Vilka ämnen diskuteras i intervjuerna med kvinnor och män?

I pratshowerna är det vissa ämnen som förekommer mer än andra. Med hjälp

genusteorin är det möjligt att analysera huruvida gästernas intervjuer präglas av vissa ämnen, beroende på kön (Hirdman, 1988). Några exempel som hittas i texten är karriär, familj och personlighet. I Skavlan förekommer vissa ämnen mer frekvent uppdelat mellan könen medan det i Carina Bergfeldt inte finns en lika tydlig gräns. Det är lättare att urskilja vissa ämnen överlag, än att hitta ämnen som skiljer sig åt mellan könen. I både Skavlan och Carina Bergfeldt tas ämnet karriär upp i majoriteten av intervjuerna.

En minoritet av de manliga gästerna i Skavlan får frågor kopplade till känslor medan majoriteten av Carina Bergfeldts manliga gäster får det.

6.2.1 Ämnen i Skavlan

I Skavlan påträffas vissa ämnen som får större fokus hos vissa gäster jämfört med andra.

Enligt teorin framing (Entman, 2002) är detta ett sätt att rama in viss information för att framhäva det, exempelvis ett specifikt ämne. I Skavlan får de kvinnliga gästerna i större utsträckning frågor kopplade till känslor. En första analys utifrån Faircloughs modell har gjorts där personliga frågor ofta förekommer i texten. I intervjun med Hedvig Lindahl, som är målvakt i damlandslaget, kan flera personliga frågor kopplade till hennes privatliv urskiljas. I början av intervjun ställs frågor som hör till känslor. Lindahl flyttade hemifrån tidigt och Fredrik Skavlan frågar om det var ensamt. “Pratade du med någon medan det var på det viset?”. Vidare ställer programledaren frågan om Lindahls nuvarande förhållande. “Idag, Hedvig, så lever ju du och Sabine helt öppet i ett

samkönat förhållande. Det är inte säkert att ni hade gjort det om det hade handlat om

herrfotboll, varför tror du att det är så?”. Fredrik Skavlan tar upp ett ämne som Hedvig Lindahl inte har någon direkt koppling till, istället för att prata om något som berör henne. I och med att ämnet känslor ofta förekommer hos de kvinnliga intervjuerna stämmer detta överens med Jarlbros (2006) beskrivning av könsstereotyper.

Ett annat förekommande ämne i intervjuerna är humor. I intervjuerna skämtas det om de kvinnliga gästerna, snarare än att publiken skrattar åt deras skämt. Detta går även att koppla till den tidigare forskningen om komiker (Söderlund, 2016). Där beskrivs det att männen och deras skämt blir bekräftade i större utsträckning än vad de kvinnliga komikerna blir (Söderlund, 2016). I intervjun med Maria Montazami påträffas även temat humor. “I svenska hollywoodfruar har hon bjudit in oss till sin komfortabla värld av tofsar och extensions. Men nu har Maria Montazami övergett allt det för två långa veckor på en öde ö utan något annat än kläder, vatten för en dag, en kniv och en machete” I presentationen av gästen Maria Montazami beskrivs hon med ord som tofsar och extensions. Presentationsfilmer visar senare hur tufft det har varit för henne på ön, vilka svårighet hon stött på, vilket kan tolkas som humor hos åskådaren. Även när Maria Montazami pratar avbryter Fredrik Skavlan, skrattar och säger “du har koll”.

Montazami fortsätter sedan att berätta. Vid ett senare tillfälle frågar även Montazami om hon pratar för mycket vilket resulterar i att publiken och programledaren skrattar.

Det går även att analysera situationen när programledaren frågar “Hur var det med insekter?” Den andra gästen i studion Leif GW Persson skrattar när frågan ställs, sedan skattar hela publiken. Ett vanligt synsätt kan vara att kvinnor är rädda för insekter, främst dem kvinnor som tänker mycket på sitt utseende.

Utifrån den sociokulturella och diskursiva praktiken kan situationen när Montazami nämner att hennes man är “urjobbig” diskuteras. Publiken och

programledaren bemöter påståendet med skratt. Kanske är det komiskt när kvinnan säger emot eller inte håller sig till normen att mannen överordnar kvinnan, med hjälp av Hirdmans (1988) teori om genus kan detta analyseras.

