6 Resultat och analys
6.3 Vilka egenskaper lyfts fram hos de kvinnliga och manliga gästerna?
6.3 Vilka egenskaper lyfts fram hos de kvinnliga och manliga gästerna?
Utifrån de teoretiska begreppen genus (Hirdman, 1988) och könsstereotyper (Jarlbro, 2006) har frågan om gästernas egenskaper analyserats. Tidigare i studien har det beskrivits att det finns specifika egenskaper som passar in på antingen män eller kvinnor, med hjälp av teorin genus. Där är vanliga påståenden att det finns starka män och känsliga kvinnor (Hirdman, 1988). Med hjälp av dessa teorier går det att studera hur gästerna i Carina Bergfeldt och Skavlan tilldelas olika egenskaper beroende på kön.
6.3.1 Egenskaper i Skavlan
Gästens personlighet diskuteras i intervjuerna, främst bland kvinnorna. Det talas mycket om vilken slags personlighet gästerna har eller känner att de har. Även hur det har
påverkat dem i livet. I intervjun med Hedvig Lindahl talar Fredrik Skavlan om hennes förhållande till fotboll. “Men du blir aldrig lagkapten? Är det något med hur du är som person som gör att du inte är en ledartyp?”. Detsamma gäller i intervjun med Lone Frank. “När hennes man dog gick det upp för neurobiologen och journalisten Lone Frank att det inte fanns någon som älskade henne. Nu har hon skrivit om kärleken, ett inte helt okomplicerat ämne för hennes personlighetstyp.” I presentationen av gästen är känslor och kärlek centralt, också hur hennes personlighet har påverkat hennes liv.
“Varför gick den här flirten så fullständigt fel?” och “Du har gjort ett personlighetstest.
Blev du klokare på den här sidan av dig själv?” Hela intervjun präglas av samtal om känslor, kärlek och personlighet. Diskussionen om personlighet påträffas också i intervjun med Birgit Skarstein.“Nästa gäst blev förlamad från midjan som 20-åring, men orkade inte bli bitter. Tolv år senare är tv-profilen och toppidrottaren Birgit Skarstein i sitt livs form nyss hemkommen från Japan med ett paralympiskt guld i rodd.” Så presenteras Birgit Skarstein av Fredrik Skavlan. Intervjun inleds också med att Fredrik Skavlan frågar hur bra Birgit Skarstein har varit på att be om hjälp. Det riktar uppmärksamheten om hur Skarstein har klarat mycket själv, eller tagit hjälp av andra när hon blev skadad. Fokus på hur gästen är som person och vilken personlighet hon har. Genom att ständigt komma med dessa påståenden ramas även gästen in som en sådan person, vilket kan beskrivas med framing (Entman, 2002).
Ännu en egenskap är självsäkerhet eller gott självförtroende. De manliga gästerna målas upp att ha självförtroende och en god bild av sig själv och sina framgångar. Det stämmer bra in med genusteorin (Hirdman, 1988). Magnus Uggla beskrivs som Sveriges framgångsrika popkung. “På den tiden hade du ändå ganska gott självförtroende. Var självförtroendet stadigt?” Dessa egenskaper stämmer också bra in på den könsstereotypa mannen. I intervjun med Alexander Abdallah samtalas det om hur han har visualiserat alla sina framgångar i livet. “Du har vunnit priser och fått stora roller. Är det något du hade föreställt sig?” Den nyss vunna kristallen har han redan tagit för givet, berättar han. Intervjun med Oliver Solberg avslutas med frågan, “Ska du till Hollywood?”. En fråga som kan tolkas som att Oliver Solberg är framgångsrik och självsäker.
Enligt Hirdmans (1988) teori om genus ska en man vara självsäker, ha gott självförtroende och vara framgångsrik. Det är snarare fokus på karriär än på familjen. I intervjuerna samtalas det dock om familj, men inte i samma utsträckning som det gör om de manliga gästernas karriärer. Att förknippa de manliga gästerna med andra stora
kändisar kanske är ett sätt att visa på deras storhet och makt. Det visar på att även dessa män är mäktiga och framgångsrika. Som tidigare nämnt blir gästen Leif GW Persson tillfrågad om han någonsin har hämtat på dagis. Detta kan knytas samman med den diskursiva och sociokulturella praktiken där den stereotypiska mannen inte tar hand om barnen lika mycket som den stereotypiska kvinnan gör. Denna fråga kan ställas på detta sätt eftersom samhällets normer menar att den här personen inte gör det (Jarlbro, 2006).
Gästen får även den egenskapen tilldelad till sig, att han fokuserar mer på karriär än sin familj. Att ställa denna fråga till en kvinna hade troligtvis inte fått samma innebörd enligt teorin om genus (Hirdman, 1988). Flera exempel från denna slags stereotypa man förekommer i flera intervjuer i programmet.
6.3.2 Egenskaper i Carina Bergfeldt
I programmet Carina Bergfeldt talas det mycket om känslor. I samtliga intervjuer ställs frågor kopplade till känslor där gästerna får svara på hur de exempelvis har känt i olika situationer. Det kan tolkas med teorin framing (Entman, 2002) att programledaren inte tilldelar specifika roller eller egenskaper till gästerna beroende på kön, eftersom att de får liknande frågor ställda till sig. Ett exempel är i intervjun med Charlotte Perrelli och Anders Jensen när frågor ställs kopplade till hans barn som varit sjuk i cancer och hur de har upplevt den tiden. Det är både en privat och känslosam tid att prata om. Detta sker också i intervjun med David Lagercrantz när det talas om hans döda mamma och gästens psykiska ohälsa. Just ämnet psykisk ohälsa har förekommit i flera intervjuer.
I intervjun med Benjamin Ingrosso samtalas det mycket om hur han är och har varit som person. “Du tycker också om att äta själv, eller hur? Men du tycker inte om att vara själv? Varför då?” och “Vad händer med dig när du blir ensam?”. De diskuterar även hur långt Ingrosso har pressat sig själv och börjar prata om psykisk ohälsa. Den manliga gästen, Anders Jensen, får frågan “Hur är det att ha de två starka känslorna samtidigt?”. Känslor uppmärksammas även i denna fråga. Carina Bergfeldt ställer också frågor om psykiskt välmående i intervjun med David Lagercrantz,“Du har varit öppen med din bipolaritet, när man redan mår dåligt, hur har det här året varit?”, vilket passar mer in på den kvinnliga stereotypen än den manliga. I intervjun med Gift Blessing får han frågan, “Du sjunger om att du har flytt från ett brinnande land. Kan du berätta om den flykten?”. Intervjun fokuserar mycket på tunga händelser och känslor. Även om Gift Blessings mamma, “Vad betyder din mamma för dig?”. Resten av intervjun
centrerar kring det gästen är känd för, hans musikalitet. Hur det varit att vara deltagare i Talang och vad musiken betyder för honom.
Den diskursiva och sociokulturella praktiken kan även studeras. Här finns inte en självklar gestaltning av den stereotypiska kvinnan eller mannen kopplat till teorin (Jarlbro, 2006). Snarare är det könsneutrala frågor där vissa teman kan urskiljas, hos alla gäster. Dock finns det undantag där vissa frågor och uttalanden passar in i normen om stereotyper. Men i majoriteten av fallen är det svårt att urskilja frågorna som ställs till de kvinnliga respektive manliga gästerna.