Samtliga respondenter arbetar på företag vars säte är registrerat i Örebro. I tabell 2 presenteras grundläggande information om företaget samt den representant från företaget som intervjuats.
Tabell 3 Information om respondenter (siffrorna är avrundade)
Respondent Bransch Respondentens
befattning
Omsättning 2012 (tkr)
Omsättning 2011 (tkr) 1 Tillverkning & industri Finance manager 652 000 700 000
2 Partihandel VD 209 000 217 000
3 Partihandel VD 212 000 241 000
4 Bygg- & inredningsverksamhet VD 65 000 56 000
5 Tillverkning & industri Ekonomiansvarig 77 000 80 000 6 Data, IT & telekommunikation Ekonomichef 76 000 81 000
7 Tillverkning & industri Ekonomichef 153 000 152 000
8 Hälsa & sjukvård Verksamhetsansvarig 102 000 111 000
9 Partihandel Ekonomichef 120 000 121 000
10 Hälsa & sjukvård Ekonomichef 143 000 138 000
För att i vissa fall kunna göra jämförelser mellan olika typer av verksamheter har vi delat in företagen i tre olika kategorier vilka presenteras i figur 4 nedan.
Figur 4 Kategorisering av respondenter.
5.2 Leasing
Samtliga respondenter utom en uppger att företaget har leasade tillgångar. De objekt som främst leasas är bilar och kontorsutrustning, så som skrivare och kopiatorer. Samtliga säger att avtalen
•Respondenter: 2, 3 och 9
•Företag vars verksamhet består i att sälja färdiga produkter
Handel
• Respondenter: 4, 6, 8 och 10
• Företag vars verksamhet består i att utföra tjänster åt andra och har arbetskraft som främsta resurs
Tjänst
• Respondenter: 1, 5 och 7
•Företag vars verksamhet består i att producera produkter
35 redovisas som operationella, vilket även anges i företagens årsredovisningar. Vad som är intressant för denna studie är att ingen av respondenterna nämner att möjligheten att utesluta leasade objekt från balansräkningen är ett av skälen till att de använder leasing som finansieringsform. För sju av företagen är det likviditets- och budgeteringsaspekter som motiverar användandet av leasing, se tabell 3. Det företag som inte har några leasade tillgångar, och heller aldrig leasat något, förklarar detta med att deras resonemang är att om en investering ska göras måste de ha råd. Har de inte tillräckligt med kapital skulle de varken låna eller leasa för att finansiera en investering. Respondenten berättar att de tidigare har gjort finansiella placeringar och tagit lån, men att detta resulterat i att företaget förlorat stora summor pengar. Idag undviker de all form av ekonomisk risk och har alla likvida medel på ett bankkonto.
Tabell 4 Empirisammanfattning: leasing.
Respondent Typ av leasade
tillgångar Vilken är den huvudsakliga anledningen till att ni leasar?
1 Truckar, bilar och kontorsutrustning
Budgetering: Leasing ger dem möjlighet att planera för framtiden. De
ser det som fördelaktigt att veta vilka kostnader som kommer belasta vilka perioder varför den något högre kostanden som leasing innebär inte spelar någon roll.
2 Bilar
Skatteskäl: Halva momsen är avdragsgill vid billeasing vilket är mer
fördelaktigt än vid köp då hela momsen måste betalas. De medger att räntan är högre på leasingkontrakten, men de anser att det är bättre att betala räntan och få dra av halva momsen.
3 Kontorsutrustning
Likviditetsplanering: Leasingen ger kontroll på kassaflödet. De leasar
inga stora tillgångar nu, men om de behöver likviditet i framtiden skulle de göra det. Vidare är kontorsutrustning inte sådant som förväntas köpas vilket göra att priserna för dessa objekt är högre vid köp än vid leasing. 4 Bilar och
kontorsutrustning
Budgetering: De anser att leasing gör budgeteringsarbetet enklare
eftersom kostnaden och hur mycket som ska betalas är känt på förhand. 5 Bilar och
kontorsutrustning
Budgetering och likviditetsplanering: De leasar den här typen av
tillgångar för att hålla koll på sina kassaflöden. Kostnaderna kan även ramas in i olika tidsperioder vilket gör det enkelt att budgetera. 6 Utrustning till kunder
Likviditetsplanering och för att möjliggöra finansiering: De ser
leasing som ett sätt att finansiera tillväxt eftersom leasing var ett villkor när företaget startades. Idag leasar de för att kunna matcha betalningen av leasingavgifter mot inflödet av kundinbetalningar.
