Ämnesplanens inverkan – det europeiska faller mellan stolarna?

I ämnesplanen för samhällskunskap finns det relevant innehåll som inledningsvis skulle kunna behandla en europeisk identitet. Ifall lärare utgår ifrån exempelvis samhällskunskap 1b så står det bland annat i det centrala innehållet att undervisningen ska behandla: ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten.” och ”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.” (Skolverket, 2011). Vid en första anblick kan man tycka att dessa utgör en stabil

41 grund för undervisningen om en europeisk identitet. Däremot var det inte lika tydligt för de intervjuade lärarna som hade olika infallsvinklar rörande undervisningen om en europeisk identitet.

Till en början gav tre av lärarna, Björn, Christer och Filip, ett par exempel på hur skolan i allmänhet kan göra för att utveckla en europeisk identitet. Utbytesprogram och utlandsresor pekades ut som särskilt gynnsamma med anledningen att det ger eleverna erfarenheter om olika traditioner och kulturer i andra europeiska länder. Dessa typer av program bygger på identitetsutveckling som sker ”from the bottom up” – att det är via interaktionen mellan européer som man får kunskap om hur det är att vara europé (Directorate-General for Research & Innovation, 2012). Erasmusprogrammet är ett exempel på ett projekt som underlättar mobilitet och utbyten mellan länder, men i detta fall beskrev lärarna att det är skolorna själva som samarbetar över gränserna. I andra studier ses kulturella utbyten som något positivt då det skapar tillfällen för elever att ta del av andras kulturer samtidigt som man även får syn på ens egen nationella identitet gentemot både den andres och den allmänna europeiska identiteten (Savvides, 2006b; Ziemes et al, 2019; Jacobono & Moro, 2016). Denna mobilitet poängterades också som en viktig grund av den Europeiska kommissionen eftersom det leder till en uppskattning och medvetande om det europeiska kulturarvet och mångfalden (Europeiska kommissionen, 2017).

Det som är av större intresse är däremot hur samhällskunskapslärare kan undervisa om det med sitt ämne som utgångspunkt. Här uppenbarades det två olika positioner – de lärare som ansåg att ämnesplanen var tillräckligt öppen för att behandla en europeisk identitet och de som ansåg sig fängslade av ämnesplanens innehåll.

Christer, Diana och Erik ansåg det förstnämnda, att det centrala innehållet är väldigt öppet och ger möjligheter för läraren att undervisa om en europeisk identitet. Erik förklarade vidare att för samhällskunskap 1b, där identitet är en punkt i det centrala innehållet, så ges det tillräckligt med förutsättningar för att behandla en europeisk identitet. Christer ansåg att trots ämnets öppenhet så förutsätter det att läraren är erfaren nog att anpassa sitt innehåll efter gruppen och gruppens intressen. I tidigare studier så är det just den sistnämnda faktorn som gör att lärare snarare undviker att undervisa om det på grund av elevernas apati gentemot ett sådant, i lärarnas ögon, tråkigt innehåll (Convery & Kerr, 2005; Savvides, 2006a; Osler, 2010). I Christers fall ansåg han, och även Göran till viss del, att det är lärarens roll att göra ett innehåll intressant för eleverna. Christer utgick från sig själv och menade att han hade många erfarenheter från sina

42 resor ute i Europa som han kunde använda och dela med sig i sin undervisning. Även Göran påstod att om ett innehåll är otillgängligt eller svårt för eleverna så behöver man anpassa innehållet så att eleverna kan förstå och ta del av det. Av 7 lärare i Convery & Kerrs (2005) studie så var det enbart 2 som införde tydliga europeiska inslag i sin undervisning. Däribland var det en lärare som resonerade på samma sätt som Christer, Göran och Erik, nämligen att det är läraren själv som behöver omvandla ett innehåll så att det blir relevant för eleverna.

