En del specialpedagogisk forskning pekar på olika sätt på att skolan misslyckas i sitt uppdrag att vara en skola för alla. Forskningen har också fokuserat kring begreppen normalitet och avvikelse, och hur man kan inkludera alla elever. Nilholm (2007) och Persson (2008) resonerar kring vilken betydelse synen på avvikelser och specialpedagogisk verksamhet har för dagens svenska samhälle. De menar att det tas för givet att företeelser som förtryck, diskriminering och exkludering är av ondo, och därmed tas deras motsatser också för givna som goda. Det innebär att likvärdighet, deltagande och inkludering blir vägledande för hur skolans verksamhet skall bedrivas. Dock finns få empiriska belägg för att detta är rätt eller bra. Persson (2008) menar att ett av skälen till det är att det är förenat med betydande
metodologiska svårigheter att göra studier som kan klargöra konsekvenserna av den ena eller andra utgångspunkten. Men forskning har visat att elever på skolor som lyckas differentiera undervisningen, det vill säga anpassa arbetsformer, metoder och material, i större utsträckning lyckas nå målen (Asp-Onsjö, 2011 & Persson, 2008). Alltså behövs det mer forskning om till exempel det som Westling Allodi efterfrågar, socialt klimat men även andra pedagogiska metoder, och hur dessa påverkar elever i behov av särskilt stöd. Dock menar jag att denna forskning behöver göras ur ett systemteoretiskt eller verksamhetsteoretiskt perspektiv, där man tar hänsyn till hela den komplexa organisation som skolan är, och dess samspel med, och påverkan från, samhälle och politik.
52
Referenser
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2011) Kunskapsbildning i specialpedagogik. I Ann Ahlberg (red.),
Specialpedagogiskforskning: en mångfacetterad utmaning (s. 9 – 28). Lund:
Studentlitteratur.
Andersson, Inga (2009). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Andreasson, Ingela & Asp-Onsjö, Lisa (2011). Talet om pojkar och flickor i behov av särskilt stöd. I Ahlberg, Ann (red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad
utmaning. (s. 35 – 57). Lund: Studentlitteratur.
Andreasson, Ingela, Asp-Onsjö, Lisa and Isaksson, Joakim (2013). Lessons learned from research on individual educational plans in Sweden: obstacles, opportunities and future challenges, European Journal of Special Needs Education, 28(4), s. 413 – 426.
Asp-Onsjö, Lisa (2011) Åtgärdsprogram i praktiken – Att arbeta med
elevdokumentation. Lund: Studentlitteratur.
Bergström Göran & Boréus, Kristina (2013). Samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. I Bergström, Göran. & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och
makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (s. 13 – 48). Lund:
Studentlitteratur.
Björklid, Pia & Fischbein, Siv (2012). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur.
Breeman, L D; Wubbels, T; van Lier, P A C; Verhulst, F C; Van der Ende, J; Maras, A; Hopman, J A B; Tick, N T (2015). Teacher characteristics, social classroom
relationships, and children's social, emotional, and behavioral classroom adjustment in special education, Journal of School Psychology, (53)1, s. 87 – 103.
Bryman, Alan, (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Faulk, Janet & Evanshen Pamela (2013). Linking the Primary Classroom Enviroment to Learning, YC Young Children, (68)4, s. 40 – 45.
53
Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i
praktiken. Göteborg: Acta Universitatis Gothobugensis.
Gunnarsson, Bernt (2008). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, H. Lars (2011). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Heimersson, Marie (2011) Elevers särskilda behov – en analys enligt Nancy Fraser. I
Ahlberg, Ann (red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. s. 59 – 79. Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla – Elevhälsa och
förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska
förlag.
Isaksson, Joakim, Lindqvist, Rafael & Bergström Erik (2007). School problems or individual shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden,
European Journal of Special Needs Education, (22)1, s. 75 – 91.
Krippendorff, Klaus (2004). Content Analysis: An Introduction to Its Methodology (Second Edition). Thousand Oaks, London, New Delhi; Sages.
Lundahl, Christian & Öquist, Oscar (2013). Idén om en helhet. Utvärdering på
systemteoretisk grund. Lund: Studentlitteratur.
McKay, Jane (2014). Young people’s voices: disciplining young people’s participation in decision-making in special educational needs. Journal of Education Policy, 29(6), s. 760 – 773.
Nilholm, Claes (2005) Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2), s. 124-138.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm:
Liber.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Runström Nilsson, Petra (2012). Pedagogisk kartläggning- Att utreda och dokumentera
elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups.
SFS 1994:1194. Grundskoleförordningen. Stockholm: Allmänna Förlaget. SFS 2014:456. Skollagen. Stockholm: Allmänna förlaget.
Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer – Arbete med extra anpassningar,
54
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2015) Svenska rektorers erfarenhet I nordiskt perspektiv. En analys av
TALIS 2013. Stockholm: Skolverket.
Skrtic, Thomas M. (1991). Behind Special Education: A Critical Analysis of Professional
Culture and School Organization. Denver, Colorado: Love Publications.
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande av utredningen om skolans inre
arbete/SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukat, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Szönyi, Kristina (2012). Att lyssna till barn. I gränslandet mellan livsvärldar och systemvärlden. I Thomas Barow & Daniel, Östlund (red.), Bildning för alla! En
pedagogisk utmaning. (s. 45 – 52) Högskolan Kristianstad: Kristianstad.
UNESCO (2001). Open file in Inclusive education.
http://unesdoc.unesco.org/images/0013/001321/132164e.pdf
Westling Allodi, Mara (2010). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet. (s. 49 – 71). Lund: Studentlitteratur.
Westlund, Ingrid (2011). Hermeneutik. I Andreas, Fejes & Robert, Thornberg (red.),
Handbok i kvalitativ analys. (s. 62 – 80). Stockholm: Liber.
Widén, Pär (2011). Kvalitativ textanalys. I Andreas, Fejes & Robert, Thornberg (red.),
Handbok i kvalitativ analys. (s. 176 - 184). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öquist, Oscar (2009). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Förlag.
Elektroniska källor
https://geopolicraticus.wordpress.com/tag/urie-bronfenbrenner/ 2015-03-14
SFS 2007:638 svensk
http://www.lagboken.se/dokument/Andrings-SFS/128234/SFS-2007_638-Forordning-om-
55 Riksdagen, skollag (2010:800),
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/
Föreläsning
Dahlberg, Karin (2015-01-28). Skolverkets konferens, Extra anpassningar, särskilt stöd och
56 Bilaga 1
57 Bilaga 2
58
Eventuellt diarienummer eller motsvarande: