Årsberättelse Valbo förskoleområde Lergökens förskola. Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag

(1)

1

Årsberättelse 2012

Valbo förskoleområde Lergökens förskola

” Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig,

Sådan blir jag”

Anci Rehn

Förskolechef

Karin Nordkvist Jessica Peter

Mia Lind Kristina Hjertberg

Biträdande förskolechefer

(2)

2 Valbo förskoleområde 2012

2010 var ett spännande år för förskolans del då vi för första gången utifrån skollagen blir en egen skolform, samma år revideras förskolans läroplan med ökat fokus på barns lärande och utveckling. Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk

dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar. Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan.

Den nya skollagen och förskolans reviderade läroplan utmanade oss att tänka nytt när det gäller vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi påbörjade ett arbete med att hitta metoder och former för att uppfylla lagen och förordningens krav. Nu 2012 gör vi vår första årsberättelse i det nya systemet. Vi har inte riktigt hunnit igenom alla målområden och det haltar fortfarande när det gäller tidsperspektivet, tanken är ju att detta skall utvecklas och bli bättre så

småningom. Vi kommer fortsättningsvis redovisa vårt arbete läsårsvis eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna verksamhetsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under 2012.

Just att sätta fokus på är något vi i ledningsteamet tror starkt på. Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla.

Skolinspektionen var oss behjälpliga när de i sin rapport satte ljuset på våra brister framförallt inom områdena flerspråkighet och likabehandling. De gav oss också mycket beröm för den höga medvetenhet som finns inte minst hos våra pedagoger och att det finns en

samstämmighet oavsett om det är chefer, pedagoger eller föräldrar de intervjuar.

De insatser vi gjort under 2012:

 Fortbildning i tecken som stöd och lärplattor/surfplattor som pedagogiskt verktyg.

 Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna

 Studiedagar tillsammans med pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3:

Stora Valbo, kring Språk och kommunikation/ barns inflytande

 Stora Valbo: gemensam föreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder.

 Interkulturella uppdragspedagoger: föreläsning om interkulturellt förhållningssätt för samtliga samt fördjupning för pedagogiska utvecklingsledare.

 Likabehandling: Hissad och dissad, M. Öhman samt Regnbågsfamiljer, Klara Nygren RFSL.

 Planeringsdagar för likabehandlingsrepresentanter från varje förskola.

 NT nätverk med representanter från samtliga förskolor.

 Riktade medel och insatser till barn i behov av särskilt stöd

 Uppdragspedagog vägleder och stödjer arbetslagens kvalitetsarbete.

 Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog, särskolekonsulent och kurator.

 Planering av avdelning Leoparden, Häcklinge förskola i nära samarbete med elevhälsan.

(3)

3 En Välkomnande Förskola!

Under 2012 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. Det innebär precis just det som dikten på första sidan säger: att vi alla blir utifrån det möte som uppstår oss människor emellan, där har vi alla ett gemensamt ansvar att göra mötet gott. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för.

Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här:

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen”.

Vi har under året provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar. Flera förskolor har haft tema ”kompis” på dagordningen vilket är en fråga som berör och en viktig del av vårt likabehandlingsarbete.

De mötesformer vi erbjuder;

 I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll,

 vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin

 vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar.

 information ges via mejl, informationsblad och hemsidor.

 vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas.

Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss. Ibland är det

informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa.

Systematiskt kvalitetsarbete

I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag.

(4)

4 En lärande organisation

Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en

struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera för kvalitetskvällar på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra.

Det är alltid lika intressant att blicka tillbaka och det är nyttigt att stanna upp och reflektera över året som varit innan vi sätter ljuset på året som ligger framför oss. Just nu har de flesta en välförtjänt vila för att återkomma med nya krafter, redo för ett

nytt spännande år med stora och små utmaningar!

Anci Rehn Förskolechef

Lergökens förskola 2012

På Lergökens förskola har barnantalet sjunkit från 90 barn till 75 barn under året för att nu öka något inför 2013. Det har inneburit att vi har lagt mycket tid på att få till en bärande organisation. Organisationen på Galaxen med rummens innehåll och möjligheter att erbjuda de äldre barnen ett rikt innehåll har både befästs och utvecklats. Vi ser verkligen att rummen passar 4-5 åringarnas behov av nya utmaningar och kan där erbjuda ”frihet under ansvar”.

