UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Fastställd av utbildningsnämnden Handläggare Ulf Andersson, Jan-Erik Karlsson 2011-06-22
§ 44 Dnr 2011/20
Kvalitetsredovisning 2010
för kommunalt bedriven förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, särskoleverksamhet och grundskoleverksamhet
i Borgholms kommun
Innehåll
I INLEDNING ... 3
II SYFTE MED KVALITETSREDOVISNINGEN... 4
III GRUNDFAKTA OM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I BORGHOLMS KOMMUN... 5
IV UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN ... 7
V FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ... 9
VI ARBETET I VERKSAMHETEN ... 12
VII RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL UPPSATTA MÅL... 13
VII.1NORMEROCHVÄRDEN ...13
VII.2KUNSKAPER ...14
VII.3BARNIBEHOVAVSÄRSKILTSTÖD ...15
VII.3ELEVERNASANSVAROCHINFLYTANDE ...17
VII.4SKOLAOCHHEM ...19
VII.5ÖVERGÅNGOCHSAMVERKAN ...20
VII.6SKOLANOCHOMVÄRLDEN ...21
VII.7BEDÖMNINGOCHBETYG ...22
VIII AVSLUTNING... 24
I Inledning
”Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för ett framgångsrikt arbete mot de nationella målen, för att utveckla arbetsprocesser, för att bedöma resultat och måluppfyllelse samt för att vidta lämpliga åtgärder för förbättring. För att förbättringar skall bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över tid. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet.”
Skolutvecklingsplanen innehåller av utbildningsnämnden särskilt prioriterade områden. Med utgångspunkt från dessa områden ska respektive förskola, fritidshem, särskola och skola, utifrån sin professionalitet, utforma verksamheten. De prioriterade områdena 2010 återfinns under Mål och riktlinjer i läroplanerna och är: Utveckling och Lärande/Kunskaper samt Barns inflytande/Elevers ansvar och inflytande..
I kvalitetsredovisningen redovisas också förutsättningar för utveckling och lärande och arbetet i verksamheten för barn och elever i behov av särskilt stöd, för barn och elever med
funktionshinder, för barn och elever med annat modersmål än svenska och för flickor och pojkar.
Kvalitetsredovisningen fastställd Borgholm 2011-06-22
Lars Bylund Christina Ateva
Utbildningschef Ordf. utbildningsnämnden
II Syfte med kvalitetsredovisningen
Syftet med kvalitetsredovisningen är att:
ge en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i verksamheten med stöd av faktauppgifter och beskrivningar,
ta upp särskilda insatser som har genomförts för att förbättra verksamheten under den tid redovisningen omfattar,
visa på skillnader i måluppfyllelse mellan verksamheter för att bidra till likvärdighet i pedagogisk verksamhet och utbildning.
Arbetet med kvalitetsredovisningen sker så att den:
fungerar framåtsyftande och ligger till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering för kommande perioder,
används som underlag för dialog mellan verksamhetsnivåer om förbättringsbehov, planering och fördjupning av uppdrag och ansvar,
är ett aktuellt och levande dokument för olika intressenter.
Besöksadress:
A-huset, Tullgatan, Borgholm
Postadress: Box 500, 387 01 Borgholm Telefon: 0485-881 14
e-post: utbildningsnamnden@borgholm.se
III Grundfakta om utbildningsförvaltningen i Borgholms kommun
I Borgholms kommun finns
tio förskolor, varav en enskild
åtta dagbarnvårdare
sju skolor med fritidshem
en obligatorisk särskola
en musikskola
Antalet tillsvidareanställd personal var år 2010 ca 250 personer.
UTBILDNINGSCHEF ELEVHÄLSAN
Skolpsykolog Kurator Specialpedagog
Talpedagog Skolhälsovård
Studie- och yrkesvägledare
IT-pedagog
Åkerboskolan Solvändans förskola
Sandhorvans förskola
Rälla skola Rälla förskola
Runstens skola Näktergalens förskola
Gärdslösa skola Gärdslösa förskola Köpings skola
Särskolan Björken Nya Borgskolan
Viktoriaskolan
Slottsskolan
Skogsbrynets förskola Björkvikens förskola Hasselbackens förskola Gläntans förskola
CENTRALA OMRÅDET
NORRA OMRÅDET SÖDRA OMRÅDET
Musikskolan
Assistent Administrativ rektor
Tabellen visar skolor och förskolor i Borgholms kommun samt antal barn/elever i respektive enhet.
