beräknade generella riktvärden
Anm 2. Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i grundvatten.
Kompletterande analyser av grundvatten rekommenderas.
Tabell 8.1. Naturvårds-
verkets generella riktvär- den för förorenad mark (mg/kg ts) 2008-10-24. Km = känslig markan- vändning, mKm = mindre känslig markanvändning.
ämne km mkm
Antimon skydd grundvatten skydd ytvatten
Arsenik bakgrund hälsa intag jord
barium markmiljö markmiljö
bly hälsa intag jord markmiljö
Kadmium hälsa intag växter skydd ytvatten
Kobolt hälsa intag växter markmiljö
Koppar markmiljö markmiljö
Krom totalt markmiljö markmiljö
Krom (VI) markmiljö markmiljö
Kvicksilver hälsa ånga hälsa ånga
molybden skydd grundvatten skydd ytvatten
Nickel skydd grundvatten markmiljö
Vanadin markmiljö markmiljö
Zink markmiljö markmiljö
Cyanid total markmiljö markmiljö
skydd grundvatten
Cyanid fri skydd grundvatten skydd grundvatten
summa fenol och kresoler skydd grundvatten skydd grundvatten
summa klorfenoler
(mono – penta) skydd grundvatten markmiljö skydd grundvatten-markmiljö
summa mono- och diklorbensener markmiljö markmiljö
triklorbensener markmiljö markmiljö
summa tetra- och penta-
klorbensener hälsa ånga markmiljö skydd grundvattenmarkmiljö
Hexaklorbensen hälsa intag växter markmiljö
Diklormetan skydd grundvatten skydd grundvatten
Dibromklormetan skydd grundvatten skydd grundvatten
bromdiklormetan hälsa dricksvatten hälsa ånga
triklormetan skydd grundvatten skydd grundvatten
gENEREllA RiKTVäRDEN föR föRoRENAD MARK 95
ämne km mkm
1,2-dikloretan skydd grundvatten skydd grundvatten
1,2-dibrometan hälsa dricksvatten skydd grundvatten
1,1,1-trikloretan markmiljö markmiljö
trikloreten skydd grundvatten skydd grundvatten
tetrakloreten skydd grundvatten skydd grundvatten
Dinitrotoluen (2,4) markmiljö markmiljö
pCb-7 hälsa intag växter skydd grundvatten
Dioxin (tCDD-ekv WHO-teQ) hälsa intag jord hälsa intag jord
skydd grundvatten
pAH-L markmiljö markmiljö
pAH-m hälsa ånga hälsa ånga
pAH-H hälsa intag växter markmiljö
bensen skydd grundvatten skydd grundvatten
toluen markmiljö skydd grundvatten
etylbensen markmiljö skydd grundvatten
Xylen markmiljö markmiljö
Alifat >C5-C8 hälsa ånga skydd grundvatten
hälsa ånga
Alifat >C8-C10 hälsa ånga hälsa ånga
Alifat >C10-C12 markmiljö markmiljö
Alifat >C12-C16 markmiljö markmiljö
Alifat >C16-C35 markmiljö markmiljö
Alifat >C5-C16 hälsa ånga
markmiljö
skydd grundvatten, hälsa ånga, markmiljö
Aromat >C8-C10 markmiljö markmiljö
Aromat >C10-C16 markmiljö markmiljö
Aromat >C16-C35 skydd grundvatten
markmiljö skydd grundvatten
mtbe skydd grundvatten skydd grundvatten
Tabell 8.2. begränsande
faktorer för Naturvårds- verkets generella riktvär- den för förorenad mark
Riktvärdena är rekom- mendationer och ett av flera
gENEREllA RiKTVäRDEN föR föRoRENAD MARK 97
FöRÄNDRINGAR I FöRHåLLANDe tILL
8.3.1
tIDIGARe GeNeReLLA RIKtVÄRDeN
De förändringar som gjorts i modeller och data medför att Naturvårds- verkets generella riktvärden beräknade för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) skiljer sig från de generella riktvärdena i Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4639 (Naturvårdsverket, 1997a; 1997b). Förändringarna omfattar bland an- nat följande:
Generella riktvärden har tagits fram för ytterligare ämnen; antimon,
barium och molybden, utifrån vad som rymts inom ramen för utfört arbete, en behovsanalys och tillgång på underlagsdata.
