I bedömningen av elevens behov måste kartläggningen analyseras. Man ska ta ställning till vad det är som kommer att förbättra elevens förutsättningar i olika lärmiljöer (Skolverket, 2014). För att det ska bli tydligt hur elevens behov beskrivs har de delats in i följande tre kategorier: innehåll, lärmiljöer och metoder. Innehåll innebär en beskrivning av vad eleven behöver stöd i eller med. Lärmiljöer syftar på när, i vilka situationer, stödet ska sättas in och metoder på hur eleven ska få stöd. Runström Nilsson påtalar att det är lätt att skolan riskerar att bara finna enstaka orsaker till att elever får svårigheter, och att dessa orsaker går att undanröja genom att bara rikta åtgärder mot individen (2012). Hon menar att det därför bör formuleras åtgärdsförslag på både skol-, grupp- och individnivå.
Innehåll, lärmiljöer och metoder
Vad eleven behöver stöd i eller med uttrycks i större eller mindre omfattning i alla
utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöver stöd beskrivs mindre utförligt, men dock i utredning 2, 3, 6, 8 och 10. Hur eleven ska få stöd, genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom 6 och 7. Beskrivningar är dock inte alltid särskilt tydliga över hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssätt som ska användas.
Utredning 1
Elevens behov beskrivs så här i:
”X har någon form av läs och skrivsvårigheter som hon måste få hjälp med, så hon med sin vilja och arbetsglädje kommer vidare och inte hindras i sin vidare inlärning.”
När stödet ska ges eller hur det ska gå till, förutom att specialpedagogen ska kartlägga hennes svårigheter, framkommer inte.
Utredning 2
Eleven behöver hjälp i svenska och matematik. I matematik ska X få all sin undervisning i en liten grupp där man börjar med enkla uppgifter och går långsamt fram och det ska samordnas med parallellklasserna. I svenska behöver eleven läs- och skrivträning, samt hjälp med
språkstruktur. Eleven ska också kartläggas av en speciallärare som kan se vad som behövs för att gå vidare.
39 Utredning 3
Eleven i utredning 3 har en utredning och sedan fyra uppdateringar av den. I den första utredningen kommer man i analysen enbart fram till att man ska konsultera en psykolog samt skicka in en logopedremiss för utredning av eventuell språkstörning. I den andra utredningen beskriver man i analysen det som man sett inte fungerar, men också följande:
”Vi ansöker om tilläggsbelopp, för att kunna ha en pedagog som kan hjälpa X att fokusera och vägleda honom i skolarbetet. Han behöver hjälp att komma igång, genomföra och avsluta sina uppgifter. X behöver känna att han kan lyckas, så att han kan bygga upp ett bättre
självförtroende. Han ska skriva på dator och få tillgång till de anteckningar mm som görs på tavlan i klassrummet, utan att själv behöva skriva av dem. X behöver stöd för att skapa bättre kamratkontakter.”
I nästa uppdatering konstateras att man fått avslag på sin ansökan om tilläggsbelopp och sedan följer en lång förteckning om de tankar man haft om vilken hjälp X behöver och hur den skulle ges. Till exempel att X skulle få göra vissa skriftliga uppgifter muntligt istället, få förlängd provtid, använda seriesamtal för att kunna ge strategier för konfliktlösning, samt uppmuntra och stödja X så att hans självförtroende ökar. I den sista uppdateringen saknas analys.
Utredning 4
Utredningen har en uppdatering och i den första bedömningen saknas analys och utredaren går direkt på vilka åtgärder som behövs. Det är inte specificerat vilka ämnen som behoven rör.
”Placering långt fram, nära mentorn i klassrummet. Hörselkåpor. Behöver få en
helhetsbild/arbetsschema över hur dagen ska se ut. Behöver få arbeta med kortare pass och få strukturerade pauser med andra uppgifter. Blir ofta hungrig och har med sig en smörgås som han får äta vid behov. Får ibland pausa och spela pedagogiska spel på dator. X får varje dag ett individuellt schema med kortare och färre arbetsuppgifter. Dessa arbetsuppgifter är
anpassade efter hans förmåga. Uppgifterna är strukturerade så att han får variera med att spela spel eller se film på dator.
