till trafikdelege-

rades sammanträden samt för att protokoll föres vid dessa sammanträden. Det åvilar även kansliet att svara för utformningen av de lokala trafikföreskrifterna samt att i enlighet med gällande författningar föra liggare över gällande och upphävda lokala trafikföreskrifter.

På chefen för trafiknämndens kansli har delegerats beslutanderätten i ärenden som rör tillfälliga lokala trafikföreskrifter samt vissa dispenser.

Till trafiknämndens kansli har under år 1982 inkommit totalt 10 205 ärenden.

Trafikdelegerade har under året hållit 11 sammanträden och vid dessa har beslut fattats i totalt 2 450 ärenden. Genom vederbörliga delegationsbeslut har 6 892 ärenden avgjorts. Härutöver har 276 ärenden avskrivits från vidare handläggning beroende bland annat på att tillräckliga underlag för ärendets prövning i nämnden ej ingivits av sökanden trots vederbörlig kommunicering. Vid årsskiftet 1982/83 uppgick kansliets ärendebalans till totalt 587 ärenden. Denna höga ärendebalans (ej avgjorda ärenden) är uteslutande beroende av införandet av den boendeparkering och därmed sammanhängande dispensgivningen för "Birkaområdet" som påbör-

jades 1982-12-01. Ansökningar om ifrågavarande dispenser inkom till kansliet i sådan mängd under december månad att det ej fanns förutsättningar att vid den tidpunkten vidmakthålla kansliets målsättning med en ärendebalans av 90 ärenden vid varje mättillfälle.

De till kansliet inkomna ärendena fördelar sig i stort sett på följande sätt:

Lokala trafikföreskrifter

- av permanent natur 476 st

- av tillfällig natur 863 st

Summa 1 339 st

Dispenser

-

nyttoparkeringstillstånd 2 556 st

-

boendeparkeringstillstånd 2 681 st

-

parkeringstillstånd för rörelsehindrade 1 534 st

-

olika typer av färdtillstånd 1 423 st

-

övriga dispenser 491 st

Summa 8 685 st

Inkomna remisser 57 st

Övriga ärenden 124 st

1 ovanstående tablå redovisas endast antalet inkomna ärenden. Varje ärende angående lokal trafikföreskrift kan medföra att ett flertal föreskrifter utfärdas liksom att varje framställning om dispens kan avse ett i stort sett obegränsat antal fordon.

Bih. 1983:13 16 Parkering

Det under 1981 inledda försöket med b o e n d e p a r k e r i n g på östra Kungshol- men har utvärderats varefter en ny försöksverksamhet påbörjats inom Birkastaden under hösten 1982. 1 det nya försöksområdet gäller parkeringsförbud dygnet runt men de boende kan få dispens från trafiknämnden att stå utanför markerad plats.

Alla parkeringsmätare har tagits bort och ersatts med biljettautomater. Efter utvärdering av Birkastadsförsöket våren 1983 kommer förhoppningsvis slutlig ställning att tas till vilket parkeringssystem som ska gälla i innerstaden i framtiden.

Parkeringspianen för ytterstaden (PYTT) har remissbehandlats under året och kontoret har av planeringsberedningen fått i uppdrag att genomföra försöksverksamhet i två provområden. De föreslagna nya parkeringsreglerna i den äldre hyreshusbebyggelsefl i ytterstaden ska dels lösa framkomlighetsproblem på grund av parkering på smala gator dels ge de boende möjlighet att ha bilen på samma plats vid bostaden under flera dagar i sträck.

Den av gatunämnden beslutade detalj organisationen för trafikövervakningsav- delningen exklusive parkeringspiatsbyrån genomfördes vid årsskiftet 1982/83.

Beträffande parkeringsplatsbyrån, genomfördes detaljorganisationen från 1983- 02-01.

Antalet a v g if t s b e 1 a g d a b il p 1 a t s e r under 1982 har i medeltal varit ca 18 000 på gatumark. Under året fanns det i genomsnitt ca 12 700 parkeringsmätare och 153 biljettautomater. Genom åtagande för Stockholms parkeringsbolags räkning har trafikövervakningsavdelningen omhänderhaft 138 biljettautomater och 500 parkeringsmätare som omfattar 8 000 bilplatser på tomtmark.

Vidare har 1 800 parkeringsmätare ersatts med ett modernare mätarbestånd under året.

Under sista kvartalet har mynttömning av parkeringsautomater skett med hjälp av entreprenadverksamhet.

PARKER ING SKORT r 1

STOCKHOLMS GATUKONTOR TEL. 54 21 20

ANVISNINGAR . SE BAKSIDAN

FÖR IN KORTET 1 PILENS RIKTNING

4 ²⁰

MARKERINGAR A

2

Kr

VÄSTRA VASASTADEN

Forsök med nytt parkenngssystem

Gräns för försöksomr&Jet Besöksparkeringspiatser Bitjetlautomat

Trafikövervakning

Trafikövervakarkåren omfattade under 1982, 370 heltidsanställningar. Under året har i genomsnitt 304 av dessa varit besatta.

Vidare har ca 476 000 felparkeringsanmärkningar utfärdats på gatumark mot ca 415 000 under 1981. Utöver dessa har ca 30 000 felparkerade fordon, enligt civilrättsligt system, rapporterats på tomtmark.

Antalet anordnade trafikövervakarkurser uppgick till 3 under året och 57 trafikövervakare har nyanställts och utbildats vid nämnda kurser.

Under året har nya trafikövervakarlokaler vid 4:e och 5:e övervakningdistrikten tagits i anspråk.

2 Bih. 1983:13

Bih. 1983:13 18 Rikspolisstyrelsen har under året utgivit ett nytt unitormsreglemente för de kommunala trafikövervakarna.

Efter dispens från regeringen, har kommunen fr o m 1juli1982 beslutat att höja felparkeringsavgiften från 200 kronor till 500 kronor för parkeringsförseelser vid uppställning i kollektivkörfält, busshållplats samt invalidplats. Detta beslut med- förde också att någon flyttningsavgift ej skulle uttas av bilisten om denne blev flyttad enligt lagen om flyttning av fordon i vissa fall.

Fordonsflyttning

1 avvaktan på en ny fordonsflyttningslag där en detaljerad hänvisning föreskrivs om var och när fordon kunde flyttas, användes den gamla fordonsflyttningslagen restriktivt. Detta medförde att flyttningsresurserna minimerades till lägsta möjliga nivå. Fr o m 1 juli 1982 började den nya lagen om "flyttning av fordon i vissa fall"

tillämpas.

Under året har 4 249 fordon flyttats varav 630 har utgjort hinder för renhållnings- verksamheten. Av de flyttade fordonen har 160 flyttats efter beslut av polisen. Av de flyttade fordonen har 247 skrotats. Därutöver har 815 övergivna fordon flyttats med stöd av ovannämnda lag. Av dessa har 662 skrotats.

GATOR OCH VÄGAR M. M.

Såsom väghållare i Stockholms kommun har gatukontoret ansvar för såväl drift och underhåll av gatunätet som byggande av nya och kompletterande trafikleder, gator och gångbanor etc. På uppdrag av bl. a. kommunens övriga förvaltningar, SL och utomstående utför gatukontoret dessutom mot ersättning lednings- och exploateringsarbeten, samt medverkar i utbyggnaden och underhållet av tunnelba- norna i Stockholm.

Drift och underhåll av gator m. m.

Gatunätet i Stockholms kommun uppgår till ca 150 mil. Drift och underhåll av kör- och gångbanor, trafik- och ledningstunniar, kommunens hissar och rulltrappor, alla trafiksignaler, vägmärken, räcken och övriga trafikanordningar samt den offentliga belysningen kostade under 1982 ca 141 Mkr.

Under året har arbetet pågått med ny belysningspian för Stockholm. Syftet med den nya belysningsplanen är att anpassa belysningsnivån efter det verkliga behovet och minska energibehovet samt dämpa kostnadsutvecklingen.

De arbeten som utförts under år 1982 framgår av följande kortfattade kommentarer. Underhållet av broar och andra konstbyggnader beskrivs under särskilt avsnitt.

Större ombyggnader och reaparationer av g a t o r o c h g å n g b a n o r har utförts på följande platser:

- Sveavägen mellan Apelbergsgatan och Tegnérgatan - Bondegatan mellan Renstiernas Gata och Nytorgsgatan - Gator inom Stora Essingen som t. ex. Flottbrovägen

Fridhemsplan har trafiksanerats i den västra delen av Fridhemsgatan - Hantverk- argatan

- Hornsplan vid kv Filen

- Götgatan - Ringvägen, 1:a ombyggnadsetappen vid kv Rektangeln

- Gator inom Herrängen, Midsommarkransen och Hammarby (ombyggnad av ca 16 km gångbanor)

- Bäckvägen mellan Aklejavägen - Brevbärarbacken - Långsjövägen mellan Långsjötorg - Bromsvägen

- Astrakangatan mellan Maltesholmsvägen och Kuskgränd - Abrahamsbergsvägen mellan Gustav III:s Väg och Västerled - Grundläggarvägen

Bih. 1983:13

20 - Spångavägen mellan Attundavägen och Saiixvägen

- Peringskiöldsvägen

- Gator inom äldre bostadsområden i Bromma (upprustning och ombyggnad av ca 9 km gångbanor)

Gatukontoret förvaltar 2 3 h i s s a r o c h 62 r u lit r a p p o r för persontrans- porter huvudsakligen i anslutning till T-banestationerna. Drift- och underhållskost- naderna har 1982 uppgått till 4,9 Mkr.

Som väghållare har gatukontoret också drift- och underhållsansvar för t r a f i k - signaler och trafikanordningar.

1 Stockholm finns 514 trafiksignalanläggningar med 8 660 signaliyktor. Driftkost- naderna, som under 1982 uppgick till 9,6 Mkr, omfattar elenergi, schemabunden tillsyn, åtgärder efter felanmälningar, förändringar av anläggningarnas funktion samt utbyte av nersliten material.

1 kommunen finns ca 78 000 vägmärken. Antalet gatunamnsskyltar är ca 40 000.

Vägmarkeringarna - den vita färgen i övergångsställen och längs gator - täcker en yta av sammanlagt 400 000 m2 varav 95 000 m2 har genom underhåll åtgärdats under året. Kostnader för underhåll av dessa anordningar har under 1982 uppgått till ca 9 Mkr.

ky

::,

&

LJt

Enligt den nya vägmärkeskungörelsen påbörjades ny vägvisningsskyltning med grönvit färgsättning på Södertäljevägen och Essingeleden.

1 väghåliaruppgiften ingår också att svara för den o f fe n tt i g a b e 1 y s n i n g - e n. För gatu- och parkvägsbelysning finns ca 122 000 lampor. Drift och underhåll ombesörjs av energiverket på uppdrag av gatukontoret. Kostnaderna under året, 49,4 Mkr fördelas enligt nedan:

Reparationer, lai

Energi (exkl skat

Energiskatt

Modernisering av äldre belysningsanläggningar

Upprustning enligt Statens Elinspektions föreskrifter

För att minska driftkostnaderna har under året 15 000 lampor urkopplats - främst på mindre utsatta lägen vid lokalgator.

Deponering av överskottsmassor (tipp verksamhet)

Vid Vårbergstippen som under 1982 använts för intern tippning har mottagits 27 000 m3 schaktmassor. Återvinning av jord har skett genom sortering av tippat material. Återvunna massor har använts till beklädnad av vägslänter och buller- skyddsvallar. Årets kostnader 0,60 Mkr. Årets intäkter 0,27 Mkr.

Utredning och projektering av ny tipp i Hammarbyhöjden pågår.

Handikappåtgärder

1 samband med det programmerade underhållet av gatorna samt med utnyttjande av särskilt anslag på 1,15 Mkr har åtgärder vidtagits för att förbättra framkomlighet och bekvämlighet för de handikappade.

Sålunda har under året

- 15 P-platser för handikappade anlagts

- 250 övergångsställen försetts med sänkta kantstöd

Bih. 1983:13

22 Broar och andra konstbyggnader

Underhållet av broar och andra konstbyggnader har liksom förra året krävt stora insatser från kontorets sida.

Projektering har skett för följande ombyggnadsarbeten:

- Slussens konstruktioner

- Tranebergsbrons inspektionstravers - S:t Eriksbron

- Perstorpsvägens bro över Forsån - Bohusgatans bro över Ostgötagatan - Nykroppagatans bro över Magelungsvägen - Däckskonstruktion på S:t Eriksbron

---

Ny inspektionstravers för Tranebergsbron

Stödmuren på Stadsgårdsberget längs Fjällgatan har under året undersökts beträffande betongkvalitet och stabilitet.

Reparationer har under året utförts på följande konstbyggnader:

-

^Slussen: Reparation av betongkonstruktioner, dilatationsfo- gar, målning av stålkonstruktion över tunnelbanan.

Påbörjad reparation av Södermalmstorgsdäcket före anordnande av bussterminal

-

Essingeleden: Diverse reparationer av betongskonstruktioner och dilatationsfogar

-

Mariebergsbron: Reparation av betongkonsoler, ny isolering och beläggning

-

Norrbroarna: Ny betongplatta över stenvalven. Plattan har isolerats och försetts med ny beläggning

-

Medborgarpiatsen: Reparation av dilatationsfogar

-

Sergels Torg: Reparation av dilatationsfogar

-

Lidingövägen över Betongreparationer och ny isolering på västra gång- SJ:s banområde: banekonsolen

-

Reimersholmsbron: Ny isolering och beläggning

- S:t Eriksbron - S:t Eriksplan:

- Brunkebergstunneln:

- Västerbron:

- Liljeholmsbron västra:

- Kv Tången vid Hornsplan:

- "Svampen" Stureplan:

- Strömbron:

- Palandergatan:

- Johanneshovs trafikplats:

- Nykroppagatan över Magelungsvägen:

- Perstorpsvägen över Forsån:

Ombyggnad av gångbanekonsol vid kv. Porslinsbru- ket

Betonggolvet som utgör underlag för gångytan utmed Torsgatan och tak i bl. a. en squashhall har under året förstärkts

Upprustning har påbörjats

Ombyggnad av traverser och nytt mitträcke, samt ny belysning

Reparation av broklaff m. m.

Betongreparationer och ny isolering av gångbanekon- sol

Renovering

Förstärkning av brofundament

Ombyggnad av kantbalkar på gångbro vid T-banesta- tion Skärmarbrink

Reparation av kantbalkar samt byte till Maurerfo- gar

Ny isolering och beläggning på halva bron

Reparation av kantbalkar och konsoler samt ny isolering och beläggning

På ytterligare ett 20-tal objekt har mindre reparationer utförts.

På beställning av SL har utförts reparationer på broar, tunnlar och stationsbygg- nader varav omfattande arbeten med höjningar av plattform på station Slussen och reparation av landfäste på bron över Stocksundet.

Besiktningen av sprutbetongen i tunnelbanans plattformshallar, rulltrappsschakt och gångtunniar har bedrivits enligt program.

Det kontinuerliga underhållet av tunnelbanans bergtunnlar har pågått med ett arbetslag främst under nattetid.

N y a k o n s t b y g g n a d e r har utförts under året på följande platser:

- Skarpnäcksfältet gång- (påbörjat) viadukt över Tyresövä-

gen

Nyanläggning av gator och ledningar m. m.

Om- och nybyggnader av gator, gångbanor, viadukter, tunnlar och ledningar etc aktualiseras ofta pga city- och bostadssanering, nya bostads- och industriområden samt trafiksanering. Kontoret är under planeringsskedet engagerat i projektgrup- per, stadspianearbete och byggnadslovgivning samt besvarande av motioner och skrivelser från allmänheten m. m.

Projektering och utförande av gatu- och ledningsarbeten har under året skett vid ett flertal platser inom kommunen. Nyanläggning av trafiksignaler och andra trafikanordningar beskrivs i särskilt avsnitt under huvudrubriken "TRAFIK".

Bih. 1983:13

24

1 huvudsak uppstäuning och hllplats.r for privatbussar

Norra Bantorgets nuvarande utformning

Inom Cityområdet har gatukontoret deltagit i större utredningar rörande bl. a.

den planerade överdäckningen över Centralstationen samt Norra Bantorgets framtida utformning och funktion.

Beträffande överdäckningen över Centralstationen har kontoret utfört omfattan- de förstudier av anslutande gator och viadukter samt med utgångspunkt härifrån lämnat förutsättning för den markanvisningstävling som genomförts för projektet.

Utredningen rörande Norra Bantorget har syftat dels till att bereda plats för en utvidgad direktbusstrafik, dels till att utöka parkytorna.

Kontoret har dessutom deltagit i stadsplaneutredningar rörande bl. a. kv Läkaren och kv Klamparen samt kvarteren mellan Kungsgatan och Gamla Brogatan.

Projektering har utförts bl. a. för

- Vasagatan, ombyggnad av Arlandsbussarnas terminal

- Södra Blasieholmshamnen, utökning av gångtrafikytorna och kajplanet

- Södra Klara, gatuombyggnader i samband med om- och nybyggnation i departementskvarteren

- David Bagares Gata och Engelbrektsplan i samband med hotellbyggnation - Smålandsgatan vid kv Torsken i samband med kontorsbyggnation

- Gamla Brogatan, Drottninggatan och Bryggargatan i samband med om- och nybyggnation i kv Lammet

2/

- Tunnelgatan och Klara Norra Kyrkogata i samband med ny kontorsbebyggelse i kv Apeln

- Malmskillnadsgatan i Johannesområdet

- Arsenalsgatan och Jakobs Torg vid Operan som del av planerad parkutbyggnad i Kungsträdgården

- Mynttorget

- Strömgatan vid Operan

B y g g n a d s v e r k s am h e t har förekommit i cityområdet enligt följande:

- Återställning av Akademigränd, Karduansmakargatan, Jakobsgatan, Rödboga- tan och Herkulesgatan i samband med departementsbyggnationen

- Fredsgatan har ombyggts i en 1:a etapp i samband med ledningsarbeten - Tunnelgatan har ombyggts till gågata mellan Sveavägen och Brunkebergstun-

neln

- Brandavskiljande väggar i ledningstunnlar

P r o j e k t e r i n g av byggnadsåtgärder på Malmarna har förekommit enligt följande:

- Ritningar för nybyggnad av gator, torg och vägar t. ex. Repslagargatan, Färgargårdstorget, Fatbursgatan, Svedenborgsgatan, Bengt Ekehjelmsgatan, Stora Skuggans väg och väg på Långholmen till Mälarvarvet

- Ritningar för upprustning av gator och vägar t. ex. Warfvinges väg, Segelbåtsvä- gen, Slottsbacken och Birger Jarlsgatan - Odengatan

- Ritningar för permanenta gatuavstängningar på ett antal platser i samband med trafiksaneringar i Birkastaden, Ostermalm och på Kungsholmen där ombyggna- den av Frihemsplans södra sida ingår

- Ritningar för anordnande av separata cykelbanor enligt cykeiplanen t. ex.

Oxenstiernsgatan, Ringvägen, Valhallavägen, Rålambsvägen, Strandvägen, 5 :t Eriksplan, Torsgatan och Ekelundsbron

- Ritningar för ändrad gatuindelning med breddad gångbana för trädpiantering enligt trädplanen t. ex Döbelnsgatan och Oxenstiernsgatan

- Ritningar för anordnande av reserverat körfält på Skeppsbron Följande b y g g n a d s a r b e t e n har utförts på Malmarna:

- Unnarörsvägen på Norra Djurgården - Stagneliusvägens gångbanor har ombyggts

Cykelbanor har anlagts på Riddarhuskajen, Katarinavägen mellan Glasbruksga- tan och Renstiernas Gata samt på Valhallavägen mellan Roslagstull och Odengatan

- Ombyggnad har utförts av Osterlånggatan vid Järntorget, Svartmannagatan och Stora Gråmunkegränd

- Sköldgatan har ombyggts

- Kollektiva busskörfält har utförts i bl. a. Valhallavägen mellan Roslagstull och Surbrunnsgatan, Birger Jarlsgatan mellan Engelbrektsplan och Odengatan och vid Odenpian - Upplandsgatan

Bih. 1983:13 26 - Nya avloppsledningar har utförts åt va-verket i Fredsgatan, Dalslandsgatan, Drottninggatan mellan Fredsgatan och Herkulesgatan samt Gamla Brogatan mellan Klara Norra Kyrkogata och Drottninggatan

- Nya gator och ledningar har anlagts inom Norra Hammarbyhamnen på beställning från fastighetskontoret

- Gatu- och ledningsarbeten har påbörjats i Högbergsgatan - Swedenborgsgatan vid kv Dykärret

- Högalidsparken (f. d. Högalidsgatan) har färdigställts

1 Söderort har bl. a. följande p r o j e k t e r i n g s a r b e t en pågått:

- För Skarpnäcksfältet, Prästgårdsgärdet och Årstafältet samt delar Liljeholmen har gatuprojekteringen fortsatt i samband med den pågående bostads- och industriexploateringen

- 1 Hammarby industriområde har tillfart till Hammarby skidbacke projekterats.

Objektet innefattar även signaler i korsningen Hammarby Fabriksväg - Ham- marbyvägen. Utbyggnaden förbättrar säkerhet och framkomlighet i korsningen samtidigt som tillfarten till slambehandlingsanläggningen och skidbacken får en rationell lösning

- Den tidigare trånga bussterminalen på Kroppaplan och Munkforsplan i Farsta centrum har projekterats om och byggts ut. Ytorna nyttjas mer rationellt och fler bussar får plats på Munkforsplan, där terminalen vid behov enkelt kan förlängas.