Enhet Barn/elever Förskoleklass Fritidshem
Björkvikens förskola 32
Gläntans förskola 11
Gärdslösa förskola 30
Hasselbackens förskola 36
Näktergalens förskola 36
Rälla förskola 29
Sandhorvans förskola 15
Skogsbrynets förskola 72
Solvändans förskola 25
Solstrålens Montessoriförskola ca 24
Gärdslösa skola 56 1 1
Köpings skola 123 1 1
Björkens särskola 11
Runstens skola 48 1 1
Rälla skola 60 1 1
Slottsskolan 254
Nya Borgskolan 6
Viktoriaskolan 242 2 3
Åkerboskolan 217 1 2
Borgholms kommuns särskola är placerad på Köpings skola. I kommunen finns även särskoleelever som integreras i sitt upptagningsområde. Hösten 2010 fanns 6,50 tjänster för elever som var inskrivna i särskolan och fullgjorde sin skolgång i Köpings särskola.
IV Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen
Delaktighet och inflytande – Det lokala kvalitetsarbetet
Skolor, förskolor och fritidshem har rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten och för att ta tillvara resultaten så att de leder till högre kvalitet och bättre måluppfyllelse. De mål som finns i skolutvecklingsplanen bryter respektive skola, förskola och fritidshem ner till mål i sin lokala arbetsplan. I arbetsplanen beskrivs verksamhetens mål, hur man arbetar för att nå dessa mål samt hur och när de utvärderas.
Även elevhälsans verksamhet kvalitetssäkras. Elevhälsans personal målskriver, följer upp och utvärderar verksamheten med hjälp av arbetsplan och kvalitetsredovisning, utifrån de lagar och styrdokument som styr de olika verksamheterna.
Arbetsplan och kvalitetsredovisning fungerar som två delar av en helhet. Arbetsplanen
beskriver vilka mål som finns för arbetet inom olika områden och hur verksamheten arbetar för att nå dessa mål. Kvalitetsredovisningen talar om vad som gjorts, hur och varför målen nåddes och vad som ska göras om inte målen nåtts. Kvalitetsredovisningen är därmed, förutom en redovisning av måluppfyllelsen, också ett redskap i utvecklingsarbetet. Personalens
delaktighet i kvalitetsarbetet är viktigt, eftersom delaktighet och inflytande1 är en avgörande framgångsfaktor i allt utvecklingsarbete.
Från och med år 2010 sker det systematiska kvalitetsarbetet i form av kvartalsrapporter. Där redovisas både nationella och kommunala mål och de följer ett årshjul där olika
kvalitetsindikatorer mäts och värderas. Kvartalsrapporterna bearbetas på skolnivå, arbetslagsnivå, ledningsnivå samt redovisas och fastställs i utbildningsnämnden.
Arbetsplan
med mål och arbetssätt för att nå målen
Kvalitetsredovisning med resultat , måluppfyllelse
samt åtgärder för förbättring
Eleverna deltar i arbetet med kvalitetsredovisningen. Deltagandet ser olika ut på olika enheter.
Barns och elevers vårdnadshavare involveras också i arbetet. Ofta sker detta genom att kvalitetsredovisningen tas upp i föräldraråd eller lokala styrelser, eller genom att den lämnas ut på remiss till samtliga föräldrar.
1 Delaktighet och inflytande är den framgångsdimension som har mest betydelse för att ett utvecklingsarbete ska lyckas. Forskningen om framgångsdimensionerna beskrivs i Sandström, B., Arvidson, C., & Landahl, J., (2003) Engagemang i slott och koja, Om effekter i utvecklingsdialogerna. Myndigheten för Skolutveckling.
Kvalitetsbegreppet
Skolans läroplaner och kursplaner innehåller både mål att sträva mot och mål att uppnå och kvalitetsbegreppet blir olika beroende på vilka av dessa mål som står i centrum. För mål att sträva mot säger Skolverket2 att kvalitet kan vara i vilken utsträckning skolan arbetar i riktning mot målen, bedömt utifrån både resultat och åtgärder som skolan gör för att sträva mot målen.
När det gäller mål att uppnå anser Skolverket att kvalitet bör bedömas efter i vilken utsträckning eleverna når eller överträffar målen. Skolverket definierar begreppet kvalitet utgående från hur väl verksamheten:
uppfyller nationella mål,
svarar mot nationella krav och riktlinjer,
uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella,
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar.
För förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen anser dock Skolverket att ”måluppfyllelse”
sett i ett nationellt perspektiv måste ha en delvis annan innebörd, eftersom det inte finns krav på att barnen ska tillägna sig bestämda kunskaper inom dessa verksamheter på samma sätt som i skolan – det finns inga ”mål att uppnå” för barnen. Barnens utveckling och lärande ska stödjas och följas men inte bedömas eller betygsättas inom avgränsade ämnesområden. Inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är det därmed inte det enskilda barnets resultat som ska utvärderas, utan verksamhetens kvalitet och resultat.
Metoder för att bedöma måluppfyllelsen
För att bedöma utbildningens måluppfyllelse använder sig skolorna av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Som kvantitativa metoder används t.ex. matematikmatris, engelsk
checklista, nationella prov i åk 3, 5 och 9 samt enkäter. Som kvalitativa metoder används t.ex.
intervjuer, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, observationer och dialog med barn, elever och vårdnadshavare. I respektive förskolas, fritidshems och skolas kvalitetsredovisning anges mer detaljerat vilka utvärderingsinstrument som använts och hur arbetet gått till för att bedöma måluppfyllelsen för redovisade mål.
2 Utbildningsdepartementet (2004) Redovisning av uppdrag om nationella kvalitetsindikatorer 2004-11-30, Dnr 70-2004: 00850.
V Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse
Övergripande bild
Utbildningschefen ansvarar för att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som fastställts av utbildningsnämnden. Resursfördelning sker efter fastställda nyckeltal och
individuell resurstilldelning. När resurserna är fördelade av utbildningsnämnden har respektive rektor eget budgetansvar.
Tabell 1. Antal heltidstjänster per verksamhet 2010, i förhållande till tidigare år.
Antalet tjänster och antal barn avser höstterminen.
Verksamhet 2010 2009 2008 2007 2006
Förskola 52,80 55,00 56,00 53,90 54,25
Familjedaghem 8,00 9,43 12,43 12,43 12,40
Fritidshem 16,25 20,00 20,75 22,75 22,75
Förskoleklass 5,25 5,25 6,00 7,38 7,50
Grundskola 76,75 79,90 84,30 93,35 95,17
Särskola 6,50 6,50 6,50 6,70 9,15
Administration 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00
Extra resurs 23,10 17,85 15,85 19,63 21,50
Elevhälsa 9,73 9,08 9,08 0 0
Summa 201,38 206,01 213,91 219,14 225,72
Tabell 2. Antal barn per verksamhet hösten 2010, i förhållande till tidigare år.
Antal barn avser höstterminen respektive år.
Verksamhet 2010 2009 2008 2007 2006
Förskola 287 300 287 258 260
Familjedaghem 43 47 61 67 75
Fritidshem 329 328 360 336 333
Förskoleklass 102 87 87 101 94
Grundskola 890 968 968 1 001 1 048
Särskola 11 9 9 8 11
Summa 1 662 1 739 1 772 1 771 1 821
Personaltäthet, dvs. antal barn per heltidstjänst, används i kommuner som ett av flera mått på hur resurser används. Personaltätheten för olika verksamheter inom Borgholms kommun tydliggörs i tabell 3. Siffrorna i tabellen är beräknade efter antal inskrivna barn den 1 november inom samtliga verksamheter, oberoende av vistelsetid.
Tabell 3. Personaltätheten, dvs. antal barn/heltidstjänst för olika verksamheter 2010, i förhållande till tidigare år. För lärare avses antal lärare/100 elever.
Verksamhet 2010 2009 2008 2007 2006
Förskola 5,44 5,45 5,13 4,79 4,79
Familjedaghem 5,38 4,98 4,91 5,39 6,05
Fritidshem 20,25 16,40 17,35 14,77 14,64
Förskoleklass 19,43 16,57 14,50 13,69 12,53
Grundskola 11,60 12,12 11,48 10,72 11,01
Särskola 1,69 1,38 1,38 1,19 1,20
Barn och elever i behov av särskilt stöd
Alla enheter har tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens, för elever med behov av främst kunskapsstöd. Om en förskola eller skola har barn eller elever i behov av särskilt stöd som inte är kunskapsstöd, kan medel för detta äskas ur en central budget kallad extraresursen. När medel äskas ur extraresursen sker alltid samråd med det Centrala resursteamet och förvaltningschefen är den som beviljar äskanden.
För barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, som inte kan tillgodogöra sig undervisningen i ordinarie skolmiljö, finns en särskild undervisningsgrupp med hög vuxentäthet. Den riktar sig till elever från åk 6-9. Nya Borgskolan tar emot elever från samtliga skolor i kommunen efter fastställda riktlinjer och utbildningschefen är ansvarig för beslut om placering. Skolan arbetar aktivt med att utveckla elevernas sociala färdigheter och strävar efter att eleven på sikt återgår till undervisning i en klass på grundskolan eller fortsätter sina studier på nationellt eller
individuellt program på gymnasiet.
Barn och elever med funktionshinder
Barn och elever med funktionshinder har likvärdig tillgång till förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg och skola i Borgholms kommun. För rörelsehindrade elever är det endast Slottsskolan, Gärdslösa skola och Runstens skola som eleverna inte har tillgång till skolans alla lokaler. Under 2010 har kommunen inte haft några rörelsehindrade elever.
Barn och elever med annat modersmål än svenska
Under 2010 fanns i Borgholms kommun 83 barn med annat modersmål än svenska, av vilka 57 fått undervisning i svenska som andraspråk. Modersmålsundervisning erbjuds i kommunen enligt Grundskoleförordningen, 5 kap.
Flickor och pojkar
Måluppfyllelsen för flickor och pojkar i kommunens skolor är olika, till flickors fördel, och detta är ett resultat som upprepats i kommunen de senaste åren. Från 2010 finns ett
kommunövergripande genusnätverk.
Hälsa och livsstil
Ett område i kommunens Skolutvecklingsplan under Utveckling och lärande/Kunskaper är Hälsa. Målen i Skolutvecklingsplanen rör kost, motion, tobak, alkohol och andra droger samt daglig fysisk aktivitet.
Förskola
Kommunens system för resursfördelningen tar hänsyn till att olika förskolor behöver olika mycket resurser för att genomföra sitt uppdrag. Resursfördelning sker med hjälp av nyckeltal.
Pedagogisk omsorg
I familjedaghem tar dagbarnvårdare emot barn i åldern 1–12 år i sitt eget hem. Antalet barn i pedagogisk omsorg framgår av tabell 2.
Förskoleklass och grundskola
I förskoleklassen arbetar förskollärare och tidigarelärare, samtliga behöriga till sina tjänster.
Lärarbehörigheten i kommunens grundskola är hög. Samtliga F-6 skolor hade behörig lärarpersonal och de flesta pedagogiska assistenter är utbildade pedagoger. Grundskolans fritidsledare och elevassistenter har utbildning motsvarande sina tjänster.
Särskola
Kommunens egen särskola, Björken, är placerad på Köpings skola och sträcker sig från åk 1- 10. Personalen består av tre grundskollärare, två förskollärare och tre barnskötare, samtliga utbildade i teckenspråk. Under 2010 fanns även individintegrerade särskoleelever på tre av kommunens skolor.
Skolbarnsomsorg
Samtliga F-6 skolor har fritidshem i anslutning till skolan och fritidshemmen samutnyttjar lokaler med skolan.
Särskilda insatser
Personalens kompetensutveckling Specialpedagogik
Utbildningen, som är inriktad på specialpedagogiskt förhållningssätt och bemötande, är på 7,5 högskolepoäng. Den har hittills genomförts med en kursomgång under åren 2007 till 2009.
Under 2010 genomfördes den sista kursomgången och ca 140 pedagoger har därmed genomgått utbildningen.
Under 2010 har följande förvaltningsövergripande kompetensutveckling genomförts:
Specialpedagogik 7,5 hp
Fortsatt utbildning ledd av matematikutvecklare
Fortsatt utbildning ledd av språk- läs- och skrivutvecklare
PIM, praktisk IT- och mediekompetens
Utbildning för arbetslagsledare
Satsning på lärares ledarskap
Kvalitetssäkring av kunskap, bedömning och betygssättning Nätverksarbetet
Nätverksarbetet i Borgholms kommun är viktigt för att nå ökad måluppfyllelse. De sju kommunövergripande nätverken i matematik, svenska, engelska, NO-ämnen, SO-
elevinflytande, genus och specialpedagogik representerar samtliga enheter i kommunen.
Nätverken leds av en samordnare för varje nätverk. En policy för utbildningsförvaltningens nätverksarbete har tagits fram och fastställts. I policyn tydliggörs mål, förväntat resultat och förutsättningar för nätverksarbetet under åren 2009 -2010.
