Plan mot kränkande behandling
Gäller för Sandeplanskolans förskoleklass, fritidshem och grundskola.
Senast reviderad 2020-10-23.
Reviderad av Elevhälsoteamet på Sandeplanskolan och fastställd av rektor, personal och elever på Sandeplanskolan. Planen ska på remiss i
verksamhetsrådet hösten 2020.
Skolans värdegrund och övergripande mål
Grundläggande för allt vårt arbete på Sandeplanskolan är att alla människor har lika värde. Vi arbetar aktivt mot alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Med aktivt menar vi att vi försöker förebygga tillfälle, platser och genom planering förebygga detta. När det händer tar skolan tag i de utifrån de lagar, förordningar och handlingsplaner som finns.
Alla som arbetar inom skolan har ett respektfullt bemötande och bidrar till en miljö där alla (elever, personal och föräldrar) känner sig välkomna och inkluderade. All personal ska vara goda förebilder och tydliga vuxna.
Vår ambition är att behandla alla utifrån var och ens förutsättningar. Vi arbetar medvetet med att stärka förmågan hos alla elever att fungera i ett demokratiskt samhälle. Alla vuxna i skolan har ett gemensamt ansvar för barnens och elevernas välbefinnande. Huvudansvaret har mentor och team.
Vi vill ge våra elever bästa möjliga utbildning och omsorg. Relationer och bemötande utgör en viktig grund för den totala måluppfyllelsen på
Sandeplanskolan. Vår verksamhet skall präglas av Vellinge kommuns ledord: Glädje, Mod, Trovärdighet och Omtanke.
Lusten att lära har sin utgångspunkt i elevernas självkänsla och trygghet. En nödvändighet att skapa förutsättningar för utveckling, lärande och ansvar är att arbeta med värdegrunden, självkänsla och trygghet.
Sandeplanskolans personal ska omedelbart reagera och agera på all form av diskriminering och kränkande behandling.
Långsiktiga mål
• Alla elever trivs i skolan och är stolta över sin skola
• Alla elever känner sig trygga och sedda i skolan
• Alla elever känner att de lyckas och når så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar
Plan mot kränkande behandling 1. Inledning
Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen i kraft. Både
diskrimineringslagen och Skollagen 6 kapitlet syftar till att skydda barn och elever mot kränkningar och deras värdighet.
FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs 1989 och blev svensk lag den 1 januari 2020. Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som respekterar barnen i alla sammanhang.
Konventionen ska också stärka barns roll både i familjen och i samhället i stort. Skollagen 6 kapitlet, Åtgärder mot kränkande behandling, vilar bland annat på barnkonventionens artiklar 2, 3, 6, 12, 19 och 28. Dessa artiklar är därmed särskilt relevanta för arbetet med likabehandling.
Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär att barn inte för diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får ban inte diskrimineras i för hållande till vuxna eller andra barn.
Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa.
Artikel 6: Handlar om at skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling.
Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet.
Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta
förebyggande.
Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska verka för ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet.
1.1 Syfte
Planens främsta syfte är att klargöra hur huvudman, rektor och övrig personal i skola och fritidshem systematiskt ska arbeta för att främja likabehandling samt för att förebygga och åtgärda trakasserier och kränkande behandling.
1.2 Information till dig som elev
Det är viktigt att du som elev på Sandeplanskolan trivs och känner dig trygg båda bland dina kamrater och personal på skolan. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att du ska lära dig så mycket som möjligt utifrån dina förutsättningar. Vi som arbetar på Sandeplanskolan tar kränkningar och trakasserier på största allvar. Vi finns där när du behöver hjälp och stöd. Om du eller någon i din omgivning blir utsatt för kränkande behandling är det viktigt att du berättar för någon vuxen som du känner förtroende för. Att berätta är det bästa och mest effektiva sättet att får stopp på trakasserier.
1.3 Information till dig som är vårdnadshavare
Om du misstänker eller får reda på att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling – kontakta mentor, skolans personal eller
skolledning. Ett barn som blir utsatt kanske inte pratar om det hemma. Här är några kännetecken på att barnet kan vara utsatt:
Nedstämdhet, magont, huvudvärk eller dålig aptit, ovilja att gå till skolan, har inga eller få vänner, berättar sällan om skolan, försämrade skolresultat.
Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra, men om det är så måste du göra något åt det. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling råder vi dig som förälder att göra helt klart för barnet att du inte accepterar kränkningar och att du ser allvarligt på ett sådant beteende. Även i detta fall kontaktas skolans personal.
Om du vill ha råd och stöd kan du kontakta:
Kurator Lindita Andersson 040-425225
Lindita.andersson@vellinge.se Skolsköterska Eva Jacobsen 040-425811
Eva.jacobsen@vellinge.se Elevsamordnare Jane Gundmark 040- 425903
Jane.gundmark@vellinge.se
Biträdande rektor Margareta Fehland 040-425804
Margareta.fehland@vellinge.se Rektor Liselotte Johnsson 040-425802
Liselote.johnsson@vellinge.se
Trygghetsrådet består till största delen av samma personal som Stora elevhälsoteamet
Lindita Andersson Jessica Buredal Camilla Capert Carina Ebbing Margareta Fehland Jane Gundmark Paul Jackler Eva Jacobsen
Ann-Charlotte Jardby Liselotte Johnsson Malin Jönsson Kristian Maga Eva-Karin Nilsson Marie Rundqvist Emil Skog
Kerstin Söderberg Svärdh Caroline Weibull
Alla barn och ungdomar känner sig tryga och skolan bidrar till god hälsa. Arbetet mot mobbning är systematiskt och genomgripande och berör alla som arbetar i skolan. (……). Kraftfulla åtgärder mot mobbning och tydliga regler som främjar studiero präglar skolans arbete. Alla formera att olämpligt beteende bemöts med snabb reaktion.
Målformulering Utbildningsnämnden Vellinge Kommun
2. Lagar och styrdokument
Skolans likabehandlingsarbete regleras av Skollagen och Diskrimineringslagen.
Diskrimineringslagen innehåller förbud mot sju diskrimineringsgrunder
• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt
diskriminering menas att en elev missgynnats och att det kan kopplas direkt till en av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering förutsätter ett maktövertag hos den som diskriminerar. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpningen av en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Begreppet likabehandling betyder att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon
diskrimineringsgrund.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila, där någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Det kan också vara uttryck för makt och förtryck. Kränkande
behandling kan utföras av barn och vuxna och äga rum vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande.
