05.3. Rapport Väsjö torg successiv kalkyl mars 2017

(1)

Projekt Väsjö Torg

Rapport från successiv kalkyl

(samtidig kostnadskalkyl och osäkerhetsanalys)

14 - 15 mars 2017

Sammanställt av Björn Svedemar, Svedemar Konsult AB

(2)

Projekt Väsjö Torg Rapport

Successiv kalkyl 2017-03-15

Dokumenterat av Björn Svedemar, Svedemar Konsult AB Sid 2 av 12

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Bakgrund ... 4

Projektstatus/skede ... 4

Mål för den successiva kalkylen ... 4

Arbetsmetod och deltagare ... 4

Fasta förutsättningar ... 5

Projektets leveransmål ... 5

Avgränsning ... 6

Restriktioner under byggtiden ... 7

Kalkylomfattning ... 7

Kalkylstruktur (WBS)... 8

Generella villkor ... 8

Läsanvisning ... 8

Resultat ... 9

Bilagor ... 12

(3)

Rapport från successiv kalkyl 14 – 15 mars 2017

Sammanfattning

En s. k. successiv kalkyl har genomförts för Sollentuna kommuns projekt ”Väsjö Torg”. Syftet var att kvalitetssäkra den befintliga kalkylen, få underlag för att hantera de största kostnadsosäkerheterna samt skapa en samsyn om projektet och projektgenomförandet.

Baserat på:

• förutsättningarna och tillgänglig kunskap vid analystillfället

• innan ytterligare åtgärder vidtas för att hantera de största osäkerheterna

är den mest sannolika projektkostnaden ca 0,57 miljarder kr. Det värdet har 50 % sannolikhet för att underskridas och 50 % att överskridas.

Ett värde på ca 0,62 miljarder kr har ca 85 % sannolikhet att underskridas.

De 10 största kostnadsosäkerheterna är:

1. Projekteringens och förfrågningsunderlagets kvalitet 2. Á-pris slagna betongpålar (kr/m)

3. Påldäck (exkl pålar) á-pris (kr/m²) 4. Marknadssituation vid upphandling 5. Entreprenörerna

6. Projektledningsförmåga

7. VA-ledningar inkl pumpstation(-er)

8. Finplanering inkl ”dagvattenhantering”, slitlager, belysning, konstnärlig utsmyckning 9. Merkostnad borrade stålpålar jämfört med slagna stålpålar (kr/m)

10. Väg- och gatuöverbyggnad t.o.m. AG inkl ytavvattning

Osäkerhetsöversikten är en blandning av förutsättningar för projektet (nedan kallade ”generella villkor”) och kostnadsposter i kalkylstrukturen.

Analysgruppens bedömning var att samtliga av de 10 största osäkerheterna är möjliga att påverka, helt eller delvis.

Kalkylen baseras på de fasta förutsättningarna:

• Den tekniska lösningen är ”påldäck ovan grundvattenytan” med en ledningskulvert upphängd i påldäcket samt att lösningen är genomförbar

• Projektets budget blir korrekt kompenserad för förändringar i penningvärde, valutor och utförarens kostnadsnivå

• Force Majeure- liknande händelser med låg sannolikhet och dramatiska konsekvenser beaktas inte

(4)

Bakgrund

I den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, för Stockholms län ingår Väsjöområdet som en del av den regionala stadsbygden med utvecklingspotential. Sollentuna är en snabbt växande kommun med ett stort behov av nya bostäder. Redan under framtagandet av översiktsplanen 1988 har Väsjö- området identifierats som ett möjligt framtida bostadsområde.

Väsjöområdet planeras som en stadsdel med blandad bebyggelse i form av småhus, stadsradhus och lägenheter med olika upplåtelseformer. Utöver bostäder planerar kommunen även för nya

verksamheter, skolor, förskolor, lekplatser, äldreboende, annan kommersiell service samt nya idrotts- och rekreationsanläggningar. Utbyggnaden av området ska också säkra vattenförsörjningen och avloppshanteringen samt utbyggnaden av fjärrvärme. I arbetet ingår också en restaurering av Väsjön. Området är indelat i flera planetapper.

En av etapperna är Väsjö torg som är kvarteren alldeles intill Väsjöbacken. Detaljplanen för Väsjön mellersta (numera Väsjö Torg) vann laga kraft januari 2014. Enligt planen för Väsjö torg blir bebyggelsen småskalig och variationsrik, med allt från flerbostadshus till stadsradhus och olika upplåtelseformer: bostadsrätt, äganderätt, hyresrätt och ägarlägenhet.

En successiv kalkyl har genomförts för att kvalitetssäkra kalkylen, få underlag för att hantera de största kostnadsosäkerheterna samt skapa en samsyn om projektet och projektgenomförandet.

Rapporten redovisar resultatet från ett tvådagars seminarium för samtidig kalkylering, risk- och åtgärdsanalys enligt successivmetoden.

Projektstatus/skede

Detaljplanen har vunnit laga kraft. Ytterligare en ändring av detaljplanen pågår. Markåtkomst är inte aktuell, kommunen äger all mark. Systemhandling och kompletterande systemhandling är klar men inte fastställd. Vissa ändringar tillkommer. Tillstånd för vattenverksamhet har erhållits och går ut hösten 2023. Förberedande arbeten är nästan klara. Förbelastning pågår.

Mål för den successiva kalkylen

Målet för den successiva kalkylen var att ha:

• en tydlig och förankrad målformulering för projektet

• en sannolik slutkostnad för projektet

• slutkostnadens möjliga spridning dvs hur säker kalkylgruppen är på slutkostnaden

• de största kostnadsosäkerheterna i projektet identifierade och rangordnade

• möjliga åtgärder för att hantera de största osäkerheterna (riskerna) identifierade (om vi hann)

En väntad ”bonuseffekt” var dessutom att deltagarna skulle:

• ha en överblick och samsyn om projektet och projektgenomförandet

• ha nya kunskaper

• vara informerade om viktiga projektförutsättningar

• ha fått ett bidrag till genomförandegruppens teambuilding

Arbetsmetod och deltagare

Analysen utfördes som en kostnadsanalys d v s alla osäkerheter inom projektet och i projektförut- sättningarna värderades mot vilken besparing eller fördyring av projektet de kunde ge upphov till.

