Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap
Verifieringsmöjligheter och
brukarperspektiv i passivhus
– En fallstudie på ett nybyggt flerbostadshus i Västra hamnen, Malmö Marcus Altengård
Magnus Johansson VT 2010
Vårterminen 2010
Verifieringsmöjligheter och brukarperspektiv
i passivhus
– En fallstudie på ett nybyggt flerbostadshus i Västra hamnen, Malmö
Författare Handledare
Marcus Altengård Catarina Thormark - Malmö högskola
Magnus Johansson Annika Mattsson - HSB Malmö
Kandidatuppsats i Fastighetsvetenskap, Vårterminen 2010, Urbana studier vid Malmö högskola
Titel ” Verifieringsmöjligheter och brukarperspektiv i passivhus”
- En fallstudie på ett nybyggt flerbostadshus i Västra hamnen, Malmö
Författare Marcus Altengård & Magnus Johansson
Handledare Catarina Thormark
Biträdande handledare Annika Mattsson & Åke Blomsterberg
Nyckelord Passivhus, Flaggskepparen 5, Verifiering, Brukarperspektiv, FEBY.
Syfte Rapportens huvudsyfte har varit att undersöka om passivhus i Sverige kan
verifieras enligt FEBY:s (Forum för energieffektiva byggnader) kravspecifikation. Ett annat syfte har varit att utreda hur innemiljön och komforten upplevs av de boende i passivhus. Avsikten har även varit att undersöka om brukarna finner lägenheternas tekniska installationer i passivhus som användarvänliga. Objektet som har legat till grund för fallstudien är Flaggskepparen 5, vilket är ett nybyggt flerbostadshus i Västra hamnen, Malmö.
Metod Metodiken för att besvara frågeställningarna har varit både av kvalitativt
och kvantitativt slag. Underlaget relaterat till verifieringsprocessen har erhållits genom egna mätningar och beräkningar, samt genom inhämtning av dokumentation från byggnadsprojekteringen. För att utreda hur innemiljön upplevs av de boende, har personliga strukturerade intervjuer genomförts i 8 av 28 lägenheter. I dessa 8 lägenheter har dessutom lufttemperaturen loggats.
Slutsatser Slutsatserna i denna rapport är baserade på resultatet från fallstudien på Flaggskepparen 5, men anses vara generaliserbara på passivhus i allmänhet. Kontentan är att FEBY:s krav för certifiering (kvalitetssäkring av de projekterade värdena) och verifiering (verkliga värdena) är rimliga. Det kan dock konstateras att vissa mätmetoder för verifieringen (effektförlustmätningen) är relativt obeprövade och komplexa. Gällande Flaggskepparen 5, uppfylls samtliga certifieringskrav. Det dimensionerade effektbehovet måste dock förankras med en real mätning för att verifiering ska kunna möjliggöras. Gällande frågeställningen huruvida passivhus lever upp till definitionen av ”En god upplevd innemiljö”, är slutsatsen inte helt entydig. I Flaggskepparen 5:s lägenheter upplevs innemiljön och komforten i lägenheterna generellt som god, men ett antal parametrar utpekas dock som problemområden. Den sista frågeställningen avsåg användarvänlighet av lägenheternas tekniska installationer. Respondenterna menade att det finns hel del brister gällande värmesystemets funktion och angående vilken information som har delgivits de boende. Användarvänligheten som sådan får dock anses vara fullgod, bland annat framhålls möjligheten att kunna anpassa temperaturen i varje enskilt rum, som positiv.
Förslag till vidare forskning Flaggskepparen 5 bör vidare utvärderas, framförallt gällande det reala effektbehovet, men även gällande energianvändningen. Vidare hade det varit intressant att i större utsträckning utvärdera andra befintliga passivhus i Sverige. Detta hade bland annat möjliggjort en jämförelse med slutsatserna från denna rapport. Ett tredje spår som hade varit angeläget att studera, är vilka möjligheter det finns att förbättra incitament och viten inom byggbranschen, särskilt relaterat till energianvändning.
