Likabehandlingsplan
för
Jonsereds förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb
Läsåret 2017-2018
Upprättad Oktober 2017
Ansvarig rektor Maria Nord
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 3
2 Vision och målsättningar ... 3
3 Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling ... 4
4 Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande behandling ... 8
5 Arbete med att utreda, dokumentera uppgifter och åtgärda trakasserier och kränkande behandling ... 10
6 Utvärdering av föregående års mål ... 13
7 Prioriterade mål för läsåret 2017-2018 ... 17
8 Uppföljning och utvärdering ... 18
Bilaga 1 Definitioner av begreppen ... 19
Bilaga 2 Ordningsregler ... 21
1 Introduktion
För att ta fram en likabehandlingsplan, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande process valts.
De två planerna, årlig plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800) och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier enligt Diskrimineringslagen (2008:567) sammanförs i ett dokument. Likabehandlingsplanen riktar sig till alla på skolan.
En kartläggning av skolans nuläge gjordes i under vårterminen 2017. Kartläggningen ledde fram till ett antal prioriterade mål för läsåret 2017/2018 som presenteras under punkt 7. Vilka strategier som ska användas för att uppfylla målen diskuteras och förankras i olika grupper:
1) Arbetsplatsträff
2) Arbetslag med de olika personalkategorierna och de olika verksamheterna 3) Klasserna
4) Elevrådet
Åtgärderna förs in i likabehandlingsplanen som färdigställs och presenteras under oktober. Under första halvan av vårterminen görs en ny kartläggning och i samband med detta utvärderas de åtgärder om genomförts under året. Därefter initieras arbetet med en ny plan för kommande läsår.
2 Vision och målsättningar
Jonsereds skola rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från
diskriminering, trakasserier och kränkningar. Jonsereds skolas bas är demokratiska värderingar och en atmosfär som präglas av ömsesidig respekt.
Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi ser olikheter som en tillgång.
Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar.
3 Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan
kränkande behandling
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas.
Förebyggande arbete handlar om att identifiera och minimera risker för att trakasserier eller kränkande behandling ska kunna uppstå. Kartläggningsarbete och analys av detta ligger till grund för de förebyggande insatserna.
Främjande arbete:
syftar till att skapa en trygg skol- och fritidshemsmiljö och förstärka respekten för allas lika värde,
omfattar diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, samt
riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning.
Förebyggande arbete:
syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
Det är rektors ansvar att:
– se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan – se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
– årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot
diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare.
Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan
– om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
Rektor ska även:
– se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar
anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits
– kontakta andra myndigheter vid behov
Lärare och annan skolpersonal:
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
– följa skolans likabehandlingsplan
– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling
– se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks
– dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas
– bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp
– bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt
Elever:
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
– påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan
– bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt
På Jonsereds skola arbetar vi kontinuerligt för att främja likabehandling på följande sätt:
Ordningsregler
Jonsereds skola har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger.
Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Relationsbyggande på skolan
Under året genomförs ett antal aktiviteter där eleverna arbetar i sina faddergrupper.
Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Faddersystem
Skolan har ett faddersystem med faddergrupper med elever från alla klasser på skolan.
Faddergrupperna gör gemensamma aktiviteter tillsammans återkommande under året som t ex pyssel- och lekdagar. De äldre elevernas roll är att vara föredömen för och hjälpa de nya eleverna att känna sig trygga på skolan. Genom att ha en äldre fadder får de yngre eleverna en naturlig kontaktpunkt med de äldre eleverna.
Ansvar: Traditionsgruppen/Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Relationsbyggande i klassrummet
Alla klasser jobbar med att stärka relationerna mellan eleverna i klassen och mellan de vuxna och barnen. Det kan handla om att organisera arbetet i olika konstellationer för att eleverna ska lära känna varandra. Det kan vara olika värderings- eller dramaövningar.
Pedagogerna samtalar regelbundet med enskilda, med mindre grupper och med hela klassen för att stärka relationen barn – vuxen.
Ansvar: Arbetslag
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
”Sociala samtal” i elevgrupperna om värdegrund och kamratrelationer
I varje elevgrupp hålls regelbundna sociala samtal med eleverna, i helklass eller mindre grupper. Lärare och/eller fritidspedagog håller i detta. Samtalen kan vara rent
förebyggande, dvs. handla om principer, regler och exempelsituationer som barnen kan möta. På förekommen anledning diskuteras aktuella situationer eller konflikter som eleverna behöver hjälp att lösa. Samtalen ska alltid ha en lösningsinriktning, dvs inte bara lösa den aktuella frågan utan ge verktyg att hantera liknande situationer i
framtiden.
Ansvar: Arbetslag
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Klassråd
Klassråd är ett forum som alla klasser har regelbundet från och med förskoleklass. På klassråd fattar klassen beslut bland annat om klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av klassens elevrådsrepresentanter – vid behov hjälper ansvarig lärare till. Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd.
Ansvar: Klasslärare/Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Fritidshem- och fritidsklubbsråd
Fritidshems- och fritidsklubbsråden är fora för fritidshemmen och för fritidsklubben. På fritidshems- och fritidsklubbsråden fattar gruppen beslut bland annat om vilka
aktiviteter som ska prioriteras och barnen kan också ta upp sådant som berör gruppen.
Fritidshems- och fritidsklubbsråden är viktiga ur demokrati- och
likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd.
Ansvar: Fritidspedagoger/fritidsledare Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Elevråd
Elevråd hålls på skolan en gång i månaden. En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Ett par pedagoger utses för att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella och det praktiska, som till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer.
Ansvar: Ansvariga pedagoger, rektor deltar om möjligt Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Likabehandlingsteam
Skolan har ett likabehandlingsteam som består av fyra pedagoger, kurator och rektor.
Teamets medlemmar gör informella avstämningssamtal med elever och pedagoger. De genomför utredande samtal vid anmälda kränkningar eller trakasserier. Ansvar: rektor Tidpunkt: Teamet träffas minst två gånger i månaden
På Jonsereds skola arbetar vi kontinuerligt för att förebygga kränkningar och trakasserier på följande sätt:
Vuxennärvaro på skolgården (rastvärdar), i bamba och i omklädningsrum
Under varje rast finns lärare och andra pedagoger ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Rastvärdsskapet är schemalagt.
Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag.
Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids
När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar.
Ansvar: Fritidspersonal Tidpunkt: Varje dag
Raster vid olika tider
För att alla elever ska ha en större tillgång till skolgården har F, 1-3 och 4-5 olika tider för förmiddagsrast och lunchrast.
Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag
Trivselenkät
Alla elever tillfrågas minst en gång/termin i vilken utsträckning de trivs och känner sig trygga samt vilka platser upplevs som trygga eller otrygga på skolan och på skolgården.
Utifrån resultatet vidtas åtgärder som följs upp och utvärderas. Enkäten ingår i arbetet med att utvärdera planen och kan leda till ett specifikt mål för nästkommande läsår.
Ansvar: Arbetslaget Tidpunkt: v 42-43, v 8-9
Utbildning av alla pedagoger på skolan
I början av varje termin får all personal en genomgång om arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar. Anmälningsplikten, att genast reda i händelser som upplevts kränkande samt att informera berörda föräldrar betonas.
Ansvar: Rektor
Tidpunkt: September/Januari
4 Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande behandling
Trivselenkät Se punkten ovan
Brukarenkät i åk 2 och 5
Varje år deltar åk 2 och 5 i Partille kommuns och Göteborgsregionens brukarenkät. Enkäten sammanställs centralt och analyseras på skolan. Skattningar av påståenden med fokus på trygghet och studiero ligger till grund för vilka mål och åtgärder som ska ingå i
nästkommande likabehandlingsplan.
Ansvar: Rektor
Tidpunkt: 1 gång/läsår.
Hälsosamtal
Skolsköterskan genomför inom basprogrammet hälsosamtal med elever i förskoleklass och åk 4. Dessa sammanställs på gruppnivå och redovisas för arbetslag och
elevhälsoteam. Resultatet analyseras och åtgärder kan vidtas beroende på vad sammanställningen visar.
Ansvar: Skolsköterska Tidpunkt: 1 gång/läsår
Rastvärdarna
Rastvärdarna iakttar det sociala samspelet på raster, i matsal och omklädningsrum och kan själva se eller bli uppmärksammade på konflikter.
Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag.
Vuxna i omklädningsrum och matsal Se punkten ovan
Vuxna ute under fritidshemmets utevistelse Se punkten om rastvärdar.
Ansvar: Arbetslaget Tidpunkt: Varje dag
Likabehandlingsteam
Skolan har ett likabehandlingsteam som består av fyra pedagoger, kurator och rektor.
Teamets medlemmar gör informella avstämningssamtal med elever och pedagoger. De genomför utredande samtal vid anmälda kränkningar eller trakasserier.
Ansvar: rektor
Tidpunkt: Teamet träffas minst två gånger/månad.
Kontinuerliga samtal om elevgrupperna i arbetslagen
Pedagogerna kring en klass träffas en gång i veckan för gemensam planering. Vid dessa träffar diskuterar man regelbundet den sociala situationen i klasserna.
Ansvar: Arbetslag
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Olika former av enskilda samtal
Andra exempel på att upptäcka diskriminering, kränkningar och trakasserier är t ex enskilda elevsamtal, utvecklingssamtalet och skolsköterskans hälsosamtal.
Ansvar: Pedagoger/mentorer, skolsköterska
Tidpunkt: Fortlöpande under året, förutom hälsosamtalen i f-klass, åk 2 och 4.
5 Arbete med att utreda, dokumentera uppgifter och åtgärda trakasserier och kränkande behandling
Ytterst ansvarig för att inga elever eller vuxna på skolan kränks, trakasseras eller diskrimineras är rektor. För att uppnå målet att alla behandlas väl och lika behöver alla på skolan känna ansvar för att uppmärksamma och rapportera kränkningar. Eleverna gör det efter förmåga; för de anställda är det en skyldighet.
När en elev kränks av en annan elev
Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan.
1. Den vuxne som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman.
2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess.
Dokumentera samtalet.
3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare.
Dokumentera samtalet.
4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats.
Dokumentera samtalen.
5. Meddela elevhälsoteam vad som skett och vad som gjorts.
6. Eleverna hålls under uppsikt.
7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls under uppsikt. Dokumentera samtalen.
8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kopplas likabehandlarna in och för samtal med de inblandande enligt steg 2-5.
9. Om kränkningarna eller trakasserierna fortfarande inte upphört kallas de elever som kränker eller trakasserar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras.
10. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator.
Även detta samtal dokumenteras.
11. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.
När en elev kränks av en vuxen person
Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan.
1. Händelsen anmäls till rektor.
2. Vårdnadshavare informeras.
3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs.
4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar.
5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar.
6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektors chef.
Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet.
Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling
Rutiner då kränkningar på nätet upptäcks
6 Utvärdering av föregående års mål
Mål:
Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats
Strategier:
o Alla elever tillfrågas minst en gång/termin (v 42-43, v 8-9) i vilken utsträckning de trivs och känner sig trygga och utifrån resultatet vidtas åtgärder som följs upp och utvärderas.
o Fler och mer regelbundna fadderaktiviteter o Föreläsning om normkritik för all personal
Så här blev det:
Gemensamt
Höstens enkät visade att de flesta eleverna kände sig trygga, men inte alla. Det fanns också platser som upplevdes som mer otrygga än andra som t ex toaletter, King Out- planer och kapprum. Andra strategier vi ville genomföra var att alla skulle delta i en utbildning i normkritik samt fler och mer regelbundna fadderaktiviteter. Flertalet av personalen deltog i föreläsningen om normkritik på Lärorikt. Det är den utbildning i normkritik som erbjudits under året. De fadderaktiviteter som genomförts har varit positiva och är gynnsamt för klimatet på skolan, men kan utvecklas till att bli fler och mer regelbundna.
Det pågår kontinuerliga insatser för att eleverna ska känna sig trygga och ha studiero.
Nedan lyfts några exempel på åtgärder som vidtagits specifikt utifrån det som kommit fram i t ex enkäter, dagliga samtal med elever och vårdnadshavare och andra
utvärderingar.
Förskoleklass Insatser
- Halvklass flera gånger i veckan med genomtänkt gruppindelning.
- Tidigarelagt raster så att förskoleklassen är ensamma ute en stund.
- Röd tråd i arbetssätt med socialt samspel i skog, klassrum, idrott mm.
