Örebro universitet Handelshögskolan
Företagsekonomi, avancerad nivå: Självständigt arbete Handledare: Per Forsberg
Examinator: Pamela Schultz-Nybacka VT 2014, 2014-06-04
Kapitalisering av leasing
En studie om orsakerna till onoterade företags handlanden vid en förändrad redovisningsstandard
Johan Berg 880322 Emma Lundgren 900131
Abstract
Introduction: Previous studies indicates that a changed accounting standard regarding leasing which forces companies to recognize all long term leases in balance sheets and dismiss the opportunity to off-balance sheet financing, would affect key numbers in financial reports. Some studies also predict that a changed standard could reduce the use of leasing. However, many of these studies have focused on listed companies and changes in key performance indicators rather than behavior.
Purpose: The purpose of this study is to create an understanding on how unlisted companies reason about leasing, other sources of financing and the effect of a changed accounting standard regarding leasing.
Research methodology: A qualitative approach with semi-structured interviews was used to allow for an in-depth study. Interviews were conducted with managers who are financially responsible at ten different unlisted companies in Örebro.
Results and conclusions: The results show that the studied companies would not be affected by the effect on different key performance indicators in financial reports from a changed standard and neither would it reduce their use of leasing as a financing method. The reason for this can be divided into four causes:
1. The companies used leasing for other purposes than the opportunity to off-balance sheet financing
2. The companies preferred funding their investment by internal capital because of the lower costs and risk it offers
3. The lack of stakeholders who require strong financial reports and solid key performance indicators
4. The ownership structure in unlisted companies tend to be characterized by and oriented towards economic viability, safety and long-term growth, and therefore the task of providing strong financial reports is not their main concern
Keywords: leasing, IAS 17, capitalization, off-balance sheet financing, unlisted companies, capital structure, ownership structure, corporate governance, investment financing.
Förord
Denna uppsats inom ämnesområdet företagsekonomi omfattar 30 högskolepoäng på avancerad nivå och är skriven våren 2014 på Handelshögskolan vid Örebro universitet.
Vi vill adressera ett stort tack till de företag och dess respondenter som genom sitt deltagande möjliggjort genomförandet av denna studie.
Vidare vill vi även tacka vår handledare Per Forsberg, bisittare Magnus Frostenson samt övriga seminariedeltagare för värdefulla synpunkter under arbetets gång.
Örebro 2014-06-04
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.1.1 Leasing ... 1
1.1.2 Redovisning av leasingavtal ... 2
1.1.3 Förslag om ändrad redovisningsstandard ... 2
1.2 Tidigare forskning ... 3
1.3 Problemdiskussion ... 5
1.4 Forskningsfrågor ... 7
1.5 Syfte ... 8
1.6 Bidrag ... 8
2 Leasing: redovisningsstandard och tidigare forskning ... 9
2.1 Klassificering av leasingavtal ... 9
2.1.1 Finansiella leasingavtal ... 9
2.1.2 Operationella leasingavtal ... 10
2.2 Innebörden av den nya standarden ... 10
2.3 K3-företag ... 11
2.4 Tidigare forskning beträffande leasing ... 12
2.4.1 Alternativ till lånefinansiering då denna inte är möjlig ... 12
2.4.2 Kapitalbindning ... 12
2.4.3 Flexibilitet i rörelsekapital ... 12
2.4.4 Diversifiering av risker ... 13
2.4.5 Kompensation för uppnådda korsiktiga mål ... 13
2.4.6 Skatteffekter ... 13
2.4.7 Skuldkapacitet och bokföringstekniska skäl ... 13
2.4.8 Nackdelar med leasing ... 13
3 Teoretisk referensram ... 15
3.1 Kapitalstruktur ... 15
3.1.1 Pecking order teorin ... 16
3.1.2 Principen om kapitalstrukturens irrelevans ... 17
3.2 Intressentteori ... 17
3.3 Skillnader mellan noterade och onoterade företag ... 19
3.3.2 Bolagsstyrning ur ett finansiellt perspektiv ... 21 3.4 Teorireflektion ... 23 4 Metod ... 26 4.1 Metodintroduktion ... 26 4.2 Förarbete ... 26 4.2.1 Val av ämnesområde ... 26 4.2.2 Litteraturgenomgång ... 27 4.2.3 Val av undersökningsdesign ... 27 4.3 Genomförande ... 28 4.3.1 Intervjuer ... 28 4.3.2 Val av respondenter ... 29 4.3.3 Intervjuguide ... 30 4.4 Bearbetning ... 30 4.4.1 Transkribering ... 30 4.4.2 Analysmetod ... 31 4.5 Reflektion ... 31
4.5.1 Tillförlitlighet och generaliseringsmöjligheter ... 31
5 Empiri och Analys ... 34
5.1 Beskrivning av respondenter ... 34
5.2 Leasing ... 34
5.3 Kapitalstruktur ... 36
5.4 Intressentteori ... 39
5.5 Ägarstruktur och bolagsstyrning ... 41
5.6 Ny redovisningsstandard för leasingavtal ... 44
5.7 Sammanfattande analys ... 45
6 Sammanfattande diskussion ... 47
6.1 Slutsats ... 47
6.2 Kritiska faktorer ... 48
6.3 Förslag till vidare forskning ... 48
Källförteckning ... 50 Bilaga 1 Intervjuguide
Figur- och tabellförteckning
Figur 1 Intressentmodellen (Freeman 2010) ... 18
Figur 2 Undersökningsmodell ... 23
Figur 3 Metodschema ... 26
Figur 4 Kategorisering av respondenter. ... 34
Figur 5 Huvudsakliga intressenter ... 40
Figur 6 Den nya standardens påverkan på företagens leasinganvändande ... 45
Tabell 1: Sammanfattning av skillnader mellan nuvarande IAS 17 och den föreslagna ändringen av IAS 17 (Middelberg & De Villiers 2013) ... 10
Tabell 2 Teorisammanfattning: ägarstruktur och bolagsstyrning ... 23
Tabell 3 Information om respondenter (siffrorna är avrundade) ... 34
Tabell 4 Empirisammanfattning: leasing. ... 35
Tabell 5 Respondenternas redovisade soliditet. ... 37
Tabell 6 Empirisammanfattning: kapitalstruktur och finansieringskällor. ... 38
Tabell 7 Empirisammanfattning: bolagsstyrning ... 42
Tabell 8 Empirisammanfattning: åsikter angående den föreslagna förändringen av redovisningsstandarden för leasingavtal ... 44
1
1 Inledning
Leasing innebär fullständig finansiering utan att kapital måste bindas upp eller att den redovisade soliditeten behöver förändras. Detta är endast några av de faktorer som driver företag att använda leasing för att finansiera investeringar. Ungefär hälften av alla små och medelstora företag i Sverige har leasade tillgångar (Svensk Bankföreningen b 2012) samtidigt som leasing är en av de största externa finansieringskällorna som svenska företag använder sig av. I korthet innebär leasing att en leasegivare köper in och äger en tillgång som sedan hyrs ut och nyttjas av en leasetagare i utbyte mot avgifter. (Finansbolagens förening 2012) Leasing ger leasetagaren därigenom en möjlighet att finansiera en investering utan att behöva binda upp kapital alternativt utöka den redovisade skuldsättningen (Nationalencyklopedin 2014). De generösa redovisningsreglerna gör leasing till ett eftertraktat finansieringsalternativ. Internationella normgivare på redovisningsområdet arbetar dock för att ändra den nu gällande redovisningsstandarden för leasing så att alla leasingavtal med längre löptid än 12 månader måste kapitaliseras. Kapitalisering innebär att den leasade tillgången och tillhörande skuld redovisas både på tillgångs- och skuldsidan i balansräkningen. (IFRS a 2013) Förändringsförslaget har gett upphov till en debatt angående vad ett eventuellt tvång på kapitalisering av leasingavtal skulle få för effekter på leasingmarknaden. Forskningen har tenderat att fokusera på att mäta kapitaliseringens effekt på finansiella mått och rapporter, men ger även en antydan om att en förändrad standard kan komma att förändra eller minska företagens användning av leasing som finansieringskälla. (Mattson-Teig 2011; Singh 2011; Singh 2012; Middelberg & De Villiers 2013)
1.1 Bakgrund 1.1.1 Leasing
Leasing är ett samlingsnamn för en mängd olika typer av avtal för vilka den gemensamma nämnaren är att leasegivaren, uthyraren, behåller äganderätten till leasingobjektet under hela avtalsperioden. Således är leasegivaren fortfarande den juridiska ägaren av objektet, men leasetagaren har rätt att bruka objektet och använda den i sin verksamhet. Finansieringsformen innebär att istället för att ett objekt köps så hyrs det i utbyte mot periodvisa leasingavgifter. Ur likviditetssynpunkt innebär detta att rörelsekapital kan hanteras bättre då utbetalningarna sprids över hela leasingperioden. Finansieringen är fullständig, således behöver leasetagaren varken ta internt kapital i anspråk eller teckna ett lån. Då leasingavgifterna består av fasta, och i de flesta fall, kända belopp underlättas även budgeteringsarbetet. Avtalsvillkoren innebär ofta att
2 tilläggstjänster som försäkring och underhåll ingår, samtidigt som leasetagaren inte behöver hantera en avyttringsprocess när objektet är uttjänat eftersom den då återgår till leasegivaren. De leasingavgifter som betalas är avdragsgilla varför leasing ofta förespråkas ur skattesynpunkt. Banker och andra kreditinstitut kan kräva säkerhet för att ge ut ett lån medan en leasegivare har säkerhet i form av den bibehållna äganderätten. Det faktum att leasing möjliggör investeringar utan att kräva någon säkerhetsförbindelse kan vara avgörande för företag under en uppbyggnadsfas eller för företag som saknar inteckningsbara tillgångar. (Leaseurope 2014) Utöver de motiv för leasing som nämnts i detta stycke gör dagens gällande normer om hur leasingavtal ska hanteras redovisningsmässigt att det dessutom finns bokföringstekniska skäl vilka motiverar leasing som finansieringslösning.
1.1.2 Redovisning av leasingavtal
International Accounting Standards Board (IASB) är en internationell och oberoende organisation som, i syfte att höja kvaliteten och relevansen i finansiella rapporter, ger ut globalt accepterade redovisningsstandarder. (IFRS 2014) IASB har gett ut standarden IAS 17 Leases som redogör för hur leasingavtal ska hanteras i redovisningen. Enligt standarden skall leasingavtal klassificeras som operationella eller finansiella beroende på den ekonomiska innebörden av avtalet. Finansiella leasingavtal redovisas i leasetagarens balansräkning, medan operationella leasingavtal kostnadsförts direkt i samband med betalning av leasingavgifter. Den juridiska äganderätten för objektet kvarstår dock hos leasegivaren oavsett klassificering. (IAS 17 leases) Då ett operationellt leasingavtal inte påverkar företagets soliditet och kapitalstruktur utformas majoriteten av alla hyresavtal som operationella. Operationell leasing innebär således att företaget genom ett avtal erhåller en tillgång och skuldsätts utan att detta redovisas i balansräkningen, ett fenomen som i litteraturen kallas off-balance sheet finansiering. (Franzen & Cornaggia 2013)
1.1.3 Förslag om ändrad redovisningsstandard
År 2006 påbörjade IASB och Financial Accounting Standards Board (FASB) tillsammans ett projekt i syftet att förbättra kvaliteten och jämförbarheten i företagens finansiella rapporter. Projektet resulterade år 2010 i ett första exposure draft ED/2010/9, förslag om en förändrad redovisningsstandard för leasingavtal. Problemet med den gällande standarden är just att leasade tillgångar tillåts uteslutas från balansräkningen. Läsaren av årsredovisningen ges då ingen möjlighet att bedöma hur rättigheterna och skyldigheterna som kommer med ett leasingavtal kommer påverka företagets ekonomiska förhållanden i framtiden. I och med detta redovisas ingen fullständig bild av verksamheten vilket försvårar för såväl bedömningar som
3 jämförelser av olika företags ekonomiska ställning. Det informationsbehov som företagens olika intressenter har omfattar ofta storlek på förpliktelser, tidpunkter för betalning och osäkerhet i kassaflöden. I dagsläget går denna typ av information gällande operationella leasingavtal endast att uppskatta utifrån den information som lämnas i noter. Då leasing är en betydelsefull och omfattande aktivitet i många företag kan information av detta slag ha stor betydelse vid beslutsfattande. (IFRS a 2013)
Efter en fyramånadersperiod med möjlighet att kommentera IASB:s exposure draft ED/2010/9 hade 760 kommentarer inkommit. Antalet kommentarer var ovanligt högt varför frågan ansågs vara av stort samhällsintresse. (IFRS b 2013; IFRS 2011) I Sverige fick förslaget kritik av Finansbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv. De ansåg att det saknades en tydlig behovs- och konsekvensanalys som motiverade förslaget, samt att förslaget inte var tillräckligt genomarbetat för att kunna antas. De menade vidare att förslaget kan få konsekvenser på leasingmarknaden och att de affärsmässiga skäl som motiverar leasing kan komma att försvinna. (Finansbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv 2011)
Exposure Draft ED/2010/9 omarbetades och IASB presenterade år 2013 Exposure Draft ED/2013/6, som innebar en viss modifikation, avseende resultateffekten vid avskrivningen av
de leasade tillgångarna, jämfört med det tidigare förslaget. (Deloitte 2013) 2013 års förslag har fått 641 kommentarer och bearbetas (FASB 2014). Något beslut om en ändrad standard har ännu inte antagits varför utvärdering av vilka konsekvenser en standardförändring inneburit inte går att genomföra i dagsläget. Debatter kring leasing har förts under en lång period och ämnet debatteras flitigt än idag. En mängd tidigare forskning angående såväl leasing som kapitalisering av leasing har publicerats vilket pekar på att finansieringsformen är av stor betydelse på marknaden.
1.2 Tidigare forskning
Ett flertal studier som illustrerar vilka effekter kapitalisering av leasing skulle få i balansräkningen har genomförts efter att IASB och FASB lyft diskussionen kring redovisning av leasingavtal. Ett vanligt fokusområde för dessa studier är på vilket sätt finansiella mått och nyckeltal skulle påverkas om redovisningsstandarden ändrades. Det är av väsentlig betydelse för denna studie att redogöra för denna påverkan eftersom det är omfattningen av de negativa
4 effekterna som är avgörande för huruvida efterfrågan på leasing skulle minska till följd av en standardförändring eller inte.
Middelberg & De Villiers (2013) hävdar att en standardförändring skulle åstadkomma en märkbar effekt på de ekonomiska mått och nyckeltal som företagen presenterar i sina rapporter. I sin studie undersökte de vilken effekt kapitalisering av operationella leasingavtal skulle få på nyckeltal som indikerar lönsamhet, marknadsvärde och förändringar i kapitalstrukturen. Vad gäller lönsamheten skulle avkastning på såväl eget som totalt kapital bli sämre, samtidigt som företagen skulle redovisa ett lägre nettoresultat. Företagens marknadsvärde skulle bli lägre i och med att företagen skulle presentera svagare balansräkningar. Kapitalstrukturen skulle få en annan karaktär där skuldsättningsgraden var högre och företagen skulle därför framstå som mindre solida. (Middelberg & De Villiers 2013). I likhet med ovannämnda forskningsresultat bekräftar ett flertal andra studier att effekten av en förändring skulle innebära att finansiella nyckeltal förändrades så att företagen ur ett ekonomiskt perspektiv framstod som mer riskfyllda, mindre solida och mindre kreditvärdiga. (Beattie et al. 1998; Kilpatrick & Wilburn 2006; Fülbier & Silva 2008; Singh 2012)
En eventuell standardförändring där leasingavtal, oavsett om de enligt nuvarande standarden klassas som operationella eller finansiella, med längre löptid än 12 månader måste kapitaliseras får alltså en effekt på företagens finansiella mått. Vilka effekter en standardförändring skulle få på företagens agerande är emellertid oklart. Eftersom standarden ej antagits ännu går det endast att med begränsad säkerhet att säga något om effekten på företagens nyckeltal medan konkreta effekter i företagens agerande går att utreda först om standarden ändras (Singh 2012). Då avkastningen på totalt och eget kapital förväntas bli lägre menar dock Middelberg & De Villiers (2013) att ett potentiellt scenario skulle bli att företagen söker andra sätt att skapa tillväxt än genom leasingfinansierade investeringar. De förutspår också att framställningen av företagen som mer riskfyllda kan göra att investerare kommer kräva högre avkastning jämfört med tidigare. Singh (2011) finner det sannolikt att de företag som var föremål för hans fallstudie vid en förändring skulle göra en omprövning av befintliga köp- kontra leasingbeslut, något som enligt Singh även kan generaliseras till andra företag. Även Middelberg & De Villiers (2013) är av uppfattningen att en standardförändring kan få företagen att omstrukturera sin finanspolitik för att begränsa de negativa effekterna så mycket som möjligt. En annan möjlig effekt är att företagen avtalar om kortare leasingperioder och lägger mer fokus på att betala av befintliga skulder än att ålägga sig nya (Singh 2012). När det gäller leasing av fastigheter tror
5 Mattson-Teig (2011) att effekterna av en standardförändring skulle uppmuntra fler att köpa och äga fastigheter istället för att hyra.
