KULTUR- OCH SAMHÄLLSSERVICENÄMNDEN
Kultur- och samhällsserviceförvaltningen
P L A N B E S K R I V N I N G
Upprättad den 2015-08-12
Granskningsversion Normalt förfarande
Detaljplan för NCC´s gamla förråd, m.m. Blåsåsen 5:3 m.fl.
i Söderhamn, Söderhamns kommun
INLEDNING
Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de
förutsättningar och de syften planen har. Här klargörs bakgrunden till de avvägningar som gjorts mellan olika intressen och de eventuella avsteg som tagits från översiktliga planer och allmänna standardkrav. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är, att den skall vara vägledande vid tolkningen av planen.
HANDLINGAR
Granskningshandlingarna består av:
- plankarta i skala 1:1 000 med tillhörande bestämmelser, - planbeskrivning (denna handling) samt illustrationer, - behovsbedömning,
- Flygfoto över f.d. deponi, brännugnar, m.m., - samrådsredogörelse.
Sammanfattning av planbeskrivning
Planarbetet inleddes med ett uppdrag från kommunfullmäktige om att sälja fastigheter som inte längre bedöms behövas inom den kommunala verksamheten, varav NCC:s gamla förråd är en.
Planens huvudsakliga syfte är att ta ett nytt grepp över det aktuella området och ge det ramar för framtiden. För att åstadkomma det syftar planen till att:
öppna Stabbläggaregatan mot Norrtullsgatan för allmän trafik
stänga Söderhamn Nära AB:s nuvarande infart från Stabbläggaregatan
möjliggöra infart till Söderhamn Nära AB:s kontorsbyggnader m.m. via befintlig infart för tung trafik från Kungsgatan
möjliggöra utökade parkeringsmöjligheter för personer med ärende till Söderhamn Nära AB:s kontor samt Strandvallens anläggningar
möjliggöra en ny industrifastighet och återvinningsstation i nordost
utöka befintlig industrifastighet i sydost
möjliggöra en gc-förbindelse längs Kungsgatan och Granskärsspåret
ersätta område för snötipp med naturändamål
att lokalgatan söder om Kungsgatan inte får kommunalt huvudmannaskap, d.v.s. att berörda fastighetsägare har hand om drift och skötsel
möjliggöra tillfällig användning av ianspråktaget naturområde för upplagsändamål
PLANDATA
Planområdet är beläget i östra Söderhamn, mindre än 1 km från Söderhamns centrum.
Området ligger mellan Timmermangatan i väster och Lötån i öster. Norra gränsen går norr om Värmeverket och söderut ligger gränsen mot industrifastigheterna söder om Kungsgatan.
Området omfattar cirka 18,5 hektar.
Markägoförhållanden
Söderhamns kommun och Söderhamn Nära AB är de största markägarna i området. Även privata markägare finns inom området. Se fastighetsförteckningen för närmare uppgifter.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintresse
Lötån med Norralaån och Trönöån är ett riksintresse vad avser naturvård (fisk- och fågelbiotop).
I övrigt berörs inga riksintressen.
Strandskydd
Planområdet berörs av strandskydd om 100 m från Lötån.
Översiktliga planer
Den kommuntäckande översiktsplanen för Söderhamns kommun, antagen av kommunfullmäktige den 27 mars 2006, 42 §.
Fördjupad översiktsplan för Faxe-området Söderhamns stad och kommun, antagen av
kommunfullmäktige den 25 augusti 2003, § 129 gäller för del av planområdet och överensstämmer med det nya planförslaget.
I den fördjupade översiktsplanen för Faxe-området visas en trädallé samt gång- och cykelväg för Kungsgatan hela vägen från Kaptensgatan till och med förbi reningsverkets område.
Detaljplaner
I området finns följande detaljplaner:
- I:57 fastställd 1938-07-23
- I:302 antagen KF 1989-03-20, laga kraft 1989-04-18 - I:314 antagen BN 1990-01-16, laga kraft 1990-02-21 - I:331 antagen BN 1992-09-01, laga kraft 1992-09-13
- I:383 antagen KF 2002-01-28, laga kraft 2002-02-25, genomförandetiden slut 2008-01-01 - I:393 antagen KF 2005-01-31, laga kraft 2005-02-25, genomförandetid 15 år
- I:396 antagen KF 2005-09-26, laga kraft 2005-10-21, genomförandetid 15 år
Kommunala beslut i övrigt
Kommunfullmäktige beslöt den 29 augusti 2011 § 143 att sälja fastigheter som inte längre bedöms behövas inom den kommunala verksamheten.
Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden uppdrog den 26 augusti 2013, § 133 till kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen att upprätta detaljplan för området.
Kultur- och samhällsservicenämnden beslöt den 27 april 2015 § 82 att betyda miljöpåverkan inte kan antas uppstå.
Kultur- och samhällsservicenämnden beslöt den 27 april 2015 § 83 att godkänna detaljplanen för samråd.
Miljöbedömning
Detaljplaner samt program ska genomgå en miljöbedömning om deras genomförande kan medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera
miljöaspekterna i detaljplanen så att en hållbar utveckling främjas.
Ställningstagande
Kultur- och samhällsserviceförvaltningen bedömer med stöd av genomförda utredningar att konsekvenserna av planens genomförande på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser inte blir betydande.
Miljökvalitetsnormer
Planförslaget bedöms inte medföra att gränsvärden enligt miljöbalkens förordning om miljökvalitetsnormer överskrids.
Gällande miljökvalitetsnormen för luft kan sägas att kartläggningar genomförda 2013 av
kvävedioxid- och partikelhalter för Söderhamns tätort med ingångsdata från det statliga vägnätet och punktkällor (bl.a. värmeverket (avseende kvävedioxid)), visar att kommunen klarar
miljökvalitetsnormen på det statliga vägnätet (figur 1 och 2). I ett fall där någon kommunal väg är mer trafikerad än E4 och inte ligger i gaturum med sluten bebyggelse längs ena (minst 75 m) eller båda sidorna (minst 50 m) så klaras troligen normen inne i tätorten inklusive för länsväg 583.
Detaljplaneområdet har mestadels breda gaturum. Tätt utanför detaljplaneområdet finns två ställen
med befintliga längre sammanhängande byggnadskroppar än 75 m. Luftvårdsförbundets
information visar dock att halterna är så låga i detaljplaneområdet att ställvisa mindre förhöjningar av värdena sannolikt inte leder till överskridande av normen. Kommunen saknar än så länge uppgifter för att kunna utföra en exaktare analys av situationen. Arbete tillsammans med Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund pågår för att få fram mer information för Söderhamns kommun. Men det arbetet framskrider långsamt.
Figur 1 - Halter av kvävedioxid (NO2) i Söderhamns tätort 2013 (endast utifrån underlag trafikmängder från statliga vägnätet och utsläpp frånpunktkällor).
Figur 2 - Halter av partiklar (PM10) i Söderhamns tätort 2013 (endast utifrån underlag trafikmängder från statliga vägnätet och utsläpp från punktkällor).
Miljö
Lötån med Norralaån och Trönöån är ett riksintresse vad avser naturvård (fisk- och fågelbiotop).
Lötån vilken planen ansluter till, påverkas positivt av att ett trafikområde som tidigare sträckt sig fram till ån, görs om till naturområde. I övrigt berörs inga intresseområden vad gäller flora, fauna och inga rödlistade arter finns registrerade. Planområdet omfattas inte av något ytterligare skydd enligt miljöbalken och är inte beläget inom område som utöver vad gäller riksintresset bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan.
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER Mark och vegetation
Planområdet är stort och omväxlande. Till stora delar är marken redan tagen i anspråk för
bebyggelse, gräsytor, hårdgjorda ytor, m.m. Men det förekommer inslag av natur-, våtmarks- och fornområden.