Hösten 2012 samlade vi avdelningarna för de yngre barnen 1-3 år: Solen, Månen och Stjärnan under samlingsnamnet Vintergatan. Syftet var dels att skapa en fungerande organisation men också att öka samarbetet mellan de olika avdelningarna och därmed öka möjligheten att skapa mindre grupper utifrån barns olika behov och intressen. Vi lade tid på att fundera kring det stora gemensamma rummets innehåll, vi ville att det rummet skulle vara mer öppet och tillåtande för de yngre barnen. Vi ser att det gett resultat, idag är det oftare olika aktiviteter i rummet och det är en mötesplats för barn från framförallt Månen och Stjärnan. Avdelningen Solen har bestått av en liten grupp för de allra yngsta med öppettider mellan 9-14 varje dag.

Eftersom de varit så få, 5-6 barn, har vi inte haft möjlighet att ha ”öppet” hela dagen, vilket inneburit att barnen behövt byta avdelning morgon och eftermiddag. Under de timmar som det varit öppet har barnen och pedagogerna haft en fantastisk möjlighet att skapa en god start med trygghet och rika möjligheter till lärande.

Inför varje läsår gör vi en översyn. Med barnens behov och gruppernas sammansättning som utgångspunkt planerar vi för vilka pedagoger som skall ansvara för respektive grupp.

Utmaningar i material, miljö och aktiviteter ökar successivt varefter barnens förmågor och kunnande utvecklas. När det blir stora förändringar i barnantal eller ålderssammansättningar kräver det mer planering och tid att hitta en bra organisation. 2012 tog det en bra bit in på hösten och flera försök innan vi kände att vi hittade en arbetsform som vi kunde vara riktigt nöjda med.

Det här är våra mål för respektive avdelning:

Vintergatan, barn 1-3 år

Målet för arbetet på Vintergatan är att barnen skall känna trygghet, trivas och utvecklas. Vi lägger stor vikt vid inskolning och föräldrasamarbete. Vi möter varje familj och utgår från att

(5)

5 olikhet är en styrka. Vi arbetar med bemötande, delaktighet och utforskande. Miljön skall vara trygg, flexibel och utmanande utifrån barnens behov av utveckling och lärande.

Galaxen, barn 4-5 år

Målet för arbetet på Galaxen är att verksamheten skall erbjuda ett demokratiskt

förhållningssätt. Vi tränar och utvecklar förmågor som självkänsla, samspel och empati. Den pedagogiska miljön och vårt tematiska arbetssätt erbjuder ett varierat innehåll med många möjligheter för barnen att utveckla förmågor och kunnande. Vi arbetar för ett gott samarbete med Forsbacka skola med mål att skapa en bra övergång för barnen mellan förskola och skola.

Redovisning av förskolans kvalitetsarbete

På Lergökens förskola har följande målområden varit i fokus under 2012:

 Normer och Värden/Likabehandling,

 Språk- och kommunikation

 Naturvetenskap och teknik

Normer och Värden/Likabehandling Prioriterade mål:

 Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.

 Gemensam pedagogisk fråga för all personal: Att se konflikter som en lärsituation Gemensamt för all personal:

Utifrån litteratur, föreläsningar och egna frågeställningar från vardagen har vi gemensamt och i de olika arbetslagen funderat kring pedagogens roll och möjligheter vid en konflikt. Att se möjlighet till utveckling och lärande när en konflikt uppstår mellan ett eller flera barn. Att diskutera olika metoder och tillvägagångssätt för att hitta bra lösningar. Vi har kommit fram till att en miljö som ger barnen varierade möjligheter till lek och skapande i olika

konstellationer och med olika material skapar goda lärtillfällen för att utveckla en god samarbetsförmåga. Vi tror också på att skapa mindre sammanhang i det stora. Utemiljön är också en viktig del av verksamheten och att även där se möjligheter att utveckla samspel och relationer. Vi har lyft frågan om ”kompisar” på ett föräldraforum och fick där med oss mycket kloka synpunkter och tankar utifrån föräldraperspektiv och vi visade något av det material vi använder oss av i förskolan. Det finns inget enkelt svar på frågan hur man som vuxen bäst agerar när barn är i konflikt men det är en viktig fråga att fortsätta prata om och på så sätt utveckla vår egen förmåga att möta barnen i olika situationer.