Degree thesis in Real Estate Science, Spring 2010, Urban Studies at Malmö University
Title ”Verification possibilities and tenant perspectives
in passive houses”
- A case study of a newly constructed apartment building in Western harbour, Malmö
Authors Marcus Altengård & Magnus Johansson
Supervisor Catarina Thormark
Assistant supervisors Annika Mattsson & Åke Blomsterberg
Key words Passive house, Flaggskepparen 5, Verification, Tenant perspectives,
FEBY (Forum för Energieffektiva Byggnader).
Purpose The main purpose was to determine whether passive houses in
Sweden could be verified according to FEBY:s requirements. Another purpose was to investigate how the tenants in passive houses, experiences their indoor environment. The ambition has also been to explore if the tenants find the technical installations user friendly. The object that has been studied in this essay is Flaggskepparen 5, which is a newly constructed apartment building located in Western Harbour, Malmö.
Method Both quantitative and qualitative based methods have been used to
answer the essays questions. Results related to the verification process have mainly been gathered through documentation from the planning stage. Some necessary measurements and energy calculations have also been made. To find out about the tenants’ experiences, eight of twenty eight households were personally interviewed. The air temperature was also measured in these households.
Conclusions These conclusions in this essay are based on the specific results from
the case study that have been made on Flaggskepparen 5, but the results are believed to be translated on passive house in general. According to this essays conclusion, FEBY:s requirements are legitimate. However, the method for verification (effect loss measurement) is rather complex. Concerning Flaggskepparen 5, all certification (quality assurance of projected values) requirements are fulfilled, although the dimensioned effect need must be measured in reality. Since no passive houses yet have been verified in Sweden, it has the possibility to be the first ”Verified passive house according to FEBY”. The interviewed tenants experience their indoor environment as generally comfortable. Some aspects are nevertheless mentioned as problems. The tenants find the heating system in their apartments as user friendly. However, its function is yet inferior, since required temperature often is hard to reach. Information about the heating systems ideal usage is generally demanded from the tenants.
Suggestions for further research Flaggskepparen 5 should be further evaluated, especially concerning the actual effect need, but also regarding the energy usage aspect. Furthermore, it would be interesting to in a bigger extent, evaluate other existing passive houses in Sweden. It would also be interesting to research which possibilities there are to improve incentives and fines in the construction sector, specially related to energy usage.
Under senhösten 2009 började tankarna konkretiseras gällande vårt examensarbete. Avsikten hade länge varit att skriva om nyproduktioner i Västra hamnen, men då vi fick reda på att det hade byggts ett passivhus i området, blev valet plötsligt enkelt. Vi hade sedan tidigare kontakt med avdelningen för byggnadsfysik på WSP Group, vars medarbetare motiverade oss i ämnesvalet. WSP gav oss senare en kontorsplats för skrivandet, vilket bland annat resulterade i många intressanta och kunskapsfördjupande dialoger med medarbetarna på avdelningen. Ämnesvalet visade sig bli mer intressant ju mer vi lärde oss, och under arbetets gång har vårt intresse för energieffektiva byggnader ökat väsentlig. Vi är nu övertygade om att lågenergihus kommer att bli byggnorm i framtiden och tror starkt på att passivhus kommer att bli en självklarhet för blivande generationer.
Avslutningsvis vill vi tacka ett flertal personer som har varit behjälpliga och vägledande under arbetets gång. Stort tack till våra tre handledare; Catarina Thormark på Malmö högskola, som har givit oss viktiga synpunkter på arbetet, Annika Mattsson på HSB Malmö, som har inspirerat oss, alltid varit positiv och väglett oss igenom hela arbetet, samt Åke Blomsterberg på WSP/ LTH, som har varit vår expert inom området passivhus. Vi vill även rikta ett tack till Arne Håkansson (konsult till Stanly Bostäder) för all information vi fått om Flaggskepparen 5. Sist men absolut inte minst, vill vi tacka alla respondenter som har ställt upp för oss på alla möjliga och omöjliga tider…
En sen kväll i Malmö, maj 2010.