7
Pressar, bilar, truckar, maskiner och kontorsutrustning
Budgetering och likviditetsplanering: Leasing används för att
kontrollera kassaflödet. De anser att det blir lättare att budgetera samt att de kan hantera rörelsekapitalet bättre genom att sprida ut betalningarna. 8 Inga leasade tillgångar
9 Bilar och kaffemaskin
Undvika avyttringsprocesser: Den enda anledningen till att bilar leasas
är att de inte vill hantera avyttringsprocessen. ”Vi vill inte agera
bilhandlare och hålla på och sälja bilar som inte är brukbara längre. Det är enda anledningen, men jag tror inte att skillnaden i kostnad är speciellt stor heller”
10 Bilar och kontorsutrustning
Budgetering: De anser att budgeteringsarbetet blir enklare. Avtalen sluts
oftast på 36 månader vilket gör att de kan planera långt fram i tiden och hålla kolla på kostnaderna.
36 I studiens teoretiska referensram nämns leasing som ett alternativ vid omöjlighet till lån. Resultatet av denna studie är dock, se avsnitt 6.3, att respondenterna inte har problem med att finna finansieringskällor. En förklaring till detta, och anledningen till att leasingen i de flesta fall endast inbegriper bilar och kontorsutrustning, är enligt det empiriska materialet att samtliga företag är såväl lönsamma som väl etablerade på marknaden. Inget av företagen befinner sig i en uppbyggnadsfas med ett behov av externt kapital för att kunna expandera, vilket tyder på att det ur ett finansieringsperspektiv inte finns något direkt behov av leasing. Istället stärker empirin andra incitament till leasing som bland annat Elliott (1975) och Eisfeldt & Rampini (2009) nämner. De flesta av företagen leasar för att underlätta budgeteringsarbetet och/eller för att det ger möjlighet att effektivt kontrollera rörelsekapitalet. Redovisningen och möjligheten till off-balance sheet finansiering är alltså inget som någon av respondenterna ens reflekterar över. När det gäller leasingens nackdelar är det endast två av respondenterna som anser att de leasingavtal respektive företag har i dagsläget innebär något negativt. Liksom Elliot (1975) betonar påpekar dessa två respondenter att deras leasade objekt skulle varit billigare att köpa än att leasa, oavsett om finansieringen hade varit intern eller extern. Övriga sju respondenter anser att de inte kan se några nackdelar med de leasingavtal som företagen har idag. Emellertid kan slutsatsen att de två respondenterna som påpekar den högre kostnaden samtidigt anser att dessa nackdelar inte är av tillräcklig betydelse för att inte leasa dras. Troligt är även att andra fördelar med leasing, som andra respondenter tar upp, såsom möjlighet att göra momsavdrag och att undvika problem med avyttring när objektet är uttjänt etcetera också är faktorer som vägs in i beslutet. Således baseras beslut om huruvida en tillgång ska leasas eller inte på en avvägning mellan uppskattade för- och nackdelar med varje alternativ.
Varför företagen väljer att inte leasa tillgångar med större monetär signifikans beror på att, vilket tidigare nämnts, företagen inte lider av några likviditetsproblem och därför kan finansiera investeringar internt. Majoriteten av företagen är väl etablerade på marknaden, har god likviditet och skulle således inte ha några problem med att bli beviljade krediter från banker eller andra kreditinstitut vid behov. Att leasa en tillgång i ett sådant läge skulle endast medföra högre kostnader och därför är det mer kostnadseffektivt att finansiera större investeringar internt.
