VAL AV eXpONeRINGssCeNARIeR UtIFRåN mARKANVÄNDNING
3.11.1
När platsspecifika riktvärden tas fram görs en genomgång av vilka ex- poneringsförhållanden som är relevanta för den aktuella markanvänd- ningen. Utgångspunkten bör vara de exponeringsscenarier (dvs. expo- neringsvägar, exponeringstider m.m.) som används i riktvärdesmodellen för KM och MKM. Platsspecifika modifieringar av exponeringsscenari- erna kan sedan göras genom:
justering av vilka exponeringsvägar som beaktas
justering av exponeringsparametrar.
När man definierar exponeringsförhållanden bör följande beaktas: De exponeringsscenarier som används för att ta fram hälsorisk-
baserade riktvärden syftar inte till att i detalj beskriva den ex- ponering som sker i dagsläget. Istället är de ett sätt att definiera de aktiviteter som ska kunna förekomma vid den givna markan- vändningen, utan att det uppkommer risk för hälsoeffekter också i ett långsiktigt perspektiv. Vid en hälsoriskbedömning för akuta
HälSoRiSKbASERADE RiKTVäRDEN 45
Vi får i oss miljögifter varje dag. Det förorenade området får inte fylla upp hela utrymmet för vad vi tål.
situationer är en kartläggning av nuvarande exponeringsrisker motiverad.
Exponeringen bör beräknas för människor som ingår i den kri-
tiska gruppen, det vill säga den grupp som bedöms få den största exponeringen med hänsyn till lokalisering, kön, åldersfördelning, matvanor, yrkesvanor, typ av bostad, vanor i hemmet och fritids- verksamhet. Den kritiska gruppen behöver inte utgöra en verklig grupp människor som vistas inom området i dagsläget.
Ovanstående medför att det för beräkning av riktvärden oftast
inte är relevant att genomföra detaljerade undersökningar av den verkliga exponeringen på platsen i dagsläget. Istället bör expone- ringsparametrarna (t.ex. vistelsetider och exponeringstider) väljas utifrån försiktiga, men rimliga uppskattningar.
Ovanstående synpunkter gäller beräkningar av hälsoriskbaserade
riktvärden för nuvarande och framtida scenarion. Om frågeställ- ningen däremot är hälsorisker för människor som vistas i det föro- renade området just nu (även om det senare ska saneras), kan det vara motiverat att göra relevanta undersökningar och skattningar av verklig exponering. Detta för att kunna bedöma eventuella häl- sorisker och genomföra en adekvat riskkommunikation.
JUsteRING AV eXpONeRINGsVÄGAR
3.11.2
Det är viktigt att bedömningen av vilka exponeringsvägar som är rele- vanta för olika typer av markanvändning är långsiktig och även beaktar påverkan på omgivningarna. Exempelvis kan damning från förorenade områden orsaka exponering av människor i omgivningarna. Vidare kan jord som i dagsläget ligger otillgänglig för människor genom ombland- ning senare bli tillgänglig.
Man bör beakta dessa aspekter innan man väljer bort en expone- ringsväg från riktvärdesberäkningen. Man bör också alltid överväga om man istället kan justera exponeringsparametrarna. Exempelvis bör man beakta följande:
Exponeringsvägar bör uteslutas från riktvärdesberäkningen endast
om det säkert går att avgöra att de inte är relevanta i ett långtids- perspektiv eller inte är relevanta för markanvändningen i den när- maste omgivningen.
En bedömning bör göras av om de kvarvarande exponeringsvä-
garna i riktvärdesberäkningen täcker in förhållandena på det föro- renade området och i dess omgivning vid dagens situation och i framtiden på ett tillfredställande sätt.
Ytterligare ett skäl för att vara restriktiv med att helt utesluta ex- poneringsvägar från riktvärdesberäkningen är att den bygger på en förenkling av de verkliga exponeringsförhållandena. Modellen för hälsorisker beaktar totalt sex exponeringsvägar för människor. Exponeringsvägarna är valda utgående från de markanvändningar som definierats för Naturvårdsverkets generella riktvärden.