Exempel på kränkande behandling kan vara:
• Verbalt (hot, svordomar, fula ord, öknamn)
• Fysiskt (slag, knuffar, fasthållning, beröring)
• Bildmässigt (mms, foto, teckningar)
• Textmässigt (sms, klotter, skrivna meddelanden)
• Materiellt (förstörda tillhörigheter, luftat cykelhjul)
• Psykiskt (utfrysning, blickar, miner, suckar, gester, skratt, fniss) En viktig utgångspunkt i diskrimineringslagen är den individuella
upplevelsen och att den som uppger att hen blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är den utsatte personen som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Det är upplevelsen som är styrande, inte vad avsikten med handlingen var.
3. Trygghetsrådet/Stora elevhälsoteamet
Trygghetsrådet har tillsammans med personal på Sandeplanskolan arbetat fram metoder i det förebyggande arbetet för trygghet och i att stävja trakasserier och kränkande behandling för elever i förskoleklass, fritidshem och grundskola. Metoderna anpassas utifrån elevernas ålder. Trygghetsrådet arbetar tillsammans med all personal i skolan. Elever är delaktiga i arbetet.
Forum för delaktighet och kommunikation är bland annat klassråd, elevråd och skolans andra råd.
Alla kränkningar som sker ska alltid anmälas till rektor som i sin tur ansvarar för att rapportera till huvudman. Incidentrapport skrivs i Drafit. En anmälan i Draftit säkerställer att rektor och huvudman får information om händelsen. Anmälan ska göras skyndsamt, inom
24 h.
Den som ser eller på annat sätt får kännedom om kränkande behandling har ansvar för att anmäla detta. Mentor ska informeras samma dag som
händelsen äger rum av den som skriver rapporten. Föräldrar till berörda elever ska informeras inom 24 h. Vi använder enskilda samtal med de inblandade eleverna. När det gäller trakasserier eller kränkande behandling kontaktas föräldrar till eleverna. Uppföljning sker inom ca en vecka. Under den här tiden har berörd personal uppsikt över de inblandade. Om
kränkningarna inte upphör kallar skolan till möte med föräldrar.
4. Ansvarsfördelning 4.1 Rektor ansvarar för att:
• se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan
• se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och
diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck
• årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkande behandling och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplans och plan mot kränkande behandling
• om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning förs och att åtgärder vidtas
Rektor ska även:
• se till att skolans personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits
• anmäla utredning och vidtagna åtgärder till huvudman
• kontakta andra myndigheter vid behov
• Säkerställa att vikarier och/eller andra som tillfälligt arbetar på skolan får information om skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
4.2 Skolans personals ansvar:
Det är skolpersonalens ansvar att:
följa skolans Plan mot kränkande behandling
• ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling
• anmäla händelser som kan vara kränkande behandling och/eller diskriminering snarast
• se till att utreda händelser och att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks
• dokumentera misstänkt anmäld eller upptäckt kränkande
behandling, trakasserier och diskriminering samt de åtgärder som vidtas enligt rutinerna
• bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp
• bemöta elever och kolleger på ett respektfullt sätt
• analysera anmälningar om kränkande behandling och tillämpa passande åtgärder
4.3 Elevens ansvar
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
• påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan
• bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt 5. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete finns ett årshjul. Årshjulet utgör ett redskap för att säkerställa att all personal är delaktig i att gå igenom skolans handlingsplaner, genomföra trygghetsvandringar, kontinuerligt stämma av det främjande och förebyggande arbetet. Skolan gör regelbundet riskbedömning av skolan inomhus och utomhusmiljö och av aktiviteter som bör uppmärksammas. Eleverna involveras i detta arbete.
Samarbete mellan skola och hem är av stor betydelse för framgångsrikt arbete.
6. Sandeplanskolans främjande arbete Organisationsnivå
Skolans personal arbetar aktivt för att skapa en trygg miljö för förskoleklass, fritidshem och grundskola samt att förstärka respekten för allas lika värde.
Trygghetsrådet/Stora elevhälsoteamet består av personal från F – 9.
Vuxenansvaret kommer alltid att bestå. Stora elevhälsoteamet träffas varannan vecka, den personal som inte ingår i stora elevhälsoteamet men som har praktiska uppdrag kopplat till Trygghetsrådet träffar representanter för Stora elevhälsoteamet regelbundet. Trygghetsrådet/Stora
elevhälsoteamet ska ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling.
Det finns schemalagd tid för klassråd, elevråd och övriga råd (Skol IF, idrottsråd, IKT-råd, matråd och hållbar utvecklingsråd). Det är ett rullande schema om tre veckor.
Vid läsårsstart informeras elever, vårdnadshavare och all personal om skolans ordningsregler, vilka ligger till grund för respektfulla möten.
Sandeplanskolan har uppstartsdagar i samband med läsårsstart med schemabrytande aktiviteter. Syftet med dessa är hälsofrämjande och teambildande.
Vuxennärvaro och samverkan mellan olika yrkeskategorier i verksamheten
Varje vecka hålls Öppet EHT (F-3, ål 4-6, åk 7-9), vilket innebär att pedagogerna kan boka tid med Elevhälsans representanter. Öppet EHT syftar till av vara konsulterande. Mentor för minnesanteckningar.
Några skolgemensamma aktiviteter sker varje läsår såsom exempelvis Skoljoggen, friluftsdagar, lunchkonserter, musikal
Personal går igenom skolgårdsgränser med eleverna F – 4, som är på Lilla skolgården. Schema för bollplanerna upprättas vid läsårsstart och revideras vid behov.
Skolan har ett schema för rastvakter. Rastaktiviteter organiseras för åk F – 3.
Vid schemaläggning organiseras för hur många elever som finns på samma plats samtidigt. Det gäller både inomhus- och utomhusmiljön.
Elevsamordnare och ”stormentor” möjliggör en extra trygghet för eleven en extra vuxen att vända sig till, en extra vuxen som finns bland eleverna i mellanrummen mellan lektioner och i samband med luncher och lunchrast.
Det finns ett rullande schema för när personalen träffas för i årskursteam, arbetslag eller personalkonferens. Fritidspedagogerna träffas varje vecka.
Under dessa träffar avsätts tid för att diskutera övergripande frågor kring trygghet, trivsel.