Kapitaliseringens effekter i de finansiella rapporterna påverkar inte företaget i sig utan framställningen av företagets ekonomiska ställning. Det är såldes de externa intressenters uppfattning av företaget som är avgörande för resultatet av en förändrad redovisningsstandard. Nini et al. (2009) hävdar att kreditgivare tar finansiella åtaganden, vilket leasing är en form av, i beaktande vid kreditgivning. Om kreditvärdigheten minskar till följd av finansiella åtaganden ställer kreditgivaren högre krav eller begränsar kredittagarens möjligheter att beviljas lån i form av restriktioner. De menar att detta inverkar på hur företagen utformar sin finansieringspolicy och leder till att kvantiteten av fasta investeringar, både skuldfinansierade och finansierade genom leasing, minskar. Liao & Beatty (2010) har genomfört en studie där de undersöker hur kvaliteten i finansiella rapporter påverkar beslutet att köpa eller leasa en tillgång. Studien visar att företag vars redovisning anses hålla en låg kvalitet är mer benägna att leasa än företag med högkvalitativa rapporter. De hävdar i likhet med Nini et al. (2009) att kvaliteten i de finansiella rapporterna är avgörande för företagens kreditvärdighet, och att låg kvalitet kan leda till svårigheter att finna extern finansiering. För företag som presenterar bristfälliga eller otillfredsställande rapporter kan således ett beslut om att leasa istället för att köpa bero på avsaknaden av andra alternativ, snarare än att beslutet har tagits efter en strategiskt övervägd beslutsprocess. Även Viswanathan & Rampini (2013) påpekar att förekomsten av leasingfinansiering är högre hos företag med begränsade lånemöjligheter till följd av otillfredsställande resultat- och balansräkningar. I motsats till detta antyder dock Bryan et al. (2010) att operationella leasingavtal blivit en trend just därför att information om avtalet endast lämnas i noter och att dessa noter ägnas mindre uppmärksamhet av analytiker och intressenter.
Vad som bör uppmärksammas är att ovannämnda studier och dess resultat utgår ifrån noterade företag. Således råder det oklarhet kring hur en standardförändring skulle påverka onoterade företags beteende.
1.3 Problemdiskussion
Då finansiella rapporter fungerar som underlag för ekonomiska beslut är det av stor vikt att informationen i rapporterna ger en korrekt bild av företagens finansiella ställning och ekonomiska välmående. Möjligheten att använda operationell leasing för att finansiera investeringar utan att detta syns i balansräkningen försvårar dock för externa intressenter att
6 bedöma ett företags ekonomiska ställning. Det är på grund av detta IASB och FASB förordar en förändring. I dagsläget kan leasing ur ett strategiskt perspektiv användas för att skapa tillväxt genom investeringar utan att bilden av företaget som ekonomiskt bärkraftigt, i form av självförsörjning och skuldsättning, försämras. Då en förändrad redovisningsstandard skulle utesluta denna möjlighet indikerar viss forskning att efterfrågan på leasing kan komma att minska i samband med en eventuell förändring. Tidigare forskning på området är dock främst inriktad på vilken effekt en förändrad standard skulle få på finansiella mått och nyckeltal. Sammanfattningsvis skulle kapitalisering av leasing innebära en högre skuldsättningsgrad med minskad soliditet och kreditvärdighet som följd. Företagen skulle således framstå som mer riskfyllda i sina rapporter. Det saknas forskning som redogör för hur leasinganvändande skulle påverkas av ett tvång på kapitalisering. Antydningarna om att efterfrågan på leasing skulle minska till följd av en standardförändring råder det således osäkerhet kring. Minskade investeringar, omförhandling av befintliga leasingavtal, kortare leasingavtal, lånefinansiering istället för leasing och ökning av internfinansierade investeringar är andra flöjder som i forskningen tas upp som tänkbara konsekvenser vid en förändring.
Ett förändrat leasingbeteende förutsätter dock att företagen tar de negativa aspekterna av kapitaliseringen i beaktande vid leasingbeslut. Spekulationerna om eventuella beteendeförändringar på leasingmarknaden beror på de förändringar i nyckeltal och framställningen i de finansiella rapporterna som kapitaliseringen skulle innebära. Efterfrågan på leasing skulle enligt dessa spekulationer kunna minska till följd av de förändrade nyckeltalen och hur de påverkar externa intressenters uppfattning om företagets ekonomiska ställning. Det faktum att tidigare forskning är inriktad på marknadsnoterade företag vars finansiella rapporter utsätts för mer exponering, främst av potentiella investerare och befintliga aktieägare, gör att de följder som forskningen förutspår eventuellt inte är desamma för onoterade företag. Ett noterat företag är beroende av investerare. Investerare i sin tur tar beslut utifrån information som presenteras i företagens finansiella rapporter. (Kim 1999) Detta kan medföra att noterade företag är mer benägna att redovisa starka balansräkningar jämfört med onoterade företag. Hur stor betydelse företagets ekonomiska framställning har för onoterade företag samt vilka av företagets intressenter som tar del av den finansiella informationen är faktorer som gör att en standardförändring eventuellt skulle kunna få en annan eller mindre betydelse för onoterade företag. Detta eftersom kapitalstrukturens utformning och informationen i de finansiella rapporterna inte exponeras i lika stor omfattning och därför måhända inte ägnas lika stor uppmärksamhet. Vidare finns det ofta skillnader i de ekonomiska drivkrafterna i noterade
7 respektive onoterade företag vilka gör att de befintliga forskningsresultaten inte direkt går att applicera på onoterade bolag (Collins & Jarvis 2000; Staglianò & LaRocca 2013).
Utifrån att studera tidigare forskning om leasing och dess redovisning samt eventuella effekter av en standardförändring har vi funnit ett område som till synes är tämligen outforskat. Genom litteraturstudien har vi inte lyckats få en bild av vad en förändrad standard kan tänkas få för konsekvenser för onoterade företag. Skulle en förändrad standard leda till ett förändrat leasinganvändande, och skulle investeringar finansieras på annat sätt om de leasade tillgångarna tvingades redovisas i balansräkningen? Följaktligen finns det ett kunskapsgap i den befintliga forskningen. För att fylla detta kunskapsgap och för att få en uppfattning om hur en standardförändring kan komma att påverka även onoterade företag behöver dessa företags resonemang kring framställnigen i de finansiella rapporterna, vikten av nyckeltal och förhållningssättet till intressenter studeras.
År 2013 fanns det 1 041 057 registrerade företag i Sverige (Ekonomifakta 2014). Merparten av dessa företag är inte börsnoterade. Alla onoterade företag är visserligen inte av den omfattningen att de tvingas tillämpa internationella standarder vid redovisningsarbetet, men obestridligt är att de flesta svenska företag inte är börsnoterade. Hälften av alla små och medelstora företag i Sverige har leasade tillgångar (Svensk Bankföreningen b 2014) samtidigt som det är en av de största externa finansieringskällorna i Sverige (Finansbolagens förening 2012). Om en förändrad redovisningsstandard av leasingavtal liksom tidigare forskning alarmerar om leder till ett minskat leasinganvändande även för onoterade företag skulle detta få konsekvenser på den svenska marknaden. Detta motiverar att studera leasing ur onoterade företags perspektiv.
1.4 Forskningsfrågor
Med utgångspunkt i specifika tendenser i den ekonomiska förvaltningen av onoterade företag samt kapitaliseringens negativa effekt på finansiella mått och rapporter har följande forskningsfrågor studerats:
Varför väljer onoterade företag antingen att leasa eller att inte leasa tillgångar?
