Vilka roller tilldelas de kvinnliga och manliga gästerna?

Analysen utgår från Faircloughs modell för kritisk diskursanalys, som beskrivs av Peter Berglez (2019), där relationerna mellan text, diskursiv praktik och sociokulturell praktik analyseras. Som nämnts ovan innebär det att analysen genomförs på tre olika nivåer där olika aspekter tas hänsyn till (Berglez, 2019). Teorin framing innebär att medier ramar in viss information i rapporteringen genom att göra ett urval. Det innebär att en viss information får ta större plats exempelvis genom upprepning (Entman, 2002). För att undersöka vilka roller som de kvinnliga respektive manliga gästerna tilldelas är det också relevant att använda teorin om genus och könsstereotyper i analysen.

6.1.1 Genusroller i Skavlan

I programmet Skavlan får de kvinnliga gästerna svara på frågor som handlar om hur saker känns och hur vissa händelser har påverkat deras liv, med fokus på känslor. I intervjun med Seinabo Sey riktas fokuset på hennes artistskap och hennes känslor.

Fredrik Skavlan presenterar: “Min nästa gäst slog igenom 2013 med låten Younger som gjorde henne känd världen över för sånger om olycklig kärlek. Nu är hon lite äldre och mycket lyckligare. Det här är Seinabo Sey.” Bland de första frågorna som ställs står känslor också i centrum. “När du sjunger.. Hur viktigt är det att känna det du sjunger?”

och “Men om det är en sorglig text… känner du det på riktigt då, som en skådespelare?”

Vidare fortsätter samtalet om hennes nya relation och känslor samt tankar om det.

Fredrik Skavlan nämner även att Seinabo Sey har sagt att hon är rädd för kärleken.

Detta förekommer även i intervjun med Birgit Skarstein. I samband med samtalet om paralympics i Japan frågar Fredrik Skavlan om hennes båt. “Din båt heter ju Ingrid.

Varför gör den det?” En tolkning av detta kan vara att det är ett känslosamt ämne, då hennes bästa vän har gått bort i en olycka och båten är namngiven efter henne.

Gemensamt för alla intervjuer med kvinnliga gäster är att frågor relaterade till känslor förekommer mer frekvent. Kvinnorna får rollen som känslosamma personer och det

stämmer även in på teorin om genus (Hirdman, 1988). Hirdman beskriver att männen ofta beskrivs som framgångsrika personer medan kvinnorna som känslosamma, det är typiskt kvinnligt.

I alla intervjuer är det också vanligt förekommande att ämnet karriär står i centrum, främst hos männen. Även detta innebär att männen tar rollen som

framgångsrik, vilket passar in på Hirdmans (1988) beskrivning av genus. Ett exempel är intervjun med Leif GW Persson. “Med deckaren Det som göms i snö är hans universum tillbaka i tv-rutan för oss andra att glo på i höstmörkret. Upphovsmannen själv njuter av jakten och livet, som han nyligen nästan miste. Författaren och professorn Leif G.W Persson är gäst ikväll.” Han får rollen som en framgångsrik person som kommit tillbaka in i rampljuset, njuter av livet trots en “dramatisk” händelse. I intervjun med gästen Oliver Solberg ställs många frågor med fokus på hans karriär, “Planen är att bli

världsmästare?” och “Om man tar bort bilen från ditt liv, Oliver, vad blir det kvar då?”.

Detsamma förekommer även i intervjun med Filip Hammar och Agnes Lindström Bolmgren. “Hon är aktuell i komedin Suedi och har en lovande skådespelarkarriär både i Sverige och USA. Han är poddare, programledare och medskapare till tv-succén Alla mot alla. Men först och främst är de på ständig flykt från allt som påminner om ett stillsamt liv”. Till sist även intervjun med gästen Alan Walker. Här ställs i princip ingen fråga som handlar om något annat än hans karriär. “Hur skapar man musik som hittills har streamats overkliga 50 miljarder gånger? Nästa gäst är en brittisk dj från Bergen som erövrat hela världen med sitt förföriska ljudlandskap.” Alan Walker beskrivs som en framgångsrik person som har erövrat världen. Gästen ombeds i intervjun att ta fram sin laptop och visa hur man skapar musik, “kan inte vi få en masterclass i hur du bygger upp en sån låt?”. Walker visar på datorn genom att hans musik spelas upp i studion.

Hela intervjun fokuserar på hans karriär och hur han skapat sin musik vilket kan förklaras med teorin genus (Hirdman 1988) samt diskussionen om könsstereotyper (Jarlbro, 2006).

Utifrån teorin framing (Entman, 2002) kan detta resultat tolkas som att de manliga gästerna ofta får frågor om karriär. Framing innebär att medier presenterar eller ramar in en viss information på ett visst sätt. I detta fall kan det innebära att de manliga gästerna oftare får frågor om deras karriär, vilket i sin tur leder till den könsstereotypa könsroll de tilldelas. I samtliga intervjuer får gästerna frågor gällande karriär. I intervjun med Alan Walker som nämnts tidigare förekommer inga andra frågor. Att

programledaren belyser just dessa frågor får konsekvensen att de manliga gästerna får

rollen som framgångsrika män. När kvinnorna intervjuas läggs större fokus på känslor.

Det kan tolkas som att kvinnor får rollen som känslosamma kvinnor. Kopplat till teorin genus (Hirdman 1988) och könsstereotyper (Jarlbro, 2006) kan detta även diskuteras bland dem kvinnliga gästerna. Utifrån de frågor och beskrivningar som de kvinnliga gästerna får kan det ses som att de på flera håll passar in i könsstereotypen. Kvinnor ska ta hand om familjen och är den som pratar om känslor (Hirdman, 1988). Uppfattningen om att män överordnar kvinnan går också att urskilja i intervjuerna. Flera av de skämt som finns med är riktade åt de kvinnliga gästerna, att det är dem som blir utsatta för skämten. Snarare än att de skrattar med. Exempelvis när Seinabo Sey ska sjunga sin nya låt och alla skrattar åt låtens titel. Det förekommer också tillfällen då kvinnorna

framställs som osmarta och fåniga, exempelvis när Maria Montazami intervjuas och presenteras med orden “tofsar” och “extensions”, snarare än de andra gästerna som beskrivits med egenskaper eller talanger. Skratten i vissa situationer från andra gäster eller från publiken visar också på att kvinnor går att skratta åt, inte bara med. Männen får rollen som framgångsrik och det passar även in i den manliga stereotypen, som beskrivs av Jarlbro (2006).

6.1.2 Genusroller i Carina Bergfeldt

Gällande frågan vilka roller som gästerna tilldelas finns det skillnader mellan dem två pratshowerna. I Carina Bergfeldt förekommer det inte i lika stor utsträckning en synlig skillnad mellan könen. Intervjun med Ulla och Stefan Löfven sticker ut från dem andra intervjuerna i det här programmet. Presentationen av de första gästerna i avsnittet formuleras: “Varmt välkomna Ulla Löfvén och hennes man statsministern.” Redan här kan det tolkas som att programledaren avviker från normen. Enligt tidigare forskning är det männen som står i blickfånget snarare än kvinnorna (Edström, 2006). Däremot skiljer sig det åt i denna intervju. Här står istället Ulla i fokus, som är fru till

statsministern Stefan Löfven. Många frågor som ställs i intervjun är riktade till Ulla Löfven och hon får även mer talutrymme än sin man Stefan Löfven. Även detta avviker från normen och forskningen att män får större medieutrymme än kvinnorna (Edström, 2006). Vidare i intervjun diskuteras deras förhållande och även hur Stefans nuvarande jobb har påverkat deras relation, även under pandemin. Detta kan tolkas som att Ulla Löfven tilldelas en annorlunda roll som inte heller följer de könsstereotyper som existerar idag. Med hjälp av teorin framing tilldelas därför Ulla Löfven en avvikande roll (Entman, 2002).