Så här blev det:
Insatserna har lett till positiva lek- och undervisningssituationer. De ändrade rasttider har lett till lugnare barngrupper vid lektionsstart.
Grundskola Insatser
- Samtliga klasser har haft samtal både i storgrupp, klassvis och enskilt utifrån resultatet från trivselenkäten och gått igenom vad de kan göra tillsammans för att det ska bli en bra lektion.
- Flera av klasserna har repeterat, förtydligat och synliggjort klassrums- och bambareglerna.
- De yngre klasserna har tittat på och diskuterat vänskapsfilmer. Andra klasser har arbetat med olika dilemmafrågor.
- Alla klasser har jobbat med samarbetsövningar och har regelbundet lekt lekar tillsammans.
- Utökat rastvärdsskap med fokus på kritiska situationer för att kunna avleda och
förhindra att konflikter uppstår och goda lekar fortsätter att vara goda lekar. Rastvärdar har också medvetet startat lekar som eleverna kan delta i.
- Fyror och femmor utbildades i King Out och på en fadderträff utbildade de övriga elever i sina respektive faddergrupper.
- Fyror, femmor och några treor ansvarade för veckans lek under vårterminen.
- Pedagoger rör sig mer i hallen vid skolstart och raster. De möte upp barnen på morgonen.
- Ettorna hade ett minitema om vett och etikett med fokus på hur vi är i bamba, hur vi ska vara mot varandra i klassrummet och om idrott, kamratskap och hygien.
- Något arbetslag har blivit mer noggranna med att höra av sig hem till föräldrar när något har hänt och när det fungerat bra.
- Några arbetar medvetet med positiv feedback både enskilt och i grupp.
Så här blev det:
Personalen upplever att samtliga insatser har lett till ökad trygghet och bättre studiero.
De ser att det ger effekt när man tillsammans med eleverna sätter fokus på en fråga samtidigt som man är noga med att följa upp och ha kontinuitet i arbetet. Ännu större effekt har det när hela skolan jobbar med det gemensamt. Konkreta effekter är färre konflikter mellan eleverna och en bättre studiero. Ett exempel är när fyror och femmor utbildade sin faddergrupp i King Out. Konflikterna vid King Out-planerna minskade markant och klimatet på hela skolan blev lugnare. Veckans lek och andra gemensamma lektillfällen har bidragit till att flera elever leker och vill vara med varandra över
klassgränserna. Det är fler elever som tar ett eget ansvar både socialt och i övrigt skolarbete.
Fritidsverksamhet Insatser
- Startat upp flera aktiviteter på fritids för att skapa lugn och ro.
- Dagar med olika teman/styrda aktiviteter som erbjuds på fritidshemmen och på klubben.
- Fritidsklubben har igen börjat arrangera klubbenråd för att prata om stämningen på fritidsklubben.
Så här blev det:
På både fritidshem och fritidsklubb har eleverna blivit mer delaktiga och det finns ett tema för varje dag, t ex slöjd, pyssel, gitarrskola, utelek eller idrott. Eleverna väljer ofta någon av de föreslagna aktiviteterna och det blir ett lugnare klimat på både fritidshem och klubb.
Övergången mellan skola och fritids har stärkts.
Gemensamma lärdomar
Gemensamma framgångsfaktorer för att eleverna ska känna sig trygga och ha studiero är ett målmedvetet, gemensamt och kontinuerligt arbete. Att först pedagoger och elever tillsammans definierar vad trygghet och studiero innebär och att de därefter tillsammans kommer överens om hur det kan uppnås. Pedagogerna behöver stå för struktur och kontinuitet i det arbetet. Det blir därför sårbart när ordinarie personal inte är på plats. Då ökar antalet konflikter och studieron blir lidande. Från sportlovet och framåt
stabiliserades bemanningen och det avspeglas också i de olika verksamheterna. Med stabilitet bland personalen blev det också bättre struktur och kontinuitet för eleverna och de fick bättre förutsättningar för sitt lärande och sin sociala utveckling. En annan lärdom är att när vi är noggranna i arbetet med att följa upp och återkoppla till både elever och vårdnadshavare så ger det också färre konflikter och ett lugnare klimat. Vi kan se att det är lättare att hålla i det arbetet när det är full bemanning och ordinarie personal.
