Tillförlitlighet och generaliseringsmöjligheter

Kvalitativa studier får ofta kritik på grund av subjektiviteten i det empiriska materialet. I och med subjektiviteten och situationsberoendet vid intervjuerna skulle studien inte kunna upprepas med samma resultat vid ett senare tillfälle. Då urvalet av respondenter är ringa i förhållande till populationen upphör även möjligheten att uttala sig om andra aktörer än just de intervjuade respondenterna och de företag de representerar. Studiens resultat går således inte att generalisera till andra populationer. (Bryman & Bell 2005, s.100) Syftet med studie var dock inte att framställa statistiskt generaliserbara resultat, utan att bidra till den befintliga kunskapen. I och med att resultatet talar för att många av respondenterna såväl resonerar som agerar i likhet med varandra ökar tillförlitligheten. Vi anser därför att studiens syfte har uppfyllts och att den kompletterar den befintliga litteraturen på området. Genom att resultaten jämförts med och analyserats utifrån befintlig teori har en teoretisk generalisering kunnat göras. (Christensen et al. 2010, s. 74)

En annan kritiskt faktor kopplat till att använda ett kvalitativt tillvägagångssätt är respondenternas eventuella önskan att representera sig själva och företaget ur ett visst perspektiv. Detta kan innebära att frågorna besvarats på ett sådant sätt att den önskvärda bilden presenteras snarare än den verkliga. Bryman och Bell (2005, s. 158-159) kallar detta fenomen för social önskvärdhet. För att minska risken för social önskvärdhet har vi kompletterat det empiriska materialet med företagens årsredovisningar. Detta gav oss möjligheten att kontrollera respondenternas svar och således avgöra sanningshalten i deras påståenden. Vid denna kontroll, av exempelvis soliditet och karaktären av olika skulder, fann vi inte något som talade för att

32 respondenterna på något sätt förvred sanningen vid intervjuerna. Även det faktum att deltagandet var anonymt gör att risken för socialt önskvärda svar minskade. Detta eftersom företagens namn aldrig nämns i studien vilket gör att respondenterna inte haft några skäl att försöka få företaget att framstå i bättre dager.

Att tre av intervjuerna genomfördes via telefon kan eventuellt ha inverkat på de svar som erhölls. Telefonintervjuerna har visserligen fördelen att de är kostnads- och tidseffektiva, men distansen kan också innebära att vi gått miste om synliga reaktioner vilka skulle ha kunnat underlätta tolkningen av respondentens svar. Vid personliga intervjuer skapas en kontakt som gör det lättare att hålla samtalet flytande, men samtidigt kan närvaron framkalla osäkerhet och nervositet hos intervjupersonen. (Bryman & Bell 2005, s. 140-141). Vi anser dock att vi under samtliga intervjuer fick såväl uttömmande som relevanta svar varför sättet på vilket personerna intervjuades inte påverkat studiens resultat. Vidare är ämnesområdet inte av den karaktären att frågorna torde ha framkallat obehag eller ängslan hos intervjupersonerna, och därav förmått dem att utelämna eller förvränga information. I och med detta finns ingen anledning att misstänka att de svar vi erhållit är tvivelaktiga.

Något som kan ha påverkat respondenternas svar och som eventuellt kan leda till problem vad gäller studiens tillförlitlighet är att respondenterna innehar olika befattningar på företagen. Vi märkte en skillnad i svaren från personer med olika befattningar. De personer som hade befattningen VD var mer benägna att svara ur ett allmänt perspektiv och om företaget som helhet, medan de personer som var anställda för att sköta ekonomiska angelägenheter uttryckte sig i ekonomiska termer och mer ur ett redovisningsperspektiv. Olika kunskap vad gäller redovisning och finansiella rapporter kan därför ha gjort att svaren vi erhållit är mer specifikt inriktade på redovisning från vissa av respondenterna och mer generellt inriktade från vissa. I introduktionsmailet bad vi dock om att få intervjua den person som var mest lämpad att besvara frågor gällande leasing och finansiering. Då företagen själva har fått välja vem på företaget som ska intervjuas förutsätter vi ändå att de respondenter som representerat företagen i denna studie är lämpliga.

En annan aspekt, vilket även två av våra respondenter påpekade, som eventuellt påverkat studiens resultat är att företagsspecifika omständigheter kan ha inverkan på såväl investeringsbeteende som finansiell strategi. Faktorer som mognad, tillväxtfas och bransch verkar enligt det empiriska materialet ha inverkan på hur företagen bedrivs. Enligt litteraturen är leasing mer förekommande då företaget har svårigheter med att beviljas krediter, vilket är ett

33 mer rimligt scenario i en uppbyggnadsfas än i en fas där företaget är etablerat på marknaden. Vilken bransch företaget verkar inom påverkar behovet av investeringar. Företag vars främsta resurs utgörs av arbetskraft gör rimligen mindre investeringar än företag som arbetar med industri. Då vi hade svårigheter med att hitta respondenter kunde vi inte avgränsa studien till att undersöka en eller flera specifika branscher vilket var vår initiala idé. Studiens tillförlitlighet hade troligen ökat om vi hade undersökt företag som verkade under likvärdiga förutsättningar och förhållanden. Det vi har gjort för att minska risken för att företagsspecifika omständigheter skulle påverka trovärdigheten i studien är att avgränsa urvalet till att endast inbegripa företag av tillräcklig stor omfattning att de faller under K3-regelverket. För att göra det krävs det att företaget bedriver verksamhet i en betydande omfattning. Vi finner det osannolikt att företag av den storleken befinner sig i en introduktionsfas och anser att uppfyllnad av K3-kriterierna tyder på såväl mognad som etablissemang. Utöver detta har vi även valt att redogöra för vilken bransch företagen verkar inom samt presenterat vissa nyckeltal. Detta för att ge läsaren möjlighet att själv göra bedömningen om huruvida dessa faktorer kan ha påverkat respondenternas svar.

Vid litteratursökningen inför utformningen av den teoretiska referensramen har endast vetenskapligt granskade publikationer använts. Vi har även utgått från flera källor vilka behandlar samma ämne för att öka tillförlitligheten. Genom att vi vid analysen utgick från den teoretiska referensramen och jämförde studiens empiriska resultat med denna anser vi, som tidigare nämnts, att studiens resultat trots ovannämnda brister kan bidra till befintlig teori genom teoretisk generalisering.

34

5 Empiri och Analys

I följande avsnitt presenteras studiens empiriska material och en analys av detta. Presentationen av empiri och analys görs växelvis. Merparten av det empiriska materialet redovisas dock i början av varje avsnitt följt av en sammanfattande tabell eller figur, varpå merparten av analysen presenteras. Utöver den information som erhölls vid intervjuerna kommer analysen även baseras på information från företagens årsredovisningar år 2012 och år 2011.