I vilken mån och varför kan, alternativt inte kan, onoterade företags användning av leasing förväntas påverkas av en förändrad redovisningsstandard för leasingavtal?
8 1.5 Syfte
Syftet med denna studie är skapa förståelse för hur onoterade företag resonerar kring leasing och andra finansieringskällor samt olika finansieringsalternativs effekt på företagens redovisade ekonomiska ställning. Genom att redogöra för vilken betydelse kapitalstruktur, företagsform, ekonomiskt beteende och intressenters uppfattning av företag har vid investeringsbesluts ämnar vi ge en förklaring till hur en förändrad redovisningsstandard för leasingavtal skulle påverka onoterade företags användning av leasing.
1.6 Bidrag
Denna studie bidrar till den befintliga litteraturen om kapitalisering av leasingavtal genom att endast studera onoterade företag. Hitintills har forskningen tenderat att inriktas på noterade företag. Vidare mäter inte denna studie vilka effekter på finansiella mått och nyckeltal kapitalisering av leasing skulle innebära, vilket merparten av den befintliga forskningen gör. Istället ämnar denna studie skapa förståelse för hur företagen resonerar kring leasing, investeringar samt vad som är motiven till att leasa alternativt finansiera investeringar på andra sätt. Forskningen på detta område tycks vara sparsam varför denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur onoterade företag resonerar kring leasing och investeringar i allmänhet. Detta i sin tur bidrar till att förklara varför eller varför inte en standardförändring kan tänkas påverka onoterade företag användning av leasing.
Vidare kommer denna studie ha ett praktiskt bidrag då den kan öka förståelsen för hur företag resonerar kring leasing. Kunskap av detta slag kan vara användbart för aktörer som tillhandahåller leasingtjänster. Om dessa aktörer får bättre medvetenhet om leasetagares behov och principer kan de på ett bättre sätt möta konsumenternas önskemål. Studien kan även i förväg ge en indikation på hur en standardförändring eventuellt kan komma att påverka marknaden.
9
2 Leasing: redovisningsstandard och tidigare forskning
2.1 Klassificering av leasingavtal
När företag redovisar en leasad tillgång ska leasingavtalet klassificeras antingen som finansiellt eller operationellt. Enligt IAS 17 ska alla avtal som inte uppfyller de krav som erfordras för finansiella leasingavtal klassificeras som operationella.
2.1.1 Finansiella leasingavtal
För att ett leasingavtal ska klassificeras som finansiellt ska de risker och fördelar som är förknippat med ägandet av tillgången i all väsentlighet överföras till leasetagaren (IAS 17 leases). Därav ses och hanteras avtal som faller under denna klassificering snarare som ett avbetalningsköp än som en upplåtelse (Wilson 1973).
Finansiella leasingavtal ska redovisas i balansräkningen som tillgång och skuld. Värdet ska motsvara det verkliga värdet av den leasade tillgången eller nuvärdet av minimileaseavgifterna om dessa understiger det verkliga värdet. Minimileaseavgifterna innefattar de betalningar som ska erläggas av leasetagaren exklusive eventuella rörliga utgifter, serviceutgifter och skatter, men inklusive eventuella belopp som garanteras av leasetagaren eller närstående företag till leasetagaren. Tidpunkten för fastställningen av värdet beräknas från leasingavtalets start. Vid beräkning av nuvärdet används en diskonteringsränta som skall baseras på den debiterade räntan i leasingavtalet, och om denna är okänd ska istället den ränta som leasetagaren hade fått betala vid lånefinansiering användas. Utöver detta ska även eventuella initiala direkta utgifter som leasetagaren har läggas till i tillgångsvärdet. (IAS 17 leases)
De löpande leasingavgifterna ska delas upp mellan ränta och amortering av skulden. För varje period under själva leasingperioden ska räntan beräknas med tillämpning av en fast räntesats, som multipliceras med kvarvarande skuld och således utgör räntekostnaden. Amorteringen utgörs av återstående del av leasingavgiften. Uppkommer rörliga avgifter ska dessa kostnadsföras under de perioder de uppstår. Eftersom finansiell leasing av en tillgång ses som att leasetagaren äger denna, ger tillgången upphov till avskrivningar. Avskrivningarna ska beräknas i enlighet med IAS 16 - materiella tillgångar. Om det inte med rimlig säkerhet går att fastställa att leasetagaren kommer överta ägandet av tillgången vid leasingperiodens slut ska tillgången vara helt avskriven efter den kortaste av antingen leasingperioden eller den ekonomiska livslängden. Leasetagaren ska även lämna upplysningar avseende bland annat tillgångens redovisade värde, summan av de framtida och förväntade minimileasavgifterna och
10 vilka som faller till betalning inom vissa tidsperioder. Upplysningar om kända rörliga kostnader samt eventuella begränsningar och villkor i avtalet ska också lämnas. (IAS 17 leases)
2.1.2 Operationella leasingavtal
Operationella avtal ska inte kapitaliseras utan leasingavgifterna ska kostnadsföras över leasingperioden i leasetagarens resultaträkning. Kostnadsföringen sker linjärt såvida inte något annat systematiskt sätt bättre beskriver företagets ekonomiska nytta av tillgången över perioden. Leasetagaren ska även lämna upplysningar avseende bland annat summan av de framtida minimileasaeavgifterna, betalda leasingsavgifter och återuthyrningsavgifter som redovisats som en kostnad under perioden samt eventuella begränsningar och villkor i avtalet. (IAS 17 leases)
2.2 Innebörden av den nya standarden
Den fundamentala skillnaden i och med en eventuell standardförändring skulle vara upphörandet av de två klassificeringarna av leasingavtal. Samtliga leasingavtal med längre löptid än 12 månader skulle tvingas erkännas i balansräkningen, vilket skulle leda till en ökad balansomslutning. Vid första redovisningstillfället ska skulden och tillgången bestämmas till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Omräkning görs med den räntesats som debiteras enligt leasingavtalet. Om avtalet inte innehåller någon uppgift om denna skall den låneränta som leasetagaren fått betala om objektet istället finansierats med lån användas. Leasingavgifterna ska bestå av fasta och rörliga avgifter samt belopp som förväntas betalas enligt restvärdesgarantier och eventuella inlösningssummor. Leasingperioden ska utöver den period som avtalats om inbegripa alla möjligheter till en förlängd leasingperiod såvida det finns ekonomiska fördelar med en förlängning efter den avtalade perioden. Om det däremot finns möjligheter till uppsägning innan periodens slut ska den tid då avtalet kan sägas upp och då denna uppsägning innebär ekonomiska fördelar uteslutas från leasingperioden. Efter första redovisningstillfället ska skulden utökas med eventuella avgifter som uppkommit efter avtalets ingående och minskas i samband med betalningar. Tillgången ska skrivas av kontinuerligt under leasingperioden och värderas till värdet efter ackumulerade av- och nedskrivningar. (IFRS b 2013)
Tabell 1: Sammanfattning av skillnader mellan nuvarande IAS 17 och den föreslagna ändringen av IAS 17 (Middelberg & De Villiers 2013)
Redovisning vid första redovisningstillfället
11 Vid första redovisningstillfället ska
hyrestagaren klassificera leasingavtalet som operationell eller finansiell leasing.
Ingen uppdelning görs mellan operationella och finansiella leasingavtal utan samtliga
leasingavtal redovisas som finansiella. Initialt redovisas endast ett finansiellt
leasingavtal som tillgång och motsvarande leasingansvar som skuld.
Initialt redovisas leasingavtalet som tillgång och som skuld redovisas motsvarande ansvar
för att göra hyresbetalningar. Finansiella leasingavtal värderas till det
lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifter.
Leasingavtal värderas till nuvärdet av avtalade leasingavgifter. Impliciträntan i hyresavtalet används för att
bestämma det nuvarande värdet av minimileaseavgifterna.
Leasetagarens marginella låneränta används för att bestämma nuvärdet av
leasingavgifterna. Leasingperioden är den icke
uppsägningsbara perioden som anges i leasingavtalet.
Leasingperioden är den sannolikt längsta perioden som leasetagaren kommer att leasa
tillgången. Värdering efter första redovisningstillfället Värderas i enlighet med IAS 16: Materiella
anläggningstillgångar.
Värderas i enlighet med IAS 38: Immateriella tillgångar.
Ingen omvärdering av tillgången enligt IAS 17
Omvärdering kan ske i enlighet med IAS 16: Materiella anläggningstillgångar. Ingen nedskrivning enligt IAS 36:
Nedskrivningar.