Uppföljning av bedömning och betyg
Utbildningsförvaltningen har beslutat att årligen följa upp bedömning och betyg för alla elever i kommunen. De uppföljningar som görs är av elevernas kunskapsnivå, dvs. måluppfyllelsen, i samtliga årskurser samt av slutbetygen i åk 9. Syftet med uppföljningarna är att bidra till en likvärdig bedömning i Borgholms kommun.
VI Arbetet i verksamheten
Förskola
Alla förskolor använder sig av pedagogisk dokumentation som ett arbetsredskap där barnets lärande synliggörs. Barngrupperna på förskolorna är i de flesta fall åldersindelade. Flera förskolor har genomfört personalrotation, vilket innebär att när barnen byter avdelning följer någon personal ur arbetslaget med. Personalrotationen har till syfte att barnen ska känna trygghet.
Förskolorna använder TRAS, Tidig registrering av språkutveckling3, för att kartlägga barns tidiga språkutveckling och synliggöra barns lärande och utveckling.
Pedagogisk omsorg
Vid de gemensamma planeringsträffarna ges det möjlighet att diskutera pedagogiska frågor, planera aktiviteter och verksamhet tillsammans som också bidrar till och stärker gemenskapen i gruppen. Familjedaghemmen har haft gemensamma aktiviteter tre dagar i veckan under året.
Det är Mulleverksamhet, gymnastik och 5-årsverksamhet. Dagbarnvårdarna har deltagit vid personalkonferenser tillsammans med förskolan .
Förskoleklass
Alla förskoleklasser i kommunen deltar i läsprojektet Lässurr, ett samprojekt med biblioteket. I förskoleklassen används B.A.S., Bedömning av språk, som är ett översiktligt
observationsmaterial för svenskspråkiga barn 5-6 år. Syftet med B.A.S. är att få en uppfattning om barnets språkliga förmåga och språkliga medvetenhet för att kunna avgöra inom vilka områden en fördjupad utredning eventuellt behöver göras. Genom B.A.S. får man ett gemensamt underlag för hur all personal runt barnet, samt dess vårdnadshavare, kan samarbeta för att stödja barnets språkliga utveckling.
Särskola
På särskolan Björken på Köpings skola arbetar eleverna i grundsärskolan och träningsskolan tillsammans och varje elev har en individuell studieplan, där särskolans kursplaner anpassas efter just den eleven. De elever som behöver skolbarnsomsorg får den på Köpings skola, tillsammans med grundskolans elever. Många av eleverna på särskolan har stora
funktionshinder, vilket gör att verksamheten kräver mycket resurser. Det Centrala resursteamet följer upp, stödjer och hjälper personal och skolledning vid behov.
Specialpedagogen i resursteamet är samordnare för särskolans elever. Kommunen har fastställda och väl kända rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan.
Fritidshem
För att stödja den fysiska utvecklingen lägger fritidshemmen mycket av sin verksamhet utomhus. Barnen tillbringar tid ute på skolgården med fria eller planerade aktiviteter och man har också utflykter i närområdet. Ambitionen är att alltid bedriva en hälsofrämjande
verksamhet där utevistelse och utomhuspedagogik ingår i den dagliga verksamheten, liksom ett hälsosamt tänkande kring hälsa och livsstil.
3 TRAS, Tidig registrering av språk, är ett observationsmaterial som är avsett för förskolans barn i åldersperioderna 2-3 år, 3-4 år och 4-5 år.
VII Resultat och måluppfyllelse i förhållande till uppsatta mål
VII.1 NORMER OCH VÄRDEN Ur Lpo 94
Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och
(Nedanstående diagram är hämtade från den elevenkät som genomfördes höstterminen 2009 bland eleverna i årskurserna 3, 6, 8 och 9. År 2010 genomfördes ingen undersökning under hösten p g a att vi tidsmässigt skulle synkronisera enkätarbetet med SKL:s
vårundersökning.)
Analys
Av diagrammet framgår att en stor majoritet av våra elever känner trygghet i skolan. Alla enheter har en likabehandlingsplan som revideras årligen. I årets kvalitetsredovisningar från de enskilda skolorna framgår att tre av våra skolor redovisar att de mål man satt upp i likabehandlingsplanen är uppnådda. Två av skolorna redovisar att man inte nått målen.
Åtgärder
Där skolorna inte når målen redovisar man åtgärder i form av fler åldersblandade aktiviteter i syfte att öka de yngre elevernas trygghet, exempelvis i form av samarbetsövningar.