(5)

Dokumenterat av Björn Svedemar, Svedemar Konsult AB Sid 5 av 12 Kalkylen och riskanalysen gjordes av en, för ändamålet särskilt sammansatt, analysgrupp som inom sig bedömts ha nödvändig kunskap och erfarenhet om projektet, omvärldsförutsättningarna och olika berörda fackområden. Deltagarna framgår av bilaga 11. Hela seminariet utfördes som ett grupparbete. Arbetsprocessen leddes av Björn Svedemar, Svedemar Konsult AB, som också svarade för datorberäkningar och dokumentation.

Arbetet baseras på metoden successiv kalkylering. Den kännetecknas av att man tar sannolikhets- läran till hjälp och att arbetet bedrivs i en stegvis process. Det medför att man, styrt av metoden, bara detaljerar kalkylen i de delar som har betydelse för helheten. Avsikten är att hela tiden behålla överblicken och undvika att fastna i detaljer.

Fasta förutsättningar

Några fasta förutsättningar fastställdes för analysen:

• Kalkylen baseras på den tekniska lösningen ”påldäck ovan grundvattenytan” med en ledningskulvert upphängd i påldäcket samt att lösningen är genomförbar.

• Projektets budget blir korrekt kompenserad för förändringar i penningvärde, valutor och utförarens kostnadsnivå

• Force Majeure- liknande händelser med låg sannolikhet och dramatiska konsekvenser beaktas inte

Fasta förutsättningar har införts för att avgränsa kalkylen. Fasta förutsättningar är ofta de största projektriskerna som kan ge de mest dramatiska konsekvenserna och ibland t.o.m. helt omöjliggöra projektet.

Projektets leveransmål

Som utgångspunkt för kalkylen och riskanalysen fastställdes följande.

Projektet ska leverera den kommunala infrastrukturen för delområdet Väsjö Torg inom stadsutveck- lingsprojektet Väsjön inom Sollentuna kommun. Området ska ha blandad bebyggelse i form av lägenheter med olika upplåtelseformer, stadsradhus, skola med idrottshall, förskolor, äldreboende och annan service. Utformningen bestäms av detaljplan nr 637 samt kompletteringsplan nr 655 med ev kommande ändringar (med undantag för Frestavägen).

Projektet omfattar de åtgärder som Sollentuna Kommun utför och/eller bekostar för att exploatera Väsjö Torg. Områdesgränser för kalkylen framgår av kartbilaga 1.

Exploateringen ska innehålla i ca 1 000 bostäder och stadsradhus (summa ca 120 000 m² BTA).

Gränsen mellan Sollentuna kommuns åtagande inom allmän mark och efterkommande exploatering och bebyggelseprojekt är tomtgräns.

Projektet ska generellt inom allmän mark leverera:

• nya gator, vägar och alléer inkl kantstensparkering, cykelparkering och besöksparkeringar längs gatorna

• torg, terrasser och trappor

• finplanering, grönytor, parker

• strandpromenad med kajer och bryggor vid Väsjön

• ytavvattning av dagvatten från allmän mark och kvartersmark

(6)

• tillfälliga stödkonstruktioner på kommunens påldäck för att möjliggöra schakt för byggnads bottenbjälklag och samtidigt ha tillräcklig vägbredd

• tekniska system:

o vatten- och avloppsanläggningar inkl pumpstation

o huvudledningar och markarbeten för trafikdagvatten inkl reningsanläggning o infiltrationsanläggning, fördröjningssystem

o kanalisation och markarbeten för samtliga ledningar t ex el, tele- och data- kommunikation

o fjärrvärme

o transformatorstationer (byggnader och elutrustning) o ledningsomläggningar pga exploateringen

o belysning allmän mark

o nödvändiga rivningar och flyttningar av ledningar och stationer Vattenkvaliteten i Rösjön och/eller Väsjön får inte försämras jämfört med idag.

Kvartersmark som kommunen äger ska vara marksanerad så att den är lämplig för avsedd användning.

Marksaneringen av mark utanför detaljplaneområdets gräns som är olämplig att avbryta precis i gränsen ska vara utförd.

Det ska finnas tillräckligt antal parkeringsplatser för Väsjöbackens behov inkl tillfartsväg.

Området ska på allmän platsmark utformas/gestaltas enligt principerna i gestaltningsprogrammet.

Grundläggningssättet för vägar och ledningar ska följa rekommendationerna i systemhandlingen daterad 2016-03-24 t ex:

• teknisk livslängd på pålar ska vara minst 100 år

• påldäck och andra permanenta geokonstruktioner ska ha samma livslängd som överliggande geokonstruktion, dock minst 100 år

• totalsättningen för spillvattenledningar med självfall får inte överstiga 50 mm. Skadliga differentialsättningar får inte förekomma.

• hinder i gränszonen mellan kvartersmark och gatumark som vid senare byggnation kan förorsaka rörelser i gata och ledningar ska vara åtgärdade

• sättningar som påverkar tillgängligheten mellan trottoarer och husentréer får inte förekomma

• dimensionering av grundläggning ska utföras för den mest ogynnsamma kombinationen av belastning för alla uppkommande lastfall både i utförande- och bruksskedet

• konstruktionerna ska klara förekommande vindkrafter och bromskrafter

• underhåll, omläggningar och risk för skador på ledningar ska minimeras

• vid anläggningens utformning ska ett drift- och underhållsperspektiv beaktas.

Projektet ska färdigställas i etapper under en längre tid. Vid inflyttning ska samtliga områdes- funktioner finnas inkl tillfartsvägar.

En framtida utbyggnad av linbana mellan Häggvik och Väsjön ska vara möjlig.

Utformningen av ledningsnät och pumpstation ska möjliggöra framtida utbyggnad av angränsande områden.

Projektet ska tillhandahålla instruktioner för skötsel och kontroll av anläggningarna.

Avgränsning

Följande ingår inte i kalkylen:

• exploateringsarbeten inom kvartersmark utom åtgärd vid hinder i gränszonen mellan kvartersmark och gatumark enligt ovan

(7)

• ev sponter på kvartersmark / vid kvartersgräns

• vägunderhåll på färdigställda gator som överlämnats från entreprenör

• grundläggning och byggnader för bostäder, skolor, förskolor, äldreboende

• utrustning för mobiltelefoni och bredband

• linbana

• åtgärder för förbättrad trafiksituation i närområdet t ex:

o utfarten från Edsberg till Danderydsvägen o Frestavägen mellan Väsjön och Danderydsvägen o korsningen Frestavägen-Danderydsvägen

• nya idrotts- och rekreationsfunktioner

• åtgärder enligt lagakraftvunnet tillstånd för vattenverksamhet (miljödom) tex:

o reglering och restaurering av Väsjön

o restaurering med ändrat lopp och ytläge för Snuggabäcken o åtgärder Väsjöån

• ev markförstärkning inom kvartersmark för att tunga maskiner kan komma in på området