Mål:
Alla elever har kunskap och medvetenhet om hur man är trygg på nätet och i sociala medier
Strategier:
Arbeta främjande och förebyggande kring attityder, jargonger och om hur vi ska vara mot varandra på nätet
Utveckla arbetet kring att åtgärda kränkande behandling på nätet
Insatser:
Grundskola
- Lektioner eller teman kring hur man är säker på nätet med filmer, diskussioner och regler kring användandet av datorer och Internet.
- Löpande arbete med värdegrundsfrågor under året och då har frågor om trygghet på nätet varit ett av flera perspektiv
- Vid ett par tillfällen har eleverna fått skoluppgifter där de har fått berätta om vad de brukar göra på nätet.
- I samband med ett antal uppmärksammade händelser (rädsla för clowner, etc) har frågan lyfts på gruppnivå för att förebygga ryktesspridning.
Fritidsverksamhet
- Tydlighet med vad som är OK och inte OK.
- Vara närvarande när datorer/Ipads används.
- Klubben har regelbundna samtal om hur vi är mot varandra och andra på nätet.
Dessa sker både inom ramen för Klubbenmötena och spontant när det uppstår lämpliga situationer att reflektera över våra egna och andras nätbeteenden.
Så här blev det:
Gemensamt
Arbetet med att vara mer främjande och förebyggande har utvecklats under året. Det gäller främst i grundskolan och för de äldre eleverna på fritids och på fritidsklubben.
Bedömningen är att arbetet är på god väg, men går att utveckla så att det omfattar alla verksamheter. Generellt upplever personalen att det är lugnare och tryggare klimat i på skolan när utvärderingen görs jämfört med ungefär ett år sedan. Ett lugnare klimat på Internet är troligen en av flera faktorer som bidrar positivt till en ökad trygghet och studiero på skolan.
Vid de tillfällen det varit påkallat att åtgärda kränkningar på nätet har skolan använt den rutin då kränkningar på nätet upptäcks som tagits fram av förvaltningen. Den rutinen har varit ett gott stöd i det arbetet. Personalen upplever att eleverna har bra koll på strategier när det händer något oönskat på nätet.
Som ett led i arbetet med att vara trygg på nätet och sociala medier bjöds alla vårdnadshavare in till en föreläsning med temat ”Vad gör unga på nätet”.
7 Prioriterade mål för läsåret 2017-2018
Elever och personal har på olika sätt utvärderat det sociala klimatet på skolan. Eleverna i åk 2 och åk 5 har svarat på Partille kommuns och GR:s brukarenkät. Alla klasser har en gång/termin besvarat trivselenkäten. Årskurs 5 har svarat på Skolenkäten i samband med Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Skolsköterskans hälsosamtal har
sammanställts på gruppnivå och redovisats för arbetslagen och elevhälsoteamet.
Analysen av detta, utvärdering av föregående läsårs prioriterade mål samt förändrade lagkrav formuleras två mål för läsåret:
Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats
Alla elever har kunskap/kännedom om diskrimineringsgrunderna utifrån ålder och mognad
Strategier för att nå målen
Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats
o Elever möter i så stor utsträckning som möjligt samma personal under skol- och fritidstid.
o Tydligare återkoppling av enkäter och andra uppföljningar till eleverna för att tillsammans bestämma eventuella åtgärder som kan följas upp.
o Fler och mer regelbundna fadderaktiviteter o Olika aktiviteter för att stärka gruppen.
o Regelbundna möten med fokus på trygghet och studiero. Den kan t ex vara klubbenråd och stormöten i 4-5 med gemensamt fokus.
o Schemalagda lekar/samarbetsövningar varje vecka o Veckans lek
Alla elever har kunskap/kännedom om diskrimineringsgrunderna utifrån ålder och mognad
o Undervisning om vilka diskrimineringsgrunderna är och vad det innebär utifrån ålder och mognad. Det kan göras t ex genom att regelbundet visa bilder/filmer och läsa böcker skapas ett samtal som gör att de får kunskap om
diskrimineringsgrunderna.
o Tydligare och mer konkret undervisning om de mänskliga rättigheterna och allas lika värde.
o Kompetensutveckling kring normkritik i allmänhet och diskrimineringsgrunderna i synnerhet.
o Alla vuxna ska vara lyhörda och observanta kring det eleverna pratar om och aktivt ta chansen att starta reflekterande diskussioner som rör barnens intressen.