I motsatt position ligger Göran som ansåg att det centrala innehållet är alldeles för innehållstungt för att allt ska kunna behandlas rättvist. Enligt Göran handlar det om att göra prioriteringar som lärare, och då finns det en tendens att det europeiska faller mellan stolarna. Trots denna tendens så ansåg Göran att samhällskunskap 2 och 3 tillsammans med internationella relationer och ekonomi ger goda förutsättningar för att inkludera europeiska perspektiv. Undervisningen om EU tenderar också att handla enbart om organisationens institutioner och lagstiftning, vilket Göran menar skulle kunna breddas till att innehålla fler kulturaspekter i hopp om att göra området mer intressant för eleverna. Intresset var en rädsla som även Christer tog upp men han kritiserade läroböckernas tråkiga gestaltning av EU, vilket Christer menar bara förankrar områdets tristess. Osler (2010) förklarade också hur lärare anser att undervisning om EU ses som särskilt tråkigt av eleverna och att man därav behöver inkludera fler inslag om medlemsländerna och deras traditioner. Anna nämnde också EU men förtydligade att EU är enbart en del av en europeisk identitet.

När det handlar om vilka hinder det finns kring undervisningen om en europeisk identitet så framkom det flera olika anledningar från de intervjuade lärarna. Anledningarna kan delas in i tre olika fack: en innehållslig utmaning, ett definitionsdilemma och en obekvämhetsfaktor. I det första facket placeras Björn och Göran som båda fann hinder i ämnesplanen för samhällskunskap. Björn menade att eftersom det inte står specifikt att man ska undervisa om en europeisk identitet i det centrala innehållet så är det inte heller något man planerar för. Det ska snarare genomsyra undervisningen i bakgrunden än att vara en konkret del av den. Även Göran tyckte liknande då han såg det identitetsutvecklande arbetet som något som sker i bakgrunden. Eftersom den europeiska identiteten, eller europeiska inslag överhuvudtaget, är tämligen frånvarande från samhällskunskapens ämnesplan så leder det till att det uteblir från att undervisas om. Både Björn och Göran är måna om att utveckla elevernas identitet men den europeiska identiteten hamnar i skymundan eftersom det centrala innehållet ger fler förutsättningar för utvecklandet av en nationell eller global identitet. Savvides (2006a) visar att

43 det är ett vanligt förhållningssätt då flera av de medverkande lärarna påstod att man främjade elevernas självidentitet utan att ta medveten hänsyn till att göra dem till ”européer”.

I det andra facket hamnar Anna och Filip som ansåg att det handlar om en definitionsfråga som är svår att konkretisera. Filip ansåg egentligen överlag att lärare inte bör utveckla eleverna mot en förbestämd kategori men förklarade också att svårigheten låg i hur man ska definiera en europeisk identitet. Enligt Filip har lärare också för lite intresse för att tillsammans få fram en definition och således begränsas undervisningen om en europeisk identitet till EU. Detta dilemma förekommer också i Savvides (2006a) fall där lärare känner att det saknas diskussioner om europeiska inslag i klassrummet bland lärarna själva. För Anna så finner hon inget stöd från nuvarande ämnesplan gällande den europeiska identitetens definition. I samhällskunskap 1 ligger fokus på ett svenskt perspektiv framför allt. Ju äldre eleverna blir, desto mer fokuserar innehållet på ett globalt perspektiv men enligt Anna så får det europeiska perspektivet ingen större roll.

Obekvämhetsfaktorn utgör det sista facket där både Erik och Diana hamnar. Till skillnad från de andra intervjuade lärarna, och även den tidigare forskningen, så utgår Erik och Diana ifrån identitetens känsliga och tämligen obekväma natur. Erik menade att obekväma lärare kanske undviker att behandla ett innehåll i hopp om att undvika obehagliga identitetsdiskussioner. Diana intygade att högerpopulismens framväxt kan skapa osäkerhet hos lärare att bemöta frågor om identitet och ”svenskhet”. Däremot poängterade hon hur läraren behöver inta en ifrågasättande roll, vilket är något som även Göran men också lärare från tidigare studier påstått (Osler, 2010).

