För att se hur elevens kunskapsnivå redovisas har följande kodningsenheter använts: kunskapskrav, tester, utredningar och delaktighet.
Kunskapskrav
Utredningarna 5, 6, 7, 8, 9 och 10 beskriver inte i kartläggningen av elevens skolsituation hur eleven förhåller sig till kunskapskraven. I dessa utredningar finns istället beskrivningen av elevens svårigheter, eller konstaterande att eleven inte når målen, i den pedagogiska bedömningen.
I utredning 1 och 2 beskrivs hur eleverna har problem med sin läsning och skrivning. Eleven i utredning 1 beskrivs till exempel så här:
”X är en ambitiös och duktig flicka. Hon arbetar och sliter och klarar sina uppgifter bra. Men hon har stora problem med sin läsning. X hör inte alla ljuden när hon ska skriva och får då inte med alla bokstäverna.”
Utredning 3 och 4 går igenom elevernas språkliga, motoriska och matematiska utveckling. För eleven i utredning 3 som gjort nationella prov redovisas även dessa resultat. Om eleven i utredning 4 kan man till exempel läsa:
”X behöver ofta bli påmind om de matematiska begreppens innebörd. Han klarar av att fokusera på ett begrepp i taget men blandar ihop begreppen om där kommer in fler.”
I utredning 11 noteras i bakgrundsbeskrivningen att eleven inte når tillfredsställande mål i fysik, historia, idrott, matematik, tyska, religion och svenska.
Tester
I kartläggningen av elevens skolsituation har man inte gjort några tester i utredning 1, 2 och 4. Utredningarna 5, 6 och 7 redovisar vilka tester som gjorts, dock inte resultatet. I utredning 8, 9 och 10 framkommer även vilket resultat eleven fått, och utförliga kommentarer till testen finns i analysen, i den pedagogiska bedömningen.
36
”I september -12 gjorde X ett läshastighetstest, H4, då läste han 92 ord på en minut. Men han läste också så fort att han tappade många ändelser vilket ledde till att han fick 16 fel och sammanlagt 76R. Den lägsta nivån som man bör ligga på som pojke på höstterminen i åk är 64 ord, så läshastigheten är ok.”
Likaså kommer i utredning 11 ingående beskrivningar över hur eleven ligger till i svenska, engelska och matematik i löpande text. Till exempel redovisas resultatet på delprov B- ”Camping Holiday” (lyssna /förstå, öppna svar) i engelska nationella proven så här:
”Denna provdel bedöms som relativt lätt och om en elev klarar 9 eller färre av de sammanlagt 23 uppgifterna tyder detta på att han/hon har problem med att nå kursplanens mål – att förstå tydligt och enkelt tal. X klarar 19/23 uppgifter vilket är ett gott resultat.”
Utredningar
I utredning 5 och 7 står, utan vidare kommentarer, att eleverna genomgått en dyslexiutredning respektive en psykolog-/logopedutredning. Eleven i utredning 3 blir efter samtal med
mamman utredd av psykolog, och resultatet finns beskrivet i utredningen. Delaktighet i utredningsarbetet
Här framgår i vilken mån elever och föräldrar medverkat i utredningen.
I utredning 8, 9 och 10 bygger utredningen på det samtal som specialpedagogen haft med eleven. Eleven citeras ibland och det är elevens tankar om skolarbete som efterfrågas. Här finns dock ingen kontakt med föräldrarna.
Eleverna i utredning 4 och 11 har deltagit i möte tillsammans med föräldrar och pedagoger för att samtala om sin situation. Föräldern till eleven i utredning 3 har talat med specialpedagogen utan elevens närvaro. Dock framgår det i utredningen att eleven tillfrågats i diverse frågor. I utredning 5, 6 och 7 står det att både elev och förälder deltagit i utredningen, men det går inte någonstans att se hur.
Analys av ämnen på individnivå
Enligt Skolverket (2014) kan kartläggningen på individnivå innefatta resultat från tester och prov samt eventuella observationer av eleven i olika lärmiljöer, och hur eventuella extra anpassningar fallit ut. Även information från eleven och vårdnadshavaren bör ingå i
37
kartläggningen. Runström Nilsson (2012) anser att man ska studera elevens måluppfyllelse och vad som utmärker de situationer där elevens lärande fungerar. I alla utredningar
framkommer på något sätt vari elevens svårigheter ligger. I vissa utredningar har avsnittet hamnat i bedömningen istället för i kartläggningen. För att i bedömningen kunna redogöra för vad som kommer att förbättra elevens förutsättningar i olika lärmiljöer blir det viktigt att som Runström Nilsson påpekar studera de situationer då elevens lärande fungerar. I utredning 1, 5, 6, 7, 8, 9 och 10 förekommer inga beskrivningar av situationer då elevens lärande fungerar. I utredning 2 och 3 får vi veta att eleverna deltar och minns fakta på So-lektionerna när de sett film eller diskuterar. I utredning 3 och 11 nämner utredarna att eleverna inte har några problem i de praktisk-estetiska ämnena. Eleven i utredning 4 missar aldrig sin idrottslektion och kan arbeta när han har en vuxen bredvid sig. Andersson (2009) menar också att det är viktigt att noga undersöka de situationer som fungerar. När är elevens svårigheter mindre, och när är de borta, och hur ser det ut då? För att lyckas bryta negativa mönster menar hon att det är viktigt att tänka positivt och att utnyttja de krafter och resurser som elev, föräldrar och lärare har. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat de lärsituationer som fungerar för eleverna.
I utredning 8, 9 och 10 består kartläggningen av ett samtal som specialpedagogen haft med eleven, samt resultaten på olika test. Skolverket (2014) rekommenderar också att utredaren skapar en förståelse för hur eleven uppfattar sitt lärande. Citaten i utredning 8, 9 och 10 ger en bra bild av hur eleven ser på sitt skolarbete, och skillnaden mellan den bilden och när
specialpedagogen i utredning 3 beskriver att eleven inte riktigt verkar förstå varför det är viktigt att gå i skolan, känns stor. Tolkningen av eleven i utredning 3 kan mycket väl vara korrekt, men det ger en annan autenticitet när uttalandet kommer från eleven själv. McKay (2014) har också funnit att det finns en risk att elevens röst blir tolkad ur ett vuxenperspektiv, vilket i sin tur kan bidra till att eleven ytterligare marginaliseras. I utredning 4 och 11 har utredaren haft ett samtal med förälder och elev, men det går inte i utredningarna att utläsa exakt vad elev och föräldrar bidragit med för information. I utredning 5, 6 och 7 är det
markerat i en ruta att förälder och elev medverkat i utredningen, men frågan är om så är fallet eller om de bara fått ta del av den färdiga utredningen. Det finns överlag väldigt lite
information i utredningarna, och inget tyder på att informationen kommer från elev eller förälder. Forskning (Ahlberg, 2001; Asp-Onsjö, 2011 & Runström Nilsson, 2012) visar att för att de åtgärder som sätts in ska bli verkningsfulla så är det betydelsefullt att elev och förälder är delaktiga i arbetet.
38