Beträffande företagens ägarstruktur är förhållandena enligt följande. Fyra av företagen är drivna i generationer och klassar sig själva som familjeföretag. Några av dessa företag ingår i koncerner vilka också drivs av den ursprungliga ägaren eller dennes närståendekrets. Två av företagen är startade av den respondent vi träffat, vilka båda fortfarande driver företaget samt innehar majoritet på företagens ägarandelar. Av de fyra återstående företagen ingår två i större koncerner och har moderbolag som ägare. I samtliga företag utom de som ingår i större koncerner upprätthålls en nära kontakt mellan ägare och ledning. Respondenten till ett av de företag som ingår i en större koncern säger att företagets omsättning är så liten i förhållande till hela koncernen att deras siffror, som respondenten uttrycker det ”inte spelar någon roll för
42 I majoriteten av företagen finns alltså en nära relation mellan ägare och företaget. I och med detta finns inte lika stor informationsasymmetri för ägarna. (Kim 1999; Gregory et al. 2005) Enligt Yang & Shima (2012) leder detta till en minskad benägenhet att producera detaljerad information. I och med ägarnas insikt i verksamheten behövs det vid framställningen av de finansiella rapporterna inte reflekteras över hur företagets ekonomiska ställning kan uppfattas av ägarna. Dessa har i och med den nära relationen insikt i såväl avsikter som omständigheter vid investeringsbeslut. Liksom Roberts & Sian (2009) konstaterar är resultatet av denna studie att företagen inte i någon större utsträckning reflekterar över hur ekonomiska beslut slutligen kommer påverka framställningen i de ekonomiska rapporterna.
Respondenterna tilläts berätta fritt om hur företaget bedrivs, vilka värden som tas hänsyn till vid ekonomiska beslut, vilka mål eller finansiella strategier som tillämpas med mera. En respondent framhäver att denne i jämförelse med en tidigare anställning på ett noterat bolag upplever att det är ett helt annat tankesätt i ett onoterat företag. Respondenten menar att det i ett onoterat företag är mer fokus på långsiktighet, avseende både lönsamhet och tillväxt, än i ett noterat företag. I noterade företag läggs fokus istället på att uppnå kortsiktiga mål, presentera starka rapporter samtidigt som hänsyn alltid måste tas till aktieägare och deras avkastningskrav. En sammanfattning av respektive respondents uppfattning om företagets bolagsstyrning presenteras i tabell 6.
Tabell 7 Empirisammanfattning: bolagsstyrning
Respondent Beskrivning av bolagsstyrning och ekonomiskt förhållningssätt
1
Företaget ingår i en koncern och företagets omsättning är liten i förhållande till hela koncernen. I och med stöd från övriga företag i koncernen behöver
de inte fokusera på ständig tillväxt. Istället arbetar företaget med att skapa långsiktig stabilitet och etablissemang på den lokala marknaden. 2
Respondenten menar att ägarnas strategi för tillväxt är att skapa lönsamhet i syfte att samla kapital. Detta sker genom att de hela tiden arbetar för att öka
försäljningsvolymen. Det intjänade kapitalet används sedan för att investera.
3
Respondenten, som även är ägare av företaget, menar att det viktigaste är att skapa ett kundvärde. Utgångspunkten i de åtgärder som görs är att kunderna ska gynnas. Respondenten menar att om kunderna upplever att utdelningarna är för stora tappar de förtroendet för företaget. Därför är det
viktigare att hålla kvar vinster och investera istället för att själv motta orimligt höga utdelningar.
4
Ägaren till företaget har vissa krav på verksamheten, men dessa är både få och lättuppnåeliga. Respondenten menar att de självklart vill maximera sina
43 5
Respondenten säger att företaget på grund av finanskrisen år 2008 varit väldigt försiktiga de senaste åren och undvikit investeringar. De tar för
närvarande få risker och målet är snarare att överleva än att växa. 6
Respondenten menar att företagets ägare satsat på en grundlig uppbyggnad. Företaget började i väldigt liten skala och har under lång tid utökats. De är
måna om att säkerställa att företaget klarar en expansion innan den genomförs.
7
Företaget verkar inom en föränderlig bransch som enligt respondenten är på nedgång. Därför är försiktighet en viktig faktor vid samtliga ekonomiska
beslut. På grund av företagets minskade marknad är tillväxt nästintill omöjligt varför företagets fortsatta existens kommer i första hand. Respondenten uttrycker sig enligt följande: ”Vi värnar om det vi har istället
för att skapa nytt”.
8
Företaget undviker all form av risk. Detta genom att hålla kvar kapital och göra få investeringar. Långsiktighet och säkerhet är det viktigaste enligt
respondenten.
9
Respondenten menar att företaget vill ge en bild av ett stabilt företag som tjänar pengar varje år och med ägare som inte plockar så mycket utdelning.
Till skillnad från de flesta av de övriga respondenterna poängterar respondenten att ökad lönsamhet och omsättning är det företaget satsar mest
på.
10
Respondenten menar att företaget har en försiktig tillväxt, och att de i regel främst investerar om det krävs för verksamhetens fortgående. Vid beslut om
investeringar utgår de från en prioriteringslista och om det inte finns internt kapital för att finansiera samtliga investeringar bortser de från det minst
viktiga.
Sammanfattningen av respondenternas svar är att ekonomisk stabilitet och bärkraft är en viktig del i företagens strategi. Konstant tillväxt tenderar inte att vara det primära målet för något av företagen. Detta överensstämmer med såväl Moisello & Gottardos (2014) som Collins & Jarvis (2000) påstående angående skillnader mellan onoterade och noterade företag. Grundlig uppbyggnad och tillfredställande resultat är enligt studien viktigare än tillväxt och vinstmaximerade för majoriteten av företagen. Företagens ekonomiska strategier indikerar en strävan efter långsiktig överlevnad. Detta innebär att företagen agerar med större försiktighet än vad de torde ha gjort om de hade varit noterade eller om ständig tillväxt och största möjliga vinst var av högre prioritet. Ingen av respondenterna nämner specifikt att de strävar efter att ackumulera kassaflöden för att senare kunna utveckla verksamheten, men ett tydligt mönster är att kapital kvarhålls i företagen för att kunna finansiera investeringar i ett senare skede. Detta tyder på att företagen värdesätter ekonomisk bärkraft och självförsörjning, vilket även bekräftas av att de flesta investeringar görs med interna medel hos samtliga av företagen. Företagens ekonomiska beteende stämmer således överens med vad som enligt befintlig forskning skiljer noterade och onoterade företag åt. (Colling & Jarvis 2000; Loderer & Waelchli 2010; Moisello
44 & Gottrado 2014) Liksom Roberts och Sian (2009) antyder använder flera av respondenterna delvis andra mått än finansiella för att bedöma företagets effektivitet. Bland annat nämner några av respondenterna kundvärde, stabilitet, produktionsvolymer, långsiktighet och etablissemang.
Den samlade tolkningen av onoterade företags ekonomiska beteende och sättet att bedriva verksamheten är att säkerhet och riskaversion är två centrala faktorer. Tillväxten sker i en långsam takt och ekonomisk bärkraft går före aggressiv tillväxt. Samtidigt är kopplingen mellan redovisning och ekonomisk strategi liten. Således bekräftar empirin återigen att det råder en skillnad, i detta fall gällande ägarstruktur och bolagsstyrning, vad gäller onoterade och noterade företag.