Gemensamt för vissa av lärarna, däribland Anna, Göran och Björn, är att de vill att den europeiska identiteten ska konkretiseras i det centrala innehållet i samhällskunskap. I deras ögon menar man att läraren utgår i hög grad ifrån ämnesplanen snarare än läroplanen. Eftersom den nuvarande formuleringen enbart står i läroplanen, samt att det inte finns några direkta inslag om Europa i den nuvarande ämnesplanen förutom EU, så hamnar utvecklandet av en europeisk identitet i skymundan.

44

Referenslista

Anderson, B. (2006) Imagined communities: reflections on the origin and spread of

nationalism. 2. uppl. London: Verso.

Bildt, C. (1991) Hallänning, svensk, europé. Stockholm: Bonnier.

Block, E. S. & Erskine, L. (2012) ‘Interviewing by Telephone: Specific Considerations, Opportunities, and Challenges’, International Journal of Qualitative Methods, 11(4), s. 428– 445. doi: 10.1177/160940691201100409.

Bradley, K. (2020) ‘Agreeing to Disagree: The European Union and the United Kingdom after Brexit’, European Constitutional Law Review, 16(3), s. 379–416.

doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1017/S1574019620000231.

Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber.

Carr, E. & Worth, A. (2001) ‘The use of telephone interview for research’, Nursing Times

Research, 6, s. 511–524. doi: 10.1177/136140960100600107.

Convery, A. & Kerr, K. (2005) ‘Exploring the European Dimension in Education: Practitioners’ Attitudes’, European Education, 37(4), s. 22–34. doi: 10.2753/EUE1056-

4934370402.

Dalen, M. (2008) Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning.

Denscombe, M. (2018) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Directorate-General for Research and Innovation. (2012) The Development of European

Identity/Identities: Unfinished Business. Europeiska kommissionen.

Europa.eu. (2021) EUROPA - The Schuman Declaration – 9 May 1950.

https://europa.eu/european-union/about-eu/symbols/europe-day/schuman-declaration_en

(Hämtad 2021-06-02).

Europeiska kommissionen. (2017) Communication from the Commission to the European

Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions — Strengthening European Identity through Education and Culture — The European Commission’s contribution to the Leaders’ meeting in Gothenburg, 17 November

45

2017. Europeiska kommissionen. https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/EN/ALL/?uri=COM:2017:673:FIN (Hämtad 2021-06-02).

Europeiska kommissionen. (2020) Erasmus+ annual report 2019. Europeiska kommissionen. doi: 10.2766/651849 (Hämtad 2021-06-11).

Europeiska unionen. (1992) Treaty on European Union. https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/EN/TXT/?uri=celex%3A12012M%2FTXT (Hämtad 2021-06-02).

Eurovision Song Contest. (2021) Participants. European Broadcast Union.

https://eurovision.tv/event/rotterdam-2021/participants (Hämtad 2021-06-02).

Giddens, A. (1991) Modernity and self-identity: self and society in the late modern age. Cambridge: Polity press.

Habermas, J. (1998) The inclusion of the other: studies in political theory. Cambridge, Massachusetts: MIT Press (Studies in contemporary German social thought).

Habermas, J. & Derrida, J. (2005) ‘February 15, or, What Binds Europeans Together: Plea for a Common Foreign Policy, Beginning in Core Europe’, in Old Europe, new Europe, core

Europe ; transatlantic relations after the Iraq war. London: Verso, s. 3–13.

Haerpfer, C., Inglehart, R., Moreno, A., Welzel, C., Kizilova, K., Diez-Medrano J., M. Lagos, P. Norris, E. Ponarin & B. Puranen et al. (2020) World Values Survey: Round Seven –

Country-Pooled Datafile. Madrid, Spain & Vienna, Austria. JD Systems Institute & WVSA

Secretariat. doi: 10.14281/18241.1

Hume, D. (1758) Essays, Moral, Political, and

Literary. https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.45548/page/n211/mode/2up (Hämtad 2021-06-02).