• permanent parkeringsplats och tillfartsväg Väsjöbacken

• detaljplanens åtgärder för Frestavägen

• överföringsledningar fram till anslutningspunkten vid änden av Slalomvägen för samtliga försörjningssystem (fjärrvärme, el, VA, fiber)

• ev åtgärder för Väsjöån för att hantera höga vattennivåer i samband med extrema regn t ex 100-årsregn

Restriktioner under byggtiden

• Frestavägen ska alltid vara farbar

• Funktionen hos övrig befintlig infrastruktur (inkl tillfart Väsjöbacken, dess parkering, post- och avfallshantering) ska upprätthållas med undantag för avtalade, planerade och

kommunicerade inskränkningar

• Funktionen hos befintliga och nytillkomna ledningar, kablar o dyl ska upprätthållas

• Närmiljön för nyinflyttade i bostäder, skolor, förskolor, äldreboende etc ska vara acceptabel

• Räddningstjänsten ska alltid ha tillträdesvägar

• Naturvårdsverkets riktvärden NFS 2004:15 för byggbuller ska gälla.

• Angränsande anläggningar får inte påverkas annat än på lagstadgat eller avtalat sätt

• Byggtrafik får inte överskrida kraven för BK1-trafik

• Muddring i vattenområdet får endast utföras under perioden september till och med mars

• Muddring och andra grumlande arbeten ska utföras i skydd av skyddsskärm

• Tillfällig spont intill påldäck får inte bakåtförankras in mot befintliga konstruktioner

• Metod för pålning ska väljas så att rörelser och skador på konstruktioner och ledningar inte uppstår

• Förbelastning i anslutning till påldäck ska vara avslutad innan pålning eller påldäck utförs i angränsande områden

Kalkylomfattning Ingår

• ”Det som det står på nedersta raden i bokföringen när alla fakturor kommit in”

• Hela kostnaden för anläggningen oavsett vem som finansierar eller om kostnadsersättningar erhålls från andra parter

• Fast penningvärde och utförarens kostnadsnivå i mars 2017

(8)

• Hittills nedlagda kostnader fr.o.m. 1998 t.o.m. jan 2017 (inkl pågående entreprenad) Ingår ej

• Räntor (kapitalkostnader)

• Mervärdesskatt

• Av kommunen fördelade indirekta kostnader

Kalkylstruktur (WBS)

I bilaga 3 redovisas den kalkylstruktur (Work Breakdown Structure, WBS) som användes i den successiva kalkylen. Av den framgår också vilka detaljeringar/nedbrytningar som gjordes av några kalkylposter.

Generella villkor

Brainstormingteknik användes för att identifiera allt som skulle kunna påverka projektets totalkostnad. Med hjälp av brainstormingresultatet definierades de s.k. Generella villkoren. Villkorens nulägen och valda referenser redovisas i bilaga 4. Referenserna användes av analysgruppen som en gemensam utgångspunkt när projektets kalkylposter prissattes. Följande generella villkor

definierades (utan rangordning):

1. Projektledningsförmåga (17 poäng)

2. Entreprenörerna (11 poäng)

3. Sollentuna kommun som projektägare inkl övriga förvaltningar ( 8 poäng) 4. Marknadssituation vid upphandling ( 4 poäng)

5. Projektomfattning, funktionskrav (10 poäng)

6. Projektets kostnads- intäktskalkyl (inkl efterfrågan och

utbyggnadstakt) ( 2 poäng)

7. Projekteringens och förfrågningsunderlagets kvalitet (12 poäng) 8. Lagar, normer, föreskrifter, tolkningar ( 0 poäng)

9. Påverkan förbelastning ( 2 poäng)

10. Exploatörerna ( 2 poäng)

11. Yta påldäck (villkoret tillagt efter poängsättningen)

För att prioritera i vilken ordning de generella villkoren skulle behandlas fick varje deltagare fritt fördela fem poäng på de villkor de bedömde kunde påverka projektkostnaden mest. Inom parentes redovisas ovan resp villkors poäng. Poängsättningen kan tas som en indikation på deltagarnas subjektiva bedömning av vilka de största kostnadsosäkerheterna är.

Läsanvisning

En successiv kalkyl innebär ett annat sätt att bedöma projektkostnaden på jämfört med vanlig

”traditionell” kalkyl. Det finns därför en risk att en person som enbart läser rapporten från den successiva kalkylen, utan att ha deltagit i analysarbetet, övertolkar resultatet.

En successivkalkyl är primärt en metod för att få projektets nyckelpersoner att identifiera och diskutera saker som är viktiga för att lyckas. Och att skapa en samsyn och överblick om bl a

projektförutsättningar och kostnadsosäkerheter. Metoden bygger på subjektiva värderingar och är ingen exakt vetenskap. Det stegvisa arbetssättet gör att det efter varje beräkningssteg finns ett

”resultat” bestående av en kostnad, ett mått på kostnadens precision samt en rangordnad

(9)

Dokumenterat av Björn Svedemar, Svedemar Konsult AB Sid 9 av 12 osäkerhetsöversikt. Det resultatet går oftast att förbättra, dvs. öka kalkylprecisionen. I nästa beräkningssteg hjälper metoden oss att fokusera på det som är viktigt och undvika att lägga tid på det oviktiga. Det dokumenterade resultatet är helt enkelt det sista beräkningssteget som hanns med under seminariet.

Resultat Baserat på:

• förutsättningarna och tillgänglig kunskap vid analystillfället

• innan ytterligare åtgärder vidtas för att hantera de största osäkerheterna

är den mest sannolika projektkostnaden ca 0,57 miljarder kr. Det värdet har 50 % sannolikhet för att underskridas och 50 % att överskridas.

Ett värde på ca 0,62 miljarder kr har ca 85 % sannolikhet att underskridas.

Resultatet redovisas grafiskt i bilderna 1 och 2 nedan samt i bilaga 2.

Bild 1: Klockkurva över projektkostnaden (mkr).

Information i bild 1 kan även presenteras i form av en S-kurva, se bild 2. Den visar ackumulerad sannolikhet dvs sannolikheten att underskrida en viss projektkostnad. S-kurvan nedan kan vara till hjälp för att svara på frågorna:

• om vi vill ha X % sannolikhet att klara vår budget, vilket värde ska vi då välja?

• hur stor är sannolikheten att investeringskostnaden underskrider Y mkr?

(10)

Dokumenterat av Björn Svedemar, Svedemar Konsult AB Sid 10 av 12 Bild 2: S-kurva över projektkostnaden (ackumulerade sannolikheter) mkr.