Gruppnivå
Genomtänkta gruppindelningar som är anpassade efter elevgruppen Sedan 2 år tillbaka arbetar F – 3 med högpresterande team/Effektiva team utifrån Susan Wheelans teorier. Syftet är att alla vuxna samarbetar utifrån sin kompetens och har en samsyn kring eleven under elevens hela skoldag.
Varje arbetslag/årskursteam tar fram gemensam struktur och rutiner kring trygghet, trivsel, studiero samt tillgänglighet och inkludering.
Varje årskursteam tar tillsammans med eleverna fram trivselregler för klassen/årskursen.
Varje årskursteam tar fram en aktivitetsplan för det hälsofrämjande arbetet.
Personal och elever arbetar kontinuerligt med värderingar och attityder.
Personalen styr placering i klassrum och gruppindelning.
Nära samverkan mellan elevråd, klassråd och övriga skolråd (Skol IF, idrottsråd, IKT råd, matråd och Hållbar utvecklings råd)
Rektor och biträdande rektor deltar i elevråd och skolans övriga råd (Skol IF, idrottsråd, IKT råd, matråd och Hållbar utvecklings råd)
Forum för samråd med vårdnadshavare genom skolans verksamhetsråd, som träffas 4 gånger/läsår.
Personal har enskild eller grupphandledning med specialpedagog Individnivå
Bekräfta alla elever och se dem dagligen
Regelbundna elevobservationer för att upptäcka negativa mönster Skolans gemensamma normer stärks genom utvecklingssamtal, föräldramöte och verksamhetsråd
CPS som modell för att möta elever.
7. Sandeplanskolans förebyggande arbete Organisationsnivå:
Skolans arbete syftar till att förebygga risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Ett viktigt redskap i detta arbete är olika typer av kartläggningar såsom exempelvis Qualisenkäter, elevintervjuer, verksamhetsobservationer, trygghetsvandring och sammanställning av anmälningar i Draftit. Efter genomgång och analys av kartläggningen kan konkreta och planerade aktiviteter tas fram. Kartläggning kan göras kontinuerligt under läsåret vid behov. Den stora kartläggningen sker under vårterminen i samband med genomförande av Qualisenkäter och
elevintervjuer i samtliga årskurser.
Trygghetsvandringar och skyddsronder genomförs vid två tillfällen under ett läsår, november och april. Detta är ett viktigt led i det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Varje år utbildas nya elevskyddsombud för att det ska finnas 2 elevskyddsombud per årskurs i åk 7 – 9.
Fortsatt organisation i årskursteam med teamledare.
Skol IF där äldre elever leder yngre elever i rörelseaktiviteter 3 eftermiddagar i veckan.
CPS-utbildningen fortsätter med certifierad skolpersonal för personalen på skolan.
Fortsatt fokus på ledning och stimulans och lektionsdesign för trygghet och studiero
Fortsatt fokus hög kvalitet i samband med övergång mellan åk 3 och 4 samt mellan åk 6 och 7. Specialpedagog som känner eleverna från F – 3 följer med upp i åk 4 under höstterminen, och specialpedagog från åk 6 följer eleverna upp i åk 7 under höstterminen.
Erbjudande av undervisning i skolans Nav vid behov åk 7 – 9 Stora EHT har fortsatt fokus på främjande och förebyggande arbete Genomgång av de lagar som ligger till grund för processen kring
Likabehandling för all personal i samband med uppstart av läsår. Här ingår också definition av vad som är en kränkning.
Gruppnivå
Fritidspedagoger organiserar rastaktiviteter för F – 3. Detta för att barnen ska känna att de alltid har något att göra och också ett utmärkt tillfälle att lära känna nya kompisar från andra klasser. Känner man fler känner man sig också tryggare.
På rasterna för F – 3 har vi även rastvärdar, synliga i gula västar, som ska finnas för barnen och plåstra om och hjälpa till vid konflikter och andra situationer som uppstår.
Fritidshemmets dag firas årligen i vecka 19 för att stärka gemenskapen mellan eleverna på fritidshemmet.
Rastvärdar finns ute och inne i samband med raster för åk 4 – 9. Utomhus bär rastvärdarna gula västar.
F – 3 har ”mikroscheman” som gör att vi alltid har personal som är närvarande i kapprum, matsal och andra ställen mellan aktiviteter.
F – 3 börjar alltid dagen på samma sätt med att gå igenom schemat, detta för att det ska bli tydligt för alla elever.
Åk 4 – 9 har gemensam struktur för uppstart och avslutning av lektion.
Varje morgon när barnen går in på sin första lektion möter pedagogerna barnen i dörren intill klassrummet. Vi ser varje barn.
Genomtänkta placeringar och grupper för att alla barn ska både få utmaning och trygghet.
Värdegrundsarbete sker dagligen i F – 3.Vissa grupper har också värdegrundspass speciellt utlagt på schemat.
Förutom skolans trivselregler gör varje årskurs särskilda regler för barnens trivsel, arbetsro och trygghet.
Gemensamma idrottsdagar där vi blandar eleverna från de olika årskurserna.
Detta gör att de lär känna varandra och oss vuxna och blir tryggare.
Nära samarbete med EHT.
Varje årskurs tar fram en aktivitetsplan för värdegrundsarbete
Samarbete med Ken Kvist, Höllvikens boxningsklubb kring team-building och värdegrundsarbete för åk 5 och 7. Visa respekt för varandra,
samarbetsövningar m.m. Det gäller att hela tiden lyfta upp det vi arbetat med och att vi kontinuerligt lever efter det vi sagt att vi ska göra. Personal äter pedagogisk måltid tillsammans med eleverna och eleverna har fasta platser i restaurangen.
Personal rör sig bland eleverna och bygger hållbara relationer Lyfter de positiva krafterna och arbetar med positiv förstärkning.
I åk 8 arbetar vi mycket med de som vi upplever som “följare”. Det är viktigt att alla känner sig trygga i skolan.
Vi är noga med att se varje elev, inte enbart de som syns och hörs av sig själv.
Elevdelaktighet i planeringsstadium kring t ex redovisningsformer, studieteknik etc.
Elevers delaktighet lyfts vidare fram genom klassråd, elevråd och övriga råd som finns på skolan t ex Skol IF, idrottsråd, HUR-råd, matråd, IKT råd.
Individnivå
Alla elever är kopplade till en mentor som har ansvar för den enskilde elevens studiesituation. Mentor har fortlöpande kontakt med eleven och hemmet. Mentorerna är organiserade i årskursteam och samarbetar kring eleverna.