Jacobone, V. & Moro, G. (2016) ‘European Identity and University Students: A Comparative Study of Italy and Belgium’, Italian Sociological Review, 6(3), s. 309–338.

doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.13136/isr.v6i3.138.

Johannessen, A. (2020) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 2. Stockholm: Liber.

46 Jugert, P. et al. (2021) ‘National and European Identity Formation: A Longitudinal Cross- National Comparison Study’, Identity, 21(1), s. 51–66.

doi: 10.1080/15283488.2020.1856665.

Krastev, I. (2017) After Europe. Philadelphia: University of Pennsylvania Press. Kvale, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Licul, I. (2017) ‘Challenges of the European Union After Brexit’, in Economic and Social

Development: Book of Proceedings. Varazdin, Croatia: Varazdin Development and

Entrepreneurship Agency (VADEA), s. 618–

627. http://www.proquest.com/central/docview/2070392419/abstract/6F221A5F8C5843C7P Q/1 (Hämtad 2021-06-02).

Malik, S. (2018) ‘Post-Brexit Scenario: The European Union under Threat’, Strategic

Studies, 38(4).

Marshall, H. (2009). Educating the European citizen in the global age: engaging with the post‐national and identifying a research agenda. Journal of Curriculum Studies, 41(2). 247- 267.

McCormick, J. (2010) Europeanism. Oxford: Oxford University Press.

Novick, G. (2008) ‘Is There a Bias Against Telephone Interviews In Qualitative Research?’, Research in nursing & health, 31(4), s. 391–398. doi: 10.1002/nur.20259. Osler, A. (2011) ‘Teacher interpretations of citizenship education: national identity, cosmopolitan ideals, and political realities’, Journal of Curriculum Studies, 43(1), s. 1–24. doi: 10.1080/00220272.2010.503245.

Philippou, S. (2005) ‘Constructing national and European identities: the case of Greek‐ Cypriot pupils’, Educational Studies, 31(3), s. 293–315. doi: 10.1080/03055690500236761. Portera, A. (2019) ‘Intercultural Competence in Education to Foster European

Identity’, Journal of Educational Sciences, 20, s. 14–27.

Reicher, S. D. & Hopkins, N. (2000) Self and Nation: Categorization, Contestation and

Mobilization. SAGE Publications.

Ryan, G. W. & Bernard, H. R. (2003) ‘Techniques to Identify Themes’, Field Methods, 15(1), s. 85–109. doi: 10.1177/1525822X02239569.

47 Savvides, N. (2006a) ‘Comparing the Promotion of European Identity at Three “European Schools”: An Analysis of Teachers’ Perceptions’, Research in Comparative and

International Education, 1(4), s. 393–402. doi: 10.2304/rcie.2006.1.4.393.

Savvides, N. (2006b) ‘Developing a European Identity: A Case Study of the European School at Culham’, Comparative Education, 42(1), s. 113–129.

Seton-Watson, H. (1977) Nations and States: An Enquiry into the Origins of Nations and the

Politics of Nationalism. New York: Routledge. doi: 10.4324/9780429047671. Skolverket. (2011) Läroplan för gymnasieskolan.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (Hämtad 2021-06-02).

Skolverket. (2011) Ämne – Samhällskunskap.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5

dfee44715d35a5cdfa92a3 (Hämtad 2021-06-11).

Stier, J. (2019) Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Sverigedemokraterna (2019) Valplattform - Europaparlamentsvalet 2019. https://sd.se/wp-

content/uploads/2019/03/EU-Valplattform-2019.pdf (Hämtad 2021-06-02).

Tajfel, H. & Turner, J. C. (1979) An Integrative Theory of Intergroup Conflict. I W. G. Austin & S. Worchel (Eds.), The Social Psychology of Intergroup Relations. Monterey, CA: Brooks-Cole.

Thörn, H. (2012) Globaliseringens dimensioner: nationalstat, världssamhälle, demokrati och

sociala rörelser. [Ny utg.]. Stockholm: Atlas.

Vetenskapsrådet. (2017) God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-