Vintergatan Prioriterat mål:

Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen?

 Barn ges möjlighet att hjälpa andra och att leva sig in sina egna och andras känslor

(6)

6 Pedagoger:

 är lugna och närvarande

 använder tecken som stöd

 använder ord och tecken som ”försiktig”, ”hjälpa” och ”tillsammans”.

 ger tid och tillfälle för barnen att hjälpa varandra, t.ex. i hallen och vid maten.

 lyssnar och verkligen försöker förstå

 följer rutiner och dagschema

 är konsekventa

Arbetsprocess och resultat

Pedagogerna har under vårterminen introducerat tecken som stöd i arbetet tillsammans med barnen. Tecken som ”försiktig” och ”göra tillsammans” stödjer pedagogernas arbete med att nå målen. Att lyssna och försöka förstå barnen, att hålla lugnet i barngruppen och på

avdelningen samt att följa ett genomtänkt dagsschema har varit viktiga metoder för att skapa trygghet och glädje.

I rutinsituationer och i lek finns många tillfällen att möjliggöra för barn att hjälpa varandra.

En metod som använts mycket är att dela barnen i mindre grupper, då finns det större möjlighet för barnen att visa omtanke och hjälpa varandra. Pedagogerna har haft

återkommande diskussioner kring hur och när de kan uppmuntra barnen att hjälpa varandra och att samarbeta. Det är viktigt att det finns närvarande vuxna som kan stötta när det behövs.

Miljöns utformning och innehåll har också stor betydelse för resultatet.

Vi gjorde en väldigt tydlig organisation för personalen, med exakta tider för vem som skulle göra vad. T.ex. vem som skulle gå ut, vem som skulle klä på barnen. Barnen på

Månen/Stjärnan delades in i fyra grupper. Vi har varit konsekventa med att ha vår verksamhet med de små grupperna, även om det varit dåligt med personal eller vikarier.

Utvecklingen har gått från att barnen på Månen/Stjärnan i början verkade otrygga och oroliga, särskilt innan vi fått till den nya organisationen, till att de nu verkar trygga och blandar sig med varandra. Både barn och vuxna känner sig nu trygga med varandra. Det är en lugn atmosfär och färre konflikter. Vi ser att barn hjälper andra barn.

Exempel 1

Ett barn ser väldigt ofta när andra barn är ledsna och går då fram och tröstar.

Exempel 2

Ett barn tar ett annat barn i handen ute på gården, går till förrådet och hämtar en traktor, tar barnet i handen och går tillbaka till sandlådan.

Analys

Det som gör att vi nu känner oss mer nöjda med verksamheten är att vi arbetar mer uppdelat.

Barnen har fortfarande möjlighet att vara på hela Vintergatan (Stjärnan/Månen), men vid behov stänger vi dörrarna. Även om en dörr är stängd så betyder det inte att man inte får gå igenom den. Att det har blivit bättre tror vi beror på att vi hela tiden har pratat om hur det är på avdelningen och hur vi ska få mer ro.

Utvecklingsområden

 Fortsätta utveckla barn hjälper barn tanken.

 Fortsätta arbeta i de små grupperna.

 Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation.

 Fortsätta arbeta för att ha en lugn miljö.

(7)

7 Galaxen

Prioriterat mål:

 Barnen ges möjlighet att visa empati. Med empati menar vi att kunna förstå någon annans känsla.

 Barnen ges möjlighet att hjälpa andra barn.

 Vi tränar med barnen att säga Nej- stopp, jag vill inte och att alla respekterar det

 Vi lyssnar in och är där barnen är.

 Vi pratar med barnen om hur man är med varandra och hur man kan känna. Hur kan den andra känna?

 Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra i olika situationer.

 Vi använder oss av visuell berättelse efter konflikt- rit/prata.

 Vi använder bandet ”Värsta bästa vänner” med tillhörande bok och frågeställningar.

 Vi använder ”Kompisböckerna”.