Bland b y g g n a d s a r b e t e n a inom Söderort kan nämnas:

- Nya gator har anlagts på beställning från fastighetskontoret inom Prästgårdsgär- det i Alvsjö

- Ombyggnad av Torsten Alms gata i samband med bostadsbyggande

- Gatuavstängningar och hastighetsdämpande åtgärder har utförts i Gamla Enskede

- Ombyggnad av gator och nyanläggning av ledningar i Lövholmens arbetsområde har påbörjats

- Anläggande av nya gator och ledningar inom Skarpnäcksfältet - Arbete med en större hissanläggning i Rågsveds centrum

- Cykelbanor har bl. a. anlagts på Huddingevägen mellan Bolidenplan - Sand- fjärdsgatan

- Gångviadukt m. m. i anslutning till hissanläggningen i Rågsved 1 Västerort har bl. a. följande p r o j e k t e r i n g pågått:

- Ritningar har upprättats för ombyggnad av Fagerstrand, Stamdikesvägen och Avestagatan, samt för gator i samband med bostadsexploatering i kv Skogsalmen och i anslutning till industriexploateringar inom Kista arbetsområde

- Projektering för ombyggnad av Voltavägen och Lundagårdsvägen samt för gator i samband med förtätning av bebyggelsen i Tranebergsområdet

- Fortsatt projektering har skett av cykelbanor längs Alviksvägen och Bergslags- vägen

Bih. 1983:13

27

e€ C KMP?4GS AIItGt

EVAKUERING

GENERAL-..

J ---

ⁱⁿ

PLANEANLAGGN.

oaee4

1 HSB Stockhcrn

870

k--.1

ii BGB

m STOCHOLMS- HEM

1180L__.__

t ik FABEGE 300 —

— — —

j— --.

SM.A 160

Summo 'ägenheter 3110 303 1764 11299 1 ⁶²⁹ 1 ¹²⁰ J ¹⁹¹_1 ⁶⁵⁴ _ 12 1 ²⁵⁹³

ARBETSCMR,DEN_Aro1 SYDVÄST 610

VÄSTER ha ^{a lg magi 8...}

ÖSTER 111

54optonecrb.t. tnftyttrrQ : STOCKHCLMS FASTIGHETSKONTOR fra, tt fcstst[s1s. \;/ Mcrkcvde1rirgen

= GenomfrQnde . u. FdrdgsttLond. SKARPNACKSPROJ EK TE 1 tr( c HUVUDTDPLAN tr

tceirs rtr.) MorkcmvondngsstCrt v SctofButh )Ce

1. Jacrss T. E

- Projekteringsarbetet för bussterminalen vid Brommaplan har påbörjats - Längs delar Ulvsundavägen och Bergslagsvägen har bullervallar projekterats - 1 samband med va-verkets projektering för upprustning av avloppsnätet i

Bromsten och Södra Angby har gatuprofiler och sektioner upprättats efter inmätning och avvägning för ett stort antal gator

Bih. 1983:13 28 B y g g n a d s a r b e t e n i Västerort har bl. a. omfattat:

- Inom det äldre Spånga - Hässelbyområdet har saneringsarbeten fortlöpande pågått under året. Bland de gator som sanerats kan nämnas Småbrukarvägen i Sundby, Stamdikesvägen i Nälsta samt Lundagårdsvägen mellan Kälvestavägen och Magistervägen i Solhem

- Hastighetsdämpande åtgärder företrädesvis i form av gupp har utförts på 57 platser under året

rrt

- På uppdrag av parkeringsbolaget har en parkeringsplats utförts i anslutning till Hässelby Gårds centrum. En parkeringsplats har även iordningställts vid Nockeby Torg

- 1 trafikreglerande syfte har en ombyggnad av gatukorset Spångavägen - Sundbyvägen skett under året

- En bullervall har anlagts vid Bergslagsvägen - Sörgårdsvägen i Kälvesta för att skydda befintligt småhusområde

- Arbetena med utbyte av traversbalkar och travers på Tranebergsbron har påbörjats under året

- Exploateringsarbeten åt fastighetskontoret har under året utförts, bl. a. gatu- och ledningsarbeten för ny bostadsbebyggelse i kv Trollflöjten inom stadsdelen Vinsta och i kv Skogsalmen inom stadsdelen Hässelby Villastad

Nya trafikleder Söderleden

Arbetena har under året pågått med full intensitet. Utredningar och konstruk- tionsarbete har i huvudsak avslutats och upphandling av olika installationsentre- prenader har påbörjats.

Byggnadsarbetena i egen regi och på entreprenad har fortgått så att vid årsskiftet 1982/83 har råkonstruktion för tunneldelen färdigställts till ca 80 % medan av högbroarbetet återstår ungefär hälften.

Medeisförbrukningen under året uppgick till 73 Mkr varav entreprenadarbetena uppgick till ca 43 Mkr och egenregiarbetena till 30 Mkr.

7

N\

!iWi' i.

^\.