De 10 största kostnadsosäkerheterna är f n (generella villkor markerade med asterisk *):

1. Projekteringens och förfrågningsunderlagets kvalitet * 2. Á-pris slagna betongpålar (kr/m)

3. Påldäck (exkl pålar) á-pris (kr/m²) 4. Marknadssituation vid upphandling * 5. Entreprenörerna *

6. Projektledningsförmåga *

7. VA-ledningar inkl pumpstation(-er)

8. Finplanering inkl ”dagvattenhantering”, slitlager, belysning, konstnärlig utsmyckning 9. Merkostnad borrade stålpålar jämfört med slagna stålpålar (kr/m)

10. Väg- och gatuöverbyggnad t.o.m. AG inkl ytavvattning

Osäkerhetsöversikten är en blandning av generella villkor och kostnadsposter i kalkylstrukturen.

I bild 3 och i bilaga 2 visas osäkerhetsöversikten grafiskt. Posten ”Other risks” där är den samman- lagda osäkerheten för alla andra kalkylposter och generella villkor som inte redovisas i osäkerhets- översikten (alltså summan av alla osäkerheter som hamnar på plats nr 11 eller lägre).

Staplarnas färg i bild 3 redovisar analysgruppen bedömning av i vilken grad projektorganisationen har möjlighet att påverka kostnadsutfallet för osäkerheterna (helt, delvis eller inte alls). Analysgruppens bedömning var att samtliga av de 10 största osäkerheterna är möjliga att påverka, helt eller delvis.

(11)

Dokumenterat av Björn Svedemar, Svedemar Konsult AB Sid 11 av 12 Bild 3: Osäkerhetsöversikt (andel av total osäkerhet i projektet)

Indata för de största osäkerheterna visas i bild 4 utryckta som spridning i miljoner kronor uppåt och nedåt kring troligvärdet.

Bild 4: Indata för de största osäkerheterna (spridning kring troligvärdet i mkr).

Det finns ytterligare några projektrisker som inte finns redovisade i osäkerhetsöversikten. Det är de tidigare nämnda fasta förutsättningarna som kalkylen baseras på.

-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 Projekteringens och

förfrågningsunderlagets kvalitet * Á-pris slagna betongpålar (kr/m) Påldäck (exkl pålar) á-pris (kr/m2) Marknadssituation vid upphandling * Entreprenörerna * Projektledningsförmåga * VA-ledningar inkl pumpstation(-er) Finplanering inkl ”dagvattenhantering”,

slitlager, belysning, konstnärlig … Merkostnad borrade stålpålar jämfört

med slagna stålpålar (kr/m) Väg- och gatuöverbyggnad t.o.m. AG inkl

ytavvattning

Möjlighet Risk

Troligt

(12)

Bilagor

1. Karta över Väsjö Torg 2. In- och utdata 3. Kalkylstruktur (WBS) 4. Generella villkor 5. Pålning – mängder

6. Beskrivning beräkning pålningskostnader 7. Pålning – á-priser

8. Beräkning á-pris komplett påldäck (kr/m2) 9. WSP:s underlag successiv kalkyl

10. Brainstorming – kostnader 11. Deltagare

(13)

Bilaga 1

(14)

02 Successiv kalkyl 14-15 mars 2017 Sollentuna kommun

Version Company

Project PVT02: Detaljer: Projekt Väsby Torg

S e PV

0 Projektkostnad Mean 564 Std.Dev 46

Calculation MSEK MSEK PV

Description Unit Minimum Probable Maximum Mean Std.Dev CI Priority

Id Type

Item Grundkalkyl (Generella villkor enligt referens)

MSEK 494 32

00 Calc. 00

Item Generella villkor MSEK 70 33

GV Calc. GV

00 Grundkalkyl (Generella villkor enligt referens) Mean 494 Std.Dev 32

Id Type

Item Produktionskostnader MSEK 369 32

00- Calc. 00-

Item Byggherrekostnader MSEK 125 7

BH Calc. BH

(15)

S e PV

00- Produktionskostnader Mean 369 Std.Dev 32

Id Type

Item Schakt och fyllning "terrasseringsnivå"

inkl ev marksanering (även på kvartersmark)

MSEK 18 4

01 Calc. 01

Item Påldäck inkl kaj (exklusive pålning) MSEK 67 15

02

Factor Påldäck mängd (m2) m2 17520 17520 17520 17520 0 0

02 021

Factor Påldäck á-pris (kr/m2) kr/m2 2000 3680 6000 3811 870 11

02 022

Divisor Dimensionskorrektion -- 1000000 1000000 1000000 0 0 0

02 023

Item Tillägg kulvert i påldäck inkl hantering 5 14 25

frysrisk och tätning

MSEK 14 4 1

03

Item Länkplattor inkl dito vid några serviser MSEK 1 1 2 1 0 0

04

Item Pålning inkl provisorier för arbetets utförande

MSEK 99 21

05 Calc. 05

Item Bryggor MSEK 2 6 10 6 2 0

06

Item Kajmur MSEK 2 6 15 7 3 0

07

Item Stödmurar vid kvartersgräns MSEK 1 3 5 3 1 0

08

Item Väg- och gatuöverbyggnad tom AG 13 34 50

inkl ytavvattning

MSEK 33 8 3

09

Item Finplanering inkl rivning, 15 32 55

"dagvattenhantering", slitlager, belysning, konstnärlig utsmyckning

MSEK 33 9 4

10

Item Ledningar inkl pumpstation, nätstation, provisorier, projektering för fjärrvärme, VA-ledningar och el samt

ledningsschakter

MSEK 66 11

11 Calc. 11

Item Trafikprovisorier inkl provisorisk 15 17 30

parkering Väsjöbacken samt etappindelning, "komma tillbaka", etableringsytor, driftskostnader ej överlämnade gator/vägar

MSEK 19 3 1

12

Item Länshållning allmän mark under MSEK 1 2 3 2 0 0

13

(16)

S e PV byggnationen inkl rening och

mätprogram

01 Schakt och fyllning "terrasseringsnivå" inkl ev marksanering (även på Mean 18 Std.Dev 4

Id Type

Item Jordschakt Fall A MSEK 1 3 6 3 1 0

011

Item Jordschakt Fall b MSEK 4 5 7 5 1 0

012

Item Bergschakt MSEK 1 1 2 1 0 0

013

Item Fyllning MSEK 1 2 3 2 0 0

014

Item Förorenad mark MSEK 0 3 15 5 3 1

015

Item Övrigt t ex stubbrytning och 1 1 2

vegetationsavtäckning

MSEK 1 0 0

016

(17)

