fenomen påverkar medborgare men främst ungdomar samt hur mobilen kan användas för att främja specifika utbildningssyften. De två intervjuerna verifierar likt den tidigare forskningen att
högpresterande elever att tyda av fokusgruppsintervjuerna verkar ha lättare att se och uttrycka faktiska och potentiella möjligheter med mobilen som didaktiskt verktyg i samhällskunskapen för att få en djupare förståelse för olika centrala innehåll eller mål, mer om detta under allmänpedagogiska konsekvenser.
5.2 Ämnesdidaktiska problem
I diskussionen kring vilka olika problem som behöver konfronteras inom relationen samhällskunskap och mobilen som didaktiskt verktyg är det ett flertal mönster som urskiljer sig.
Samhällsläraren Viktoria berättar under sin intervju hur de flesta problem som hon möter som pedagog med mobilen i skolan rör det allmänpedagogiska, men att de samhällsdidaktiska svårigheterna och utmaningarna landar i den ökade koncentrationsbristen hon tycker sig se hos många elever inom ämnet och att detta i längden kan bli en fara för demokratin. “De koncentrationssvårigheter som jag ser hos elever och att de snabbt blir understimulerade är en stark utmaning för mig i mitt ämne. Många andra ämneslärare kan säker hålla med om detta för sina specifika ämnen. Jag upplever att i och med de dopaminkickar som kommer med mobilen och den överstimulering som ungdomar får via detta verktyg, ställs automatiskt kravet att min undervisning skall vara rolig och fylld av stimuli .” (Intervju 2, 2020-21-04)
Detta påverkar samhällskunskapen till den grad att hon exempelvis idag har svårt att visa en längre film om exempelvis demokrati för ungdomar, menar hon. De tappar helt enkelt intresset väldigt fort och söker hela tiden efter nytt stimuli. I mitt sökande efter nytt lektionsmaterial känner jag en press att materialet måste innehålla tillräckligt många “wow” effekter som konkurrerar med elevernas digitala nallebjörnar annars kommer min lektion att misslyckas. Vidare beskriver Viktoria att hon ibland känner att det hade varit lättare att konkurrera med mobilen om hon undervisade i ett praktiskt ämne.
“Då skulle det vara mer konkret vad eleverna skulle sätta händerna i under lektionen exempelvis laga en gryta i hemkunskap eller svarva ett baseboll trä. Jag upplever ofta att elever inte vet var det skall göra av sina händer i mitt ämne som är teoretiskt när jag tar mobilerna ifrån dem.” Viktoria (Intervju 2, 2020-21-04)
Svårigheterna landar i att ibland lyckas möta samhällskunskapens grundsyfte att bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort
informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant (taget från Skolverket, 2011)
Samhällsläraren Gustaf uttrycker liknande resonemang i sin intervju. Han menar att blotta närvaron av mobilen i hans undervisning gör det svårare att bryta mig sig in till in till elevens värld. Han uttrycker hur det ofta kan kännas som en digital “vägg” mellan honom och eleverna i klassrummet. Att han helt enkelt har svårt att nå dem och att eleverna mentalt inte befinner sig i klassrummet utan “väntar” på att få gå tillbaka till sin digitala verklighet. Parallellt med detta upplever Gustaf hur många elever idag har via sin digitala bubbla skapat sig en egen värld med egen fakta om rätt och fel, vilket i sin tur påverkar utformningen av undervisningen i samhällskunskap.
“Det är mycket bredare bred på åsikter idag inom ämnet än för 10 år sedan enligt mig och jag antar att detta är ett resultat av den den internationella politiska spännvidden som ungdomar idag får tillgång till via sina mobiler.
Detta är inget direkt problem, utan ofta ett givande inslag i undervisningen. Men de problem som jag ser ibland är hur vissa åsikter helt går emot den vetenskap som jag bygger mitt lektionsinnehåll på. Detta gör att jag måste utmana dessa samhällsuppfattningar, vilket ibland är svårt då elever kan peka på fakta som dem sett “läst på mobilen”, men som blir svår för mig att möta konkret. Detta är den största utmaningen, då det i vissa fall går helt emot samhällskunskapens grundsyfte att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna”. Gustaf ( Intervju 1, 2020-21-04)
Gustafs resonemang inkluderas av flera faktorer som också Sandahl och Johansson beskriver i sin avhandling om hur samhällskunskapen tar nya former i och med den digitaliserade utvecklingen. Nya framtidsutmaningar som exempelvi klimatkatastrofen postulerar vikten av att lärare övar elevers kompetens runt klimatfrågor. Sandalhl och Johansson belyser hur digitaliseringen i detta perspektiv både betraktas som möjliggörande för att sprida viktig vetenskap för gemensamt tillvägagångsätt, men också som ett hot genom att desinformation, falska föreställningar och konspirationsidéer sprids med samma lätthet. Digitalisering är därmed på olika sätt komplicerande och försvårande i
samhällskunskapsundervisningen.
Vid elevintervjuerna framgår ett liknande mönster i diskussion kring svårigheter med mobilen som didaktiskt verktyg inom samhällskunskapen. De aspekter som sticker ut mest är likgiltighet inom politiska debatter i klassrummet, desinformation och reklam. Flertalet elever tycker det är svårt att sålla bland all information som når dem dagligen. En elev vid namn Maja (lågpresterande) från årskurs 1 beskriver hur hon önskar att lärare var tydligare med när vi får använda våra mobiler i undervisningen och när dem helt enkelt inte ens bör tas med in i klassrummet. Men att det känns som att många lärare har givit upp kring detta.