Uppföljning
sker i kvartalsrapport 2, 2011.
VII.2 KUNSKAPER Ur Lpo 94 Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen.
Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
utvecklar nyfikenhet och lust att lära,
utvecklar sitt eget sätt att lära,
utvecklar tillit till sin egen förmåga,
känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra,
tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet t
(Nedanstående diagram är hämtade från den elevenkät som genomfördes höstterminen 2009 bland eleverna i årskurserna 3, 6, 8 och 9.)
(Nedanstående diagram är hämtade från den elevenkät som genomfördes höstterminen 2009 bland eleverna i årskurserna 3, 6, 8 och 9.)
Analys
En stor majoritet av våra elever anser att de lär sig viktiga saker i skolan och att de får visa vad de kan på olika sätt. Något färre anger att de i hög utsträckning får vara med och planera sitt skolarbete.
De allra flesta av de elever som svarar att de inte är nöjda (alternativ 1 och 2) på ovanstående frågor går i årskurserna 8 och 9.
Åtgärder
Varje rektorsområde genomför självskattningen A.3.3 med hjälp av Skolverkets BRUK-material under rubriken Elevernas ansvar och inflytande. Självskattningen resulterar i ett antal förslag till åtgärder på respektive enhet. Rektor sammanfattar åtgärderna som redovisas i
kvartalsrapport 4.
Uppföljning
sker i kvartalsrapport 4
VII.3 Barn i behov av särskilt stöd (ingick i kvartalsrapport 4, 2010) 1. Redovisa antal elever med anpassad studiegång och antal elever som är
placerade i särskild undervisningsgrupp.
2. Finns formella beslut på varje sådan åtgärd?
3. Grundar sig dessa åtgärder på kunskapsmässiga skäl (NP, betyg, omdömesmål) eller på andra skäl (beteendestörning, sociala orsaker)?
4. Vad har det lett till?
Analys
Totalt hade 14 barn/elever i grundskolan anpassad studiegång vid något tillfälle under 2010.
Två barn/elever i grundsärskolan hade anpassad studiegång. Erforderliga beslut fanns för samtliga.
Sju elever fanns i särskild undervisningsgrupp på Nya Borgskolan. Beslut om placering finns för samtliga.
Fem elever har gått i den internationella klassen.
Av de barn/elever som har anpassad studiegång eller är placerade i särskild studiegrupp har de flesta placerats pga beteendestörning eller sociala skäl. Ett fåtal har enbart
kunskapsmässiga skäl.
Beslut om placering i internationella klassen tas utifrån språkkunskaper och tidigare skolgång.
Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller om anpassad studiegång tas alltid i samråd med vårdnadshavarna och grundar sig på utlåtanden från läkare och/eller psykolog.
Besluten har lett till att eleverna har en skolgång som är bättre anpassad till deras individuella förutsättningar.
Grunden för arbetet kring elever i behov av särskilt stöd sker dock inom klassens/arbetslagets ram. Mer än 20 % av den pedagogiska personalen är involverade i detta arbete.
”Såväl internationell som svensk forskning kring differentierad undervisning har visat att utbildningsresultaten inte påverkas positivt i klasser där elevsammansättningen är homogen.
Differentiering som ”schablonlösning” påverkar elevernas resultat negativt. De positiva effekter som kan uppnås genom att placera högpresterande elever i samma grupp, förloras i
motsvarande utsträckning genom att placera lågpresterande elever tillsammans. Dessutom uppstår andra negativa konsekvenser som exempelvis sämre självuppfattning i s.k. negativt differentierade klasser.”
(Skolverkets kunskapsöversikt ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”, sid. 25)
Åtgärder
Utbildningsförvaltningen behöver skapa mätbara resultat, exempelvis genom att stämma av mot nationella prov, för att kunna konstatera huruvida åtgärderna har lett till ökad
måluppfyllelse för den enskilde eleven.
Utbildningsförvaltningen avser att följa upp genomströmningshastigheten i särskilda undervisningsgrupper, inklusive internationella klassen, med utgångspunkt i fattade beslut.
Utbildningsförvaltningen avser att hitta ett system för att kartlägga graden av differentiering som schablonlösning, exempelvis klassdelningar.
Uppföljning
av resultatmåtten redovisas i kvartalsrapport 3.
Uppföljningen av genomströmningshastigheten sker fortlöpande genom att information inhämtas från rektor.