5.3 Kapitalstruktur
Samtliga respondenter svarar nej på frågan huruvida företaget aktivt arbetar för att sänka skuldsättningsgraden. Inget av företagen har heller i dagsläget något ouppnått soliditetsmål.
37 Både respondent 1 och 7 säger att de alltid siktar på att ligga över 30 % eftersom banker ofta kräver det för att bevilja krediter, men att inga aktiva åtgärder görs eller behöver göras för att ligga över den gränsen. Detta trots att respondent 7 år 2012 hade en soliditet på 32 %, se tabell 4, och därför ligger nära gränsen. Samtliga av respondenterna 3, 4, 6 och 10 säger att de aldrig reflekterar över soliditeten. Respondent 4 menar att eftersom de inte har några omfattande och långfristiga skulder finns det heller inte så mycket att jobba med. De skulder som finns är främst oundvikliga såsom pensionsskulder, skatteskulder samt leverantörsskulder och dylikt av kortfristig karaktär. Det framgår även av det empiriska materialet och företagens årsredovisningar att dessa typer av skulder tenderar att vara de mest omfattande skuldposterna för majoriteten av företagen. Respondent 8 säger att företaget aldrig har lånat pengar och att soliditeten därför alltid varit hög. Respondent 2, 5 och 9 medger att de värderar att ha en hög soliditet, och därför förmodligen skulle tänka mer på skuldsidan av balansräkningen om deras soliditet hade varit lägre än i dagsläget.
Tabell 5 Respondenternas redovisade soliditet.
Respondent 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Soliditet 2012 (%) 51 58 38 18 40 40 32 75 71 23 Soliditet 2011 (%) 43 54 37 22 41 45 41 63 69 27
Utifrån branschkategoriseringen av företagen går det inte att utröna några tydliga mönster mellan olika typer av företag, varken utifrån respondenternas svar eller från företagens redovisade soliditet. Det empiriska materialet indikerar istället gemensamma drag för samtliga företag. Kapitalstrukturens uppbyggnad är inget som tas hänsyn till eller arbetas aktivt med.
Alla utom respondent 5 framhåller att företaget alltid föredrar intern finansiering framför extern. Respondent 5 medger visserligen också att de föredrar intern finansiering, men eftersom mycket av kapitalet är bundet är intern finansiering inte alltid möjlig. I och med detta anser respondenten att denne inte till fullo kan instämma i påståendet. Sju av de övriga respondenterna medger också att intern finansiering inte alltid är möjlig och att de därför ibland tvingas använda externa finansieringskällor. Anledningen till att företagen undviker extern finansiering är för det första att det innebär onödiga och extra kostnader i form av räntor och transaktionskostnader. För det andra anser några av företagen att de inte vill utsätta sig för den risk extern finansiering innebär. Trots detta använder sig dock alla utom ett av företagen av leasing som finansieringsform för vissa tillgångar.
38
Tabell 6 Empirisammanfattning: kapitalstruktur och finansieringskällor.
Skuldsättningsgrad Respondenter
Arbetar aktivt för att minska skuldsättningen Inga
Soliditet Respondenter
Ser alltid till att ha högre soliditet än 30 % 1 och 7
Reflekterar ej över soliditeten 3, 4, 6 och 10
Värderar hög soliditet, men har i dagsläget så bra förutsättningar att inga åtgärder behöver vidtas. Om soliditeten skulle varit lägre skulle mer hänsyn tas.
2, 5 och 9
Intern kontra extern finansiering Respondenter
Finansierar med interna medel om detta är möjligt Samtliga Myers (2001) hävdar att företag bör eftersträva ett tillfredställande förhållande mellan eget kapital och skulder för att intressenter, främst kreditgivare, beaktar kapitalstrukturen vid bedömning av företagens ekonomiska styrka. Denna studie tyder dock på att ingen eller liten hänsyn tas till kapitalstrukturen, samtidigt som inga åtgärder görs för att förändra den. Förklaringen till detta är att de studerade företagen anser sig ha tillräckligt hög soliditet, men också att de är så pass ekonomiskt stabila att de inte anser sig behöva göra förändringar. Vidare föredrar i stort sett samtliga att finansiera investeringar med internt kapital vilket är anledningen till att de flesta av företagen kan presentera en hög soliditet. Detta för att intern finansiering inte ger upphov till en ökad skuldsättningsgrad och således inte får företagen att framstå som mindre självförsörjande. Samtidigt är det ingen av respondenterna som påpekat att någon annan intressent än kreditgivare ställer krav på en viss soliditet, vilket gör att det inte finns någon utomstående intressent att anpassa sig efter.