Ett annat tema som kan urskiljas hos de manliga gästerna är karriär. Henrik Harlaut är proffs på skidor och de flesta frågor som ställs i hans intervju utgår från just det. Även presentationen är starkt kopplat till det han är känd för och hans karriär inom skidåkningen. “Vad gör du de dagarna du inte åker skidor? Kryper det i kroppen när du inte åker?” En fråga om hans utseende ställs: “Vad hände med dreadsen?”. Det är en fråga som är mer förekommande hos kvinnliga gäster än hos manliga, om man ser till könsstereotyperna. Som tidigare nämnt beskriver Jarlbro (2006) att en typisk kvinnlig stereotyp tänker mycket på sitt utseende jämfört med den manliga stereotypen. I slutet ställs frågan “hur funkar det att ha en relation?”. Den visar på andra sidor av Henrik Harlaut som inte bara handlar om skidåkningen. I intervjun med Ferry och Gunde Svan frågar Carina Bergfeldt om Ferrys yxa.“Du har ju faktiskt yxan med dig, hur vass är den?”. Ferry visar upp sin yxa och visar hur vass den är genom att skära av en bit av Bergfeldts manuskort. Kanske kan detta kopplas till att männen ofta visar upp sina färdigheter de besitter, vilket även kan kopplas till den tidigare forskningen om hur männen ofta uppskattas för deras färdigheter och hårda arbete (Ganetz, 2015). De får en roll som mycket kunniga inom ett ämne. Ferry får tid att faktiskt visa hur skicklig han är inom ett speciellt ämne. Temat karriär förekommer också i intervjun med Charlotte Perrelli och Anders Jensen, “Hon är en av våra största och mest folkkära superstjärnor.

Han är en av Sveriges mest framgångsrika men anonyma bilglasförsäljare. Tillsammans så har de fem barn, tre hus och en hemsnickrad hockeyrink i trädgården”. Båda gästerna tilldelas rollen som mäktiga personer. David Lagercrantz presenteras som en mycket framgångsrik person inom sin bransch.“Men först ska vi träffa en man som är uppbokad till ungefär år 2030. I en intervju nämnde han en väldigt ofärdig ny bokidé, det här hamnade i tryck och vips så stod förlagen på kö och budade över varandra för ett manus som inte fanns”. Intervjun med Howlin’ Pelle Almqvist inleds med en presentation,

“Min nästa gäst har kallats för världens bästa frontman, inte ens en pandemi kan stoppa honom från att stå på scenen”. Här betonas gästens karriär och vilken framgångsrik person han är. Vidare i intervjun ställs frågor kopplade till hans artisteri. “Vad är det bästa med att turnera digitalt? Du har ju ett otroligt självförtroende på scenen. Hur är det när du kliver av? Hur odödlig är du på scenen?” Howlin’ Pelle Almqvist är känd som rockartist och samtalen i intervjun fokuserar som tidigare nämnt på just det. Det

förekommer inga frågor som syftar på hans privatliv eller något annat personligt ämne. I Ruben Östlunds intervju uppmärksammas hans karriär och framgång, “Nu följer han upp succén med sin mest påkostade film någonsin”. Utifrån detta samtalas det också om

händelser han varit med om i sitt privata liv, “Du brukar ta med scener från ditt eget liv, har du gjort det nu?”. Det vill säga att personliga berättelser med humor också står i blickfånget.

Utifrån teorin framing (Entman, 2002) är det svårare att urskilja specifika områden som belyses mellan könen. Det är mer förekommande att samma roller förekommer hos både kvinnliga och manliga gäster. Med teorin genus som beskrivs av Hirdman (1988) och könsstereotyper (Jarlbro, 2006) är det därför svårt att dra några tydliga slutsatser. De skillnader som finns mellan könen är inte lika tydliga som i Skavlan. Här får både kvinnor och män rollen som en framgångsrik och mäktig person, oavsett kön.