Magnus Johansson Marcus Altengård
1. INLEDNING 1
1.1BAKGRUND 1
1.2SYFTE OCH PROBLEMPRECISERING 3
1.3AVGRÄNSNINGAR 4
1.4MÅLGRUPP 5
1.5ÄMNESRELATERADE FÖRKLARINGAR 5
1.6DEFINITION AV ”EN GOD UPPLEVD INNEMILJÖ” 8
1.7DISPOSITION AV RAPPORTEN 9
2. METOD 12
2.1FALLSTUDIE 12
2.2METODVAL OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 12
KVANTITATIV OCH KVALITATIV METOD 12
VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 13
2.3ARBETSMODELL 15
2.3URVAL AV INTERVJUPERSONER 16
2.5GENOMFÖRANDE OCH MATERIAL 16
VERIFIERINGSMÖJLIGHETER 16
BRUKARPERSPEKTIV 19
2.6KÄLLKRITIK OCH FELKÄLLOR 21
RAPPORTENS TILLFÖRLITLIGHET OCH GILTIGHET 23
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 25
3.1AKTUELLA KRAV FÖR PASSIVHUS 25
TYSK PASSIVHUSSTANDARD 25
BEHOVET AV SVENSKA KRITERIER 25
CERTIFIERINGS- OCH VERIFIERINGSKRITERIER 26
SVENSK PASSIVHUSSTANDARD 27
3.2KOMPLETTERANDE TEORIER 29
ENERGIBALANSEN 29
LUFTTEMPERATUR OCH ENERGIBESPARING 29
ÖVRIGA LJUDKLASSER 29
3.3ÄMNESRELATERADE STUDIER 30
SVÅRIGHETER ATT UPPNÅ STÄLLDA ENERGIKRAV –BO01 30
DET GODA SAMTALET -FLAGGHUSOMRÅDET 31
BRUKARPERSPEKTIV I PASSIVHUS 31 VIDARE LÄSNING 33 4. BYGGNADSBESKRIVNING 34 4.1ALLMÄN INFORMATION 34 FALLSTUDIEOBJEKT 34 GEOGRAFISK PLACERING 36
4.2KONSTRUKTION OCH RITNINGAR 37
5. RESULTATÅTERGIVNING 39
5.1VERIFIERINGSMÖJLIGHETER FÖR FLAGGSKEPPAREN 5 39
EFFEKTBEHOV OCH ENERGIANVÄNDNING 39
LJUDNIVÅ/ BULLERMÄTNING 40
TÄTHETSPROVNING 42
TILLUFTSTEMPERATUR 42
SAMMANFATTNING AV INTERVJUSVAR 43 HELHETSINTRYCK 44 STOCKHOLMSENKÄTEN 44 TEMPERATURLOGGNING 45 TERMOGRAFERING 45 6. ANALYS 47 6.1VERIFIERINGSMÖJLIGHETER FÖR FLAGGSKEPPAREN 5 47
SKALLKRAV ENLIGT FEBY 47
6.2BRUKARPERSPEKTIV I FLAGGSKEPPAREN 5 49
”EN GOD UPPLEVD INNEMILJÖ” 49
6.3SAMMANVÄGNING AV ”MJUKA” OCH ”HÅRDA” ASPEKTER 54
7. SLUTSATSER 56 8. AVSLUTANDE ORD 61 8.1EGNA REFLEKTIONER 61 8.2FRAMTIDA FORSKNING 63 9. KÄLLFÖRTECKNING 64 9.1TRYCKTA KÄLLOR 64 9.2ELEKTRONISKA KÄLLOR 65 9.3MUNTLIGA KÄLLOR 66 9.4FIGURFÖRTECKNING 67 9.5TABELLFÖRTECKNING 67
9.6FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR 67
10. BILAGOR 68
10.1DEFINITIONER 68
10.2UTSKICK TILL HYRESGÄSTER 69
10.3INTERVJUGUIDE 71
10.4INTERVJUSVAR 73
10.5RESPONDENTERNAS HELHETSINTRYCK 83
10.6TEMPERATURLOGGNING 84
10.7TERMOGRAFERINGSFOTON 85
10.8BYGGNADENS DIMENSIONERANDE EFFEKTBEHOV 87
10.9EFFEKTSIGNATURER (LÄGENHETSSPECIFIKA) 90
10.10SPECIFIK ENERGIANVÄNDNING 94
10.11PROJEKTERINGSVÄRDEN FRÅN PHPP 95
10.12PRINCIPSKISS FTX:RECTEMOVEX RT-250S 96
10.13A-RITNINGAR 97
1
1. INLEDNING
I detta avsnitt presenteras huvudsakligen rapportens bakgrund, syfte och frågeställningar. Vidare förklaras relevanta begrepp inom ämnet där särskilt utrymme har givits åt konceptet passivhus. Avsnittets huvudsakliga avsikt är att introducera läsaren för problemområdet och underlätta för vidare läsning.
