Ämnesrelaterade studier

Svårigheter att uppnå ställda energikrav – Bo01

Bo01-området byggdes i början på 2000-talet i Västra hamnen, Malmö. I detta bostadsområde tillämpades ett energikrav om 105 kWh/m²•år (inklusive Hel), vilket visade sig vara mindre

realistiskt. I en utvärdering (i form av en licentiatavhandling63) av tio byggnader i området visade det sig att samtliga byggnader överskred kraven där de flesta hade en felmarginal på cirka 50 %. Energianvändningen för byggnaderna med värmeåtervinning var genomsnitt 127 kWh/m²•år, respektive 186 kWh/m²•år för byggnaderna utan värmeåtervinning. Orsakerna till att kraven överskreds så kraftigt är inte helt kartlagt, men några troliga orsaker är; högre innetemperatur än beräknat (i snitt 22 grader, istället för 20), överskattning av solens tillskottsenergi i beräkningarna och sämre konstruktioner än väntat. En annan förklaring, vilken är relaterad till själva byggprocessen, är att det fanns för dåliga incitament i Bo01:s kvalitetsprogram.

I relation till energianvändningen, utvärderades även innemiljökomforten. Slutsatsen utifrån bland annat enkätsvar, var att komforten överlag var bra. De negativa aspekter som lyftes fram, var att en tredjedel av respondenterna ansåg att värmekomforten var dålig vintertid och två tredjedelar besvärades av drag. Noterbart är att den byggnad som använde minst energi (Havshuset, 118 kWh/m²•år), hade flest klagomålen gällande komforten.64

I en annan studie som utfördes i området (i form av ett examensarbete65), utvärderades energianvändningen och komforten i två byggnader, vilka inte rymdes inom ramen för tidigare nämnd utvärdering. Inte heller dessa två byggnader uppnådde energimålet om en energianvändning på maximalt 105 kWh/m2·år. ”Trähuset” var dock bäst i uppföljningen, med 117 kWh/m²•år. ”Framtidsstaden” överskrev kravet desto mer, med en energianvändning på 178 kWh/m²•år. En trolig felkälla är att golvvärmen verkade vara felinställd, då värmeavgivelse förekom även under sommartid. I övrigt ansågs byggnadens värmesystem fungera som det var tänkt och orsakerna till att ”Framtidsstadens” energianvändning var så hög, gick inte att fastställa.

Gällande komforten i lägenheterna, upplevdes den generellt som god, bland annat uppfattades värmen i lägenheterna som jämn. Bristerna låg istället i att informationen hade varit dålig 63 Nilsson (2003) 64 Nilsson (2003) 65 Haryd (2005)

31 gällande handhavande av värme- och ventilationssystemen. Den ”miljöpärm” som skulle fungera som guide för de boendes handhavande, fyllde inte sitt syfte fullt ut. Likaså möjligheten att själva kunna reglera sitt värmesystem bedömdes som dålig.

I samband med Bo01- projektet gavs möjlighet för byggherrarna att söka stöd för energieffektiva lösningar, genom de så kallade LIP- ansökningarna (lokalt investeringsprogram). Bidragen utnyttjades i hög grad, dock var det inte alla lösningar som realiserades. Överlag var uppföljningen av ”bidragstagarna” mindre bra och att incitamenten för att tillämpa lösningarna varit bristfälliga.66

Det goda samtalet - Flagghusområdet

Flagghusen är beläget just intill Bo01-området och har således samma klimatförhållanden. I Flagghusen initierades Det goda samtalet, vilket är ett lokalt projekt vars huvudtanke var att bidra till en öppen dialog och ett nära samarbete mellan samtliga aktörer involverade i byggprocessen. Parterna kom överens om att jobba efter ett antal specifika hållbarhetsaspekter; hög arkitektonisk kvalitet, social hållbarhet, samt ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Ett examensarbete om detta projekt genomfördes i ett skede då samtliga byggnader var projekterade, men endast ett fåtal börjat byggas.67

Det goda samtalet lyfts fram som ett överlag lyckat projekt. Generellt har det nära samarbetet

mellan inblandade aktörer upplevts som positivt och givande. Byggherrarna menar att de har fått bättre kontakt med tjänstemännen i stadshuset, vilket de ser som positivt. De nämner även att projektet har medfört lättare hanteringen av bygglovshandlingar. Av de fyra hållaberhetsaspekter som undersökts, ansågs energieffektivisering och biologisk kvalitet som mest lyckade. Fuktsäkert byggande och materialval bedömdes som mindre lyckade.68