I intervjun med Seinabo Sey uppkommer också delar i intervjun som kan tolkas som humor. Fredrik Skavlan ställer en fråga kopplat till ämnet till den tidigare gästen Magnus Uggla. “Magnus, mår du illa när du sjunger låten jag mår illa?”. Skavlan flikar in med detta skämt när de talar om sorgliga känslor i Seinabo Seys låtar. Publiken skrattar. I slutet av intervjun ska artisten själv sjunga sin nya låt. Fredrik Skavlan inleder ämnet med att berätta: “Du ska sjunga en låt som heter I’m just mad (bitch!)”. Samtidigt som denna mening sägs används ett tonläge som kan tolkas som nedlåtande eller

förminskande. Det kan tolkas som att Fredrik Skavlan tycker att titeln på låten är humoristisk eller lustig. Alla i studion skrattar, som om alla förstod att det är något komiskt i det.

Även ämnet kändisar förekommer flera gånger där gästerna knyts samman med andra kända personer. I intervjun med Magnus Uggla: “Jag satt och tittade på ditt släktträd och där ser man att din morfars far var Ernest Thiel. Sveriges rikaste man. Om man är barnbarnsbarn till Sveriges rikaste man, präglar det ens släkt då i flera

generationer? Ger det någon form av självklarhet?” När Magnus Uggla intervjuas tas det upp att han är släkt med Sveriges då rikaste man. Fredrik Skavlan ställer frågan om det går vidare i släkten. Kanske tas denna kända person upp för att ännu mer påpeka Magnus Uggla höga position och kändisskap idag, vilket kan kopplas till den roll som Uggla tilldelas i programmet. Genom att belysa dessa delar ramas Magnus Uggla in som mäktig, enligt teorin framing (Entman, 2002).

Intervjun med Magnus Slagsvold Støre bygger också på detta ämne. “Hur lika är vi våra föräldrar? Nästa gäst är son till blivande statsministern och ett äpple som tycks ha fallit långt från trädet .. ut ur skogen.” Gästen Magnus Slagsvold Støre presenteras som den norska statsministerens son. Genom hela intervjun handlar det främst om förhållandet mellan gästen och hans pappa, som är statsminister. “Har du känt en förväntan under uppväxten om att du borde gå en liknande väg?” och “Jag undrar hur era samtal låter när du är så kritisk mot deras politik?”. Även i intervjun med Leif GW Persson samtalades det om gästens relation till kungen. Fredrik Skavlan nämner också andra kända namn som Leif GW Persson har en relation till.

Det sista ämnet som utmärker sig är familj. I intervjun med Oliver Solberg nämns hans pappa som många i publiken redan känner till. De pratar om hans plötsliga sjukdom och hur det har påverkat familjen. “Handlar det också om att ni vet att ni lever ganska farligt i er familj?” Oliver Solberg reagerar på ordvalet farligt och förklarar att han inte tycker att det är en särskild farlig sport. “Säger du ‘jag älskar dig’ till din pappa?” Den frågan kan kopplas till normer om att killar ska hålla sig till manliga egenskaper och normer. Män uttrycker inte känslor på samma sätt som kvinnor gör, vilket går att förklara med teorin genus (Hirdman, 1988). I intervjun med Filip Hammar och Agnes Lindström Bolmgren nämns också deras frieri och kommande bröllop samt deras nära relation till föräldrarna. “Jag vet att ni båda är väldigt nära era föräldrar. Ni semestrar ihop med era föräldrar…”. Temat familj förekommer hos både kvinnor och

män i programmet Skavlan, men det diskuteras som tidigare nämnt på olika sätt, beroende på vilken roll gästerna tilldelas.

6.2.2 Ämnen i Carina Bergfeldt

Ett ämne som kan urskiljas i Carina Bergfeldt är karriär. Det talas mycket om vilken väg gästen har tagit i livet och hur mycket hen har åstadkommit. “Hon har byggt en hel karriär på sin unika talang att hitta rätt tonträff och rätt känsla…”, så presenteras Lill Lindfors i programmet. Här riktas fokus på hennes karriär, talanger och erfarenheter.

