5.3 Allmännpedagogiska konsekvenser
Under fokusgrupps diskussionerna med eleverna och de enskilda intervjuerna med
samhällskunskapslärarna framkom tydliga resonemang om att mobilen påverkar undervisningen i stor utsträckning. De problematiska mönster som identifierades bland eleverna var att mobiler helt enkelt stör undervisningen på olika sätt. På ett fysiskt plan blir mobilen lätt ett störningsmoment som låter (klipp som spelas upp eller spel), kommenteras ofta av lärare vilket tar tid från undervisningen, grupparbeten försämras då vissa elever sitter med sin mobil och spelar eller skriver till vänner istället för att fokusera på uppgiften. Samtidigt som elever helt enkelt missar värdefull tid av undervisningen och kunskap, vilket i ett senare skede påverkar deras nivå på vilka kunskapskrav det möter. Många elever uttrycker också att mobilerna bidrar till en väldigt tråkig stämning i klassrummet.
“Jag tycker så många elever är så passiva och liksom inte så sociala. Alla sitter med sin mobil innan lektionen börjar istället för att prata om livet och samhället. Samma gäller i matsalen. Vissa äter och tittar en serie på sin min mobil..man ba ok” Anna årskurs 3 (Fokusgrupp 2, 30-04-2020)
Nackdelarna och svårigheterna med mobilen i klassrummet är dock ett övervägande problem ur ett psykiskt perspektiv enligt både eleverna och lärarna. Sämre koncentration, minnessvårigheter och mindre tålamod. Båda samhällslärarna vittnar om att undervisningen idag måste vara snabb, rolig, kvick och fylld av varierad stimuli för att lyckas hålla elevernas uppmärksamhet. Viktoria beskriver att hon har mycket svårare idag att visa en film än för 10 år sedan. “Eleverna har absolut inte samma tålamod idag som tidigare generationer jag undervisat. Ett resultat av mobilanvändning tror jag. Ett klick och något händer. Ett klick och du får ett resultat eller stimuli.” Viktoria (Intervju 2, 2020-21-04)
Likt resonemanget i fokusgrupps diskussionerna belyser forskaren Anders Hansen beskriver i boken hur det finns platser där förekomsten av mobiler är extra känslig. Detta i just klassrum och
föreläsningssalar. Det är nämligen inte bara koncentrationsförmågan och arbetsminnet som äventyras utan även förmågan att skapa långtidsminnen, menar Hansen. Forskning påvisar att vi lär oss sämre om vi har mobil och dator intill oss, förutsatt att tekniken inte är tillför någon som inte kan tillgodose sig
kunskap på ett bättre sätt. Det är när vi fokuserar på något och därmed talar om för hjärnan att ”det här är viktigt” och värt att lägga energi på, som det finns möjlighet till att utveckla långtidsminne (Hansen, 2019).
Under diskussionerna i de två olika fokusgrupperna gick det att urskilja ett tydligt mönster. De lågpresterande eleverna i de båda årskurserna hade svårt att ge reflektioner som handlade om
möjligheter och problem med mobilen som didaktiskt verktyg inom just samhällskunskapen. Istället hamnade diskussionen från dem ofta kring allmänpedagogiska konsekvenser. Alltså tankar eller exempel som inte direkt hade en tydlig koppling till samhällsämnet utan reflektioner kring mobilen som skulle kunna appliceras inom alla ämnen mer eller mindre.
Dessa resonemang behandlande ofta problem som också de högpresterande eleverna höll med om som att mobilen ofta är ett problematiskt verktyg när det kommer till arbetsro, prestation kring praktiska arbetsuppgifter som inlämningar, redovisningar eller grupparbeten. Skillnaden som framträdde var att de högpresterande eleverna lättare kunde ge reflektioner kring just möjligheter och svårigheter inom samhällskunskapsämnet specifikt med mobilen som didaktiskt verktyg, medan de lågpresterande övervägande hade reflektioner kring det allmännpedagogiska.
De möjligheter inom de allmänpedagogiska kan sammanfattas till att mobilen ibland och under kontrollerade former kan vara ett bra didaktiskt verktyg i undervisningen när det kommer till att man
“kan skriva till vänner och fråga om arbetsuppgifter, lyssna på musik för bättre koncentration, ta kort på anteckningar skrivna på tavlan längs fram i klassrummet osv.” Elin (Fokusgrupp 1, 29-04-2020). Men efter djupare diskussion i båda fokusgrupperna framkommer hur de positiva egenskaperna med
mobilen som ett didaktiskt verktyg ur ett allmänpedagogiskt perspektiv ändå är begränsade i förhållande till de problematiska.
Ali beskriver:
“Det klart att det först typ känns nice att jag bara kan ta ett kort på lärarens anteckningar på tavlan - mindre jobb för mig liksom - vilket på ett sätt är en fördel. Men i det långa loppet så är det ju inte så bra liksom. Klart det är bättre om jag skriver ner anteckningarna själv typ för hand. Jag vet att jag lär mig bättre då, kunskapen går in på ett annat sätt”. Ali (Fokusgrupp 1, 29-04-2020)
5.3.1 Sammanfattning allmänpedagogiska konsekvenser
Resultatet påvisar ett tydligt mönster. De lågpresterande eleverna i de båda årskurserna hade svårt att ge reflektioner som handlade om möjligheter och problem med mobilen som didaktiskt verktyg inom just samhällskunskapen. Istället hamnade diskussionen från dem ofta kring allmänpedagogiska konsekvenser. Alltså tankar eller exempel som inte direkt hade en tydlig koppling till samhällsämnet utan reflektioner kring mobilen som skulle kunna appliceras inom alla ämnen mer eller mindre.
Dessa resonemang behandlande ofta problem som också de högpresterande eleverna höll med om som att mobilen ofta är ett problematiskt verktyg när det kommer till arbetsro, prestation kring praktiska arbetsuppgifter som inlämningar, redovisningar eller grupparbeten. Skillnaden som framträdde var att de högpresterande eleverna lättare kunde ge reflektioner kring just möjligheter och svårigheter inom samhällskunskapsämnet specifikt med mobilen som didaktiskt verktyg, medan de lågpresterande övervägande hade reflektioner kring det allmännpedagogiska.