1.1 Bakgrund
Sveriges regering har tagit fram 16 miljömål med avsikt att konkretisera mål för att bevara Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser i ett långsiktigt perspektiv. Ett av dessa är ”God bebyggd miljö”, vilket omfattar 7 delmål. En av dessa delmål avser energianvändning i byggnader, med följande målspecifikation:
Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.1
I dagsläget kan 40 % av Sveriges totala energianvändning direkt härledas till bostadssektorn2. Detta på en marknad som präglas av många äldre byggnader, som använder stora mängder energi, framförallt till uppvärmning. För att kunna reducera den höga energianvändningen inom sektorn, krävs framförallt att energianvändning effektiviseras i byggnader. Såväl Boverket, som Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen arbetar aktivt i denna fråga. En av de viktigaste aspekterna är att kartlägga och följa upp energianvändningen idag, för att på sikt kunna minska den. I rapporten ”Förslag till Program för miljödata om byggd miljö” preciseras dessa mål och ambitioner, där förutom energifrågan, ett antal innemiljöfaktorer behandlas. 3 Denna rapport behandlar uppföljningen av lågenergihus, vilket anses särskilt intressant att följa upp, då denna typ av hus kommer att bli särskilt aktuella att bygga om de svenska miljömålen ska uppfyllas. Det har tidigare gjorts ett flertal studier inom området lågenergihus, bland annat på flerbostadshus i Västra hamnen, Malmö. Byggnaderna i det omdebatterade området Bo014, har utvärderats i såväl examensarbeten, som licentiatavhandlingar.5 Målet i detta bostadsområde var att byggnaderna skulle ha en specifik
1 www.miljomal.nu (a) 2 Energimyndigheten (2008) 3 www.raa.se (a) 4
www.malmo.se (a). Bo01: en bomässa som ägde rum 2001 i Västra hamnen, Malmö, med avsikten att bidra med kunskap till ämnesområdet energieffektivt byggande och ekologisk hållbarhet.
5
2 energianvändning6 på maximalt 105 kWh/m²•år (inklusive hushållsel), förkortas vidare som Hel). Utvärderingarna visade dock att samtliga byggnader misslyckades med att uppnå målet.
Istället hade ett flertal av byggnaderna en energianvändning som låg långt över de projekterade värdena. En del åtgärder togs för att reducera energianvändningen i efterhand, men det kan ändå konstateras att incitamenten för att bygga och förvalta energieffektivt fortfarande är bristfälliga.
För närvarande utvärderas även Flagghusen i Västra hamnen (se figur 1.1), vilket är det bostadsområde som har byggts i etapp 2 bredvid Bo01- området. Kraven på den specifika energianvändningen var i detta
område 120 kWh/m²•år (inklusive Hel), det vill säga något lägre krav
än för Bo01- området. Av totalt sjutton byggnader i området, är merparten med i den uppföljning som utförs av WSP Group, på uppdrag av Malmö stad. Anledningen till att ett antal byggnader inte togs med i utvärderingen var att dessa inte hade
varit i bruk tillräckligt länge. 7 Dessa byggnader har idag varit i drift längre och är därför möjliga att utvärdera utifrån ett
energiperspektiv. En av dessa är belägen på fastigheten; Flaggskepparen 5, vilken är byggd och projekterad som ett passivhus8. Det är denna specifika byggnad som ligger till grund för denna rapports fallstudie. Byggnaden är upprättad av Stanly Bostäder, men ägs och förvaltas i dagsläget av HSB Sundsfastigheter.