Eleverna och vårdnadshavare skriver under skolans ordningsregler. Dessa bidrar till gemensamt ansvar för trygghet, trivsel och studiero.
Extra anpassningar för vissa barn, som till exempel placering i matsalen, placering klassrum, stöd av vuxen i olika situationer.
Vissa barn har enskilda samtal.
Fast struktur kring uppstart av skoldag och lektioner bidrar till ett lugnare klassrumsklimat
Inom CPS hålls Plan B samtal med elever.
Skolsköterska har hälsosamtal med alla elever i f-klass, åk 4 och åk 8.
Skolkurator och skolsköterska har pubertetssamtal med elever i åk 6 Skolan följer dagligen elevernas frånvaro då detta kan vara ett tecken på att eleven inte trivs eller far illa. Elevsamordnare har tillsammans med
skolsköterska och kurator en samordnande roll i närvarohanteringen.
8. Sandeplanskolans fritidshems främjande och förebyggande arbete
För att Sandeplanskolans elever ska känna sig trygga och vistas i en miljö som präglas av goda relationer och god arbetsmiljö prioriterar vi främjande och förebyggande arbete. I verksamheten har vi sju strävandmål som vi kopplar till Likabehandlingsarbetet. Vi arbetar för ett klimat där eleverna vågar:
• uttrycka sig
• misslyckas
• vara sig själv
• utmana sig själv
• stå för sina åsikter
• respektera/lyssna på andras åsikter
• vara en god medmänniska
Mottagande på morgonfritids Personal tar emot elev/vårdnadshavare Ansvarig: Mottagande personal
Samtal i grupp om trivsel, trygghet och kamratrelationer Kontinuerligt hälsofrämjande och teambildande arbete Ansvar: All personal i fritidshemmet
Planering av verksamheten
Vid planering och genomförande av verksamheten utgår vi från
styrdokumenten såväl som elevens och gruppens behov av stöd i relationer.
Eleverna är delaktiga i och lämnar förslag på aktiviteter i fritidshemmet.
Ansvarig: All personal i fritidsverksamheten Trygg utevistelse med engagerad personal
Fritidspedagoger organiserar för rastaktiviteter 3 förmiddagsraster i veckan och alla lunchraster.
Fritids i samband med lov
Fritidsavdelningarna samverkar i samband med lov. Under sommarstängning samverkar Sandeplanskolans fritidshem med Ljungenskolans fritidshem.
Kartläggning av det sociala klimatet/fritidshemmets enkät/trygghetsvandring
Regelbunden kartläggning genom trygghetsvandring
Verksamhetsövergripande kartläggning av trivsel och studiero Högpresterande team/Effektiva team
Varje årskursteam F – 3 träffas varannan vecka för att planera verksamheten under hela skoldagen inklusive fritids. Årskursteamet får handledning av specialpedagog.
Elever, stående punkt på fritidskonferens.
9. Sandeplanskolans åtgärdande arbete
Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet ska påbörjas genast när det kommer signaler om att en elev känner sig
diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Åtgärderna ska dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
Skolans rutiner är till för att skapa en medvetenhet om vad vi ska göra/kan göra samt vad vi redan gjort. Viktigt är att det som hänt diskuteras i skolans årskursteam samt hur vi tillsammans kan följa upp och utvärdera
händelserna. Elever finns med som en fast punkt på dagordningen vid varje möte i årskursteamen.
9.1 För akuta situationer elev – elev
• Ge stöd åt den utsatte
• Se till att eleven har tillgång till trygg zon
• Ta reda på vad som hänt
• Ta eleven på allvar
• Lyssna aktivt och empatiskt
• Undvik motbeskyllningar
• Följ även upp med stöd till den som utsatt, för att bryta elevens beteendemönster
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genom att omedelbart och kraftfullt avbryta handlingen. Prata med de inblandade och meddela ansvarig mentor om vad som hänt och vilka åtgärder som har vidtagits. Om händelsen inträffar under fritidshemsverksamhet gäller samma ansvar för fritidspersonalen att agera och att informera vårdnadshavare och mentor.
• Personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för misstänkt kränkande behandling i samband med verksamhet är skyldig att anmäla detta rektorn och huvudman. Incidentrapporten skrivs i Drafit. Anmälan ska göras skyndsamt inom
24 h.
• Den som får kännedom om kränkning är som regel den som också utreder. Utredningen dokumenteras i Draftit.
• Mentor informeras ALLTID samma dag om incidenten av den som skrivit rapporten.
• Mentor ansvarar för att vårdnadshavare inom 24 h får information när elev har varit involverad i en incident. Mentor ansvarar för att
efter utredning följa upp incidenten med sitt/sina mentorselever och vid behov återkoppla till vårdnadshavare.
• Rektor tar del av incidentrapporter och tar beslut om att utreda händelsen. Rektor återkopplar via Draftit.
• Vid allvarlig händelse överväger mentor tillsammans med rektor om anmälan ska göras till socialtjänst/eller polisen. Vid brottsliga gärningar under skoltid polisanmäls händelsen i första hand av rektor, i andra hand av representant från ledningsgruppen. Vid oklarhet rådgörs med elevhälsoteamet.
• Om händelsen inneburit fara för liv och hälsa eller orsakats genom våld eller hot ska även Arbetsmiljöverket underrättas. Rektor eller någon ur ledningsgruppen underrättar Arbetsmiljöverket. (Se Sandeplanskolans Krisplan avsnitt om Hot och våld).
• Vid upprepade incidenter mellan samma elever och när mentor och teamet önskar stöd i arbetet, kontaktas Elevhälsoteamet.
• Om elevhälsoteamet ser att det finns behov av det kontaktas Stora elevhälsoteamet/Trygghetsrådet. Trygghetsrådet samarbetar med årskursteamet.
9.2 Arbetsgång om personal kränker elev Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning att:
• Alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier.
• Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på
• Respektera såväl kollegers som andra yrkesgruppers kompetens skyldigheter och ansvar för skolvardagen
• Ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter.
Åtgärd:
• En anställd som upplever att en kollega kränker en elev är enligt skollagen 6 kap skyldig att anmäla detta till rektor som ansvarar för att anmäla till huvudman.
• Rektor eller den av rektor delegerad samtalar omedelbart med den drabbade Samtal sker därefter med den som utfört kränkningen och åtgärder vidtas för att kränkningarna omedelbart ska upphöra.
