Sammanvägning av ”mjuka” och ”hårda” aspekter

Nedan följer en sammanvägning av ett flertal parametrar relaterade till innetemperaturen och värmesystemet i Flaggskepparen 5. Resultat från framförallt effektsignaturer, temperaturloggning, termografering och till viss del respondentsvar har vägts samman i en analys.

Mest ingående analyser har kunnat göras av lägenheterna B13 och B41, då det har genomförts flest studier på dessa. I dessa lägenheter genomfördes bland annat termografering, vilken påvisade vissa köldbryggor, men i väldigt begränsad utsträckning. I båda lägenheterna förekom det köldbryggor runt fönsterkarmarna och i lägenhet B13 kunde de uttydas i hörnet mellan två yttervägar. I övrigt var dock temperaturdifferensen väldigt liten på de termograferade partierna. Gällande kallras, var det bara respondent B12 som kunde konstatera att det förelåg. Respondenten ansåg dock inte att kallraset utgjorde ett problem. Detta kan dock bero på att denna lägenhet samtidigt hade en av de högsta innetemperaturerna (22,9°C) och högst effektbehov av alla undersökta lägenheter (17 W/m2 vid utetemperaturen 0°C). Den genomsnittliga lägenheten har ett effektbehov på cirka 11 W/m2, vilket är väsentligt mycket lägre. Ovan angivet samband kan till exempel bero på dåliga fönsterexemplar i lägenheten eller konstruktionsfel, men detta utreds inte vidare i denna rapport. Respondenten i lägenhet A24 påpekade att denne hade haft problem med drag från otäta fönster. Problemet ska enligt A24 dock ha varit åtgärdat innan temperaturloggningen genomfördes, vilket innebär att detta inte ska ha påverkat

55 loggningen. A24 hade den allra högsta genomsnittstemperaturen (23,5°C), men ett i sammanhanget ordinärt effektbehov på 10,2 W/m2 vid utetemperaturen 0°C. En förklaring till ovanstående, kan vara att lägenheten i normalfallet har ett lågt effektbehov (till exempel på grund av lägenhetens placering i byggnaden), men att det fram till mars 2010 har behövts tillföras mer värme än i detta normalfall. Den höga temperaturen kan därför förklaras genom att termostaterna inte har justerats ner, efter åtgärdandet av fönstrens otätheter. Lägst genomsnittlig rumstemperatur under mätperioden hade lägenhet B13 (20,2°C). Avvikelsen kan dock förklaras genom att de boende i lägenheten har varit bortresta två gånger under loggningsperioden. Vid frånvaron av de boende, gick temperaturen ner till miniminivåer på närmare 16°C. De hade då skruvat ner samtliga termostater i lägenheten till 15°C Detta påvisar hur stor inverkan personvärme har på uppvärmningen av lägenheter i passivhus. En annan generell slutsats som kan dras av temperaturloggningen är att det inte finns något direkt samband mellan ute- och innetemperaturen. Det vill säga innetemperaturen påverkas inte märkbart av utetemperaturens variation. Detta står i motsats till vad flera av respondenterna svarade, vilka angav att det blev kallt i lägenheterna under vinterns kallaste dagar. Respondenternas svar påverkades dock i stor omfattning av situationen under vintern, vilket troligen innebär att angivet problem är relaterat till vintermånaderna.

Det som i övrigt är anmärkningsvärt gällande temperaturloggningen var att lägenhet A23 hade den näst högsta genomsnittstemperaturen på (23,1°C), samtidigt som effektbehovet är lägst av alla utvärderade lägenheter. Vid utetemperaturen 0°C är effektbehovet endast 7,8 W/m2. Troliga orsaker till detta samband är hög närvaro av de boende i lägenheten och stor besöksfrekvens av vänner och bekanta.

56

7. SLUTSATSER

Följande avsnitt redovisar slutsatser utifrån rapportens tidigare avsnitt. En återkoppling till tidigare forskning görs med ett komparativt synsätt. Tyngdpunkten ligger på att redogöra för kontentan av analysavsnittet samt att besvara rapportens frågeställningar.