HälSoRiSKbASERADE RiKTVäRDEN 47
I andra fall kan ytterligare exponeringsvägar vara relevanta. Modellen för hälsorisker tar till exempel inte upp exponering genom intag av djurprodukter som producerats på mark med föroreningar. För de flesta ämnen domineras risken av en eller två exponeringsvägar, medan de övriga är av underordnad betydelse. Om en viktig expone- ringsväg inte bedöms vara relevant för den givna markanvändningen och därför inte beaktas i riktvärdesberäkningen, kan istället andra tidi- gare underordnade exponeringsvägar komma att dominera. Om dessa inte tas med i beräkningen kan det påverka de platsspecifika riktvär- dena avsevärt.
JUsteRING AV eXpONeRINGspARAmetRAR
3.11.3
I specifika fall kan vissa exponeringsvägar ha mindre betydelse, dock utan att de helt bör uteslutas. I dessa fall kan en justering av expone- ringsparametrarna göras. Då avses i första hand en väl motiverad juste- ring av exponeringstiden. En sammanställning av platsspecifika faktorer för olika exponeringsvägar ges i tabell 3.9.
Andra parametrar, såsom hur mycket jord vuxna och barn får i sig, hur mycket man andas, konsumtion av vatten, grönsaker och andra växter, är satta för att skydda kritiska individer och bör inte ändras.
exponerings väg Relevant för Platsspecifika faktorer Normalt inte plats-
specifika faktorer djupberoende
Direkt intag av jord Alla typer av
markanvänd ning. Antal dygn eller tillfäl-len per år vistelse sker i området. Observera att intagsuppskattningar bygger på data för långa tidsperioder.
mängd jord som
intas per dag. Risk för att komma åt förorenad jord minskar med ökande djup.
Hudkontakt Alla typer av
markanvänd ning. Antal dygn eller tillfäl-len per år som vistelse sker i området.
exponerad hudyta. mängd jord på hu- den.
Risk för att komma åt förorenad jord minskar med ökande djup. Inandning av
damm Alla typer av markanvänd ning. Antal dygn eller tillfäl-len per år som vistelse sker i området. Dammhalter i luft. Andel förorenad jord i damm.
mängd luft som
andas in per dag. Damningsbenägenhet minskar med ökande djup.
Inandning av ångor Alla typer av
markanvänd ning. störst betydelse om byggnader finns eller planeras.
Antal dygn eller tillfäl- len per år som vistelse sker i området. Utspädning av porluft i jorden till luft inomhus och utomhus.
mängd luft som
andas in per dag. spridning av ångor mins-kar med ökande djup, men beror också på jordart.
Intag av dricksvat-
ten Där grundvatten används eller kan
komma att användas dricksvatten.
Utspädning till brunn. mängd vatten som
konsumeras per dag. spridning av föroreningar till brunn kan vara djup- beroende.
Intag av växter Där möjligheter till
odling finns eller det finns vilda växter.
Växtupptagsfaktorer. Andel hemodlat eller odlat i området.
mängd växter som
konsumeras per dag. Upptag i växter minskar med ökande djup.
Tabell 3.9. platsspecifika
faktorer för olika expone- ringsparametrar.
ReLAtIV bIOtILLGÄNGLIGHet
3.11.4
Upptag av föroreningar i kroppen är en komplex process som påverkas av en rad olika faktorer. En platsspecifik bedömning av föroreningarnas relativa biotillgänglighet kräver därför omfattande undersökningar. Olika metoder finns för att uppskatta biotillgänglighet, men ännu sak- nas enkla validerade standardiserade metoder för att experimentellt bestämma biotillgänglighet (Grøn, 2006). De metoder som finns har testats endast för ett fåtal ämnen. Justeringar av den relativa biotill- gängligheten bör därför endast göras om ett tillräckligt underlag finns tillgängligt.
föRDElNiNg ocH TRANSpoRT AV föRoRENiNgAR 49