• Rektor/eller den av rektor delegerad informerar vårdnadshavare, elevhälsoteamet, fackliga förtroendemän och skyddsombud.
• Rektor/eller den av rektor delegerad kallar vårdnadshavare och elev till samtal för att gå igenom händelsen och diskutera vidare
åtgärder.
• Rektor/eller den av rektor delegerad ansvarar för att eventuell arbetsskadeanmälan görs snarast.
• Rektor/eller den av rektor delegerad anmäler till Arbetsmiljöverket om händelsen betraktas som allvarlig utifrån gällande riktlinjer.
• Rektor/eller den av rektor delegerad ansvarar för att dokumentera det inträffade, utredningen och vidtagna åtgärder görs. Varje enskilt ärende ska dokumenteras. Dokumentation ska ske i samband med att utredning görs.
9.3 Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev som stör kamrater, undervisningen och studieron. En befogad tillsägelse är inte en kränkning i lagens mening även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande..
Undervisande lärare kontaktar vårdnadshavare vid behov. Vi hänvisar till Skollagen 5 kapitel om Trygghet och studiero samt Skolverkets juridisk vägledning kring Trygghet och studiero.
10. Kartläggning läsåret 2019 – 2020 10.1 Grundskola
Enkätresultat
Tabell. Elevernas upplevelse enligt Qualisenkät i F-2 Andel positiva svar
(stämmer helt och hållet/ganska bra)
VT2018 VT2019
VT2020
Jag trivs i skolan 84% 76,8% 83%
Jag känner mig trygg och säker i skolan
87% 91% 80%
Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan.
89% 88% 84%
Analys: I elevintervjuerna framkommer en önskan om att lärare känner in situationen och gruppen och anpassar sitt ledarskap efter det. Att inte uppmuntra elever som stör studieron. Eleverna föreslår t ex möjlighet att sitta i grupprum, för de som stör studieron eller för de som behöver mycket tyst och lugn miljö. Elever uttrycker att de önskar en “väldigt sträng och snälla lärare i samma person”.
Styrkor i verksamheten är tydlighet i struktur och roller, scheman, samt en strukturerad agenda för möten. Det finns en tendens att förklara vikande resultat med faktorer som ligger utanför en själv såsom exempelvis stora elevgrupper, färre personal, ont om tid. Det är oroväckande att elever inte känner sig trygga. Kränkningar kopplas till stor del till behov av
extraordinärt stöd samt till saker som händer i samband med långa lunchraster. Undervisningen bör anpassas ytterligare utifrån elevgruppens behov. Det finns behov av ökat samarbete mellan årskurser samt tydligare feedback till elever.
Tabell. Elevernas upplevelse enligt Qualisenkät i åk 3–6
Andel positiva svar (stämmer helt och hållet/ganska bra)
VT2018 VT2019
VT2020
Jag trivs i skolan 72,7% 70% 83%
Jag känner mig trygg i skolan
71,2% 69% 86%
Jag får den arbetsro jag behöver
50,2% 50% 71%
Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det.
86,1% 89% 88%
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer.
52,8% 52% 59%
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen.
82% 82% 88%
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet.
79,8% 75% 79%
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter.
68,2% 69% 72%
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
69,3% 69% 80%
Analys: I elevintervjuer framkommer att ett tydligt ledarskap är viktigt - att läraren visar hur det ska vara i klassrummet och visar vilka rutiner och regler som gäller. Det är viktigt att visa respekt för varandra. En bra lärare är “stäng men ändå snäll”. Läraren väntar på att det blir lugnt istället för att
höja rösten. “Det är viktigt att vi arbetar regelbundet med värdegrund”. Det blir ett förebyggande arbete och det behövs. Det är viktigt att elever får
“tänktid”, att läraren visar konkret hur man ska göra samt att läraren ger goda exempel.
Det finns en positiv trend i att eleverna vet vad som krävs och tror på sig själv. Lärarna lyckas väl i att anpassa enligt elevernas
behov. Eleverna önskar få mer utmanande uppgifter, inte bara fler uppgifter på samma nivå. Skolan kan bli tydligare i och medvetandegöra eleverna mer om hur de är delaktiga i elevdemokratin Det är en positiv utveckling av det relationsskapande arbetet och på gemensamma strukturer och rutiner.
Eleverna följer ordningsreglerna och upplevelsen är att studieron har ökat.
Eleverna är inte rädda, varken för elever eller personal, men vi arbetar ytterligare för att förhindra kränkningar.
Tabell. Elevernas upplevelse enligt Qualisenkät i åk 7–9
Andel positiva svar (stämmer helt och hållet/ganska bra)
VT2018 VT2019
VT2020
Jag trivs i skolan 69,4% 77% 70%
Jag känner mig trygg i skolan
72,1% 77% 64%
Jag får den arbetsro jag behöver
45% 54% 33%
Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det.
55% 75% 57%
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer.
17,1% 20% 30%
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen.
77,5% 87% 81%
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet.
48,6% 59% 59%
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter.
33,3% 46% 46%
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
40,5% 63% 62%
Analys: Eleverna i åk 9 genomförde ytterligare en enkät 4 juni tillsammans med Studie och yrkesvägledare, som heter Barometern. Resultatet av Barometern är bättre än i Qualis: t ex upplever 78% att de är trygga i skolan.
I elevintervjuerna framkommer att eleverna inte delar bilden av
enkätresultat kring studiero. De menar att studieron är god. Den varierar dock över skoldagen och mellan vilken lärare som leder lektionen. Lärarna delar denna bild. Det är viktigt med synliga och tydliga vuxna och att alla som arbetar i skolan arbetar för att skapa god relationer.
Eleverna uttrycker att det är viktigt att läraren är en duktig ledare, sätter ordningen, är rättvis och kan inspirera och vara kunnig. Läraren sätter strukturer och organisationen i klassrummet. Eleverna önskar synliga lärare mellan lektioner. Eleverna efterfrågar mer “vi-stärkande”
aktiviteter. Rastmaterial upplevs som bristfällig, eleverna i åk 6 – 9 önskar t ex bollar, vilket skolan köpt in tidigare och är ganska enkelt att göra i samband med läsårsstart.
Det blir tydligt att fler och synliga lärare bland eleverna ger ökad trygghet.