Kan passivhus i Sverige verifieras enligt FEBY:s kravspecfikation?90

Tidigare forskning på nybyggda flerbostadshus, visar att byggnaderna sällan lever upp till de energikrav som ställs. Studier på Bo01- området visar att inte ens BBR:s minimikrav uppfylls, trots att ”områdeskraven” egentligen var hårdare. Anledningarna till kraven inte uppfylls är många och svåra att utvärdera, men några vanliga orsaker är att energikalkylerna ofta är för optimistiska och att husens värmesystem injusteras i för liten omfattning. FEBY:s verifieringskrav berör inte enbart energianvändningen, men till exempel kravet på ett maximalt effektbehov om 10 W/m2 är jämförelsevis mycket hårdare än BBR:s energikrav. Det var därför särskilt intressant är utvärdera huruvida FEBY:s krav var rimliga att uppnå och om själva verifieringsprocessen var realistisk. I denna rapport har en fallstudie utförts på Flaggskepparen 5, för att utröna om det var möjligt att verifiera ett passivhus i Sverige enligt FEBY:s kravspecifikation. FEBY:s specifikation anger fem skallkrav som måste vara uppfyllda. Kravspecifikationen innefattar effektbehov, bullernivå, tilluftstemperatur, U-värde på fönster, samt täthet. Slutsatserna av verifieringsmöjligheterna följer nedan:

Flaggskepparen 5 har ett beräknat dimensionerande effektbehov på 7,3 W/m2, vilket är 2,7 enheter lägre än kravet på 10 W/m2. Detta innebär att certifieringskravet gällande denna aspekt får anses vara uppnått. För att kunna verifiera byggnaden hade det emellertid även krävts en effektförlustmätning (faktiska värden) för att utröna kravet. Denna mätning har inte genomförts och det kan därför heller inte fastställas om verifieringskravet kan uppnås. I FEBY:s riktlinjer för verifiering, anges att effektförlusten kan härledas ifrån effektsignaturmodellen (vilken är framtagen i denna rapport). Det poängteras dock att resultatet från denna metod kan avspegla värmesystemets reglerkurva, istället för faktiskt effektbehov och metoden rekommenderas därför inte av FEBY. Effektsignaturerna har i denna rapport istället används för att analysera byggnadens värmetekniska beteende, samt beräkna energianvändningen.

90

57 Ljudisoleringen (ljud från ventilationssystemet) i sovrummen uppfyller ljudklass B, vilket är i linje med FEBY:s krav. Tilluftstemperaturen har mätts i två lägenheter, där högsta temperatur uppmättes till 38°C. Detta innebär en marginal till kravet på 14°C, då tilluftstemperaturen inte får överskrida 52°C. Byggnadens fönster och fönsterdörrar klarar kravet på ett maximalt U-värde om 0,90 W/m2 K, då de ligger mellan 0,70 och 0,79 W/m2 K (i genomsnitt 0,75). Täthetsprovning visar att byggnadens klimatskal har en luftläckning på 0,15 l/s, m2, vilket innebär att kravet på 0,3 l/s, m2 uppfylls med god marginal. Den normalårskorrigerade energianvändningen har även beräknats i denna rapport, vilket resulterade i en specifik energianvändning på 74 kWh/m2·år. Detta innebär att både BBR:s krav (<110 kWh/m2·år, exklusive Hel) och Flagghusens krav uppnås (<120 kWh/m2·år,

inklusive Hel).

Sammanfattningsvis kan det konstateras att Flaggskepparen 5 uppfyller samtliga krav för att

certifieras som ett passivhus. Gällande verifieringen återstår det dock en viktig