Företagens höga, eller i vissa fall enligt dem själva tillfredställande, soliditet är således inte ett resultat av ett strategiskt handlande i syfte att uppnå en viss andel eget kapital. Den ekonomiska stabiliteten beror snarare på att företagens likartade finansiella beteende där intern finansiering är den främsta finansieringskällan. Pecking order teorins grundsatser överensstämmer nästintill fullständigt med resultatet av denna studie. Intern finansiering är enligt respondenterna billigare och innebär mindre risk varför investeringar alltid finansieras med interna medel om detta är möjligt. Respondent 1, 2, 7 och 9 antyder även att anpassningar görs för att kunna finansiera internt. Anpassningarna består i att ägarna avstår utdelningar om företaget planerar att göra stora investeringar samt att de kvarhåller upparbetade vinster för att kunna finansiera investeringar i framtiden. Det är ingen av respondenterna som ens nämner nytt kapital som ett tillvägagångssätt att finansiera en investering. Även Myers (2001) påstående att låg skuldsättning och lönsamhet tenderar att ha ett samband går att applicera på studiens resultat.
39 Eftersom samtliga företag går med vinst har de möjligheter att generera intäkter och ackumulera kapital för att sedan investera.
Modigliani & Millers teorem om kapitalstrukturens irrelevans utgår ifrån företagets värde. I och med att företagen i denna studie inte är börsnoterade är värdering av företaget mindre central. Teorin understryker dock att det är investeringens förmåga att generera kassaflöde och inte hur investeringen finansieras som bör beaktas vid beslut. Visserligen föredrar företagen intern finansiering eftersom det innebär lägre kapitalkostnader, men trots detta leasar samtliga företag utom ett. Detta tyder på att intern finansiering inte alltid tillämpas i första hand, utan att företagen istället ser till vad som är mest optimalt. Sammanfattningsvis är resultatet av denna studie att företagen inte beaktar kapitalstrukturens uppbyggnad eller tar hänsyn till hur en investering påverkar kapitalstrukturen. Vid investeringsbeslut är det vad som bringar företaget mest nytta som väljs. Effektivitet och nyttomaximering går före att presentera en ekonomiskt stark bild av företaget i de finansiella rapporterna, mer om detta presenteras i avsnitt 6.4. Denna prioritering lyfts även fram i den befintliga forskningen som en faktor som skiljer sig mellan onoterade och noterade företag, och hävdas bero på onoterade företags avsaknad av externa aktieägare (Collins & Jarvis 2000; Hamilton & Lawrence 2001; Deaconu et al. 2012).
5.4 Intressentteori
För att ta reda på i hur stor omfattning företaget tar hänsyn till intressenternas uppfattning av företaget utifrån deras finanisella rapporter fick respondenterna ange de främsta interssenterna till företagets finaisella rapporter, se figur 5. Ingen av respondenterna angav att kreditgivare i första hand var den huvudsakliga intressenten. Endast två angav kreditgivare, men då i andra och tredje hand. Som nämndes i föregående avsnitt tenderar företagen att föredra intern finansiering vilket kan förklara anledningen till att kreditgivare inte ses som någon betydelsefull intressent. Istället är det kunderna som de flesta ser som företgets huvudsakliga intressenter. Respondent 9 sa vid intervjun ”Folk vill ju göra affärer med bra företag”. Vidare förklarade respondenten att deras kunder vill vara säkra på att företaget kan leverera och överleva på längre sikt för att ta in produkterna i deras sortiment. Detta eftersom det är väldigt kostsamt att marknadsföra och skylta nya produkter. Även de övriga företagen inom kategorin handel angav kunder främsta intressent.