En del av naturområdet har hårdgjort i strid med gällande plan och används för upplagsändamål.
Verksamheten ges en tillfällig användning för att på sikt avvecklas (10 år) och ersättas med ett öppet dike inom naturområdet.
Geotekniska förhållanden
Området är delvis bebyggt och marken i planområdet utgörs till stora delar av utfylld gammal sjöbotten. Det finns några geotekniska undersökningar av olika kvalitét gjorda för delar av planområdet (rödmarkerade områden nedan). Dessa finns tillgängliga i kommunens arkiv.
Geoteknisk undersökning ska generellt föregå ny byggnation.
Figur 4 – Geotekniska undersökningar
Radon
Söderhamns kommun utgör högriskområde för markradon. Ny bebyggelse ska utföras i radonsäkert utförande.
Fornlämningar
Inom området finns en pålrad.
Bebyggelse
Befintlig bebyggelse inom planområdet utgörs av värmeverk med tillhörande byggnader, kontor, samt blandad industribebyggelse längs Kungsgatan.
Detaljplaneområdet ligger nära Lötån, Söderhamnsån och Söderhamnsfjärden. Med tanke på att klimatförändringar är att vänta med bl.a. högre havsvattenstånd som följd väljer kommunen att införa en bestämmelse b1 i plankartan. Bestämmelsen b1 innebär att ”Byggnad ska utformas så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +3,0 (RH2000) inte skadar byggnaden”. Eftersom det finns samhällsviktig bebyggelse i detaljplaneområdet är bestämmelsen högst relevant och behöver ett mått av säkerhetsmarginal i sig. Framtidsprognoserna avseende klimatförändringar är osäkra och de uppdateringar kommunen hittills tagit del av har visat på en allt sämre situation/högre havsvattenstånd.
Byggnadskultur och gestaltning
De befintliga detaljplanerna för området ändras av flera olika anledningar. En vägsträckning som inte utförts i samband med ombyggnationen av Forsbackabron justeras bort till förmån för bl.a. en byggnad som därmed tillåts kvarstå. En snötipp som inte längre behövs får ändrat användningssätt och plats för byggnadsverk på fågelskådarplatsen regleras.
Kungsgatan ändras för att ge den oskyddade trafiken säkrare och trevligare förhållanden, samt för att förbättra trafiksäkerheten för motorfordonstrafiken. I dag saknas det helt gång- och cykelväg på en längre sträcka, gränsdragningen mellan olika områden är oklar, området är allmänt ogestaltat, osv. Att förse området med en gång- och cykelväg som placeras samman med trädförsedda grönytor som skydd och estetiska förbättringar värderas mycket högt i planen. Det ligger också i linje med tidigare ställningstagande från kommunens sida, eftersom det i gällande fördjupad översiktsplan för Faxe-området visas en trädallé samt gång- och cykelväg för Kungsgatan hela vägen från
Kaptensgatan till och med förbi reningsverkets område. Gång- och cykelvägen planeras fortsätta ännu lite längre österut för att i nordost ansluta till en befintlig gång- och cykelväg som leder vidare över Forsbackabron. På så vis fås ett ordentligt, genomgående gång- och cykelstråk. Ytterligare en positiv effekt av en iordningsställd grönyta med träd är att den kan ta om hand en del dagvatten, t.ex. vid oväntade flöden.
Figur 5 - Illustration
(före) (efter)
Värmeverkets område justeras för att överensstämma bättre med befintlig bebyggelse och för att spara befintligt fritidsområde (parkändamål). Nuvarande infart till Söderhamn Nära AB:s kontor, m.m. via Stabbläggaregatan stängs för fordonstrafik och blir en gc-väg med koppling till
Granskärsspåret. Besökande till kontor, fotbollsplaner, etc. hänvisas till infart via Kungsgatan.