“I samhällskunskapen innebär mobilen delvis ett problem då den helt enkelt stör undervisningen. Under mina år på grundskolan har vi haft olika debatter från och till om till exempelvis politik inom samhällskunskapen. Dessa diskussioner har alltid varit fartfyllda och livliga, men under de senaste året upplever jag att parallellt med att mobilanvändningen gått upp har också intresset för diskussioner avstannat. Det känns som folk är mer passiva.
Samtidigt tycker jag det är svårt att hänga med alla nyheter. Det är liksom så sjukt mycket. Man orkar typ inte”
Maja (Fokusgrupp 1, 29-04-2020)
En annan elev vid namn Ali (högpresterande) instämmer i Majas resonemang.
“Det är typ som att det finns så många olika åsikter och alla kan typ bevisa sin åsikt genom att peka på viss fakta som dem läst någonstans på internet. Detta leder ofta till en slags passivitet i diskussionerna i samhällskunskap för vår klass. Ett exempel är klimathotet. Jag tycker den frågan är jätteviktigt men jag kan känna att många av mina klasskompisar uppvisar
en slags likgiltighet inför ämnet och motiverar det med att “det kommer gå åt helvete ändå, det finns inget vi kan göra” Ali (Fokusgrupp 1, 29-04-2020)
Ali som går första året på gymnasiet menar på att han upplever att han inte känner samma lust till att sätta sig in i olika samhällsvetenskapliga frågor då han ändå kan kolla upp allt på sin mobil och får han dessutom ha med sig den i undervisningen blir resultatet enligt honom att han koncentrerar sig mindre på vad samhällsläraren säger. “Om det typ är en föreläsning om exempelvis politik, begrepp eller statistik och att vi sen skall göra en uppgift i grupp kopplat till föreläsningen. Då kan jag känna att jag koncentrerar mig mindre då jag ändå kan kolla upp alla svar eller begrepp snabb på min mobil. Detta är rätt läskigt när man tänker efter (skratt). Typ som att mobilen blir mitt minne. Den kommer ihåg saker åt mig, vilket gör att jag undermedvetet inte lyssnar på vad läraren säger.”(Fokusgrupp 2, 29-04-2020)
Han menar att just samhällskunskapen sticker ut i denna aspekt jämfört med andra ämnen han studerar.
De andra i gruppen håller med och förstår han resonemang. Ali manifesterar hur informationen från läraren i andra ämnen kan vara viktigt precis direkt under lektionen, för att förstå hur man exempelvis skall lösa ett tal i matematik, blanda någon kemisk uppsättning i kemi eller en viss kod i datorteknik.
Medan han upplever att mycket av faktan för hans egna arbeten - individuellt eller i grupp - lättare går att googla fram snabbt på mobilen, vilket i sin tur resulterar i att han ofta känner sig mindre
uppmärksam under föreläsningarna. “Läraren måste vara väldigt duktig och typ rolig under den muntliga framställningen för att fånga min uppmärksamhet, annars så kommer jag bara kolla upp allt på mobilen när jag under lektionen skall arbeta själv” Det är som att min mobil typ tävlar med läraren om vem som skall få min uppmärksamhet” säger han och skrattar. “...och mobilen vinner oftast om jag skall vara ärlig. Inget ont menat om min lärare.”
Samhällsläraren Viktoria belyser i sin intervju hur ett annat problem för henne i det didaktiska digitala arbetet inom samhällskunskapen är läroplanens centrala innehåll som digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden och mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att
påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Dessa innehåll förutsätter att läraren också har en uppdaterad och en tillräcklig digital kompetens att hantera
denna kontentan. “Jag nämner detta då det också har en koppling till mobilen som didaktiskt verktyg.
Jag hade älskat att kunna arbeta mer med mobilen och utnyttja dess möjligheter för att exempelvis kunna nå in till elevens livsvärld på ett annat sätt eller hantera innehåll som hur sociala medier påverkar människor på ett djupare plan.
Viktoria beskriver att hon aldrig under sin lärarutbildning på 90-talet fick träning i denna typ av undervisning då det inte var aktuellt och att hon idag kan tycka det är svårt att hänga med i den tekniska utvecklingen. Detta i sin tur resulterar i ett slags problem med mobilen som ämnesdidaktiskt verktyg. “Eleverna ligger ofta långt före mig i hantering av mobilen, nya appar samt hur vissa
algoritmer fungerar. Absolut att jag kan utmana och försöka ge dem en fördjupad bild av hur detta kan påverka samhället och människa i ett långsiktigt perspektiv, men ofta känner jag mig otillräckligt inom detta området. Viktoria belyser att hon skildrar detta för att det är en viktigt i aspekt inom diskussion kring mobilen som samhällsvetenskapligt verktyg. “Jag förstår att vi går mot en mer digitaliserad värld och skola, men hur skall vi lärare hantera kommande generationer som vuxit upp med mobilen från barnsben? Dem har ofta bättre koll på oss kring det tekniska samtidigt som mobilen också besitter en helt annan bredd på kunskap och stimuli än vad jag som person gör. Detta är skrämmande. Kanske vårt yrke och kommer ersättas mer och mer med denna lilla robot”.
5.2.1 Sammanfattning ämnesdidaktiska problem
Bredden av information som ungdomar möter via sina telefoner kan resultera i en utmaning för samhällskunskapslärare, då desinformation, hat och hets med lätthet riskerar att spridas via sociala kanaler. Samhällsinformationen är idag svårare att “kontrollera” vilket medför både fördelar och nackdelar. Samhällskunskapslärare kan uppfatta att det ibland blir problematiskt då elever kan peka på fakta som inte är konkret, utan något “det läst på nätet”. Samtidigt finns känslan av att eleverna ofta har en bättre koll på tekniska aspekter, vilket resulterar i att lärare kan känna sig otillräckliga i didaktiskt arbete med mobilen i samhällskunskap.