För att skapa trygghet, glädje och gemenskap har pedagogerna arbetat aktivt med olika metoder som exempelvis; gruppindelningar, trivselintervjuer, barnbarometer,

gruppdiskussioner, konfliktbok, filmen ”Värsta bästa vänner”, drama, teckningar osv.

Genom olika projektarbeten som har utgått från barnens olika intressen har barnen fått arbeta med gruppkänsla, inlevelseförmåga, konflikhantering, empati, demokrati och samarbete.

En viktig del har varit att stärka självkänsla och självförtroende hos varje barn, ett nära samarbete med föräldrar har varit av största vikt.

Exempel 1

”Vi tränar med barnen att säga Nej-stopp, jag vill inte och att alla respekterar det”:

Framför allt har vi tränat på att stå still- inte springa för då blir man jagad. I situationer då barnen försökt säga ifrån har vi tränat att med barnen tydligt säga - Nej stopp jag vill inte och visa stopp med handen i en akut situation. Vi visar ”lugn -tecken” med händerna.

Exempel 2

”Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra i olika situationer.”:

I våra grupparbeten tränar vi att hjälpa varandra tex. i skogen när Bockarna Bruses bro gått sönder och alla barnen hjälps åt att laga den. Vi uppmuntrar barnen i vardagssituationer att hjälpa varandra med praktiska saker som att sortera, plocka undan gemensamt på Galaxen, visa kompisen hur en bokstav ser ut eller bre en smörgås.

Vi ser att det blivit lugnare på Galaxen eftersom vi hinner vara närmare barnen eller gå undan med ett eller några barn då vi har resurs i gruppen. Specialpedagog och kurator har hjälpt oss med råd och verktyg. Vi har haft en nära dialog med föräldrar med mål att ge barnen bättre förutsättningar i förskolan, vilket har gett ett gott resultat för hela barngruppen.

När vi pedagoger delade upp åldersgrupperna lite mer skapade det ett större lugn i

barngruppen. Vi har även tydliggjort våra rutiner och det gör att barnen upplevs tryggare.

Analys:

Vi har lärt oss att det är viktigt att vi är flexibla för att möta olika barngruppers olika behov.

Därför kan vi inte göra precis lika som föregående år utan behöver hela tiden prata om hur vi

(8)

8 kan arbeta för att möta just den här gruppen barn. Vi märker att både vuxna och barn mår bra av att vi delar oss i mindre grupper. Det blir tydligt vad som gäller och för vilka. Det är ibland en utmaning att hitta former där vi delger all information och hinner med viktiga frågor i det stora arbetslaget, där behöver vi hitta former som underlättar. Att växla mellan att vara ute och inne skapar fler möjligheter till lärande i mindre grupper. Innegruppen får tillgång till alla rum och allt material och det minskar antalet konflikter, likaså gäller för den grupp som är ute.

Utvecklingsområden:

 Att arbeta vidare med frågeställningar från litteratur och från vardagen för att utveckla vår förmåga att möta och stödja barn i konflikt.

 Vi fortsätter att använda lokalerna växelvis under dagarna.

 Vi fortsätter utveckla vår organisation så att den blir tydlig för barn och pedagoger, med syfte att skapa goda lärtillfällen under hela dagen.

 Vi utvecklar vår mötesstruktur och utvecklar våra former för information mellan varandra i det stora arbetslaget.

Språk- och Kommunikation:

Vintergatan Prioriterat mål:

 Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Barn ges möjlighet att

 skapa med olika material

 uttrycka sig med tal, musik, dans, rörelse och tecken

 leka och fantisera Pedagoger

 dokumenterar och synliggör olika uttryckssätt

 ser till att det finns synligt och tillgängligt material

 använder sagopåsar

 medvetet kommunicerar och reflekterar tillsammans med barnen

 benämner begrepp med dess rätta namn

Personalen använder lärplatta, kamera och laptop för att dokumentera och reflektera tillsammans med barnen. Personalen använder ofta sagopåsar tillsammans med barnen.