Behovet av parkering för allmänheten vid nyttjande av fotbollsplanerna norr om Värmeverket och för Söderhamn Nära AB:s kontor löses i anslutning till Söderhamn Nära AB:s befintliga parkering.
Det gamla järnvägsspåret och reservatet är i dagsläget inaktuella och kan användas för andra ändamål. Det är dock olämpligt att tillåta byggnader och liknande svårföränderliga ändamål på järnvägsutrymmena. Bl.a. p.g.a. att diskussioner om Granskärsspårets framtida användning, ev. för fritidsändamål pågår.
Stabbläggaregatan förenas med Norrtullsgatan och en del av den tidigare anslutningen mot Söderhamn Näras lokaler görs om till parkändamål. Parkmarken ska fungera avgränsande och hindra genomfart av motorfordon. Också naturområdet norr om Granskärspåret justeras.
Landskaps- och stadsbild
Dagens situation är en splittrad stads- och landskapsbild. Söderhamns huvudgata slutar i en otydlig situation dominerad av industrier vars behov lappats på vartefter och en rest av en gången tid i form av ett järnvägsområde för industrin som lämnats tämligen vind för våg. Det finns ett behov av att förtydliga och stötta stadsbilden i denna del av staden. Dels springer behovet ur rent estetiska skäl, dels är behovet också mycket påtagligt trafiksäkerhetsmässigt. Och den undermåliga
trafiksäkerheten hänger samman med otydligheten i dagens situation.
I väster, på ostkustbanan där den korsar infarten står det med stora bokstäver Söderhamnsporten och miljön kring porten är upprustad. Också här i öster borde inträdet i Söderhamns stad markeras på ett stolt och tilltalande sätt i en tilltalande miljö.
Service
Planområdet ligger i östra änden av Kungsgatan. Med mindre än 1 km till absoluta centrum finns ett stort utbud av service nära.
Arbetsplatser, övrig bebyggelse
Området har ett större antal arbetsplatser inom Söderhamn Nära AB, industri, m.m.
Säkerhet
I översiktsplanen från 2006 nämns bl.a. en trafiksäkerhetsplan antagen av kommunfullmäktige 2003-01-17. I den planen nämns t.ex. målen ”Motsvara höga anspråk på trafiksäkerhet, trygghet, .”
och ”Tillfredsställa olika trafikantkategoriers behov av tillgänglighet och framkomlighet på en rimlig nivå.” Som utgångspunkter i trafiksäkerhetsplanen nämns bl.a. ”Funktionsindela trafiknäten och visa vilka anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet som trafikslagen har inom olika delar av näten.” och ”Visa var i gatunätet det finns motstridiga villkor och föreslå åtgärder som begränsar dessa konflikter.”
Den föreslagna detaljplanen ökar i mycket hög grad trafiksäkerheten, främst så genom
trafikseparation och ökad tydlighet. Den oskyddade trafiken gynnas mest, men också personbilar och tyngre fordon får en säkrare situation. Vid genomförandet av planen är det viktigt att beakta behov av nivåskillnader, kantsten/pollare och liknande tvingande åtgärder för att bryta sedan länge invanda, olämpliga och/eller farliga trafikmönster och för att behålla t.ex. gräsytor som gräsytor istället för att de blir sönderkörda, leriga platser. Dagvattenhanteringen måste också vägas in i utformningen.
Klimatförändringar behöver beaktas vid byggnation. Delar av området är låglänt till exempel J1- området i östra delen. Områdets läge i inre delen av Söderhamns fjärd vid Lötåns utlopp kan vara utsatt vid exempelvis ett högre havsvattenstånd i kombination med ökad nederbörd samt
ogynnsamma vindar. Speciellt viktigt är detta för samhällsviktiga funktioner. Se bestämmelse b1 på plankartan.
Störningar och påverkan
Detaljplanen medför ingen extra störning jämfört med befintlig, verklig, fysisk situation, förutom under genomförandetiden.