40
I den andra uppdateringen kommer utredaren i analysen fram till att åtgärderna inte är tillräckliga och att man tänker föreslå en ansökan till Malmös resursskolor.
Utredning 5
Utredaren skriver att eleven har dyslexi och riskerar att inte nå kunskapsmålen samt:
”X har nu en egen laptop med inläsningstjänst för att kunna lyssna på sina läromedel. Talsyntes hjälper X så att han kan lyssna på det han skriver på datorn. X får hjälp av speciallärare i svenska 4 ggr/v samt i matte 3 ggr/v.
Utredning 6
Eleven behöver stöd i engelska vad gäller uttal och läsförståelse. Hur eller vad stödet bör bestå i nämns inte.
Utredning 7
Eleven riskerar att inte nå målen i de teoretiska ämnena. Utredaren beskriver sedan elevens olika svårigheter och att eleven är i behov av stöd för att förstå det eleven läser, vilket gäller alla texter. Eleven har matematiska svårigheter med algoritmer och logiskt tänkande och kan inte tolka sociala samspel. När eller hur eleven ska få stöd tas inte upp.
Utredning 8
I analysen beskriver utredaren resultaten av testerna, och under åtgärder beskrivs elevens behov av hjälp: att strukturera upp sitt arbete, få ordning på vad som ska göras och hålla uppe aktivitetsnivån. Eleven behöver också få flyt i sin läsning.
”Han behöver få syn på sina tankar genom att rita tankekartor och skriva stödord, så att han får något att gå efter när han skriver.”
Utredaren föreslår att någon puffar på eleven och hjälper till att dela upp arbetsuppgifterna men talar inte om i vilka situationer.
Utredning 9
Även här beskrivs i analysen testresultaten och därmed elevens svårigheter. Eleven behöver hjälp med avkodning och läsförståelse, och utredaren föreslår att eleven ska träna på ord med konsonantförbindelser, samt:
41
”X måste också inse att han måste kontrollera sig själv, om han har förstått meningen, innan han läser vidare.”
Det står inte när eleven bör få stöd eller hur det ska gå till. Utredning 10
Eleven behöver struktur och överblick i allt han gör och har stor hjälp av bildstöd och mindmaps för att organisera information. X behöver utöka sitt ordförråd genom att läsa och använda språket. Eleven behöver också stödstrukturer när han ska återge innehållet i en berättelse. X är i behov av hjälp med att anpassa sitt beteende i olika situationer. Mer exakt hur eller när elevens behov ska tillgodoses står inte.
Utredning 11
Elevens behov i svenska, engelska och matematik punktas upp. Till exempel; bråk och delar, storleksordna tal, problemlösning och skriftliga räknemetoder. Därefter konstaterar utredaren att eleven också behöver hjälp att strukturera upp sina uppgifter samt att lärare checkar av om han förstått vad som förväntas av honom. Hon menar också att eleven överlag behöver hitta sin motivation och känna mening i sitt skolarbete.
”X har i dagsläget inget drömyrke eller plan efter årskurs nio vilket är synd eftersom det skulle kunna vara en morot för honom. Mitt förslag är, förutom att ovanstående förmågor behöver utvecklas, att ett möte med studie- och yrkesvägledare sker inom kort för att få X att tänka på framtiden.”
Analys av beskrivning av elevens behov av särskilt stöd
Syftet med bedömningen av elevens behov är att komma fram till vad som kommer att förbättra elevens förutsättningar i olika lärmiljöer. Bedömningen bör arbetas fram från den gemensamma analys som pedagogerna som deltagit i utredningen gör tillsammans
(Skolverket, 2014). Det går inte i någon av utredningarna att utläsa att det skett en gemensam analys av berörda pedagoger. Vad som ska förbättras i elevens lärmiljö är oftast inte tydligt, utan det är snarare vad eleven behöver förbättra som tas upp. Undantaget är utredning 4 som beskriver hur lärmiljön kan förändras på individnivå. I utredning 3 finns en liknande
beskrivning, men den är gjord för att beskriva hur en resurspedagog skulle kunna tillgodose elevens behov. För övrigt föreslås att eleven får undervisning i liten grupp eller av
42
situationer som man funnit att eleven fungerar i. Enligt Andersson (2009) finns det i skolan ett väldigt begränsat utrymme att anpassa undervisningen efter elevernas olika förutsättningar. Hon menar att många skolor fortfarande karaktäriseras av en rigid organisation och att
verksamheten är starkt styrd till både innehåll och form. Persson (2008) hänvisar till en dansk undersökning som visar att de skolor som har minst problem är de där lärarna i högre grad lyckas differentiera sin undervisning. Det vill säga att de försökt anpassa lärostoff och arbetsformer till elevernas olikheter. Detta skedde oftare i små klasser än i stora, men det var inte klasstorleken i sig som avgjorde om man anpassade pedagogiken utan lärarens större möjligheter att variera undervisningen i mindre klasser. Haug (1998) menar utifrån sitt demokratiska deltagarperspektiv också att det är skolans uppgift att bemästra heterogenitet och pluralism. Även Sktic (1991) efterlyser en adhokratisk skola som anpassar sig efter de elever som finns i den.
Analys av mall i förhållande till utredning
I studien har det framkommit att det främst är i utredningarna 3 och 4 som man närmar sig en analys på grupp- och skolnivå. I dessa utredningar beskrivs den fysiska och psykosociala miljön runt eleven. I utredning 6, 7 och 8 synliggörs elevens medverkan, vilket beror på att utredningen inleds med ett samtal med eleven. I utredning 11 undviker utredaren ett
bristperspektiv genom att beskriva elevens beteende och resultat utan värderingar samt genom att ta hänsyn till elevens framgångar. De fem olika skolornas mallar skiljer sig åt. En av skolorna använder sig av Skolverkets mall (2014) och de andra har egna versioner.
I mallen för skola 1 (bilaga 1), som utgör underlag för utredning 1 och 2 finns tre rubriker:
Kartläggning av behoven, Analys av behoven och Förslag till åtgärder. Mallen startar med en
kartläggning av behoven utan att kartlägga elevens skolsituation. Lärmiljöer, pedagogiska metoder och elevens ämneskunskaper efterfrågas inte och utreds inte. I analysen av behoven framkommer ytligt vilka svårigheter eleverna har, och under åtgärder vilka generella
träningsmoment som ska sättas in. Här finns dock en plan för hur man på skolnivå ska samordna undervisningen med parallellklasserna. Skolverket (2014) frågar efter vilka behov av särskilt stöd elever har i olika lärmiljöer. De uttrycker inte specifikt att utredaren ska tala om vilka åtgärder som ska sättas in. Åtgärderna skulle kunna uttryckas i termer av vilka behov eleven har i olika lärmiljöer, men åtgärderna uttrycks inte så. Kanske försöker den som
43
utreder inte att beskriva arbetssätt och metoder i olika lärmiljöer om mallen efterfrågar åtgärder.
Mallen för skola 2 (bilaga 2), som utgör underlag för utredning 3 och 4, har flest rubriker:
Syfte och frågeställning, Metoder för faktainsamling, Allmänt, Omgivande fysisk och psykosocial miljö, Social och känslomässig utveckling, Kognitiv utveckling, Språklig
utveckling, Motorisk utveckling, Matematisk förmåga, Kunskapsutveckling, Aktuella insatser
samt Analys och åtgärder. Genom sin grundliga kartläggning lyckas skolan täcka in en hel del faktorer på skol- och gruppnivå. Det finns också många tankar om åtgärder på individnivå, men motsvarande tankar saknas på skol- och gruppnivå. Mallens rubriker i bedömningsdelen efterfrågar inte åtgärder på olika nivåer, vilket kan vara en anledning till att de saknas.