Prövning av nedskrivningsbehov enligt IAS 36: Nedskrivningar.
2.3 K3-företag
Från och med den 31 december år 2013 ska samtliga svenska aktiebolag tillämpa ett K-regelverk vid redovisningsarbetet. K-K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden (BFN) och är redovisningsregelverk som innehåller samtliga regler för olika kategorier av företag. De standarder som IASB ger ut skall tillämpas av samtliga noterade företag i Sverige, vilka enligt BFN:s kategorisering benämns K4-företag. (BFN 2014) Större onoterade aktiebolag benämns K3-företag. Beträffande redovisning av leasingavtal följer även K3-regelverket IASB:s redovisningsstandard IAS 17. Således ska de företag som tillämpar K3 och K4-regelverken göra uppdelningen av operationella och finansiella leasingavtal i sin redovisning. (BFNAR 2012:1) Aktiebolag som inte är noterade på en marknad ska redovisa enligt K2 eller K3. Aktiebolag som uppfyller minst två av följande tre förutsättningar definieras som ett större företag och måste därför redovisa enligt K3:
medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
12
företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. (BFN 2014)
2.4 Tidigare forskning beträffande leasing
Att använda leasing som finansieringsform innebär flera fördelar. Nedan följer en redogörelse för faktorer som motiverar att leasa tillgångar.
2.4.1 Alternativ till lånefinansiering då denna inte är möjlig
Möjligheten att kunna finansiera en investering utan att själv bekosta den eller utan att ta upp ett lån kan vara ett starkt incitament till att nyttja leasing. Då finansieringsformen är fullständig möjliggör ofta leasing för företag med låg likviditet och/eller kreditvärdighet att kunna göra investeringar. I och med detta är företag med ekonomiska begränsningar, som därför har svårigheter att bli beviljade kredit, ofta mer benägna att leasa tillgångar än att köpa dem. (Eisfeldt & Rampini 2009; Sharpe 1995) Oförmåga att beviljas krediter kan också bero på att företaget inte har möjlighet att ställa någon säkerhet för ett låntagande. Leasing kräver ingen säkerhet då leasegivarens säkerhet består i den bibehållna äganderätten till objektet (Schallheim 2009). Det kan även förekomma klausuler i befintliga lån som förhindrar framtida upplåningar. Leasing kan då vara ett sätt att kringgå klausulen. (Braund & Drury 1990) Således är leasing, inte minst vid eventuella svårigheter att beviljas externa lån, ett fördelaktigt sätt att finansiera investeringar samt att få tillgång till kapitalmarknaden (Schallheim 2009).
2.4.2 Kapitalbindning
Ett incitament till att leasa är också att företag inte binder upp stora mängder kapital. Genom att leasa tillgångar kvarhålls kapital vilket kan investeras på annat håll för att främja företagets övergripande mål. (Schallheim 2009).
2.4.3 Flexibilitet i rörelsekapital
En annan fördel är flexibiliteten i betalningsströmmarna som leasing innebär. Dessa är inte konstanta utan leasetagaren har möjligheten att tillsammans med leasegivaren komma överens om hur betalningsströmmarna ska se ut. Den vanligaste betalningsstrukturen är den linjära, vilket innebär att lika stor summa betalas för varje period under leasingperioden. Det finns på samma sätt en flexibilitet i betalningsintervallerna, de kan ske per vecka, månad, kvartal, halvår, år, eller i stort sätt hur som helst. Sådana specifikationer skrivs i leasingavtalet och är ett resultat av överenskommelsen mellan leasegivare och leasetagare. I och med leasetagarens möjlighet att påverka betalningsströmmarna kan företagen anpassa dessa efter den egna finansiella kapaciteten. (Elliott 1975) Eftersom betalningsströmmarna bestäms i förväg vid leasingavtalets
13 upprättande kan framtida leasingavgifter uppskattas vilket underlättar budgetering (Eisfeldt & Rampini 2009).
2.4.4 Diversifiering av risker
Flera forskare argumenterar för att spridning av risker är en potentiell anledning varför företag använder sig av leasing. Leasing innebär endast hyra av en tillgång och leasetagaren är därför fri från de risker som ägande innebär. Ett incitament till att leasa är således den uteblivna risken med att en äga en tillgång, exempelvis om objektet blir föråldrat eller skadat. Ett annat exempel är om ett företag investerar i en tillgång som senare blir ersatt på marknaden och därför tappar i värde. Då risken kvarstår på leasegivaren måste inte leasetagaren hantera konsekvenserna av en sådan värdeminskning. (Wilson 1973)
2.4.5 Kompensation för uppnådda kortsiktiga mål
Ett annat motiv till leasing är förekomsten av erhållna bonusar vid uppfyllda mål. Om ledningen erhåller en bonus baserad på avkastning på kapital är det inte orimligt att de förespråkar att leasa en tillgång framför att köpa den. (Smith & Wakeman 1985) Ledningen kan även påverka leasingavtalets upplägg genom att minska betalningsströmmarna på kort sikt för att i jämförelse med avskrivning på anskaffningsvärdet av en tillgång, presentera mer fördelaktiga resultat. (Braund & Drury 1990).
2.4.6 Skatteeffekter
Ur skattesynpunkt brukar leasing motiveras i och med att hela eller delar av mervärdesskatten samt hela kostnaden för leasingavgiften är avdragsgill. Då leasing innebär en högre och snabbare kostnadsföring jämfört med lånefinansiering leder det till ett lägre skattepliktigt resultat och således mindre skattekostnader. Då äganderätten kvarstår hos leasegivaren uppkommer heller ingen beskattning av en eventuell realisationsvinst vid en avyttring. (Franzen & Cornaggia 2013)
2.4.7 Skuldkapacitet och bokföringstekniska skäl
Operationella leasingavtal kräver inte någon kapitalisering, vilket resulterar i att leasingen inte får någon effekt på balansräkningen. Därav uteblir effekten på företagets kredit. (Elliott 1975) Genom att använda sig av operationell leasing som finansieringslösning istället för att ta ett lån lämnas skuldsättningsgraden och soliditeten i företaget oförändrad, vilket visar på styrka gentemot externa intressenter (Schallheim 2009).
2.4.8 Nackdelar med leasing
Elliot (1975) betonar dock att man inte får stirra sig blind på fördelarna med leasing, och således förbise att leasing som finansieringsform även har baksidor. En potentiell förlust av restvärde
14 är en av dessa. Detta blir speciellt påtaligt när tillgången fortfarande är användbar för leasetagaren, eller då den kan generera intäkter på marknaden efter leasingperiodens slut. Om restvärdet är signifikant i relation till anskaffningsvärdet på tillgången skulle ägande vara fördelaktigt. En annan nackdel med leasing är den höga ränta som denna typ av finansieringsform för med sig. Räntan som leasegivaren debiterar är oftast i relation till räntan på belånade medel högre. När företag kan låna pengar till olika investeringar till en lägre ränta än leasingräntan, kan leasing vara ett högkostnadsalternativ.
15
3 Teoretisk referensram
3.1 Kapitalstruktur
Vid ett investeringsbeslut ställs ett företag inför valet att finansiera investeringen med eget kapital eller skulder, eller annorlunda uttryckt med interna eller externa medel. Båda dessa finansieringskällor kommer påverka företagets kapitalstruktur, det vill säga förhållande mellan eget kapital och skulder. Studier om kapitalstruktur försöker förklara blandningen av olika finansieringskällor vid investeringsfinansiering och fokus läggs ofta på andelen skuld kontra eget kapital. Det finns dock ingen universell teori som anger hur företaget skapar en optimal balans. En av anledningarna till att kapitalstrukturen är ett centralt begrepp inom företagsekonomin är att förhållandet har betydelse för möjligheten till att låna kapital. Kreditgivare erfordrar i de flesta fall att andelen eget kapital inte är för lågt i förhållandet till den totala andelen kapital. Vilken skuldsättningsgrad som anses vara acceptabel varierar dock beroende på bland annat bransch, risk, befintliga tillgångar och företagets verksamhet. Även andra intressenter tenderar att beakta kapitalstrukturens uppbyggnad vid bedömning av företagets ekonomiska styrka. (Myers 2001)
Att klassificera leasingavtal som operationella öppnar, som tidigare nämnts, upp möjligheten för off-balance sheet finansiering. Ett operationellt leasingavtal påverkar inte kapitalstrukturen och därmed inte den redovisade bilden av företagets ekonomiska ställning som presenteras i balansräkningen. En standardförändring skulle dock betyda att företag som idag redovisar sina leasingavtal som operationella skulle behöva erkänna befintliga och framtida leasade tillgångar i balansräkningen. Detta erkännande skulle medföra att redovisade skulder skulle öka och företaget skulle framstå som mer skuldbelastat jämfört med tidigare. (Franzen & Cornaggia 2013) En ökad förståelse för hur företag resonerar kring kapitalstrukturen är väsentligt för att studera hur effekterna av en standardförändring kommer att bemötas av företagen. I litteraturen finns bland annat två etablerade teorier, trade-off teorin och pecking order teorin, som beskriver kapitalstrukturens betydelse och utformning.