Begreppet arbetsro är komplicerat och elever har olika upplevelser av vad som är arbetsro. Personalen önskar annan formulering av frågan i Qualis för att bättre fånga essensen av begreppet arbetsro. Lusten att lära tror vi kommer att öka när vi arbetar mer ämnesövergripande. Det finns en förbättringspotential vad gäller samarbete mellan lärare. Oron bland personal i samband med övertalighet våren 2020 speglas även i elevernas enkätresultat. Kontinuitet bland personal är en av flera viktiga parametrar t ex genom att undervisande lärare har stor del av sin undervisning med samma elevgrupp för att bygga relationer
Eleverna upplever stress i skolan. Ökat samarbete och kommunikation lärare emellan samt mer ämnesövergripande arbete är planerat för läsåret 20/21. Det finns ett behov av att kommunicera mer kring bedömning och betygsättning. Ett systematiskt arbete med de fem
nyckelstrategier som Dylan William tagit fram finns planerat. Här utgör återkoppling och feedback viktiga deltar.
10.2 Sammanställning av kränkningsanmälningar läsåren 2018 – 2020 Tabell. Antal anmälda kränkningar
Totalt antal händelser 19/20
89
Analys:
Kränkningarna är till stor del kopplade till vissa årskurser/klasser. I dessa årskurser/klasser fanns under läsåret insatser (i vissa fall insatser sedan tidigare), både på individ- och gruppnivå. Kränkningar i åk 4 – 9 i början av läsåret kopplas till behov av extraordinärt stöd. Att det generellt sett varit lugnare bland åk 4 – 9 kopplas till fokus på relationsskapande arbete elev- personal samt till systematiskt arbete
med värdegrund utifrån Aktivitetsplanen för att utveckla social kompetens och hälsomedvetenhet (skickades som bilaga till SKA rapport läsåret 18/19).
I samband med insatser på individnivå har personer/funktioner från
elevhälsoteamet varit involverade. I vissa fall finns ett samarbete med andra instanser såsom t ex socialtjänst, familjeteam, BUP och habilitering.
Kränkningarna F-3 kan till stor del kopplas till de långa lunchrasterna.
Organisatoriska och strukturella åtgärder för att minska kränkningar i samband med raster F - 3:
• Organiserade rastaktiviteter varje lunchrast och onsdag – fredag i samband med förmiddagsrast. Rastaktiviteterna är schemalagda och genomförs av
fritidspedagoger. “Rastaurangen” öppen för utlåning av lekmaterial. Elever i åk 3 är behjälpliga i utlåningen av material.
• Fortsatt främjande och förebyggande arbete parallellt med CPS.
Organisatoriska och strukturella åtgärder som gjorts för att minska kränkningar kopplat till individnivå och elever med extraordinärt stöd:
• EHTs främjande och förebyggande arbete
• Fortsatt Öppet EHT varje vecka för ett närmare samarbete mellan EHT och pedagoger
• Elevsamordnare och Stormentor åk 7 – 9 (se ovan)
• Elevsamordnare, stormentor och kurator har schemalagd tid ute bland elever i samband med raster.
• Kompakt schema, inga håltimmar och korta raster
• Fortsatt främjande och förebyggande arbete parallellt med CPS
10.3 Fritidshem
Tabell. Elevernas upplevelse enligt Qualisenkät i F-2
Andel positiva svar
(stämmer helt och hållet/ganska bra)
VT2018 VT2019 VT2020
Jag trivs på fritidshemmet 61,2% 89% 76%
Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritidshemmet
89,6% 75% 68%
Jag tycker att de vuxna på fritidshemmet bryr sig om mig och hjälper mig
65,7% 78% 87%
Jag lär mig saker på fritidshemmet 65,7 % 68% 63%
Analys:
Hur vuxna samarbetar och mår påverkar elevernas upplevelse av fritids.
Resultatet på fritids F-2 samverkar med resultatet på skolenkäten F-2. Det finns ett behov av att utgå från elevernas tankar och föreställningar om fritids samt att synliggöra det lärande som sker på fritids. Eleverna kan vara hjälpta av att visuellt synliggöra processer och att själv vara delaktiga i skapandet. Pedagogerna bör synliggöra för eleverna hur eleverna är delaktiga i och får bestämma vad de ska göra på fritidshemmet.
Tabell. Elevernas upplevelse enligt Qualisenkät i 3 - 6 Andel positiva svar
(stämmer helt och hållet/ganska bra)
VT2018 VT2019 VT2020
Jag trivs på fritidshemmet 63,3% 15 % 72%
Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritidshemmet
65% 55 % 64%
Jag tycker att de vuxna på fritidshemmet bryr sig om mig och hjälper mig
76,3% 69% 87%
Jag lär mig saker på fritidshemmet 59% 44% 69%
Analys:
Uppåtgående trend. Personalens mående, inställning och samarbete påverkar elevernas upplevelse av fritids. Även här kan skolan synliggöra för eleverna hur eleverna är delaktiga i och får bestämma vad de ska göra på
fritidshemmet. Organisation och struktur för fritidshemmet och
fritidsklubben har varit tydligare och mer välfungerande läsåret 19/20 än tidigare. Vi tror att det bidragit till ökad trivsel, att eleverna upplever att de vuxna bryr sig om dem samt att eleverna lär sig saker.
Utbildningssatsning 2019 – 2020
Samarbetet med Malmö universitet har fortskridit. Det sista året av en treårig satsning med Balli Lelinge som utbildare har fokuserat på Learning/Lesson studies. Det har i sin tur resulterat i ett kapitel i en kommunövergripande antologi. I arbetslaget “fritids” har det varit fyra fritidspedagoger som varit med i studiegrupp i CPS. Studiegruppen har haft
“Vilse i skolan” (Greene, 2017) som litteratur. Samtliga är intresserade av fortsatta studier av detta.
Fritidshemmets samverkan med skolan
Samverkan är ett område som utvecklats över tid 19/20. Ett arbetssätt har varit effektiva team med handledning av specialpedagoger en gång i månaden. Det finns också möjlighet för årskursteamen att träffas en gång i veckan. När vi organiserade för detta var det nödvändigt att arbeta över gränserna och arbeta med andra årskurser än de man vanligtvis befann sig i.
Detta ser vi som en vinst i arbetet med att alla elever är alla pedagogers elever.
10.4 Nästa läsårs prioriterade utvecklingsområden Alla kommunala fritidshem är delaktiga i kollegialt lärande utifrån Skolverkets modul “Fritidshemmets undervisning”.