Skola 3 som har gjort utredning 5, 6 och 7 använder skolverkets mall (bilaga 3), med följande tre rubriker och underrubriker: Andra gjorda utredningar; Ange om det gjorts psykologiska, social eller medicinska utredningar i ärendet. Ange i så fall vem eller vilka som har gjort utredningarna, vilken befattning den eller de personerna har samt vilket datum utredningarna gjordes. Kartläggning; Beskriv elevens skolsituation i olika lärmiljöer inom verksamheten, utifrån den kartläggning som gjorts. Pedagogisk bedömning; Beskriv elevens behov av särskilt stöd i olika lärmiljöer inom verksamheten. Om eleven inte bedöms vara i behov av särskilt stöd anges att behovet kan tillgodoses genom förändringar i organisationen eller genom extra anpassningar. Det är intressant att Skolverkets mall inleds med ett avsnitt för utredningar samtidigt som man inte vill att dessa ska tas upp i den pedagogiska bedömningen av elevens behov (2014). Det hade varit naturligare att i inledningen kryssa för i en ruta att dessa utredningar existerar och sedan ha dem som en bilaga. Nu inleds hela
utredningsdokumentet med dessa eventuella diagnoser, och även om de inte omnämns just i den pedagogiska bedömningen känns det motsägelsefullt. Under kartläggningsrubriken efterfrågas en beskrivning av elevens skolsituation. Det finns inget i rubriken som antyder att utredaren bör beskriva fungerande skolsituationer. Utifrån rubriken är det inte heller
uppenbart att lärmiljöerna bör ses ur såväl skol- och grupp- som individnivå. Skolan som använt Skolverkets mall har inte anpassat sin kartläggning efter rubrikerna i mallen. Det beskrivs inte några lärmiljöer inom verksamheten, trots att det är det som efterlyses.
Mallen för skola 4 (bilaga 4), som utgör underlag för utredning 8, 9 och 10, har fyra rubriker:
44
samtalet är med eleven. Skolverket (2014) rekommenderar att man inleder utredningen med ett samtal med elev och vårdnadshavare. I dessa utredningar lyser elevens röst igenom via citaten, vilket ger en tydlig bild av elevens syn på sitt skolarbete. Övrig kartläggning består av redovisande av olika testresultat och det framkommer inte hur eleven förhåller sig till olika lärmiljöer eller pedagogiska metoder. Mallen efterfrågar inte heller dessa. I analysen beskrivs resultaten av testerna och analysen rör hur eleven presterar, det vill säga den rör sig oftast på individnivå utifrån ett kategoriskt perspektiv (Persson, 2008). Rubriken Åtgärder uppfattas inte heller av den här utredaren som något som bör vara beskrivningar av arbetssätt och metoder i olika lärmiljöer.
I mallen för skola 5 (bilaga 5) som utgör underlag för utredning 11 finns dessa rubriker;
Bakgrund, Screeningresultat, Intervjuer, Observation och Sammanfattning. Utifrån mallens
rubriker ges inga ingångar till att kartläggningen bör göras på skol-, grupp- och individnivå. Och skol- och gruppnivå lyser också med sin frånvaro här. Detta är dock den enda mall som ger utrymme för en beskrivning av en observation av eleven i en lärsituation. Beskrivningen ger också en god inblick i hur eleven agerar i just den lärsituationen. Mallen saknar rubriker för analys och åtgärder, men under rubriken Sammanfattning gör utredaren en analys och föreslår åtgärder. Först sammanfattas tydligt vilka elevens behov är kunskapsmässigt, och därefter föreslås hjälpmedel och pedagogiska metoder på individnivå. Dessutom föreslår utredaren att eleven träffar studie- och yrkesvägledaren för att få hjälpa att hitta ett drömyrke. Detta för att höja sin motivation för skolarbete. Det finns inget i mallen som antyder att utredaren ska göra en analys och föreslå åtgärder. Utredaren undviker ett kategoriskt perspektiv, analyserar elevens behov och föreslår åtgärder trots att mallen inte ger hänvisningar om det. Det sker dock enbart på individnivå.
Sammanfattning
I utredning 4 och 11 undviker utredaren i princip att se på eleven ur ett bristperspektiv. I mallen till utredning 11 (bilaga 5) finns fyra rubriker. Ingen av dessa ger några hänvisningar om hur testresultaten bör redovisas, att fungerande lärsituationer bör tas upp eller att
värderande omdömen bör undvikas. Mallen för utredning 4 (bilaga 3) har inte mycket gemensamt med mallen för utredning 11. Det är bara rubriken, Sammanfattning, som är gemensam, men båda har en tendens att se elevens situation ur ett relationellt perspektiv. Utredning 3, som utgår från samma mall som utredning 4, innehåller till skillnad från
45
utredning 4 flertalet beskrivningar av elevens brister. Trots att utredaren/utredarna utgår från samma mall ges olika slags beskrivningar av eleven. Mallarna från de två olika skolorna som inte har något gemensamt ger däremot likartade beskrivningar, vilket kan tyda på att mallen inte spelar någon roll för om eleven beskrivs ur ett kategoriskt eller relationellt perspektiv. Snarare tyder dessa fall på att det är utredarens kunskaper som spelar roll för hur utredningen utformas, inte mallens utformning.