S e PV

05 Pålning inkl provisorier för arbetets utförande Mean 99 Std.Dev 21

Id Type

Item Pålning (om alla pålar vore slagna betongpålar)

MSEK 38 16

051

Factor Total pållängd (m) m 19600 24500 31850 25000 2663 1

051 0511

Factor Á-pris slagna betongpålar (kr/m) kr/m 630 1130 3500 1512 624 12

051 0512

051 0513

Item Tillägg slagna stålpålar (om hela tilläggslängden vore slagna stålpålar)

MSEK 13 6

052

Factor Pållängd stålpålar (m) m 8000 17260 24500 16848 3587 0

052 0521

Factor Merkostnad slagna stålpålar jämfört 277 630 1780

med slagna betongpålar (kr/m)

kr/m 793 327 1

052 0522

052 0523

Item Tillägg borrade stålpålar MSEK 30 10

053

Factor Pållängd borrade stålpålar (m) m 7900 10500 17260 11349 2035 1

053 0531

Factor Merkostnad borrade stålpålar jämfört 1600 2165 4965

med slagna stålpålar (kr/m)

kr/m 2621 732 3

053 0532

053 0533

Item Provisorier för arbetets utförande MSEK 5 16 35 18 7 2

054

11 Ledningar inkl pumpstation, nätstation, provisorier, projektering för fj Mean 66 Std.Dev 11

Id Type

Item VA-ledningar inkl pumpstation(-er) MSEK 20 36 72 40 11 6

111

Item Elledningar inkl nätstation(-er) MSEK 8 11 15 11 2 0

112

Item Fjärrvärme MSEK 3 5 8 5 1 0

113

Item Fiber MSEK 1 2 3 2 0 0

114

Item Projektering ledningar MSEK 5 6 7 6 0 0

115

Item Belysningskabel MSEK 1 2 3 2 0 0

116

(18)

S e PV

BH Byggherrekostnader Mean 125 Std.Dev 7

Id Type

Item Projektledning, byggledning, projektadministration, specialister, besiktningar, samordning byggherrar, logistik , myndighetsavgifter, information, overheadkostnader o dyl exkl fördelade indirekta kostnader'

MSEK 53 6

BH01 Calc. BH01

Item Utredningar, planering, plankostnader, 1 2 5

fastighetsbildningar, "tävlingar", marknadsföring, "säljinfo"

MSEK 2 1 0

BH02

Item Projektering inkl förfrågningsunderlag 10 19 25

för genomförandefasen samt projektering under byggtiden

MSEK 18 3 1

BH03

Item Hittills nedlagt from 1998 tom jan 2017 50 51 55

(inkl pågående entreprenad)

MSEK 52 1 0

BH04

BH01 Projektledning, byggledning, projektadministration, specialister, besikMean 53 Std.Dev 6

Id Type

Item Kommunens projektorganisation MSEK 25 34 50 35 5 1

BH011

Item SEOM:s projektorganisation MSEK 14 17 22 17 2 0

BH012

(19)

S e PV

GV Generella villkor Mean 70 Std.Dev 33

Id Type

Item Projektledningsförmåga MSEK 0 15 60 21 13 8

GV01

Item Entreprenörerna MSEK -10 13 50 16 13 8

GV02

Item Sollentuna som projektägare inkl övriga 0 0 10

förvaltningar

MSEK 2 2 0

GV03

Item Marknadssituation vid upphandling MSEK -20 -2 40 3 13 8

GV04

Item Projektomfattning, funktionskrav MSEK 0 4 20 6 4 1

GV05

Item Projektets kostnads-intäktskalkyl MSEK 0 0 20 4 4 1

GV06

Item Projekteringens och FU:s kvalitet MSEK -50 15 50 9 22 22

GV07

Item Lagar, föreskrifter, normer, tolkningar MSEK 0 0 0 0 0 0

GV08

Item Påverkan förbelastning MSEK 0 0 0 0 0 0

GV09

Item Exploatörerna MSEK 0 3 10 4 2 0

GV10

Item Yta påldäck (differensräkning mot grundkalkylen)

MSEK 5 6

GV11

Factor Yta påldäck (m2) m2 0 0 3000 612 652 2

GV11 GV111

Factor Á-pris komplett påldäck inkl pålning 8680 8680 8680

och provisorier (kr/m2)

kr/m2 8680 0 0

GV11 GV112

GV11 GV113

(20)

S e PV

5 10 15 20

Projekteringens och FU:s kvalitet Other risks Á-pris slagna betongpålar (kr/m) Påldäck á-pris (kr/m2) Marknadssituation vid upphandling Entreprenörerna Projektledningsförmåga VA-ledningar inkl pumpstation(-er) Finplanering inkl rivning, "dagvattenhantering", Merkostnad borrade stålpålar jämfört med slagna Väg- och gatuöverbyggnad tom AG inkl ytavvattnin

Top 10 Risks

M = 564 MSEK S = 46 MSEK

Risks

Influence - Not possible Influence - Maybe possible

Influence - Possible

(21)

S e PV

Sannolikhet att underskrida MSEK 613 - 85 %

0 25 50 75 100

Probability S-Curve

M = 564 MSEK S = 46 MSEK

Pr oba b il it y %

Successiv kalkyl mars 2017 No curve No curve

450 472 494 516 538 560 582 604 626 648 670

(22)

S e PV

Sannolikhet att underskrida MSEK 613 : 85 %

0,00 0,25 0,50 0,75 1,00

Probability Bell-Curve

M = 564 MSEK S = 46 MSEK

Ref.Value Successiv kalkyl mars 2017

No curve No curve

450 472 494 516 538 560 582 604 626 648 670

(23)

Bilaga 3

Projekt Väsjö Torg Kalkylstruktur, WBS 2017-03-15

Projekt Väsjö Torg

Produktionskostnader Byggherrekostnader

Schakt och fyllning ”terras- seringsnivå”

Finplanering inkl rivning,

”dagvattenhantering”, slitlager, belysning, konstnärlig utsmyckning

Ledningar - pumpstation(-er) - nätstation(-er) - provisorier - projektering för

fjärrvärme, VA-ledningar och el

- ledningsschakter

Trafikprovi- sorier inkl - provisorisk

parkering Väsjöbacken - etappindelning - ”komma tillbaka”