De tidigare markanvändningarna MKM och MKM GV har slagits
samman till en ”MKM”, i syfte att förenkla och få ett skydd av grundvatten som naturresurs i MKM. För denna markanvändning tas inte hänsyn till intag av förorenat dricksvatten, men riktvärdena är anpassade för att ge ett skydd av grundvatten 200 m från det förorenade området.
Fysikalisk-kemiska data har reviderats. Detta kan påverka de expo-
neringsvägar som beror av någon form av spridning, det vill säga intag av ångor, dricksvatten, växter, beräkning av halter i fisk samt riktvärden för skydd av grundvatten och skydd av ytvatten.
Toxikologiska data har uppdaterats för ett stort antal ämnen, vilket
normalt medför lägre riktvärden. Riktvärdena baserar sig generellt på att 50 procent av det tolerabla dagliga intaget (TDI) eller re- ferenskoncentrationen (RfC) kan tas i anspråk av det förorenade området. För ämnen där intaget från övriga källor idag är bety- dande används, liksom tidigare, en lägre nivå. För bly, kadmium och kvicksilver baseras riktvärdena på att endast 20 procent av TDI kommer från det förorenade området och för de långlivade orga- niska föroreningarna, dioxiner och PCB, är motsvarande siffra 10 procent.
Dricksvattennormer som ligger till underlag för haltkriterier för
grundvatten har uppdaterats enligt den senaste versionen från Livsmedelsverket samt med nya data från WHO. De flesta ändrade värden är sänkta, vilket medför lägre riktvärden. I vissa fall har dricksvattennormen dock höjts.
Riktvärden för skydd av markmiljön har uppdaterats.
Haltkriterier för ytvatten har uppdaterats. Riktvärdena för skydd
av ytvatten beräknas så att halten i ytvatten underskrider halva det effektbaserade värdet för organiska ämnen. För metaller och de långlivade organiska föroreningarna PCB och dioxin har haltkriteri- erna satts så att tillskottet från det förorenade området inte innebär en markant avvikelse från normalt förekommande halter i ytvatten. En genomgång av bakgrundshalter för metaller har gjorts och vissa
värden har justerats, till exempel har bakgrundhalten i jord för ar- senik sänkts från 15 mg/kg TS till 10 mg/kg TS.
Exponeringsparametrarna för framförallt MKM har modifierats.
Utspädningsfaktorerna för inandning av ångor beräknas nu av pro-
grammet. För den standardjord som används för Naturvårdsverkets generella riktvärden innebär det en lägre utspädning (1/10 000 istäl- let för 1/20 000).
Beräkning av exponering via intag av dricksvatten sker nu separat
från beräkning av skydd för grundvatten. Vid beräkning av expo- nering jämförs intaget via dricksvatten med TDI för föroreningen. Riktvärden för skydd av grundvatten beräknas så att halten i en brunn nedströms området underskrider halva dricksvattennor- men. I rapporterna 4639 och 4889 (Naturvårdsverket, 1997b och Naturvårdsverket och SPI, 1998) togs hänsyn till dricksvattennor- men vid beräkning av exponering från intag av grundvatten genom ett komplicerat justeringsförfarande. Det ändrade beräkningssättet medför att de nya och gamla envägskoncentrationerna för intag av dricksvatten kan skilja sig mycket. Metoderna resulterar dock i samma slutliga riktvärde. Skillnader kan dock uppkomma på grund av ändrade utspädningsfaktorer och dricksvattennormer.
Utspädningsfaktorer för grundvatten beräknas i riktvärdesmo-
dellen för förorenad mark. Utspädningsfaktorerna för de givna scenarierna är 1/14 för KM och 1/47 för MKM. (I rapport 4639, Naturvårdsverket, 1997b, användes 1/15 respektive 1/30).
För de givna scenarierna är utspädningsfaktorn för porvatten till yt-
vatten nu 1/4000. Detta ger väsentligt lägre utspädning än tidigare i rapport 4639 (Naturvårdsverket, 1997b) där utspädningsfaktorn var 1/60 000 och något lägre än i rapport 4889 (Naturvårdsverket och SPI, 1998) där utspädningsfaktorn var 1/5000.
oSäKERHETER 99