Värmeverket är etablerat och håller sig enligt uppgift med enstaka avvikelser inom sina
miljötillstånd. Enligt riktvärdena för skyddsavstånd i skriften Bättre plats för arbete är det olämpligt att värmeverket utvidgar sina energianläggningar mot något bostadsområde vilket är en av
orsakerna till att användningssättet och fastighetsgränsen föreslås ändrad i E1-områdets norra ände.
I de östra delarna av området finns rester av brännugnar för en tidigare deponi som funnits i närheten av planområdet. Fundament och viss aska kan finnas kvar. Brännugnarna är överfyllda med 2-3 m massor av MKM-typ och/eller lera. Brännugnarna användes endast en kort tid. I tidigare detaljplan har i stort sett samma område varit avsatt för ”vägreservat dessförinnan naturmark”.
Figur 6 – Situationsplan Granskärs deponi med tolkad utbredning från slutet av verksamhetstiden
Buller
Avseende buller behöver man för J1-tomterna närmast Stabbläggaregatans bostadsbebyggelse uppmärksamma om Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller så att ny eller tillkommande verksamhet inte överskrider riktlinjerna.
Figur 3 (Källa: Naturvårdsverket, rapport 6538, April 2015, s.8)
Med hänsyn till närheten till bostäder för J1-tomterna närmast Stabbläggaregatan förses de med bestämmelsen m1, alltså att verksamheten inte får vara störande.
Tillgänglighet
Kungsgatan trafikeras av kollektivtrafik. Inom tomt beaktas tillgängligheten i samband med bygglovprövningen i varje enskilt fall.
Trygghet och Jämlikhet
Dagens situation är otrygg och ojämlik för de oskyddade trafikanterna bl.a. genom att den prioriterar motorfordonsburna trafikanter.
Sociala effekter
Det bör vara en positiv social effekt att säkrare gång- och cykelväg ökar sannolikheten att folk rör sig mera i området.
Lek och rekreation
Möjligheterna till rekreation kommer att öka när Kungsgatan byggs om och förses med kontinuerlig gång- och cykelväg. Möjligheter till lek finns i natur- och parkområdena.
Naturmiljö, strandskydd
Riksintresset vid Lötån gynnas av att ett trafikområde som tidigare sträckt sig fram till ån görs om till naturområde.
Granskärs våtmark beskrivs i Söderhamns naturguide från år 2005 som ett område med skyddsvärd natur och med stora värden för det rörliga friluftslivet, men är inte något naturreservat eller
liknande.
Stora delar av de områden som benämns natur är utfyllda i något skede.
Strandskyddet upphävs inom huvudgata. Som särskilt skäl till upphävandet åberopas Miljöbalk (1998:808) 7 kap. 18c § 1. D.v.s. att de berörda områdena redan har tagits i anspråk på sådant sätt som gör att de saknar betydelse för strandskyddets syften.
De nordöstra J1- och J1E3-områdena får krav på att stängsel ska uppföras. Mot alla sidor förutom gatusidan. Motiven är att tydliggöra gränsen mellan industritomt och naturområde och att förhindra nedskräpning av naturområde och våtmark.
Gator och trafik nuläge
Kungsgatan passerar genom området. Dessutom finns Stabbläggaregatan och på södra sidan av Kungsgatan finns en parallell gata för tillfartstrafik till industritomter i området. Kommunen har hand om skötsel och drift av dessa anläggningar.
Gator och trafik förändringar
Kungsgatan är kommunal gata (VÄG) som enligt planen ska byggas om och kompletteras en med sammanhängande gång- och cykelväg samt ett iordningsställt grönstråk med träd.
För trottoaren på norra sidan Kungsgatan är ingen åtgärd planerad.
Kommunen har hand om drift och skötsel av gatan.
Söder om och parallellt med Kungsgatan går en gata som servar industrifastigheterna söder om gatan. Kommunen avser inte längre att ha hand om drift och skötsel av denna gata (GATA2).