VII.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Ur Lpo 94 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på
utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§).
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och
har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
(Nedanstående diagram är hämtade från den elevenkät som genomfördes höstterminen 2009 bland eleverna i årskurserna 3, 6, 8 och 9.)
Analys
En stor andel av våra elever uppger att de har ett stort inflytande, att de får stöd och hjälp när de behöver, att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena och att de tar stort ansvar för sitt arbete. Ett antal elever upplever sig ännu inte få vara med och påverka i någon högre utsträckning.
Åtgärder
Varje rektorsområde genomför självskattningen A1.4 med hjälp av Skolverkets BRUK-material under rubriken Elevernas ansvar och inflytande. Självskattningen resulterar i ett antal förslag till åtgärder på respektive enhet. Rektor sammanfattar åtgärderna som redovisas i
kvartalsrapport 4.
Uppföljning
sker i kvartalsrapport 4
VII.4 SKOLA OCH HEM Ur Lpo 94 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.
(Nedanstående diagram är hämtade från den föräldraenkät som genomfördes höstterminen 2009 bland föräldrarna i årskurserna 3, 6, 8 och 9.)
Analys
Svaren på frågorna antyder att föräldrar i mycket stor utsträckning är nöjda med hur skolan tar till vara deras synpunkter och den information man som förälder får om målen i de olika ämnena.
Åtgärder
Föräldrastödsprojekt genomförs med start vårterminen 2011. Informationsinsatser genomförs till föräldrarna kring Lgr 11 höstterminen 2011.
Uppföljning
sker vid nästa föräldraenkät i kvartal 2, 2012
VII.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Ur Lpo 94 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
Riktlinjer Läraren skall
utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem,
utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i gymnasieskola och gymnasiesärskola
Analys
Handlingsplan för övergång och samverkan finns mellan förskola och förskoleklass och fritidshem, samt mellan förskoleklass och skola. De aktiviteter som ingår i planen är
föräldrainformation, miljöbesök, inskolning, inskolningssamtal mellan barn, vårdnadshavare och personal samt genomgång av pedagogisk dokumentation.
På alla enheter finns ett nära samarbete mellan skola, förskoleklass och fritidshem.
Då barn är i behov av särskilt stöd i sin utveckling ska skolan tillsammans med föräldrarna ta fram ett åtgärdsprogram som utvärderas regelbundet och som är ett levande dokument så länge som barnet är i behov av särskilt stöd.
Inför övergången till Slottsskolan och åk 7 från skolorna Rälla, Runsten, Gärdslösa, Köpings skola och Viktoriaskolan sker informationsmöten för föräldrar och elever samt miljöbesök på Slottsskolan där eleverna redan i åk 6 får träffa sina blivande mentorer och nya klasskamrater.
Lärplattformen Rexnet används för elevdokumentation från förskola till och med åk 9. Där kan eleven, vårdnadshavarna och mentorerna följa vad som skrivs och har skrivits i IUP, hur elevens måluppfyllelse i alla ämnen är/har varit samt åtgärdsprogram som upprättats då eleven har varit (eller är) i behov av särskilt stöd.
I de flesta av våra pedagogiska nätverk ingår lärare från olika stadier och skolformer. Detta leder till att vi får ett utbyte kring både mål och metoder över skolformsgränserna.
Tidig registrering av språkutveckling (TRAS) genomförs på våra förskolor och resultatet vidarebefordras till förskoleklasserna. I TRAS-utbildningarna har personal från både förskola och förskoleklass deltagit för att få en gemensam kunskap om metoden. Specialpedagoger som arbetar mot förskoleklasser har deltagit i fortbildning av TRAS tillsammans med
förskolans personal. Syftet har varit att förbättra samarbete mellan förskola och skola när det gäller barn i behov av särskilt stöd inför kommande läs- och skrivutveckling med stöd av kartläggningen i TRAS.
Åtgärder
Det finns inget författningsmässigt stöd för IUP och åtgärdsprogram i förskolan varför dokumentationsrutinerna behöver ses över. Detta arbete har redan inletts.
Gemensamma screeningrutiner kring läs- och skrivutveckling införs från höstterminen 2011.
Uppföljning
sker i kvartalsrapport 4.
VII.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Ur Lpo 94 Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att
o kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
o få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och o få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
Analys
På Åkerboskolans högstadium pågår sedan 2009 projektet ”Entreprenörskap – en bro mellan skola och näringsliv”.