- etableringsytor - driftskostnader ej

överlämnade gator/vägar - jordschakt Fall A

- jordschakt Fall B - bergschakt - fyllning - förorenad mark - övrigt t ex stub-

brytning och vege- tationsavtagning

Påldäck inkl grund- läggning kaj (exkl pålning)

Pålning inkl provisorier för arbetets utförande Tillägg

kulvert i påldäck inkl hantering frysrisk och tätning

Länkplattor inkl dito vid några serviser

Bryggor Kajmur Väg- och gatu-

överbyggnad t.o.m. AG inkl ytavvattning Stödmurar

vid kvarters- gräns

Länshållning allmän mark under byggnationen inkl rening och mät- program

- slagna betongpålar - slagna stålpålar - borrade stålpålar

- provisorier för arbetets utförande

Projektledning, byggledning, projektadministration specialister, besiktningar, samordning byggherrar, logistik, overheadkostnader, o dyl exkl fördelade indirekta kostnader

Hittills nedlagt fr o m 1998 tom jan 2017 (inkl pågående entreprenad) Projektering

inkl förfrågnings- underlag för genomförande- fasen samt projektering under byggtiden Utredningar,

planering, plankostnader, fastighetsbildningar,

”tävlingar”

- VA-ledningar inkl pumpstation(-er) - elledningar inkl nätstation(-er) - fjärrvärme

- fiber

- projektering ledningar och stationer - belysningskabel

- yta påldäck - á-pris påldäck

- kommunens projektorganisation - SEOM:s projektorganisation

(24)

Projekt Väsjö Torg Bilaga 4

GENERELLA VILLKOR

Nr Generellt villkor Nuläget Möjliga förändringar Referens

1 Projektlednings- förmåga

Projektet skiljer sig från det som projektmedlemmarna och Sollentuna kommun som organisation är vana vid genom:

- det stora beroendet av geotekniken, den dåliga marken

- att Väsjöprojektet som helhet är Sollentunas största projekt någonsin i egen regi

- det är många olika delprojekt i olika faser samtidigt

- det ställs stora krav på projektledningsförmågan för att hantera komplexa frågor

- projektet har f n ingen styrgrupp och har heller inte haft det

- kommunen är inte van att arbeta i projekt, arbetet bedrivs mer i linjen - projektarbetsformen är inte utvecklad

- man planerar för en projektorganisation gemensam för kommunen och SEOM

- projektinnehållet är ovanligt med kajer, marksanering mm

- det finns en tidplan från 2016 som är under omarbetning (men inte fastställd)

- det sker en sammanblandning mellan arbetet med Väsjö mellan linjeorganisationen och Väsjö Torg projektet (dubbelkommando?)

- projektorganisationen är en blandning av kommunanställda och inhyrda konsulter

- det finns en övergripande huvudtidplan

- det finns en projektorganisation och ett projektdirektiv etc

Fördyrande

- felaktiga upphandlingar och vi har gjort formella fel

- brist på kompetenta resurser - bristande kontinuitet - beslutsångest - samarbetssvårigheter

- bristande förmåga att utvärdera och besluta om tekniska lösningar - omorganisation

Projektorganisationen är hela projekttiden bemannad med tillräckliga och kompetenta resurser.

Den gör inga formella fel i upphandlingarna.

Den etablerar en realistisk tidplan som ger resp aktör rimligt med tid för sitt åtagande.

Den gör rationellt val av strategier t ex upphandling, entreprenadformer, tillstånds- hantering mm.

Entreprenadformen är utförandeentreprenad.

2 Entreprenörerna - se även GV nr 4

Urvalskriterier vid val av entreprenörer är:

- LOU gäller

- normalt handlar kommunen till lägsta pris

- skallkrav på kompetens, erfarenhet och referenser för företaget, platschefen och arbetschefen

- har kvalitetssäkringssystem

- ekonomimått: stabilitet, omsättningsstorlek o dyl - ”hel och ren”

Förbilligande

- entreprenören arbetar med en aktiv förändring av vår design

- engagerad och drivande platsledning - man är beredd att dela med sig av besparingarna till beställaren

- man hittar billigare material som har godkänd kvalitet

- man gör smartare metodval än vi

Vi väljer tekniskt och organisatoriskt kompetenta entreprenörer.

Entreprenörerna är ekonomiskt stabila.

Entreprenörens beteende och

”affärsmoral” som genom- snittet i branschen.

De har inga oskäliga krav som

(25)

- entreprenadformen utförandeentreprenad gäller

- vi skulle vilja ha en prekvalificering av entreprenörerna och ev en utvärdering av samarbetsentreprenad

- kommunen undviker ”mjuka parametrar” pga risken för överprövningar

kalkylerat med och har en väl anpassad maskinpark

- kortar ner byggtiden

Fördyrande

- brister i organisatorisk och teknisk förmåga

- har inte förstått projektets komplexitet - går i konkurs

- jagar ätor, försöker ”kriga upp” ett dåligt pris

- mer intresserad av juridiken än att sköta jobbet

- brister i kvalitetssäkringen - ovillig till förändringar

resulterar i stora tvister.

3 Sollentuna som projektägare inkl övriga förvalt- ningar

- se även GV nr 1

- kravställare är trafik-och fastighetskontoret samt SEOM

- beställarorganisationen är ”tunn” och har svårt att lägga tillräckligt med tid på projektet

- det finns ett projektdirektiv som är fastställt som är under uppdatering - det finns ingen styrgrupp

- det har funnits en tjänstemannastyrgrupp och en politisk styrgrupp - vissa frågor beslutas av stadsbyggnadsnämnden

- mellan projektets ledningsgrupp och stadsbyggnadsnämnden finns inga andra beslutsnivåer

- upphandlingar sköter projektorganisationen själv utan linjens medverkan - avtalen vid t ex upphandlingar ska skrivas på av två personer i linjen

Fördyrande

- dålig samordning mellan olika förvaltningar och kravställare - sena besked

- besked som lämnats ändras senare - beslut saknas när vi behöver dem - felaktiga beslut

- byråkrati och förseningar för att få önskade beslut

- orsakar förseningarna som leder till merkostnader hos entreprenörer och den egna organisationen

- vi hittar föroreningar och behöver ett beslut från linjen för hanteringen

Projektägaren och kommunens övriga aktörer har en god samordning.

Det finns en aktör med direktivrätt över projektet.

Lämnade direktiv ändras inte.

Det finns en tydlig procedur för att besluta om omfattnings- och/eller funktionsändringar.

Projektet får behövda beslut i tid så att projektets framdrift inte påverkas.

Lämnade besked ändras inte.

Det finns en politisk majoritet för projektet under hela projekttiden.

Det blir inga tidsförluster pga valperioder e dyl.

4 Marknads- situation vid

- krav på entreprenörer är t ex:

- tillräcklig storlek

- erfarenhet av liknande arbete, referensobjekt

Förbilligande

- lågkonjunktur i berörda branscher

Det blir en riktig anbuds- konkurrens.

Vi får ett tillräckligt antal med

(26)

upphandling - krav på specialistkompetens t ex vana vid betongarbeten, grundförstärkning, vattenkonstruktioner, dykarkompetens - vissa av specialiteterna kan man hyra in UE för

- oftast är pålbolagen ett eget företag men även t ex Skanska har egna sådana resurser

- i Mälarregionen är det många projekt som samtidigt efterfrågar på samma resurser vårt projekt

- i allra bästa fall är det aktuellt att handla upp våren 2018

- vi projekterar f n den stora påldäcksentreprenaden som en entreprenad men arbetet skulle också kunna vara uppdelat på två

- påldäcksarbetena bedöms pågå under en treårsperiod - vi har pratat om att handla upp provpålning av en del

- med en mindre bra riskfördelning/ersättningsmodell finns det risk att vi inte får några anbud

- upphandlingarna pågår under ca 2 år

Fördyrande

- högkonjunktur i berörda branscher - få anbud

- bristande kompetens bland anbuds- givarna

- inga anbud som leder till ändrad

upphandlingsstrategi och omprojektering/

ompaketering

- höga riskpåslag pga projektets komplexitet

- anbudsgivaren spekulerar i index- utvecklingen (beror av hur vi lägger villkoren i FU)

kvalificerade anbudsgivare.

Vinnande företag får ersättning för sina kostnader och en

”normal” vinstmarginal.

5 Projektomfatt- ning, funktions- krav

- det är oklart:

- om ledningssystem och pumpstationer ska dimensioneras för framtida, angränsande områden eller enbart för Väsjö Torg

- om vi behöver hantera ljus och ljud från Väsjöbacken

- funktionskravet på dagvattenreningen kvarstår men den tekniska lösningen har förändrats och f n obestämd

- kommunen har för avsikt att göra klart ett hållbarhetsprogram för hela Väsjöprojektet t ex vad avser ev krav på dokumentation av koldioxid- påverkan under byggtiden

-

Förbilligande

- ändringar i detaljplanen:

- minskade kommunala ytor - ändrad höjdsättning - höjd exploateringsgrad - - utökat antal lägenheter (bedömdes som <1:100)

Fördyrande

- krav på konstnärlig utsmyckning - höjda krav på dagvattenhantering, både rening och fördröjning

- åtgärder pga Väsjöbackens snökanoner - ökade krav på hållbarheten inkl uppföljning/mätning av t ex Co2-halter

Projektomfattningen och anläggningens funktion är enligt projektmålet och avgräns- ningarna.

Inga ändringar under projekttiden.

Ledningssystem och pumpstationer är dimensionerade för hela Väsjöprojektet dvs ca 4 000 lgh.

6 Projektets intäkts- och kostnadskalkyl (inkl efterfrågan, utbyggnadstakt)

- det finns en kostnadskalkyl för hela Väsjöprojektet samt en delkalkyl för Väsjö Torg-projektet

- kalkylen är från hösten 2016

- det är flera bidragsgivare till kalkylen

- projektets ”godkända kostnadsprognos” är lägre än den senaste kalkylen - gränsdragningen i dessa kalkyler avviker från dagens gränsdragning genom

Fördyrande

- ev avvikelser från referensen handlar om främst om stopp i produktionen eller restriktioner i utbyggnadstakten eller ändrad etappindelning

- investeringskostnaderna överstiger

Intäkts- och kostnadskalkylen påverkar inte projektets framdrift.

Projektet är lönsamt eller åtminstone i balans.

(27)

kostnaden för ledningar och pumpstationer (som tidigare var en egen kalkyl)

- det finns en intäktsprognos från feb 2017

- även där finns gamla prognoser med flera olika begrepp

- förutsättningarna i intäkts- och kostnadskalkylerna är desamma t ex samma omfattning på den marksanering som är/kommer att vara utförd-

- för mark som kommunen säljer krävs fjärrvärmeanslutning

- det innebär att vi kommer att bygga fjärrvärme utan ha kontrakterade kunder

- f n ser det ut som om intäkts- kostnadskalkylen ”går jämnt upp”

- lönsamhetskalkylen är beroende av utbyggnadstakten av kvartersmarken vilket i sin tur beror av presumtiva exploatörers intresse och

marknadssituation inför markinköp

budgeten

- intäkterna underskrider budgeten - konjunkturen för exploatörerna vänder - bristande intresse från exploatörernas sida

- vi har träffat exploateringsavtal men exploatören väljer att inte fullfölja påbörjad byggnation

- ”gas – och broms” för projektorganisationen när det redan finns en eller flera entreprenörer på plats

- ersättningskrav för avbrutna kontrakt

Det finns en tillräcklig efter- frågan på kvartersmarken.

Projektets kostnader påverkar inte framdriften.

7 Projekteringens och FU:s kvalitet

- kraven kommer från diverse dokument och diskussioner

- det finns en systemhandling som är granskad och där gransknings- kommentarerna är inarbetade

- ev har inte införandet av kommentarerna inte återgranskade - entreprenaden för överlast är redan upphandlad och arbetet pågår - det pågår framtagande av FU för Edsbergs allé och Slalomvägen - granskningshandlingen blir sedan vårt FU

- det pågår en diskussion om vi ska komplettera undersökningar av de geotekniska förutsättningar med t ex seismik, provpålning o dyl - frysriskutredning pågår (för ledningarna i kulverten)

- projektering av förändringarna av regnträdgårdarna till annan teknisk lösning

- vi mäter grundvattnet varje månad - grundvattennivån följer Väsjöns nivå

- mängder för påldäck och för pålmängd har kommit fram via flera geotekniska undersökningar av två olika företag

- vi har ytor och laster men vi har antagit längder på pålar och påltyper - de verkliga värdena kan vi inte veta förrän vi utför arbetet

- den kompletterande systemhandlingen har ganska genomarbetade uppgifter

- kommunen har en standard-AF-del (Administrativa Föreskrifter) som vi planerar att använda vid våra upphandlingar

- vi är inte helt klara på genomförbarheten och de tekniska lösningarna för:

Förbilligande

- bättre kvalitet ä normalt

- optimeringar under den fortsatta projekteringen

- extremt samordnade handlingar - genomtänkta, byggbara lösningar

Fördyrande

- sämre kvalitet än normalt

- tekniska lösningar fungerar inte och vi tvingas byta arbetsmetod eller teknisk lösning

- de allra bästa konsulterna arbetar inte med vårt projekt

- bristande rutiner för ritningsgranskning - dålig samordnade handlingar

- mindre bra produktionsanpassning - brister/otydligheter i AF-delen lämnar utrymme för olika tolkningar

- annan teknisk lösning för servisledningarna

Projekteringen och förfråg- ningsunderlaget håller ”normal”

kvalitet.