I utredning 3 finns ett annat intressant resultat. Eleven beskrivs som i avsaknad av förmågor, i stort behov av någon som lotsar honom genom arbetsuppgifter, och även som en elev som stör andra. Utredaren har i kartläggningen ett bristperspektiv, men när han eller hon sedan analyserar elevens behov intar han eller hon ett relationellt perspektiv. Det är inte enbart vilka förmågor eleven behöver träna eller vilka brister som ska kompenseras som beskrivs, utan det finns en grundlig genomgång över vilka insatser skolan behöver göra. Det handlar om allt från arbetssätt, metoder och hjälpmedel till strategier för konflikthantering. Det behöver alltså inte vara svart eller vitt. Det finns kombinationer av olika perspektiv på samma skola och även hos en och samma utredare. Dock har det visat sig att skola 2, som har rubriker för att kartlägga elevens psykosociala utveckling och skolans lärmiljö på skol-, grupp- och
individnivå, också gör det. Det är också bara den skolan i undersökningen som gör
kartläggningen på de tre nivåerna. Låt säga att mallen för skola 2 även i bedömningsdelen efterfrågat en analys av elevens behov på de tre nivåerna. Då hade kanske analysen även skett på skol- och gruppnivå. Det är i alla fall rimligt att anta att chansen ökar, även om vi kan se att utredaren på skola 3 inte följer mallens instruktioner.
46
Diskussion
Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar, för att se hur deras utformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd. I resultat- och analysdelen
framkommer det att de olika skolornas mallar ger olika beskrivningar av skolelevens situation och behov av stöd. Efter den första genomläsningen av de elva utredningarna var det första intrycket att flera av utredarna genom sina tester ville visa att de hade ”ryggen fri”. Min förförståelse av utredningen som ett användbart redskap för att hitta nya lösningar
återspeglades inte hos dessa utredare. Om pedagogen som gör kartläggningen gör den för att han eller hon ”måste”, spelar det kanske inte så stor roll hur mallen ser ut? För vidare
diskussion vill jag ur avsnittet resultat och analys resonera kring varför analysen på skol- och gruppnivå ser ut som den gör.
Resultatdiskussion
Låt oss åter titta på vilka faktorer på grupp och skolnivå det rör sig om. På gruppnivå rör det sig till exempel om klassklimat, relationer mellan lärare och elever, struktur och regler i klassen, pedagogiska metoder och arbetssätt samt i vilken mån eleverna är delaktighet i undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt. Runström Nilsson (2012) föreslår att man på gruppnivå till exempel kan sätta in åtgärder som; strukturerad rastverksamhet, koppla in antimobbingteam, möblera om klassrummet, skapa grupptimmar, öka vuxentätheten i klassen och arbeta med värderingsövningar. Faktorer på skolnivå är till exempel skolans kultur, närområde, resursfördelning, klasstorlek, arbetslagets samarbetsförmåga,
schemaläggning och de arbetsformer som används. Runström Nilsson (2012) anser inte att man ska rata åtgärdsförslag som vid första anblicken verkar svåra att genomföra. På skolnivå kommer hon till exempel med förslag på att utöka antalet rastvakter, ge undervisning i svenska som andraspråk, ljudsanera klassrum, arbeta med portofoliemetod och ge pedagoger handledning. Det finns massor av förslag på skolnivå som skulle kunna tänkas vara
nödvändiga. Om skolan har ett högt psykosocialt belastat upptagningsområde borde kanske upptagningsområdet ses över, om klasserna är stora borde klasstorleken minskas och om dörrarna till klassrummen hålls stängda kanske samarbetet i arbetslaget borde utvecklas. Listan kan göras lång. Andersson (2009) menar att skolan är starkt styrd både till form och
47
innehåll och ofta karaktäriseras av en rigid organisation. Hon menar att det är svårt att