Barnen berättar även sagorna själva. Personalen fortsätter att gå utbildning i tecken som stöd, vilket vi upplever som viktigt för att vi verkligen ska använda det i vardagen. Vi använder tecken tillsammans med barnen i rutinsituationer, sånger och sagor. Flera barn visar intresse och utvecklar användandet av olika tecken. Vi ser att det är till stor hjälp för de barn som ännu inte utvecklat ett rikt talspråk. Det ger oss ökade möjligheter att vara lyhörda inför barnens önskemål. Att erbjuda olika uttryckssätt är en viktig del av arbetet. Verksamheten erbjuder mycket sång, musik och rörelse. Barnen tar egna initiativ och plockar fram material eller visar tydligt vad de vill. Barnen frågar ofta efter sagopåsarna och berättar och dramatiserar sagorna för varandra. Ettåringarna använder sig mer utav sångpåsar i verksamheten. Olika material

(9)

9 och flexibla miljöer har gett goda möjligheter att skapa lärtillfällen. Under våren användes inte ateljén i den utsträckning som vi önskat och därför påbörjade vi ett arbete med att forma om rummet för att göra den mer tydlig och ändamålsenlig. Arbetssättet strukturerades upp och vi kan nu ha instrument och färger m.m. synligt och tillgängligt för barnen. Det är idag

betydligt fler barn och pedagoger som använder rummet och det rymmer flera olika språkutvecklande aktiviteter som exempelvis skapande, roll -lek och sagoberättande. I och med att vi har digitala fotoramar i barnens höjd på avdelningarna ser vi att barnen ofta reflekterar och kommunicerar både med barn och vuxna runt bilderna.

Analys

Vi har lärt oss att inte stressa på utan låta saker och ting få ta sin tid och se till att barnen får tid att landa och få ro i ny miljö, nya rutiner och nytt material. Förändringar tar tid och det tar också tid att anpassa till ändrade förutsättningar, vilket varit en stor del av höstens arbete. För att vi ska kunna bedriva den verksamhet vi satt upp mål för behöver vi ha en fungerande organisation. För att stimulera till språkutveckling och ge barnen rika möjligheter till skapande i olika uttrycksformer behöver vi vara inspirerande pedagoger som vill och vågar prova olika uttrycksformer tillsammans med barnen. Lust och glädje är en rik källa till utveckling!

Åtgärder för utveckling

 Fortsätta utveckla vår organisation.

 Vi vill arbeta mer med pedagogisk dokumentation för att synliggöra verksamheten för både barn och pedagoger.

 Att utveckla det gemensamma temat ”våra sinnen” med utgångspunkt i barnens egna erfarenheter och upplevelser (sommarboken).

 Fortsätta utveckla arbetet kring flerspråkiga barn och familjer.

 Fortsätta utveckla arbetet med tecken som stöd och lärplattor så att alla pedagoger kan använda verktygen i vardagen.

 Samtliga pedagoger genomför Skolverkets utbildning PIM för att öka kunskapen och användandet av IT som pedagogiskt verktyg.

Galaxen

Prioriterat mål:

 Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

 Barn ges möjlighet att reflektera över sitt lärande.

 Barn ges möjlighet att utveckla sina intressen och att få uttrycka sig på många olika sätt.

 Vi använder tecken i verksamheten.

 Vi ger förutsättningar till olika uttrycksformer med tillgängligt material, rekvisita, plats, närvarande pedagoger som följer upp barnens intressen och vidareutvecklar dessa.

 Vi har intervjuer och samtal med barnen.

 Vi går till biblioteket, barnen lånar böcker.

 Vi läser böcker.

 Vi uppmuntrar barnen att skriva bokstäver och ord.

 Vi använder lärplattor och dataspel.

(10)

10

 Vi har språkträning med munmotorikövningar t.ex. blåsa bubblor och fjädrar med sugrör, göra olika ramsor osv.

 Vi reflekterar med barnen över de bilder, ritningar, målningar de gjort.

 Vi berättar sagor på flanellograftavla och med smådockor.

 Vi använder dagschema.

 Vi sätter upp dokumentationer som visar vad vi gör.

 Vi får handledning av talpedagog.

 Några pedagoger går teckenkurs och vi lär oss att använda tecken.

 Vi arbetar med drama och dans och musik.