I västra delen av området finns en gata som heter Stabbläggaregatan. Kommunen ansvara för drift och skötsel av den gatan (GATA1).
Inom planområdet är Kungsgatan allmänt ogestaltad och har endast gc-väg längs en bit av den norra sidan.
Kungsgatan planeras bli 7 m bred och gc-vägen söder om gatan 3 m bred.
Framför Verkstäderna tas en del av gatumarken så att en ca 4,5 m bred grönbuffert med belysning och träd skapas mellan Kungsgatan och gc-vägen som skapas in mot Verkstäderna.
Där det gamla spår- och gatuområdet tar vid utnyttjas de 3 södra metrarna av grönområdet för gc- väg. Resterande del av grönområdet rustas med träd och belysning.
Den stora asfaltytan förbi fastigheten Granskär 4:13 görs om till gc-väg och grönyta på
motsvarande sätt som förbi spårområdet (föregående stycke), med endast en måttligt bred infart mitt framför den stora grinden in till Granskär 4:13.
Gatuändamålets köryta söder om Kungsgatan får ca 6 m utrymme norrut från fastighetsgränser söder om lokalgatan.
Gatans köryta kan hårdgöras. Ytterligare med variation över sträckan omkring 3 m av gatans område kan hårdgöras framför infarter, men ska i övrigt iordningställas som grönytor.
Ovan beskrivna idéer syns genom illustrationslinjer på plankartan.
Stabbläggaregatan är kommunal gata som redan är försedd med gång- och cykelväg. Enligt planen ska Stabbläggaregatan kopplas ihop med Norrtullsgatan och spärras mot Granskärspåret.
Granskärsspåret görs om till gc-väg och naturområde. På Granskärsspåret är det också tänkt att vara tillåtet med snöskoteråkning. Underlaget bör säkras miljö- och hälsomässigt för avsedd användning.
I övrigt finns flera gångstråk på området, bl.a. i form av markreservat.
Figur 7 - Illustration
Kollektivtrafik
Busstrafik finns utmed Kungsgatan. Linje 62 trafikerar sträckan Utvik-Söderhamn. Hållplatser bör vara tillgängliggjorda.
Parkering, angöring och utfart
Parkering sker inom egen fastighet. För besökande till Strandvallen sker parkering inom kvartersmark betecknad P.
Nya parkeringsytor bör förses med vattengenomsläpplig beläggning, t.ex. gräsarmeringssten, plattor eller genomsläpplig asfaltbeläggning.
Teknisk försörjning Vatten och avlopp
Kommunalt VA-nät finns i området. Granskärs reningsverk gränsar till planområdet och huvudledningar finns inom området.
Dagvatten
Dagvatten bör så långt som möjligt omhändertas lokalt inom fastighet, i vart fall inte ledas så att det ställer till problem för granne.
I naturområdet söder om värmeverket finns ett dike för bortledning av vatten. Diket bör ses över eftersom underhållet av det tycks eftersatt.
Dagvatten från vägytor innehåller ofta tungmetaller och andra skadliga ämnen, som inte bör nå recipienterna. Detta ska renas vid källan. Alléområdet söder om Kungsgatan bör utformas så att den kan bidra till att omhänderta dagvatten från Kungsgatan. Före genomförande av planen behöver
kommunens landskapsarkitekt konsulteras för att allén ska bli både ändamålsenlig och estetiskt tilltalade. Släpp i kantsten, lämplig vegetation, manipulation av marknivåer, ev. avledning av dagvatten till stadens nät från vilket dagvattnet slussas ut via Granskärs våtmark kan vara exempel på saker som kan bidra till lika bra eller bättre vattenförhållanden/-kvalitet i Söderhamnsfjärden efter detaljplanens genomförande, liksom minska risken för problem på land i detaljplaneområdet vid t.ex. skyfall.
På byggnads- och infrastrukturnivå gäller det att välja material som inte avger så skadliga ämnen till dagvattnet.