Med teorin genus (Hirdman, 1988) kan detta diskuteras, istället för att tala om känslor tas dessa ämnen upp istället. Det bryter mot vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Att kvinnor får frågor om karriär, bryter mot dessa normer (Hirdman, 1988). Intervjun fortsätter med samtal om hennes karriär i jobbet och vilka händelser och platser det har tagit henne till, “I höst ska du ut på turné igen.. hur känns det? När har jobbet tagit dig till oväntade platser?”.

Nästa ämne återfinns i två av intervjuerna där fokus riktas mot en viss händelse eller ett specifikt fall, snarare än att personen och dess liv står i blickfånget. Intervjun med Sophie Jahn är baserad på ett uppmärksammat fall där Sophie Jahn är en av de personer som tidigare har varit utsatt. Carina Bergfeldt ställer frågor om fallet, “Vad var ditt första minne av din pappa? Det är vanligt att fasaden ska vara välpolerad, hur såg det ut hos er?” Intervjun avslutas med att Carina Bergfeldt frågar “Varför är det viktigt att berätta din del av historien?”. Denna intervju skiljer sig även åt från de andra intervjuerna där personen oftast står i fokus, snarare än en specifik händelse eller fall.

Det är därför svårare att tolka dessa intervjuer och jämföra dem med de andra på ett likvärdigt sätt. Detsamma gäller samtalet med gästen Anna Ardin. Intervjun har en vinkel, som genomsyrar hela samtalet. Den är inte fokuserad på Anna Ardin som egen person utan är baserat på ett preskriberat fall som varit mycket uppmärksammat i Sverige, där gästen har haft en stor roll. Frågorna som ställs är kopplade till

händelseförloppet där vi får höra Anna Ardins sida av berättelsen, som tidigare inte fått ta plats i medierna. Exempelvis “Hur var ert första möte?” och “När du vaknar

morgonen efter det här, tänker du då att det är ett övergrepp?” Bergfeldt avslutar med att ställa frågan “Har du förlåtit?”. I denna intervju är det också svårt att peka ut delar som följer eller avviker från stereotyper. Med hjälp av teorin om könsstereotyper som beskrivs av Jarlbro (2006) är frågorna som ställs inte mer eller mindre frågor anpassade för kvinnor. Det är könsneutrala frågor som inte pekar på den kvinnliga eller manliga

stereotypen. Genom att lägga större fokus på en händelse i dessa intervjuer kan det analyseras med hjälp av teorin framing (Entman, 2002). Dessa ämnen belyses mer eftersom frågorna som ställs enbart fokuserar på dessa händelser, snarare än intervjupersonen (Entman, 2002).

I intervjuerna förekommer även ämnet familj. I Intervjun med Ferry och Gunde Svan talas det mycket om deras relation till varandra som son och far, samt deras familj.

Samtalet avslutas med att de båda gästerna svarar på tittarfrågor. Gunde Svan får en fråga om hans fru blev glad för hans present. Carina Bergfeldt kommenterar

frågan.“Extra strålkastare till bilen i present? Blev hon glad för det här?” Reaktionen blir att alla i studion skrattar, som att det är en udda eller inte helt perfekt present till sin fru. Det kan analyseras utifrån teorin om genus (Hirdman, 1988) och könsstereotyper (Jarlbro, 2006) som finns i samhället. Det kan beskrivas som en norm att det inte är en present till en kvinna. Könsstereotyperna som framgår här visar att männen är mer händiga medan kvinnan håller sig i hemmet.

Gästen David Lagercrantz mamma kommer också på tal i hans intervju. Där nämns mycket känslor och vad det är som Lagercrantz saknar mest med henne. “Vad saknar du mest? Hur var ert sista farväl? Hur känns det att hon inte kommer att läsa den här?”. Även detta kan tolkas med hjälp av genus där männen oftast inte pratar om känslor (Hirdman, 1988). Andra iakttagelser som gjorts är att Carina Bergfeldt ofta använder sig av humor i intervjuerna. Detta gäller både för de kvinnliga och manliga