Vi har arbetat fram en fungerande och väl genomtänkt miljö med goda möjligheter till flexibilitet utifrån verksamhetens behov. Barnen har arbetat med flera olika små och stora projekt. Det har varit projekt om allt från crosscyklar till pepparkaksbyggen. Personalen har använt sig av ”ritprat”, en metod där barn och pedagoger gemensamt reflekterar kring olika frågor/situationer. En grupp har arbetat särskilt mycket med munmotorik, använt materialet språklust och rim och ramsor. Barnen har blivit intresserade av bokstäver, de skriver och gör böcker och inspirerar varandra.

Analys

Barnen har behov av att vara i mindre grupper under delar av dagen, det behöver finnas tillgängliga pedagoger för de barn som behöver gå undan en stund och arbeta på egen hand.

Vi ser att olika sammansättningar av barn ger olika möjlighet till utveckling. Barn som är mer försiktiga behöver ges möjlighet att i lugn och ro och i mindre sammanhang träna sin förmåga till språk och kommunikation. Det krävs tydliga rutiner och en gemensam prioritering från personalgruppen för att få till den verksamhet vi vill genomföra. Därför behöver pedagoger tid att prata sig samman och hitta lösningar som gynnar alla barn. Det stöd vi får av

elevhälsan gynnar utvecklingen av arbetssätt och metoder vilket alla barn får glädje av.

Utvecklingsområden:

 Att utveckla det gemensamma temat ”våra sinnen” med utgångspunkt i barnens egna erfarenheter och upplevelser (sommarboken).

 Fortsätta prioritera språkgrupper för de barn som har behov.

 Fortsätta utveckla arbetet kring flerspråkiga barn och familjer.

 Fortsätta utveckla arbetet med tecken som stöd, bildscheman och lärplattor så att alla pedagoger kan använda verktygen i vardagen.

 Samtliga pedagoger genomför Skolverkets utbildning PIM för att öka kunskapen och användandet av IT som pedagogiskt verktyg.

 Att fortsätta reflektera tillsammans med barn och pedagoger utifrån olika former av dokumentationer. Att synliggöra för barnen vad de lär och kan.

Naturvetenskap och teknik Vintergatan

Prioriterat mål:

 Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

(11)

11 Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen?

 Barn ges möjlighet att bygga och konstruera Pedagoger

 erbjuder olika material att bygga och konstruera med, som finns tillgängligt för barnen

 observerar och utmanar i bygg och konstruktion

 använder naturens eget byggmaterial

Vi har gått till skogen varje vecka, med mindre grupper av barn. Det finns mycket material att bygga med, på alla tre avdelningarna. Materialet byts ut för att inspirera barnen till nya

utmaningar. I skogen bygger vi med naturmaterial. Teknik utforskas i vardagen exempelvis genom att utforska med ficklampor, öppna och stänga dörrar, tända och släcka lampor m.m.

Vatten har varit ett tacksamt ämne att utforska, barnen visar stor glädje och kreativitet när de använder och utforskar vattnets begränsningar och möjligheter. De har använt olika material, testat flytförmåga, hällt och tömt. Under vintern har isen utforskats och snön undersökts. Vi har varit konsekventa med att gå till skogen och att ha våra grupper, där tillfälle har getts att arbeta med konstruktion och experiment. Skogen är ett tacksamt rum att vistas i med

barngrupper. Det väcker barnens nyfikenhet och intressen och har alltid något nytt erbjuda.

Barnen är aktiva och alla får gott om plats. Det uppstår färre konflikter och det ges goda möjligheter till både enskildhet och samvaro. Månen/Stjärnan har tagit fram ”små - lego”, pärlor mm inne på avdelningarna. Ute på gården finns mycket material att bygga och konstruera med, t.ex. tegelstenar, brädor mm.

Barnen visar stort intresse för att bygga med olika material. Vi ser att barnen behöver föränderligt material för att intresset för att bygga ska hålla i sig. Det är viktigt att vi vuxna introducerar nytt material, var och hur man använder det. Nu när vi är tillräckligt med personal fungerar det att introducera nytt, svårare material.

Analys

Vi på Vintergatan ser barn som bygger. Det beror på att vi har engagerade pedagoger och rikligt med material. Det kan vara så att en del material som finns på Månen är för svårt för en del barn. Men för att locka barnen att dela sig i de olika rummen på Månen och Stjärnan tog vi fram små - bygg - material på båda sidorna, det ger bättre förutsättningar för barnen att bygga i mindre sammanhang. Barnens intresse för bygg växer hela tiden när man ger dem nya utmaningar och nytt material inne såväl som ute.