Värme, el, avfall och tele
Uppvärmning bör arrangeras på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt. El, tele och avfall bör arrangeras på miljömässigt hållbart sätt. Inom området finns en befintlig transformatorstation som ger upphov till magnetiska fält. För att reducera risken för exponering bör transformatorstationens närhet inte inbjuda till långvarig vistelse.
Söderhamn Nära AB:s huvudkontor och värmekraftverk ligger inom området, så kommunala system finns nära. Alla uppkomna kostnader för ombyggnad och/eller flyttning av befintliga ledningar bekostas av exploatör.
EKONOMISKA FRÅGOR
Översiktlig exploateringskalkyl
Plankalkyl -1330 000:-
Intäkter
Bygglov
Försäljning mark 1100 000:-
Summa: 1100 000:- Kostnader
Administrativt genomförande 50 000:-
Detaljplan 75 000:-
Köp av mark 300 000:-
Fastighetsbildning 75 000:-
Ombyggnad Stabbläggaregatan/Norrtullsgatan 150 000:- Nybyggnad allmän plats infartsområde Söderhamn Nära Ab 350 000:- Nybyggnad allmän plats Kungsgatan, belyst gc-väg 1400 000:- Anläggning av dike samt rensning av befintligt 30 000:-
Summa: 2430 000:-
GENOMFÖRANDEFRÅGOR Fastigheter
Nedan redovisade arealer är hämtade från digitalt material, vid bildande av fastighet kan avvikelser från dessa uppgifter förekomma.
1. E1-område ca 49610 m² förvärvas av Söderhamn Nära AB.
Del av Blåsåsen 2:1 ca -28750 m², Blåsåsen 2:5 ca -20010 m², Blåsåsen 2:4 ca -410 m², Granskär 3:1 ca -315 m² och Humlegården 2:3 ca -125 m²).
2. J1-område om ca 7300 m².
Del av Blåsåsen 2:1 ca -7300 m².
3. E3J1-område om ca 765 m².
Del av Fors 1:68 ca -83 m² och Blåsåsen 5:2 ca -682 m².
4. Nytt J1-område om ca 1930 m².
Del av Fors 1:68 ca -1459 m², Blåsåsen 5:2 ca -279 m², Blåsåsen 5:3 ca - 12m² och Borg 4:61 ca -182 m².
5. Blåsåsen 5:3 tillförs 1074 m².
Del av Granskär 2:1 ca -1074 m².
6. J1-område omfattar ca 3500 m².
Tillförs Blåsåsen 2:3 och eller Blåsåsen 5:3 alternativt egen fastighet/er. Del av Blåsåsen 5:2 ca 3500 m².
7. Granskär 4:13 tillförs 858 m².
Del av Granskär 2:1 -196 m² och Granskär 4:14 -662 m².
8. Kvartersmark för parkering omfattar ca1260 m².
Del av Blåsåsen 2:1 ca -1080 m², Blåsåsen 2:4 ca -80 m² och Blåsåsen 2:5 ca -100 m².
Figur 8 - Fastigheter
Fastigheter som omfattas av planen men behåller gällande fastighetsgränser: Flaket 1, Flaket 4, Blåsåsen 2:3, Blåsåsen 6:1, Blåsåsen 6:2.
Genomförandetid
Genomförandetiden för den nya detaljplanen är 15 år räknat från den dagen detaljplanen vinner laga kraft.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmän plats förutom för GATA2. Samhällsnyttan med att belasta kommunens ekonomi med en extra gata efter det att området vid GATA2 försetts med gc-väg för den oskyddade trafiken bedöms vara för låg.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR ÖVRIGT
Medverkande tjänsteman Erica Sundblom, Planingenjör
Margareta Örn-Liljedahl, Miljöutvecklare Anders Eriksson, Exploateringschef Erika Klang-Westin, Miljöutredare
Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen Söderhamn den 12 augusti 2015
Dick Nilsson,
Enhetschef plan- och GIS- enheten