Brukarperspektiv i passivhus

Lindås

Tidigare forskning kring brukarperspektivet i passivhus, har bland annat fokuserat på människors vardagliga användning av energiteknik. En omfattande undersökning (i form av en doktorsavhandling)69, baserades på passivhusen som byggdes 2001 i Lindås utanför Göteborg. I detta bostadsområde intervjuades så gott som alla hushåll dels 2002 och dels

66

Haryd (2005) 67

Gustafsson och Eriksson (2007) 68

Ibid 69

32 2005. I avhandlingen aktualiseras begreppet domesticering, där fokus skiftas från teknikutvecklarnas syn och intention om hur tekniken är tänkt att användas, till det sociala sammanhang där de boende lever sitt vardagsliv. Tyngdpunkten på brukarnas användning och kunskaper om de tekniska installationer som finns i intervjupersonernas byggnader.

Domesticering inbegriper bland annat att vardagliggöra tekniken i hemmet, så att den får mening i de boendes vardag. Det visade sig att flera av de intervjuade inte domesticerade luftvärmesystemet i passivhuset, vilket kan ses som en misslyckad implementering av denna teknik. En generell slutsats var att informationen kring användandet av husens tekniska system kan göras mer lättförståelig och användarvänlig, för att stödja de boendes engagemang av energitekniken. De boendens kunskap om hur de ska hantera energitekniken (så att dess fulla potential utnyttjas) är elementär för att på ett optimalt och resurssnålt sätt använda denna i vardagen. Sammanfattningsvis räcker det inte att utveckla nya energitekniska lösningar för en hållbar energianvändning, utan det handlar också om att skapa förutsättningar för att de boende ska kunna lära sig att hantera energitekniken.70

Östra Lambohov

Det kommunala fastighetsbolaget Stångåstaden färdigställde under 2009 nio passivhus (radhus) i Östra Lambohov, Linköping. Sedan inflyttning har diverse undersökningar påbörjats, bland annat intervjuer med de boende. Dessa har genomförts dels efter inflyttning 2009 och dels efter vintern 2009/2010. Vidare ska ytterligare intervjuer genomföras efter sommaren 2010, för att få en heltäckande bild av hur det är att bo i ett bo i passivhus.71

Direkt efter inflyttning upplevde de boende att lägenheterna hade torr luft och kalla golv. De saknade information och efterfrågade hembesök, innefattande demonstration av systemet och ingående råd om optimalt handhavande (för att hålla nere energikostnaderna). Efter sommaren 2009 upplevde de boende att det ofta blev varmt inomhus och att det var svårt att kyla ner husen. Husen saknar solavskärmning, vilket är en faktor som försvårar denna aspekt. Vissa hushåll hade problem med värmeväxlaren, vilket till stor del beror på osäkerheten kring funktionen och handhavandet. Trots vissa problemområden, visade intervjuerna dock att de boende generellt trivs mycket bra i husen.

70

Isaksson (2009) 71

Glad, Wiktoria (2010), under seminariedagen “Energieffektiva byggnader – erfarenheter, metoder och framtidsutsikter” i Malmö 29/4-2010. Anordnad av Byggcentrum, i samarbete med passivhuscentrum.

33 Efter vintern 2009/2010 upplevde de bonde att luften fortfarande var torr inomhus. De nämnde att det stundtals har varit kallt. Kallast hade det varit på undervåningen, medan det hade varit något varmare på ovanvåningen. Gällande badrummen hade dessa också upplevts som kalla. Vidare hade en del haft problem med värmesystemet och möjligheten att reglera temperaturen i varje enskilt rum har efterfrågats.

För framtida byggande och förvaltande av passivhus är det viktigt att utforma tillgänglig, attraktiv och detaljerad information om värmesystemen, gärna i kombination med konkreta energisparråd. Det är även av stor vikt att ta lärdom av tidigare erfarenheter, både från professionella och från boendeperspektiv. Detta kan bland annat göras genom att integrera forskningsresultat kring boendes komfortpraktiker i byggprojektens tidiga skeden.72

Vidare läsning

Det finns mycket forskning om passivhus, i form av avhandlingar och examensarbeten. I bilaga 14 finns en lista med rekommendationer för vidare läsning inom ämnet passivhus.

72

34

4. BYGGNADSBESKRIVNING

I detta avsnitt presenteras fakta om Flaggskepparen 5. Här beskrivs bland annat byggnadens geografiska placering, konstruktion och inblandade byggaktörer. Vidare finns ritningar och bilder presenterade (exteriör och interiör), för att ge läsaren en visuell bild av byggnaden.