Målen kommer att följas upp med enkäter och intervjuer minst en gång under hösten och utvärderas under vårterminen.
8 Uppföljning och utvärdering
1. Varje termin genomförs trivselenkät, samtidigt utvärderas även de åtgärder som gjorts under föregående läsår.
Tidpunkt: v 42-43, v8-9 Ansvar: Rektor
2. Varje år sker en brukarenkät i åk 2 och 5 där frågor om elevers trivsel och trygghet ingår. Resultaten från den tas med i arbetet med uppföljning och utvärdering av arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar och diskriminering.
Tidpunkt: februari/mars Ansvar: Rektor
3. Resultatet av trivselenkät och brukarenkät presenteras för elever, vårdnadshavare och personal. I enlighet med resultatet av kartläggningen i jämförelse med
resultaten från föregående år formuleras nya åtgärder tillsammans av personal, elever och vårdnadshavare.
Tidpunkt: september/oktober
Ansvar: Rektor, skolkurator, mentorer
4. En ny likabehandlingsplan upprättas årligen. Då kartläggningen av trivsel och problemområden genomförts formuleras åtgärdsförslag av elever, föräldrar och personal i enlighet med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny likabehandlingsplan för elever och vårdnadshavare. Planen antas då elevers och vårdnadshavares åsikter beaktats.
Tidpunkt: september/oktober Ansvar: Rektor
Bilaga 1 Definitioner av begreppen
De diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Trakasserier och annan kränkande behandling kan äga rum såväl mellan elever som i relationen vuxen-elev.
”Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet.
Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.” (Allmänna råden, 2012, sid. 9).
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå.
Skollagens 6 kapitel talar om att kränkande behandling också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet) som kan hjälpa eleven, bland annat genom att kräva skadestånd.
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) slår fast att skolan ska motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i skolan. Det är skolans uppgift att bemöta
främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Mobbning
”Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.” (Allmänna råden, 2012, sid. 9).
Trakasserier
”Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.” (Allmänna råden, 2012, sid 9).
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1).
Kränkande behandling
”Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.” (Allmänna råden, 2012, sid. 9).
Kränkningar kan vara
fysiska (till exempel slag och knuffar)
verbala (hot eller tillmälen)
psykosociala (utfrysning, ryktesspridning)
text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
Direkt diskriminering
”Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.” (Allmänna råden, 2012, bilaga 1).
Indirekt diskriminering
”Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken
missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.” (Allmänna råden, 2012, bilaga 1).
Bilaga 2 Ordningsregler
Ordningsregler för Jonsereds skola
Beslutade av rektor i oktober 2017 efter samråd med klassråd, elevråd och personal.
Alla på Jonsereds skola är lika mycket värda, ska känna sig trygga och har rätt till arbetsro.
Detta visar sig genom att
o jag själv tar ansvar för det jag säger och gör o jag ger andra arbetsro
o jag visar omtanke och hänsyn
o jag tänker mig för innan jag säger eller gör något o jag använder vårdat språk
o jag är rädd om skolans lokaler, material och utemiljö
o jag spelar boll, utebandy mm på anvisade områden på skolgården o jag kommer i tid
Det är förbjudet att
o ha med sig nötter och mandel till skolan o äta godis/tuggummi eller dricka läsk
o åka inlines, skateboard, sparkcykel, hoverboard eller cykla på skolgården o lämna skolans område utan tillstånd
o använda mobiltelefonen under skol- och fritidsdagen utan tillåtelse från en vuxen på skolan
o ha på sig ytterkläder i matsalen o kasta snöboll
De vuxna på skolan ska hjälpa dig att följa reglerna.
De befogenheter som skolan har när någon bryter mot reglerna finns beskrivna i Skollagens 5 kap Trygghet och studiero
Vi har gemensamt tagit del av skolans ordningsregler Datum: ………..
Elevens underskrift: ………
Vårdnadshavares underskrift: ………..
Vårdnadshavares underskrift: ………,,,,,,,,,,,,,,,