//j

¹

iP ^{~ ~'~ -y-}

Arbetsläget vid årsskiftet 1982/83 för de olika etapperna är följande:

la Kv Göta Ark

Ib Under Medborgar- platsen (egen regi) II Kv Olbryggaren

(entreprenad) III Kv Gamen och 01-

bryggaren (egen regi)

IV Blekingegatan

- Dalslandsgatan (egen regi) V Kv Rektangeln

(entreprenad) VI Ringvägen ^- Skans-

brogatan (egen regi)

På- och avfartstunnlarna färdiga och tagna i trafik (prov skede). Betongviadukt för gamla Södergatan riven, pålning klar för nya tunnelkonstruktionen Avväxlings- och gjutningsarbetena pågår

Stommen klar Stommen klar

Bergtunneln färdigsprängd. Återstår bultning, injek- tering, dränsättning och sprutning

Stommen klar. Bärlager lagt, inredning med ventila- tion påbörjad

Ventilationsskorsten byggd. Inredning med kabel- stråk påbörjad

Bih. 1983:13

30 VII Johanneshovsbron Grundläggningsarbetena i huvudsak slutförda. Byg-

(entreprenad) gande av brobana pågår liksom landfäste och bro- spann norr om Gullmarspian

VIII Gullmarspian Arbeten pågår med breddning av Nynäsvägens via- (egen regi) dukt över Farstabanan. För övrigt är arbetet i huvudsak klart, återstår fogmontage, beläggningar, reparation och ombyggnad av diverste kantbalkar samt räckesmontage

Rågsvedsbankefl

På grund av kraftiga sättningar i den kombinerade väg- och tunnelbanebanken mellan viadukterna över Nynäsbanan och Magelungsvägen blev omedelbara åtgärder nödvändiga, varför ett omfattande förstärkningsarbete utfördes under tiden maj - oktober. Förstärkningsarbetena bestod i schakt och borttransport av huvuddelen av banken, nedslagning av ca 500 betongpålar med en medellängd av 21 m, utförande av ca 2 700 m2 betongdäck, återtransport av schaktmassorna samt att i övrigt färdigställa banken så att vägtrafiken kunde upptas den 1 november och tunnelbanetrafiken den 1 december.

Eftersom SL ställde kravet att få utföra spårläggningen senast under november blev byggnadstiden exceptionellt kort. Tidtabellen kunde dock hållas tack vare ett perfekt samarbete av alla berörda parter. Arbetena utfördes med entreprenör.

Projekterings- och utredningsarbete har under året pågått för följande trafikleds- projekt:

Rampanslutningar mellan Söder Mälarstrand och Central- bron respektive förbättrad trafikförbindelse mellan Söder M ä 1 a r s t r a n d o c h 5 t a d s g å r d s 1 e d e n . Efter vägförvaltningens granskning av utredningspianen har viss ändring av objektet gjorts. Bland annat har projekten förbilligats genom att de inte längre planeras för fordon högre än 3,6 m. Under året har detaljprojektering inklusive konstruktionsprojektering ägt rum. Arbetspianen beräknas insändas under år 1983.

Projekteringsarbete avseende Å r s t a 1 ä n k e n återupptogs på hösten efter att ha legat nere ett tag. Länken blev då intressant som möjligt beredskapsobjekt.

K 1 a r a s t r a n d s 1 e d e n, anslutning till Ekelundsvägen i Solna. Byggnadsarbe- te i vägförvaltningens regi har pågått under hela 1982 för den väg som främst kommer till för att ge den nya postterminalen vid Tomteboda bra förbindelser.

A k a 11 a 1 ä n k e n. Parallellt med pågående generalplanearbete har ett antal alternativ för Akallalänken utretts.

Norra Länken mellan Karlberg och Norrtull.Ivägförvaltningens regi har en utredning påbörjats avseende E 4-ans förlängning mellan Karlberg och Ulriksdal. Utredningen skall läggas fram för länsstyrelsen under senvåren 1983.

Gatukontoret och Gekonsult har i denna utredning engagerats främst för att belysa Norra Länkens läge och kostnader.

Tunnelbanor

lenlighet med SL:s program förupprustning av äldre tunnelbane- s t a t i o n e r har kontoret deltagit i projektering av hissar m. m. till stationerna Hötorget, Slussen och Skanstull. För Slussen har arbetet med konstruktionsritning- ar för ombyggnad av biljetthallen samt installation av hissar vid uppgången Saltsjöbanan påbörjats och beträffande Skanstull har arbetsritningar upprättats för tryckutjämningsschakt vid uppgång Ringvägen.