Syfte för fritidspedagogerna; ökad förståelse för
• fritidshemmets undervisningsuppdrag
• hur utforskande och språkutvecklande och
kunskapsutvecklande förhållningssätt kan bidra till elevernas utveckling och lärande
• vad skapande och estetiska uttrycksformer kan innebära och hur de kan integreras i verksamheten.
• hur läsaktiviteter i fritidshemmet kan se ut
• begränsande normer och goda värden, samt om hur elever ges möjlighet till reell delaktighet.
11.Uppföljning och utvärdering av arbetet under 2019 – 2020 11.1 Grundskola
11.2 Fritidshem
Vår målsättning är att alla elever och vårdnadshavare ska känna sig trygga, välkomna och sedda varje dag på fritidshemmet.
11.3 Planerade aktiviteter/åtgärder och kompetensutbildning under 2020 - 2021
12. Strategier för information till elever, vårdnadshavare och personal Vårdnadshavare ska varje år få information om Sandeplanskolans plan mot kränkande behandling i samband med föräldramöte tidigt på höstterminen.
Föräldrar har möjlighet att ge sina synpunkter på planen till verksamhetsrådet.
Elever ska årligen få information om planen mot kränkande behandling i samband med klassråd och elevråd. Elever har möjlighet att lämna sina synpunkter på planen till elevrådet. Planen ska inför den årliga revidering diskuteras i Stora elevhälsoteamet/trygghetsrådet, ledningsteamet och i alla årskursteam samt i arbetsmiljögruppen. Därefter ska den diskuteras i elevråden. All personal är delaktiga i revidering av planen. Synpunkter samlas in. Det är det Stora elevhälsoteamet som ansvarar för att planen revideras.
12.1 Vem kontaktar jag vid kränkande behandling?
För att anmäla ett ärende ska du som elev eller vårdnadshavare vända dig till ansvarig mentor eller till skolans stora elevhälsoteam/trygghetsrådet. Du når oss via hemsidan, eller via Vklass. Om du som elev känner dig kränkt av en vuxen på skolan vänder du dig till skolans rektor. Rektor eller den rektor utser ansvarar för att uppgifterna utreds så fort man får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat.
Du kan även vända dig till Barn- och elevombudsmannen tel: 08-58608000
13. Dokumentation
All dokumentation görs enligt kommungemensamma rutiner.
14. Utvärdering/arbetsprocess
Plan mot kränkande behandling utvärde3ras och skrivs om årligen i augusti/september i samråd med elever, personal och vårdnadshavare.
Maj - augusti
Revidering, avstämning av och sammanställning av läsåret som gått Stora elevhälsoteamet/trygghetsrådet går igenom planen för kommande läsår
September – oktober
Planen går på remiss till all personal, elever och vårdnadshavare.
November – december
Skyddsrond med arbetsgrupp och elevskyddsombud Utbildning av nya elevskyddsombud
April
Skyddsrond med arbetsgrupp och elevskyddsombud Kontinuerligt
Stora elevhälsoteamet/Trygghetsrådet har regelbundna avstämningar kring nuläge på organisations-, grupp- och individnivå.
Sandeplanskolans förväntansdokument, en del i skolans ordningsregler.
Som elev kan du förvänta dig av oss…
• att vi möter dig med respekt och bryr oss om dig
• att vi kommer att göra allt för att du ska få så mycket och så användbara kunskaper som möjligt
• att vi kommer göra allt för att du ska känna dig trygg i skolan
• att vi kommer ingripa mot alla former av kränkningar och diskriminering
• att vi ska se till att du får en lugn och trivsam arbetsmiljö
Vi förväntar oss av dig som elev…
• att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet
• att du har med dig rätt material till lektionerna
• att duintebidrar till att någon råkar illa ut
• att du använder ett vårdat språk
• att duintemedverkar till någon form av skadegörelse
• att du bemöter andra med respekt
• att du kommer till skolan utvilad och har ätit frukost
Som förälder kan du förvänta dig av oss…
• att vilyssnar på och försöker förståditt barn
• att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan
• att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö
• att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer
• att vi ingriper mot alla former av kränkningar och diskriminering
Vi förväntar oss av dig som förälder…
• att du hjälper ditt barn att ta ansvar för skolarbetet
• att du ser till att barnet kommer i tid
• att barnet är utvilat och har ätit frukost
• att du meddelar skolan om du märker att ditt barn inte känner sig trygg i skolan
• att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa
Bilaga 1
Sandeplanskolans ordningsregler
Alla som arbetar och studerar på
Sandeplanskolan
har ett gemensamt ansvar fören trivsam arbetsmiljö. Vivisar omtanke omvarandra. Alla har ett ansvar att uppträda respektfullt och artigt mot både vuxna och elever. Vi är rädda om lokaler och material.Pedagogen har huvudansvar för sin lektion. Beteendeeller föremålsom påverkar
lärandemiljön
negativt är inte tillåtet.Av säkerhetsskäl gäller särskilda regler för idrottshall, NO-salar och slöjdsalar.Skollagen ger rektor möjlighet att vidta disciplinära åtgärder för elev som bryter mot skolans ordningsregler. Rektor och lärare har också rätt att omhändertaföremål som används på ett sätt som är störande för verksamheten eller som utgör en fara för säkerheten.
Ordningsreglerna revideras varje läsår. I samband med terminsstart i augusti går mentor genom ordningsreglerna med sina elever.
Grundregler
• Var rädd om dig själv och visar dig själv omtanke.
• Var rädd om andra och visa andra omtanke.
• Var rädd omdin arbetsmiljö ochditt arbetsmaterial och visa omtanke om miljö ochmaterial.
Allmänna regler
• Du lämnar ytterplagg i elevskåp eller på klädhängare under lektionstid samt när du är i mediateket.
• Skolansområde är rökfritt och snusfritt.
•
Sandeplanskolan
är hälsofrämjande och vi äter integodiseller dricker läsk pålektionerna.Raster
• Tänk på att andra har lektion när du har rast. Aktiviteter i korridorer och rasthallarskaanpassas efter att det pågår lektioner.
• Bollar och bollspel är endast tillåtet utomhus.
• Skateboard, spark och inlines får endast användas på skate- rampen. Hjälm ska alltid användas!
• Snöbollskastning får endast ske på Multiarenan. Mulning är förbjudet.
• F-6 elever ska stanna på skolans område underskoldagen.