Enligt trade-off teorin söker företagen en optimal skuldnivå där det råder balans mellan de skattemässiga fördelar som skuldsättning innebär och de kostnader som ekonomiska problem, ofta benämnda som konkurskostnader, kan innebära. Då den optimala skuldkvoten varierar beroende på bransch kommer teorin inte beröras vidare i denna studie. (Myers 2001) I motsats till trade-off teorin existerar ingen optimal nivå av skuldsättning med utgångspunkt i pecking
16 order teorin, utan skuldsättningsgraden är endast en återspegling av företagets kumulativa behov av extern finansiering (Myers 1984).
3.1.1 Pecking order teorin
Utgångspunkten i pecking order teorin är att det råder en asymmetri i tillgången på företagsintern information mellan ett företags ledning och företagets intressenter. Detta gör att kostnaden för att anskaffa kapital ökar med mängden information som måste utelämnas för att erhålla kapital. Olika finansieringskällor kan därför rangordnas beroende på dess kapitalkostnader vilket bildar en hierarki av föredragna finansieringskällor. (Myers & Majluf 1984) Trots att teorin med åren fått motstå kritik är den en central och välrefererade teori på företagsfinansieringsområdet. Kritiken består bland annat av att teorin inte ger några allmängiltiga förklaringar utan endast beskriver ett typiskt finansieringsbeteende, att ingen hänsyn till andra kostnader än direkta kapitalkostnader tas samt att olika företagsspecifika faktorer så som storlek, ålder och lönsamhet inte berörs. (Myers 1984)
Vid finansiering av investeringar kan företagen välja mellan tre olika finansieringskällor: interna medel, skulder eller nytt kapital. Teorins grundförutsättning är att företag alltid föredrar att finansiera investeringar med interna medel i första hand. Med interna medel avses eget kapital så som kvarhållen vinst och kassaflöden. Vid intern finansiering är kapitalkostnaden låg i och med avsaknaden av transaktionskostnader. Företaget behåller även kontrollen över ägarandelar och undgår informationsutlämnande avseende investerings syfte till externa parter. Om möjlighet till intern finansiering saknas kommer företagen välja skuldfinansiering framför att tillföra nytt kapital, vilket ses som en sista utväg. Vid skuldfinansiering läggs vikt på den risk som skuldsättningen innebär. Företagen kommer i första hand att välja de skulder med lägst risk, så som banklån och konvertibler. (Myers 1984) Kortfristiga skulder kommer uttömmas innan långfristiga skulder tas samtidigt som aktiverade leasingavtal och andra säkrade skulder kommer föredras framför oprioriterade skulder. Enligt teorin skulle det även vara mer fördelaktigt att återbetala befintliga lån än att uppta nya. (Frank & Goyal 2003). Anledningen till att ökning av det egna kapitalet ses som en sista utväg beror dels på att detta är förenat med höga kapitalkostnader, men också att företaget riskerar att äventyra investerarnas förtroende. Investerare kräver i regel en betydligt högre procentuell avkastning på sin insättning jämfört med exempelvis räntan på ett banklån. En lyckad nyemission skulle dock vara fördelaktigt då företaget är övervärderat. Men i och med företagsledarnas informationsövertag gentemot externa investerare skulle dessa befara att nyemission görs eftersom företaget är övervärderat och därför investera mindre.Detta med sjunkande aktiepris som följd. Om en nyemission skulle
17 genomföras vid ett tillfälle då företaget är undervärderat skulle det vara ofördelaktigt för företaget. Utökande av aktiekapitalet skulle även kräva ett detaljerat informationsutlämnade om investerings syfte, vilket är kostsamt. (Myers 1984)
Pecking order teorin kan sammanfattas enligt följande. Finansiering med interna medel föredras alltid före användning av externa medel. Därav genomförs åtgärder, som exempelvis justeringar av utdelningar, för att säkerställa att tillräckligt med interna medel finns kvar i verksamheten för att kommande investeringar ska kunna finansieras. Om vinsterna med åren tenderar att fluktuera justeras ofta utdelningarna i syfte att hålla dem jämna över tiden. Detta möjliggörs ofta genom att avyttra tillgångar. I perioder då det finns ett överflöd av interna medel prioriterar företagen att amortera befintliga skulder. Om externt kapital är ett måste för överlevnad kommer det säkraste finansieringsalternativet att väljas. (Myers 1984)
Myers (2001) hävdar i en senare publikation att teorin förklarar varför lönsamma företag ofta har låg skuldsättning. Skuldsättningen beror inte på att företagen arbetar efter ett visst skuldsättningsmål. Eftersom intern finansiering är att föredra kommer företag med förmåga att generera tillräckliga intäkter inte ha lika stort behov av externt kapital.
3.1.2 Principen om kapitalstrukturens irrelevans
Annan teori angående kapitalstruktur hävdar att förhållandet mellan eget kapital och skulder är oväsentligt. Modigliani & Miller är två framträdande personer vad gäller teorier om kapitalstruktur. De ligger bakom Modigliani–Miller theorem som även har kommit att kallas the capital structure irrelevance principle, principen om kapitalstrukturens irrelevans. (Kouki 2011) Kontentan av teoremet är att företagets värde inte påverkas av hur företaget väljer att utforma sin kapitalstruktur. Det går inte att finna en allmänt accepterad förklaring till hur kapitalstrukturen påverkar företagens strategiska handlande. Företagens val av finansieringskälla för sina investeringar spelar ingen roll då ett företag som finansierats med antingen eget kapital eller med skulder kommer att ha lika högt värde. Istället är det investeringens förmåga att generera positivt kassaflöde som är avgörande. Oavsett finansieringsform bör företagen vid investeringsbeslut endast utgå ifrån huruvida investeringen och dess finansiering kommer att höja företagets värde genom kassaflöden eller inte. (Modigliani & Miller 1958)
3.2 Intressentteori
Kapitalstrukturens utformning är ett resultat av företagens val av finansieringskällor och används ofta av externa parter för att bedöma ett företags ekonomiska styrka. Då en förändrad
18 leasingstandard skulle medföra att användning av operationell leasing skulle försvaga den redovisade ekonomiska styrkan jämfört med förut är det betydelsefullt att ifrågasätta vilka dessa externa parter är och vilken betydelse deras bedömning av företaget har i beslutssituationer. För att kunna besvara denna fråga måste företagens omgivning bestämmas. Ett företag är omgivet av en mängd olika intressenter. En intressent kan definieras som någon eller en grupp som kan påverka eller påverkas av ett företags resultat eller handlanden. Ledningen i ett företag tillskriver olika intressenter olika uppmärksamhet, liksom olika intressenter ställer olika krav på företaget. Maktfördelningen som avgör hur mycket uppmärksamhet en intressent ägnas går inte att bestämma på grund av subjektiviteten i bedömningen. Gemensamt är dock att intressenterna har begränsad insyn i företagets verksamhet och att redovisningen är ett sätt att ge intressenterna insyn. (Mitchell et al. 1997) I ett flertal olika publikationer har Freeman (2010) diskuterat och presenterat olika varianter av intressentmodeller. Utgångspunkten i modellerna är att ett företags grundläggande intressenter är: kunder, leverantörer, anställda, kreditgivare, aktieägare, samhället och chefer, se figur 1. Det är således inför dessa aktörer som företagen i olika mån strävar efter att framstå som ekonomiskt starka.