40
Figur 5 Huvudsakliga intressenter
Det samlade intrycket av hur respondenterna resonerar kring redovisningsbeslut och framställningen i de finansiella rapporterna är att detta inte är något som tillägnas särskilt stor uppmärksamhet. Den viktigaste aspekten är att företagen fattar de beslut som genererar mest nytta. Åtta av respondenterna menar att vid beslutsfattande är företagets egen nytta viktigare än vilka redovisningsmässiga konsekvenser beslutet får, och att det som gynnar företaget bäst även gynnar intressenterna bäst på lång sikt. Att förhålla sig till nyckeltal och fatta beslut baserat på förmågan att presentera så önskvärda finansiella rapporter som möjligt är ett trångsynt och kortsiktigt tänkande som kommer skada företaget i det långa loppet, menar respondent 9. Av de två respondenter som inte direkt svarade att företagets nytta var viktigare menade den ena respondenten att beslut som direkt skulle skada företagets image men samtidigt innebära stor nytta inte skulle vara nyttobringande i framtiden varför ett sådant beslut aldrig skulle tas. Den andra respondenten menade att det inte gick att göra något avskiljande mellan de två alternativen.
Då redovisningsstandarder inte ger utförliga och konkreta bestämmelser för hur olika transaktioner ska hanteras finns ett visst tolkningsutrymme (Sunder 1988). Respondenterna tillfrågades huruvida företaget utnyttjar detta tolkningsutrymme för möjligheten att presentera mer tillfredställande siffror. Genom att fråga detta ämnade vi få ytterligare en aspekt på hur betydelsefull den ekonomiska framställningen gentemot utomstående är. Resultatet var tydligt, inget av företagen ville kännas vid att de på något sätt laborerar med siffrorna i syfte att deras intressenter ska uppfatta dem som mer ekonomiskt stabila. Följande svar erhölls från fyra av respondenterna: 2 4 2 2 1 1 3 1 2 1
Leverantörer Kunder Kreditgivare Ägare Anställda Chefer Samhället (konkurenter)
Huvudsakliga intressenter till företagets
finansiella rappoter
41 Respondent 2: ”Vissa säger ju att man inte ska leasa finansiellt utan operationellt så det inte
syns i bokslutet, men sånt skiter vi fullständigt i. Vi har stålar, vi är trippel A”
Respondent 4: ”Vi håller inte på och ändrar för att det ska se bra ut, det slår tillbaka på en” Respondent 5: ”Vi dribblar aldrig med siffrorna för att få det att se bättre ut. Det har aldrig
varit på tapeten”
Respondent 6: ”Vi vill ju se bra ut, men det är som det är. Ingen ide och hålla på och fiffla”
Samtliga företag som placeras i kategorin handel nämner kunder som sin främsta intressent till företagets finansiella rapporter. Detta tyder på att det finns en skillnad mellan de olika branscherna. Inom handelsbranschen är det, liksom en respondent säger, viktigt att kunna säkerställa leveranser i framtiden. Aktörer inom handelsbranschen enligt en respondent använder de finansiella rapporterna för att skapa en uppfattning om den ekonomiska bärkraften på lång sikt.
Mezias (1990) påstående att företag i vissa fall väljer de alternativ som innebär att den mest tillfredställande bilden kan presenteras redovisningsmässigt även om detta inte är det bästa ur företagets perspektiv går inte att bekräfta med denna studie. Resultatet är snarare det motsatta då företagets effektivitet och nytta kommer i första hand, samtidigt som tämligen liten hänsyn tas till hur olika transaktioner hanteras redovisningsmässigt. Utifrån Kims (1999) resonemang kan förklaringen till detta vara att företagen i denna studie är onoterade. Noterade företag utsätts för ständig bevakning från flera av intressenterna i intressentmodellen och är därför mer beroende av att uppvisa ekonomisk stabilitet och vinna investerares förtroende.