Åtgärder
Projektet Entreprenörskap ska från och med höstterminen 2011 genomföras även på
Slottsskolan. Syftet är att entreprenörskap ska bli en del av den ordinarie undervisningen på bägge högstadieskolorna.
Enligt den nya skollagen ska alla elever fån årskurs 1 till 9 ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Vår studie- och yrkesvägledare inleder under 2011 detta arbete med en informationsinsats på samtliga skolor.
Uppföljning
sker i kvartalsrapport 1, 2012
VII.7 BEDÖMNING OCH BETYG Ur Lpo 94 Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Andel elever i årskurs 3 som nådde målen vid ämnesproven 2010
84 86 88 90 92 94 96 98 100
Matematik Svenska
Pojkar Flickor Totalt
Måluppfyllelse och ämnesprov 2010 årskurs 3
80 82 84 86 88 90 92 94 96
Matematik Svenska
Måluppfyllelse Ämnesprov Riket
Analys åk 3
I årskurs 3 var det betydligt fler flickor än pojkar som nådde målen i ämnesproven i svenska.
Där var också differensen relativt stor mellan måluppfyllelsen i ämnesproven och i den måluppfyllelse som redovisas i de skriftliga omdömena.
Andel som nådde målen på ämnesproven i årskurs 5 - kommunen 2009-2010 och riket 2009
82 84 86 88 90 92 94 96
Matematik Svenska Engelska
Borgholm 2009 Borgholm 2010 Riket 2009
Måluppfyllese och ämnesprov 2010 årskurs 5
82 84 86 88 90 92 94 96
Matematik Svenska Engelska
Måluppfyllelse Ämnesprov
Analys åk 5
I årskurs fem låg måluppfyllelsen högre än riksgenomsnittet i alla tre ämnena i ämnesproven.
Dock var differensen ganska stor när man jämför ämnesproven och de skriftliga omdömena i framför allt engelska.
Slutbetyg åk 9 vt 2010 Borgholm och riket
75 80 85 90 95 100
BL EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TK
Borgholm Riket
Andel elever i åk 9 som nått kravnivån i ämnesproven 2005 -2010
100
95
90
en ma
85 sv
no 80
75
70
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Relation betyg - äm nesprov EN åk 9
80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100
2005 2006 2007 2008 2009 2010
EN bet yg EN ämnespr ov
Relation betyg - äm nes prov SV åk 9
80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100
SV bet yg SV ämnespr ov
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Relation betyg - äm nesprov MA åk 9
80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100
2005 2006 2007 2008 2009 2010
MA bet yg MA ämnesprov
Analys åk 9
Slutbetygen i årskurs 9 låg högre än riksgenomsnittet i de flesta ämnena. Undantagen är NO- ämnena och moderna språk där våra elever fick sämre resultat än riket. I ämnesproven föll resultatet i matematik rejält jämfört med tidigare år. Ändå fick de allra flesta eleverna ett godkänt slutbetyg.
Åtgärder
Utbildningsförvaltningen har upphandlat en uppdragsutbildning i matematik av
Linnéuniversitet. Det är företrädesvis lärare i de yngre årskurserna som anmält sig till kursen vilket förhoppningsvis kommer att ge resultat på sikt.
Utbildningsförvaltningen har gett genusnätverket i uppdrag att verka för att pojkars resultat närmar sig flickors prestationer. Detta kommer att följas upp i de nationella proven i matte och svenska. Uppdraget åt alla enheter är att med stöd av genusnätverkets åtgärder arbeta för att pojkars resultat närmar sig flickors prestationer.
Utbildningsförvaltningen kommer inför nästa läsår att satsa på fortbildning för att öka likvärdigheten i bedömningarna. För att ytterligare stärka likvärdigheten i bedömningarna skall nationella prov fortsättningsvis rättas av andra än de som genomför proven.
Bedömningskonferenser genomförs efter provperioderna.
Uppföljning
sker i kvartalsrapport 3.
VIII Avslutning
Från Skolverkets hemsida:
”Genom den nya skollagen, som träder i kraft 1 juli 2011, förstärks kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. I och med detta avskaffas kravet på kommunal skolplan och
kvalitetsredovisning. Varje huvudman, rektor och förskolechef får ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer.
Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
Av den nya skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Det måste därför finnas organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå.”
Utifrån den nya skollagen håller utbildningsförvaltningen på att utveckla formerna för det fortsatta kvalitetsarbetet.