Figur 1 Intressentmodellen (Freeman 2010)
Då en organisation är en social konstruktion vilken i sin tur är mer eller mindre beroende av andra sociala konstruktioner, vilka presenteras i intressentmodellen, för att överleva är någon form av acceptans eller godkännande partnerna emellan nyckeln till en fortsatt existens. Beroendet av omvärlden minskar företagets möjligheter att ohämmat agera som rationella nyttomaximerare med endast egenintresse i åtanke. (Binmore 1989) Godkännande och acceptans fås genom att en organisations handlanden eller beteende är korrekta, lämpliga eller
Företaget Kunder Leverantörer Anställda Kreditgivare Ägare Samhället Chefer
19 önskvärda utifrån ett socialt konstruerat system styrt av oskrivna och skrivna regler, normer och värderingar (Ashforth & Gibbs 1990; Suchman 1995; Prado-Roman & Díez-Martín 2013). Företag konkurrerar med andra aktörer på marknaden både om samma resurser och också kunder. Både leverantörer och kunder väljer att samarbeta med de företag som de känner förtroende och säkerhet inför. (Suchman 1995) I inledningskapitlet nämndes Liao & Beattys (2010) studie i vilken de konstaterar att otillfredsställande och lågkvalitativa finansiella rapporter kan minska möjligheten att beviljats krediter. Ur ett intressentperspektiv har företag som inte beviljas lån inte heller lyckats uppvisa tillräcklig ekonomisk styrka för att motta intressentens, kreditgivarens, krav. Att den information som presenteras i företagens finansiella rapporter upplevs som tillfredsställande kan följaktligen ha betydelse för möjligheten att ha samröre med andra intressenter.
Ett av redovisningens huvudsyften är att tillhandahålla intressenter information. Intressenterna har som tidigare nämnts ett ekonomiskt intresse eller dylikt i företaget och är följaktligen, i olika mån, angelägna om att företaget presenterar tillfredställande siffror i sina rapporter. Redovisningsarbetet innebär således ett övervägande av i vilken utsträckning förtaget kan maximera den egna nyttan utan att skada relationen till andra parter. I och med intressenternas betydelse för den långsiktiga överlevnaden kan det vara riskfyllt för företagen att endast fokusera på de, ur företagens perspektiv, strategier och tillvägagångssätt som är mest effektiva för att skapa lönsamhet. För acceptans krävs att de medel som används uppfattas som legitima av företagets intressenter. Hur företagen väljer att bedriva sin verksamhet samt vilka metoder som används för exempelvis finansiering måste redovisas och kommer såldes avspeglas och exponeras i de finansiella rapporterna. (Spitzeck & Hansen 2010) En ekonomisk välmående framtoning i finansiella rapporter har en stor betydelse för att bygga förtroende gentemot intressenter, varför redovisningsbeslut som innebär att den mest fördelaktiga ekonomiska bilden kan presenteras ofta väljs även om beslutet inte är det bästa för företaget. (Mezias 1990) 3.3 Skillnader mellan noterade och onoterade företag
Tidigare forskning lyfter alltså fram att framställningen av företagens ekonomiska ställning i de finansiella rapporterna är central vid finansieringsbeslut. En kapitalisering av befintliga operationella leasingavtal skulle ge sken av företagen som mer skuldsatta och mindre självförsörjande. Intressentteorin belyser att företaget måste överväga hur deras val påverkar intressenternas uppfattning av företagets ekonomiska förhållanden, men den ger ingen indikation på i vilken utsträckning olika typer av företag tar hänsyn till intressenternas
20 uppfattning av företaget. Då tidigare forskning utgår från noterade företag medan urvalet i denna studie endast består av onoterade företag är det därför väsentligt att redogöra för skillnader mellan dessa kategorier av företag. Inom företagsekonomisk forskning är ett frekvent använt begrepp Ownership structure, ägarstruktur. Hur företagets ägarandelar är disponerade kan vara avgörande för hur ekonomisk information kommuniceras och värdesätts. Corporate
governance, bolagsstyrning, är ett ämnesområde som ämnar redogöra för hur företagen styrs
och förvaltas samt vilka mål företagen strävar efter. Nedan redogörs för hur båda dessa aspekter kan inverka på sättet noterade respektive onoterade företag väljer att ta beslut gällande ekonomiska angelägenheter.
3.3.1 Ägarstruktur
En av intressenterna som presenteras i intressentmodellen i figur 1 är ägare. Noterade och onoterade företag skiljer sig i detta avseende genom att noterade företags ägarandelar finns tillgängliga för handel på en offentlig börsmarknad. Detta innebär i de flesta fall att ägarkretsen i noterade företag är större än i onoterade. (Kim 1999) Den bredare ägarkretsen tillsammans med att noterade företag i regel är föremål för ett större allmänintresse gör att deras intressentkrets inbegriper fler aktörer jämfört med onoterade företag. Intressenternas ständiga utvärdering av företagets ekonomiska förehavanden gör noterade företag mer måna om att framstå som ekonomiskt starka i sina finansiella rapporter, framförallt inför potentiella investerare. (Kim 1999; Gregory et al. 2005) I små och medelstora företag är användandet ofta begränsat och de främsta mottagarna av informationen är skattemyndigheter, banker och ägarna själva. (Van Hulle & Dewaelheyns 2010) Börsnoterade företags rapporter används istället mer frekvent av intressenter från hela intressentmodellen. (Collins & Jarvis 2000; Hamilton & Lawrence 2001; Deaconu et al. 2012). Frekvensen av externt betraktande skiljer sig följaktligen mellan dessa två kategorier av företag. Ur ett ägarperspektiv är anledningen till detta att ägarna i noterade företag ofta inte har någon direkt relation till företaget alternativt att relationen är avlägsen. I och med detta ökar behovet av detaljerad och omfattande information i de finansiella rapporterna. I företag där aktierna inte finns tillgängliga för offentlig handel är det vanligare med en nära relation mellan ägare och företaget. Då det inte råder samma informationsasymmetri mellan ägare och företagets ledning finns inte samma behov av att ge ut omfattande information i de finansiella rapporterna. Framställningen av företags ekonomiska angelägenheter får heller inte samma betydelse på grund av bristen av rapportanvändare jämfört med noterade företag. (Yang & Shima 2012)
21
3.3.2 Bolagsstyrning ur ett finansiellt perspektiv
Som berördes i tidigare stycke är det vanligt att det i små och medelstora onoterade företag inte finns något avskiljande mellan ägande och kontroll. I många fall har företaget förvaltats i generationer vilket lett till att kontrollen aldrig lämnats till någon utanför den ursprungliga ägarens bekantskapskrets (Collins & Jarvis 2000). Ett utmärkande drag för såväl ägarledda företag som familjeföretag är att kontrollaspekten är av stor vikt. För att i alla lägen behålla kontrollen över företaget undviks därför ofta transaktioner som innebär att företaget hamnar i en beroendeställning gentemot en utomstående part. (Moisello & Gottardo 2014) Den finansiella strategin för denna kategori av företag är dessutom ofta inriktad på grundlig uppbyggnad. Tillfredställande resultat och överlevnadsstrategier är viktigare än tillväxt och vinstmaximerande, vilket tenderar att vara målen med börsnoterade företags finansiella strategier. (Collins & Jarvis 2000) Bolagsstyrning och finansieringsbeteende är dock allt annat är standardiserat i familjeföretag, ägarledda företag samt andra onoterade företag. Tillgängliga kapitalkällor varierar kraftig från företag till företag. Utifrån jämförelser av noterade respektive onoterade företags finansiella rapporter går det att utröna enhetligare mönster i dessa företags finansiella beteende. (Gregory et al. 2005)
Staglianò & LaRocca (2013) hävdar vidare att det finns olikheter i noterade respektive onoterade företags ekonomiska drivkrafter vilket leder till skillnader i ledningens beslutsfattande vid investeringar. Noterade företag tenderar att föredra tillgång till kassaflöde genom krediter samt skulder eftersom möjligheten att göra ränteavdrag bidrar till lägre skatt och således låga kapitalkostnader. Strävan efter att ständigt kostnadseffektivisera kommer från noterade företags benägenhet att vilja maximera tillväxten. Noterade företag har såväl snabbare som högre tillväxt än onoterade företag, samtidigt som de i regel presenterar bättre resultat. (Loderer & Waelchli 2010) För onoterade företag är förhållandet det motsatta och intern finansiering är mest frekvent. Förklaringen till detta är att denna typ av företag eftersträvar ekonomisk bärkraft och undviker därför de transaktionskostnader som extern finansiering innebär. (Loderer & Waelchli 2010; Staglianò & LaRocca 2013) Höga transaktionskostnader för onoterade företag har sin grund i att kreditgivare ofta besitter tämligen lite information angående kvaliteten på företagets verksamhet. Osäkerheten i företagets ekonomiska förmåga gör att kreditgivarna debiterar höga räntor eller kräver personliga säkerhetsförbindelser för att bevilja lån. (Gregory et al. 2005) Kostnaden för informationsbrist, oavsett om det handlar om höga räntekostnader eller att utelämna ytterligare information, är något som väger tungt för mindre företag. Detta leder i sin tur till att det blir fördelaktigare att finansiera investeringar