Inga systematiska fel i under- laget t ex i geotekniken.

Inga väsentliga fel i samordningen av handlingarna.

De tekniska lösningarna fungerar.

(28)

- kulverten inkl tätning och frysrisk

- delar av marken är ev inte pålningsbar (för mycket sten)

- brister i projekteringen syns oftast som merkostnader i samband med produktionen

- vi är inte helt klara på den tekniska lösningen för servisanslutningarna till påldäcket

8 Lagar, normer, föreskrifter, tolkningar

- vi har en lagakraftvunnen miljödom giltig till hösten 2023

- vi har fått muntligt tillstånd att flytta fornlämning men inte fått något skriftligt på det (dvs inte formellt beviljat)

- det finns exempel på att kommunen infört nya policies (politiska beslut) som man senare i efterhand tvingats anpassa sig till

- den s k Weser-domen (EU-domstolen) som handlar om dagvattenhantering behöver vi stämma av med LST så att den inte påverkar oss (gäller i så fall hela Sollentuna kommun)

Förbilligande Inget noterat.

Fördyrande Inget noterat.

Dagens lagar etc. gäller.

Inga nya lagar etc. tillkommer.

Vi har gjort korrekta tolkningar.

9 Påverkan för- belastning

- förbelastningen ligger på plats

- sättningarna beräknas vara färdigutbildade våren 2018

- arbeten med påldäck och pålning får inte utföras i närheten innan sättningarna är klara

- precisionen i beräkningarna är sådana att vi inte säkert vet när det är klart - om vi skulle ha en entreprenör på plats innan det är klart så kan vi få problem/merkostnader

- ca 5-10 % av det som E ska göra är beroende av förbelastningsresultatet - vi kan av tidsskäl byta teknisk lösning och t ex göra påldäck på delare av sträckan

Villkoret istället hanterat genom bedöm- ning av ev tillkommande påldäck i grundkalkylen.

Sättningarna har utbildats i tid så att projektarbetet eller de tekniska lösningarna inte påverkas.

10 Exploatörerna - innan projektet Väsjö Torg är klart så kan vi ha exploatörer fysiskt på plats på kvartersmark

- det finns beroenden mellan olika kvarter t ex optokabels funktion - arbetsområdet är rent generellt trång med brist på etableringsområden - vissa arbeten kring kvartersgräns är av karaktären att arbeten på allmän mark och kvartersmark måste ske efter varandra med inslag av ”att komma tillbaka” t ex för motfyllnad mot vägg eller gångytor vid husliv

- sak samma finplaneringen

- gatorna på påldäcken är smala och det finns skyddsanordningar vid sidorna - det är viktigt att exploatörerna inte skadar påldäck etc

Fördyrande

- de olika exploatörerna ”kommer i otakt”

- för många utförare på plats samtidigt eller någon finns inte på plats när han behövs

- bygglogisktiken försvåras, orationellt byggande/transporter pga trängsel - överenskommen APD-plan håller inte - skador på konstruktionerna (där vi inte kan spåra någon skyldig)

Samordningen med exploa- törerna inkl byggtrafiken fungerar bra.

Exploatörerna i ett visst kvarter kommer dit först när angrän- sande påldäck, gata och ledningar är klara.

Inga skador på konstruktionerna pga exploatörernas arbeten.

(29)

- marken på viss kvartersmark är dålig och kräver arbetsvägar för att tunga maskiner ska kunna ta sig fram

- området är allmänt trångt för byggtrafik

- brist på parkeringsplatser

- orationellt byggande pga att etableringar ligger avlägset

- kompensationskrav från omgivningen pga detta

11 Yta påldäck - det troliga värdet på påldäcksytan är 17 520 m2

- i den ytan är hänsyn tagen till ”öppningen” för ledningskulverten som är upphängd i påldäcket

- i normala fall bestäms påldäcksomfattningen i förväg

Fördyrande

- om förbelastningen inte fått avsett effekt när övriga arbeten måste börja kan man tvingas byta till den tekniska lösningen

”påldäck” istället

- det troliga värdet är 17 520 m² - ett maximalt tillägg är ca 3 000 m²

Total påldäcksyta är 17 520 m2.

(30)

Pålning mängder

Total pållängd (oavsett påltyp)

Minimum (m) Troligt (m) Maximum (m)

19 600 24 500 31 850

Total längd stålpålar (summa slagna och borrade)

8 000 17 260 24 500

Total längd borrade stålpålar

7 900 10 500 17 260

Sammanställning pållängder

Trolig längd (m) Trolig längd stålpålar (m)

Slagna betongpålar 7 240 ---

Slagna stålpålar 6 760 6 760

Borrade stålpålar (att använda i-beräkningen) 10 500 10 500 Total pållängd (att använda i beräkningen) 24 500 17 260

(31)

Beskrivning av beräkningen av pålningskostnaderna

Bakgrund

Den successiva kalkylen bygger på sannolikhetsläran. Ett villkor för att använda metoden är att de ingående posterna i möjligaste mån är statistiskt oberoende. I fallet Väsjö Torg finns ett statistiskt beroende mellan några av kalkylposterna som kräver att nedbrytningen i kalkylposter måste göras på ett något annat sätt än i den traditionella kalkylen. Den totala pålningsmängden är osäker och beror bl a på osäkerhet i uttolkningen av gjorda geotekniska undersökningar. I tillägg till det är fördelningen mellan påltyper osäker. Intervallet för delmängderna mellan möjliga minimi- och maximivärden är ganska stort. Och om en påltyp i framtiden visar sig öka så måste någon annan påltyp minska. De påltyper som är aktuella är:

• slagna betongpålar

• slagna stålpålar

• borrade stålpålar Den traditionella kalkylen

Den traditionella kalkylen baseras på de troliga värdena. Vi multiplicerar helt enkelt pållängderna med sina resp á-priser och summerar ihop till en totalkostnad. Så länge vi bara hanterar troliga värden så kan kalkylposterna enkelt summeras och troligvärdet blir korrekt.

Figur 1: Beräkning av troliga värden (enhet meter)