Gällande marknaden för passivhus, är den sedan tidigare etablerad i mellersta Europa, men under de senaste åren har även byggaktörer i Sverige börjat intressera sig mer för konceptet. I Sverige byggdes de första passivhusen 2001, vartefter byggnationen av passivhus har ökat
6 För definition, se bilaga 1 7 www.eniro.se (a) 8
Se sida 7. Passivhus är ett mycket välisolerat hus som inte behöver ett konventionellt värmesystem. Avsikten är att uppnå en behaglig innemiljö genom att i första hand utnyttja mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX), solinstrålning,samt värmen som tekniska apparater och personer alstrar.
3 exponentionellt, dock från väldigt låga nivåer9. För att säkerställa byggnadskvaliteten och förhindra att konceptet passivhus missbrukas, framförallt i marknadsföringssammanhang, har specifika krav formulerats. Uppfyller en byggnad dessa krav (upprättade av FEBY10) kan den klassificeras som ett verifierat passivhus. Kraven färdigställdes inte förrän 2009 och det är ännu inget passivhus som har verifierats i Sverige.
Denna rapport behandlar ämnet passivhus, där verifieringsmöjligeter och brukarperspektiv av konceptet avhandlas. Som underlag för att kunna dra generella slutsatser i ämnet, har en fallstudie utförts på tidigare nämnd byggnad (belägen på Flaggskepparen 5). Byggnaden benämns hädanefter Flaggskepparen 5 för att underlätta förståelsen för läsaren. Flaggskepparen 5 anses särskilt intressant att utvärdera, då bland annat Malmö stad och Energikontoret Skåne har uttryckt intresse att följa upp bygganden ur energisynpunkt.
1.2 Syfte och problemprecisering
Avsikten är att analysera verifieringsmöjligheterna för svenska passivhus, enligt FEBY:s (Forum för energieffektiva byggnader) krav. Syftet är att initialt beskriva verifieringsprocessen, för att sedan tillämpa den på ett nybyggt flerbostadshus i Västra hamnen, Malmö. Utifrån denna fallstudie, är tanken att generella slutsatser ska kunna dras gällande verifieringsmöjligheterna och verifieringsprocessen för passivhus i Sverige.
Syftet är också att utreda hur brukarna upplever innemiljön och komforten i passivhus, vilket kommer att utrönas genom tidigare angiven fallstudie. Relaterat till innemiljön, är avsikten även att undersöka om brukarna i passivhus finner de tekniska installationerna användarvänliga. En intention är dessutom att undersöka om lågenergihus påverkar innemiljön och komforten.
Utifrån rapportens syfte har nedanstående specifika frågeställningar formulerats: • Kan passivhus i Sverige verifieras enligt FEBY:s kravspecfikation?11
• Lever komforten i passivhus upp till definition av ”En god upplevd innemiljö”?12 • Upplever brukarna de tekniska installationerna i passivhus som
användarvänliga? 9
För vidare information om passivhus, se rubrik 1.5 Ämnesrelaterade förklaringar. 10
Forum För Energieffektiva Byggnader, se rubrik 1.5 Ämnesrelaterade förklaringar.
11
Se rubrik 3.1 Aktuella krav för passivhus, där FEBY:s verifieringskrav finns preciserade.
12
4
1.3 Avgränsningar
En generell avgränsning är gjord till passivhus och specifikt på flerbostadshus. Vid besvarandet av rapportens frågeställningar, har det praktiska utredningsarbetet begränsats till att endast gälla ett passivhus (Flaggskepparen 5). Den geografiska arenan för denna fallstudie har avgränsats till den fastighet, där Flaggskepparen 5 är belägen (Signalgatan 3 och 7, Malmö). Samtliga mätningar och intervjuer (med 8 av 28 hushåll) har utförts på denna plats. Fokus har legat på att studera byggnadens verifieringsmöjligheter, samt att utröna brukarnas upplevelse av innemiljön. Däremot har aspekter som till exempel materialval, ekonomi och arkitektoniska utformning relaterat till byggnaden, inte beaktats.