22 internt. Detta fenomen är något som är vanligt i början av företagets livscykel, men även ett beteende som tenderar att finnas kvar allt eftersom företaget växer. (Weinberg 1994)
Att det finns ett avskiljande mellan ägande och kontroll i noterade företag kan även ge upphov till intressekonflikter. Intressekonflikter kan bestå av oenighet mellan investerare och ledning angående vilka åtgärder eller investeringar som maximerar företagets värde. Detta hämmar ledningens möjlighet att agera ohämmat. (Gopalan & Thakor 2006) Investerare förväntar sig utdelningar vilket gör att en viss del ackumulerat kapital måste reserveras för detta. I onoterade företag finns en större frihet att anpassa utdelningarna efter rådande omständigheter och sedermera ackumulera kapital istället för att dela ut om så önskas. (Loderer & Waelchli 2010) Vidare är det vanligt att ledningen i mindre företag inte sätter lika stort värde i redovisningsinformationen och ofta använder andra mått än ekonomiska för att mäta företagets framgång. Företag av såväl stor som liten omfattning och med bred eller smal ägarkrets är dock ofta underkastade samma krav på redovisningen trots att drivkraften till verksamheten tenderar att vara av olika karaktär. I och med detta är det möjligt att standarder, beroende på vilken kontext och under vilka premisser företaget verkar inom, lämnas mer eller mindre uppmärksamhet. (Roberts & Sian 2009) Standardsättarnas intresse ligger i att ständigt förbättra och forma standarder och lagar som ska uppmuntra företag att redovisa tillförlitlig information och på så sätt ge en så rättvisande bild av företaget som möjligt (Yinghua 2005). Ett problem med standardisering är dock att standarder ska kunna tillämpas av flera och därför måste innehålla generella formuleringar. Detta gör att det ofta finns ett visst tolkningsutrymme för användarna (Sunder 1988). Det är därför inte omöjligt att standardförändringar som alternerar företags redovisningsmöjligheter även kan påverka deras strategiska agenda bakom redovisningen. Boedker (2010) menar dock att relationen mellan redovisning och strategi är varierande, och förändras beroende på typ av företag och vilka dess intressenter är. Det som kan ifrågasättas är hur viktig redovisningen är i onoterade företag då de inte har samma behov av att locka externa investerare som de noterade företagen har. Då ett företags aktier inte finns noterade på börsen är behovet av tillfredställande räkenskaper inte är lika högt, därav har onoterade företag större otvungenhet vid redovisningsbeslut. (Martin 2005)
I tabell 2 presenteras en sammanfattning av skillnaderna mellan noterade och onoterade företags ägarstruktur och bolagsstyrning. Sammantaget tyder skillnaderna på att redovisningen och finansiella besluts påverkan på finansiella mått och rapporter är av större betydelse för noterade företag.
23
Tabell 2 Teorisammanfattning: ägarstruktur och bolagsstyrning
Teorisammanfattning Referenser
Noterade företag har större ägarkrets och fler läsare av de finansiella rapporterna vilket leder till mer angelägenhet om en god ekonomisk framställning.
Kim 1999; Gregory et al. 2005 Avståndet mellan ägande och kontroll avgör hur stort
behov av informationsutlämnande som finns. Yang & Shima 2012 Särdrag hos familjeföretag, ägarledda företag och
mindre onoterade företag är att de är angelägna om att ha kontroll, inriktade på ekonomisk bärkraft, har en vilja att vara självförsörjande och ett fokus på
överlevnad snarare än tillväxt.
Moisello & Gottardo 2014; Collins & Jarvis 2000 Tillväxt är viktigare i noterade företag. Collins & Jarvis 2000; Staglianò & LaRocca 2013 Intressekonflikter mellan investerare och ledning
hindrar att ackumulerat kapital kan kvarhållas i noterade bolag. I onoterade bolag är
anpassningsförmågan därför större.
Gopalan & Thakor 2006; Loderer & Waelchli 2010 Redovisningen är mindre viktig i onoterade bolag
vilket kan leda till att även möjligheten att vidta bokföringstekniska transaktioner i syfte att uppvisa
en bättre ekonomisk framställning är mindre.
Robets & Sian 2009; Martin 2005
3.4 Teorireflektion
I figur 2 presenteras studiens undersökningsmodell. Denna är tänkt att illustrera hur och varför den forskning och de teorier som redogjorts för i detta och föregående kapitel har använts för att analysera studiens empiriska data. Genom att analysera studiens empiriska data utifrån fyra olika faktorer ämnar denna studie ge svar på huruvida effekterna av en kapitalisering potentiellt kan påverka onoterade företag, och således om en eventuell standardförändring kan förväntas minska onoterade företags användning av leasing.
Figur 2 Undersökningsmodell
Kapitalstrukturens utformning illustrerar både hur företaget är finansierat som hur pass självförsörjande företaget är. Med utgångspunkt i pecking order teorin föredrar företag att
24 finansiera investeringar med internt kapital. Verifiering av detta skulle dels innebära att företag undviker att leasa om möjligheten till internfinansiering finns, men också att andelen eget kapital är hög på grund av bristen på skulder. Om företagen värdesätter att ha en hög andel eget kapital skulle leasing bli än mindre attraktivt i och med att kapitaliseringen skulle öka andelen skuld. Om företagen däremot betraktar kapitalstrukturens utformning som irrelevant torde en standardförändrings konsekvenser vara ovidkommande. Investeringens förmåga att generera kassaflöde är enligt denna teori avgörande vilket gör finansieringsformen och dess inverkan på kapitalstrukturen obetydlig.
I intressentteorin redogörs för betydelsen av acceptans från externa aktörer. Företagens finansiella rapporter exponerar företagets ekonomiska ställning vilken skulle försvagas till följd av en standardförändring. Hur stor betydelse intressenternas uppfattning av företaget som solitt och framför allt vem som är användare av företagets finansiella rapporter är centralt för att kunna förutspå hur stor påverkan en kapitalisering skulle ha. Leasingens fördelar, bortsett från möjligheten till off-balance sheet finansiering, skulle inte förändras i och med en standardförändring. Om intressenternas uppfattning av företaget är viktig indikerar detta att leasing blir mindre eftertraktat till förmån för intern finansiering. Om däremot intressenternas uppfattning är av mindre betydelse eller om rapporterna används av få intressenter torde inte leasinganvändandet förändras väsentligt i och med en standardförändring.
Ett företags ägare är i regel måna om att ha kännedom om företagets ekonomiska situation. Om ägarkretsen är liten samtidigt som ägarna har insikt i och kontroll över verksamheten, vilket enligt teorin är vanligt i onoterade företag, uppstår sällan någon informationsasymmetri mellan ägare och företaget. Ägarna har vid en nära relation redan information om företagets ekonomiska förehavanden och något behov av att presentera förskönade siffror finns därför inte. Företaget torde därför kunna fokusera på nyttomaximerade utan att behöva ta ägarnas uppfattning om företaget i beaktande vid finansieringsbeslut.
Vilka ett företags finansiella drivkrafter är har betydelse i denna studie då de påverkar vilka resonemang som förs vid investeringsbeslut. Om maximal tillväxt är det huvudsakliga målet torde det vara angeläget för företaget att presentera så tillfredställande siffror som möjligt för att locka intressenter. Om andra värden, såsom långsiktighet och ekonomisk bärkraft, är mer eftersträvat är rimligtvis företagets nytta mer väsentlig. Ett sådant beteende talar för att kapitaliseringens effekter på företagens finansiella mått är av mindre betydelse än företagets
25 nyttomaximerande. Vilket i sin tur talar för att företagen skulle fortsätta leasa trots kapitalisering, förutsatt att detta var det mest fördelaktiga alternativet.