utvärderingsaspekt för att kunna konstatera om FEBY:s krav uppnås. Denna aspekt innebär att i efterhand fastställa om dimensionerat effektbehov uppfylls i realiteten (utförs genom en effektförlustmätning). Frågeställningen i denna rapport gällde dock huruvida passivhus i allmänhet har möjlighet att verifieras som ett passivhus enligt FEBY:s kravspecifikation. Utförd effektbehovsberäkning visar att certifieringskravet uppfylls (med marginal), vilket innebär att möjligheterna är tämligen goda för att Flaggskepparen 5 ska kunna bli verifierad. Det kan därmed konstateras att FEBY:s skallkrav är realistiska och att det är fullt möjligt att bygga passivhus efter dessa krav. Flaggskepparen 5 ligger visserligen i en av landets sydligaste delar, men samtidigt är mikroläget väldigt vindutsatt, vilket gör att den låga dimensionerade effekten och energianvändningen är en positiv indikation. En annan aspekt som kan påverka huruvida byggherrar väljer att bygga och senare certifiera/ verifiera passivhus, är tidsåtgången för själva certifierings- och verifieringsprocessen. Denna bedöms som tämligen lång och komplex, särskilt gällande effektförlustmätningen, vilket även nämns i en av FEBY:s publikationer. Passivhus väntas bli ett gångbart koncept i framtiden och därför krävs det en metod för effektmätningen som är mindre komplex och ekonomiskt försvarbar. Detta samtidigt som noggrannheten och tillförlitligheten i mätresultaten förblir hög.

För Flaggskepparen 5, där fallstudien utfördes, finns möjligheten att bli det första verifierade passivhuset i Sverige. Notera att för att erhålla ett verifikat, åligger det även

58 fastighetsägaren att fylla i ett särskilt intyg, som finns tillgängligt på FEBY:s hemsida.91 Samtliga uppgifter inför en verifiering ska även kontrolleras av en oberoende tredjepart. Lever komforten i passivhus upp till definition av ”En god upplevd innemiljö”?

Begreppet termisk komfort definieras vanligen som ett tillstånd då människor är tillfreds med den termiska omgivningen, utan att önska varken varmare eller kallare omgivning. Förutom denna parameter, har hänsyn dessutom tagits till bullernivå, ventilation och handhavande av värmesystemet, för att utröna om passivhus generellt lever upp till definitionen om ”En god upplevd innemiljö”.

I den tillämpande fallstudien, anser majoriteten av respondenterna att innetemperaturen är behaglig i lägenheterna, dock har den periodvis upplevts som något för kall under den gångna vintern (2009/2010). Bedömningen av innetemperaturen försvåras något av att den upplevda komforten är tämligen subjektiv (vilket intervjuerna har påvisat). Den genomsnittliga medeltemperaturen från temperaturloggningen blev 22,1°C, under perioden 25:e mars till 25:e april. Ur energisynpunkt kan denna sänkas till omkring 20°C, vilket anses som en godtagbar innetemperatur. Denna sänkning motsvarar cirka 10 % lägre energianvändning relaterat till uppvärmningsdelen.

Ventilationen och luftkvaliteten i lägenheterna anses överlag vara tillfredsställande, liksom ljudisoleringen gentemot utemiljön. Däremot nämner flera respondenter att stegljud hörs från ovanliggande lägenheter, vilket drar ner helhetsintrycket.

Respondenterna upplever inte att drag förekommer i lägenheterna, vilket är en viktig aspekt vad det gäller innemiljökomforten. Inte heller kallras från fönsterpartier och kalla väggar anses vara ett problem, då endast en av åtta respondenter uttryckte det som ett problem. Denna slutsats är i linje med resultatet från termograferingen, vilket endast påvisade minimala temperaturskillnader i konstruktionen.

Genomförda intervjuer behandlade fyra svarsområden; Temperatur, Ventilation, Ljudmiljö samt Användning av värmesystem. Respondenternas sammanvägda helhetsintryck utifrån samtliga svarsområden blev 7,2 (skala 1-10). Överlag får detta betyg anses vara godkänt, särskilt då fastigheten, där fallstudien utfördes, nyligen bytt ägare och att värmesystemen troligen ännu inte är optimalt injusterat. Sammanfattningsvis får Flaggskepparen 5 anses leva upp till definitionen av ”En god upplevd innemiljö”, då den generella uppfattningen är