Arbetsvolymen för underhåll och r e p a r a t i o n av konstbyggnader och bergtunnlar visar ökning år från år. Kontoret har deltagit i granskning av inspektionsrapporter och i utredningar om förslag till reparations- och underhålls- åtgärder. Ett speciellt objekt som kan nämnas är en skadad stödmur av natursten vid norra landfästet till Farstabanans viadukt över Sockenvägen. Reparationen av denna innebär stora svårigheter pga ett stort telestråk som passerar invid muren samt tunnelbanebankens branta slänt vid landfästet.

De sedan många år pågående marksättningarna inom Slussenom- r å d e t har numera nått en sådan storlek att omfattande åtgärder kommer att krävas inom några år för att i första hand trygga tunnelbanetrafiken. En utredning har därför igångsatts inom kontoret med sikte på att arbeta fram ett åtgärdsprogram för hur de problem som sättningarna ger upphov till skall kunna elimineras.

Utredningsarbetet kommer att bli mycket omfattande.

RYSSTORGET

IIATARINAVAGEN

STAGSMUStET

FRIXTIORSMATERIAL

GVY c:

BLANDAT ORGANISKT OCH -

___ - i_L____--- GORGANISKT MATERIAL

- - - -

ORGANISKT MATERIAL --

ASMATERIAL

. STOCKHOLMS KOMMUN OATUKONTORET

STN SLUSSEN

TVARSN%TT ANGIVNA JORDLAGERFOLJD€R OCH GRANSER ÅR UNGIIFARL)GA

Bih. 1983:13 32 Första utbyggnadsetappen av Järvabanan var klar 1975 och den andra etappen 1977. Den tredje - och kanske sista— etappen, som är den ca 6km långa st r ä ck an Västra Skogen - Rinkeby med stationerna Huvudsta, Vre- ten, Sundbyberg, Duvbo och Rissne, började med transporttunnlar 1977 och spårtunniar 1979. För gatukontorets del avslutades arbetena med slutbesiktningen under hösten 1982. Sedan följer SL:s egna arbeten med spårbygg- nad och stationsinredningar. Trafikstart beräknas ske hösten 1985.

Alla dessaarbetenutomsödra uppgången i station Sundbyberg är på SL:s uppdrag utförda på entreprenad med byggnadsavdelningens entreprenad- byrå som administratör. Den södra uppgången i station Sundbyberg är utförd av o

byggnadsavdelningens anläggningsbyrå i egen regi. Stombyggnadsarbeten har utförts för entré vid kv Godset, biljetthall samt rulltrappsschakt.

Under 1982 har arbetena huvudsakligen omfattat färdigställande av de fem stationernas betongstommar inklusive skyddsrum, rulltrappsschakt och biljetthal- lar.

För att upprätthålla balans i grundvattennivån under Duvbo villaområde har den under byggnadstiden provisoriska infiltreringen måst göras permanent. Ca 40 m3 vatten per dygn pressas från spårtunneln upp i marklagren. På hela övriga sträckan har grundvattennivåerna ej störts.

Totalt har 375 000 m3 berg sprängts bort. Entreprenadsumman för spårtunnlar och stationer är med index och mervärdeskatt och inklusive egenregibyggnadskost- nader ca 250 Mkr.

Under första halvåret har ingående utredningar och projektering för T ä b y b a - nans förlängning Mörby C - Täby C pågått.

Förfrågningsunderlag har upprättats och anbud infordrats för delsträckan Mörby C - Danderydsberg. Anbuden infordrades till 1982-06-07 med sikte på byggstart 1982-09-01. De förutsättningar som fordrades för byggstart uppfylldes ej varför byggenskapen uppsköts på obestämd tid.

1/ /

NI

\\"

)y 31/

Jämsides med anbudsinfordran för Mörby C - Danderydsberg upprättades delanläggningspian för sträckan Danderydsberg - kommungränsen. 1 delanlägg- ningspianen ingick även utsprängning av vagnhallarna i Danderydsberg. Delanlägg- ningspianen upprättades med den förutsättningen att överjordsalternativet för sträckan kommungränsen - Täby C skulle genomföras.

Förlängning av tunnelbanan från Akalla mot Hanstarespek- tive B a g a r m o s s b a n a n till S k a r p n ä c k aktualiserades under 1981. Konto- ret har fått beställning på underlag till utredningsplaner för båda objekten. Arbetet med detta har pågått större delen av året tillsammans med SL, SLL, fsk och sbk; för Skarpnäcksbanan färdigställdes materialet och översändes till Stockholms läns landsting under november månad och för Hanstabanan vid årsskiftet 1982/83.

3 Bih. 1983:13