Datorer, iPads och mobiltelefoner
• Sandeplanskolan är en mobilfri skola.
• Mobiltelefoner samlas in på morgonen och förvaras i mobilhotell. Mobiltelefoner delas ut vid skoldagens slut.
• För elever som går på fritids delas mobiltelefoner ut i samband med att eleven går hem.
•
Dator, läsplatta eller annan elektronisk
kommunikationsutrustning används för skoländamål. Du får inte använda Ipad eller dator på ett sätt som stör andra eller som gör att du inte kan koncentrera dig under
lektionen. Du får inte filma eller fotografera på ett sätt som kan upplevas som kränkande.
•
Datorer och läsplattor är skolans egendom som du lånar av skolan. Du har ett ansvar att vara rädd om
datorn/läsplattan. Om den trots detta skulle gå sönder kontaktar du Evry som har hand om försäkrings- och garantiärende (tel. 040-425333).
• Om datorn/läsplattan missbrukas, används på ett olämpligt sätt, eller används på ett sätt som stör omgivningen, har skolan rätt att beslagta datorn/läsplattan.
Skolrestaurang
• Ytterkläder, ryggsäckar och skolväskor lämnas utanför skolrestaurangen.
• Du håller dina lunchtider och respekterar andras lunchtider.
• Du håller rent och snyggt omkring dig och ansvarar för att plocka undan och städa och torka av bordet efter dig.
Konsekvenser om inte trivselreglerna följs
Vid upprepade sena ankomster eller skolk kontaktas hemmet.
Vid rökning eller snusning kontaktas hemmet.
Dåligt beteende i skolrestaurangen kan få till följd att eleven får äta sin lunch på annan tid än klassen eller på annan plats. Den som skräpar ner i matsalen kan få i uppdrag att städa.
Den som klottrar eller skräpar ner i lektionssalar, korridorer eller med avsikt skadar interiör, material eller arbetsytor ska återställa detsamma i tidigare skick. Går inte detta får elev/vårdnadshavare betala kostnaderna för reparation eller städning.
Farliga föremål och annat som kan vålla skada beslagtas och lämnas av skolledningen till polisen. Målsman har möjlighet att själv få föremålet återlämnat.
Skolans personal har rätt att beslagta mobiltelefoner, datorer, läsplattor eller annan elektronisk utrustning om denna missbrukas eller stör ordningen.
Telefoner som behöver samlas in av personal under skoldagen (
pga
elev gömt undan sin telefon) hämtas på skolans expedition av elevensvårdnadshavare fram kl. 16.30, gäller år
6-9
.Vid stöld eller våld under skoldagen görs en polisanmälan och hemmet kontaktas.
--- ---
Jag är införstådd med skolans förväntningar,trivselregleroch konsekvenser:
Namn:_________________________________Klass:_________________
Datum:_
_______________________________Elevens
underskrift:_
_____________________________________________________
Vårdnadshavares
underskrift:_
______________________________________________
Bilaga 2
Diskrimineringslagarnas definitioner Diskrimineringslagarnas definitioner
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon
av diskrimineringsgrunderna.
Definitioner och begrepp
Kränkande behandling (Skollagen)
Kränkande behandling är när man uppträder på ett sätt som kränker en elevs värdighet. Det kan ske på olika sätt:
• verbalt (hot, svordomar, fula ord, öknamn)
• fysiskt (slag, knuffar, fasthållning, beröring)
• bildmässigt (MMS, foto, teckningar)
• textmässigt (SMS, klotter, skrivna meddelanden)
• materiellt (förstörda tillhörigheter, luftad cykel)
• psykiskt (utfrysning, blickar, miner, suckar, gester, skratt, fniss) Diskriminering (Diskrimineringslagen)
Diskriminering kan enkelt förklaras som att någon behandlas orättvist. Det kan ske i samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:
1. kön
2. könsöverskridande identitet eller uttryck 3. etnisk tillhörighet
4. religion eller annan trosuppfattning 5. sexuell läggning
6. ålder
7. funktionsnedsättning Passiv diskriminering
Man låter bli att agera även om man ser eller hör att någon blir
diskriminerad. T ex. att man bara går förbi utan att agera när man hör en elev säga nedvärderande ord om någons hudfärg.
Aktiv diskriminering
När man genom en aktiv handling utsätter någon för diskriminering. T ex när man nekar en elev med funktionsnedsättning att följa med på en utflykt.
Direkt diskriminering
När man medvetet missgynnar någon. T ex att man nekar en tjej att vara med i “fotbollsrådet” eftersom det ändå mest är pojkar som spelar fotboll på fritidshemmet.
Indirekt diskriminering
När man missgynnar någon genom att behandla alla lika. T ex när man endast erbjuder en maträtt fast någon är i behov av specialkost.
Trakasserier
När man kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
När trakasserier är av sexuell art. Det kan vara ovälkommen beröring, blickar, bilder, eller ovälkommen jargong som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande.
Homofobi
En värdering av en individ, en grupp eller ett samhälle, där man har negativa känslor och attityder mot personer som inte har en traditionell heterosexuell läggning.
Rasism
När man definierar människor utifrån en ideologi som säger att
mänskligheten kan delas upp i raser där vissa raser är medfött underlägsna, respektive överlägsna.
Främlingsfientlighet - xenofobi
Man känner motvilja eller rädsla och har negativa känslor inför främlingar eller det främmande och obekanta. T ex människor med annan kulturell eller etnisk tillhörighet.
Bristande tillgänglighet
Är när lokalerna inte är anpassade till elever med funktionsnedsättning och att de inte har samma förutsättningar som en elev utan funktionsnedsättning.
Det kan t ex vara att man inte har låga trösklar och anpassade lokaler, eller att man inte läser upp text för någon med synnedsättning.
Mobbning
Mobbning är kränkningar eller trakasserier som upprepas vid flera tillfällen med ett uppsåt att göra någon illa. I begreppet mobbning finns en obalans i styrkeförhållandet mellan parterna, en stark och en svag.
Mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen.
Konflikt
Båda parterna är lika starka och det rör sig ofta om sak- eller värdefrågor som t ex regeltolkningar. Konflikter kan leda till gräl, bråk och slagsmål.
Det är eleven som avgör vad som är kränkande
Det är eleven som upplever sig utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat och kränkande. Det är alltså upplevelsen som är styrande, inte vad avsikten med handlingen var.