91

59 god och endast ett fåtal aspekter utpekas som problemområden. De problem som nämns är framförallt kopplade till värmesystemets funktion och störande stegljud. Gällande passivhus i allmänhet, är det dock svårt att dra några definitiva slutsatser om komforten och innemiljön. Med tanke på utfallet i Flaggskepparen 5, får det dock anses möjligt att bygga passivhus med en god innemiljö. Tidigare forskning visar, i likhet med resultatet från Flaggskepparen 5, att innemiljön generellt är god i passivhus. Vissa problemområden är dock särskilt frekventa i passivhus och nyproduktioner generellt. Kan dessa aspekter beaktas vid framtida byggande, finns goda möjligheter att erhålla komfortabla passivhus redan vid inflyttning. En annan intention med denna rapport var att utröna huruvida energieffektiva hus kan ha en komfortabel innemiljö. Studier som utfördes på Bo01- området, visade att dessa aspekter var svårförenliga. Utifrån denna rapports fallstudie kan det dock konstateras att energieffektiva hus, i form av passivhus, kan ha en komfortabel innemiljö.

Upplever brukarna de tekniska installationerna i passivhus som användarvänliga? Gällande Flaggskepparen 5:s tekniska installationer är det framförallt handhavandet av värmesystemet som är aktuellt att behandla. I övrigt är det enbart ventilationssystemet som kan påverkas i form av en forcering av systemet.

De boende i Flaggskepparen 5 menar överlag att förutsättningarna för att reglera värmesystemet är goda, särskilt då temperaturen i varje rum kan anpassas separat. En termostat finns placerad i varje rum, vilket anpassar tilluftstemperaturen. I badrummet styr termostaten dock det eluppvärmda värmegolvet. Intervjusvaren från respondenterna inom området ”Reglering och användning av teknisk apparatur kopplat till värmesystemet” resulterade i betyget 7 (1-10), vilket anses vara ett godkänt betyg. Problemen som framhålls gäller istället svårigheterna med att uppnå en behaglig innetemperatur, vilket främst anses bero på fel i värmesystemets funktion.

Respondenterna lyfter även fram brister i den information som har delgivits dem angående handhavandet av de tekniska installationerna. Några har redan fått viss information från den tidigare fastighetsägaren, men samtliga menar att det hade varit önskvärt med mer information angående användning och funktion av lägenhetens installationer. Problemet med dålig information i nyproduktioner är dock inte unikt, forskning från Bo01- området påvisade nämligen precis samma problematik. Utvärderingar av nybyggda passivhus, bland annat i Lindås och Östra Lambohov, påvisar betydelsen av att göra tekniken lättförståelig

60 och användarvänlig. Kan brukarna utnyttja de tekniska installationerna på ett optimalt sätt, kan stora nyttor erhållas, såväl ur ett energi- som ett miljöperspektiv. Ett återkommande problem i nybyggda passivhus är således att för lite information angående värmesystemets uppbyggnad och funktion delges de boende. Detta visade sig även vara fallet för de boende i Flaggskepparen 5.

Sammanfattningsvis får aspekten användarvänlighet anses vara fullgod i Flaggskepparen 5:s lägenheter. Detta kan jämföras med passivhusen i Lindås, där användarvänligheten generellt ansågs vara bristfällig. Gällande passivhus i allmänhet, är det därför svårt att dra några direkta slutsatser om användarvänligheten. Detta mycket beroende på tidigare forskning i ämnet är begränsad, samt att varje byggnad har varierande lösningar och installationer.

Kontentan gällande brukarperspektivet, är i enlighet med tidigare studier, att det är viktigt att utforma tillgänglig, attraktiv och detaljerad information om värmesystemen, gärna i kombination med konkreta energisparråd. Det är även viktigt ta lärdom av tidigare erfarenheter, genom att bland annat integrera forskningsresultat kring brukarnas komfort- praktiker i byggprojektens tidiga skeden.

61

8. AVSLUTANDE ORD

I detta avsnitt ges personliga kommenterar och tankar kring rapporten. Bland annat framförs reflektioner kring metod- och teorival, men framförallt diskuteras erhållna resultat och slutsatser ur ett friare perspektiv. Vidare ges även förslag på framtida forskning, dels gällande fortsättningsarbete på denna rapport, men även förslag inom närliggande ämnesområden som kan vara intressanta att utforska.