 Utveckla snickeri ute.

 Barnen på Stjärnan ska få göra ritningar, dokumentera och reflektera kring sitt landskapsprojekt.

 ”Målarhörna” ute.

 Uppmuntra barn att tror på sin egen förmåga.

 Ge barnen positiva erfarenheter, upplevelser och nya kunskaper i skogen.

 Utforska vatten i olika former.

Galaxen

Prioriterat mål:

 Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

(12)

12 Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen?

 Barn ges möjlighet att prova och använda olika material.

 Vi arbetar med NTA -tema i små grupper. Berta experiment.

 Vi arbetar med byggprojekt t.ex. cross, pepparkakshus, instrument i små grupper.

 Vi bygger med olika byggmaterial- klossar, plusplus, magneter, lego, mjuka material.

 Materialet är tillgängligt för barnen.

 Vi använder naturens material- snö, sand, kottar, pinnar, stenar. På gården bygger vi med bl.a. tegelstenar, rör, trämaterial, sand.

 Vi forskar tillsammans med barnen och ger dem utmaningar genom att ta tillvara tankar och frågor, resonera, problematisera - vad tror barnen ska hända?

 Vi reflekterar med barnen vad hände?

 Vi tar reda på fakta med barnen i böcker, på datorn.

 Vi sätter upp dokumentationer för alla att se.

Vi vill lägga grunden till att få kännedom om enklare naturvetenskapliga och tekniska

begrepp för att introducera barnen i att prova olika experiment tillsammans med draken Berta.

Genom att vi provade experimenten från Berta boken så fick barnen egna upplevelser om vad som händer med luft, ljud och teknik. Vi ser att barnen provar olika material i

konstruktionsbyggen i bygghörnan. De provar hållbarheten, höjd, bredd m.m. Barnen bygger vägar, järnvägar, broar, torn, hus. Många barn gillar att bygga efter mönster och vi ser att barnen hjälper varandra. Vårt mål har varit att ge barnen rika upplevelser av

utomhusaktiviteter både på gården och i skogen. Konstruktionsbyggen finns på gården och vi har olika material att bygga med så som tegelstenar, brädor, hängrännor i olika slag. Vi har en snickarhörna och vattentunnor för vattenlek. Vi har gjort utflykter till skogen, där vi plockat bär, svamp, blommor m.m. Vi har kokat saft och stekt svamp för att få olika smakupplevelser.

Vi har på så vis lärt oss vad skogen erbjuder oss och att vi är rädd om naturen. Vi har sett att barnen gillar att vara i skogen, där kan fantasin flöda fritt. Barnen bygger kojor där fantastiska äventyr och lekar föds fram. Från sommarböckerna kom vi fram till att flera barn har varit på olika konserter, de imiterade artister, sjöng och dansade. Då föddes tema musik i

barngruppen, barnen har gjort egna instrument, mikrofoner, de sjunger, dansar och uppträder för varandra.

Analys

När vi tittar tillbaka ser vi att vi erbjuder många rika möjligheter till att prova teknik i förskolans vardag, vi får också egen inspiration genom att delta i områdets NT nätverk.

Barnen får också många möjligheter att utveckla sina påbörjade projekt och vi är lyhörda för barnens olika önskemål. Det vi behöver utveckla är att planera in reflektion kring

dokumentationer tillsammans med barnen så att vi verkligen kan få syn på barnens tankar och lärande och sedan ta med dessa till vår egen reflektionstid i arbetslaget för att på så sätt utveckla vårt eget lärande som pedagoger.

 Vi ska observera barnen mer i vardagen.

 Vi ska ställa mer frågor till barnen: Hur tror du? Varför tror du det? Hur kan man göra?

 Utveckla pedagogens förmåga att se teknik i vardagen.

 Vi ska dokumentera det vi ser och hör och reflektera med barn och vuxna.

 Syftet är att barnen ska bli medvetna om sitt lärande i vardagen.

(13)

13

 Vi har som mål att se ett resultat i vår när vi strukturerat upp våra pedagogiska dokumentationer.

Väl mött 2013!

Förskolechef och personal Lergökens förskola