Examensarbetets tidsram har varit tio veckors heltidsstudier (mars- till maj 2010). Detta har medfört vissa begränsningar, bland annat gällande vilka mätningar som har kunnat utföras. Med andra ord har inte samtliga innemiljöaspekter tagits i beaktande, för att skapa en heltäckande bild av området innemiljö. Tanken har emellertid varit att genom personliga intervjuer och utvalda mätningar, skapa en så rättvisande bild som möjligt av byggnadens innemiljö utifrån brukarnas perspektiv. Temperaturloggning och termografering har utförts i ett antal lägenheter för att komplettera de ”obligatoriska” mätningarna. Temperaturloggningen har dock begränsats till en månad, för att tid skulle finnas att analysera resultatet. Vidare har respondenterna bara intervjuats vid ett tillfälle, något som hade gjorts ytterligare en gång, om möjligheten funnits. För att öka trovärdigheten vid besvarandet av frågeställningen, hade det givetvis varit önskvärt att undersöka fler passivhus, men det var en annan aspekt som begränsades av rapportens tidsram.
I denna rapport har hänsyn tagits till de av FEBY angivna skallkraven för att kunna certifieras (godkännande av projekteringsdata) och verifieras som ett passivhus. Gällande själva verifieringsprocessen och metoderna för denna, har det gjorts en del förenklingar. Bland annat har tilluftstemperaturmätningar endast utförts i två lägenheter. Gällande verifieringsparametern effektbehov, har endast en beräkning av dimensionerande effektbehov utförts. För att fullständigt kunna verifiera en byggnad enligt FEBY:s krav, krävs egentligen att en effektförlustmätning utförs. Med tanke på det komplexa tillvägagångssättet, har detta moment dock uteslutits.
Till en början var intentionen att utföra egna bullermätningar i Flaggskepparen 5. Svårigheter att få tillgång till mätutrustning, samt mätningens komplexa procedur, medförde dock att tilltänkta mätningar inte realiserades.
5
1.4 Målgrupp
Rapportens främsta målgrupp är aktörer i bygg- och fastighetsbranschen, som jobbar med eller kommer i kontakt med bygg- eller förvaltningsprocessen. Specifika intressenter i denna grupp är bland annat; HSB Malmö/ Sundsfastigheter, Malmö stad, Energikontoret Skåne, WSP Group, Passivhuscentrum och FEBY. Ambitionen är att rapportens slutsatser ska ge förslag och råd till framtida byggande av lågenergihus/ passivhus, främst till det kommande bostadsområdet Fullriggaren (se figur 1.1) som ska byggas intill Flagghusen.
Den andra målgruppen är studenter och lärare på högskolor och universitet. Tanken är att den ska vara givande att läsa dels för de som studerar och forskar kring lågenergihus, men även de som bara vill utöka sin kunskapssfär i ämnet.
En generell ambition med rapporten är att även en lekman, med intresse för energi och byggnader ska kunna läsa, förstå och se rapporten som givande.
1.5 Ämnesrelaterade förklaringar
Lågenergihus
Lågenergihus är byggnader som använder mindre energi än vad byggnormen kräver. Utmärkande för dessa hus är också att de mycket välisolerade och att de vanligen har ett värmeåtervinningssystem. Lågenergihus är ett samlingsbegrepp för att antal koncept med ovanstående kännetecken som gemensam nämnare. Några av de vanligaste koncepten är; passivhus, minienergihus, egenvärmehus och nollenergihus.13
Forum för energieffektiva byggnader (förkortad FEBY)
FEBY är en organisation finansierad av Energimyndigheten och Västra Götalandsregionen. Forumets projektledare är IVL Svenska Miljöinstitutet AB. FEBY syftar bland annat till att stimulera vidare forskning och utveckling av energieffektivt byggande, samt bidra till fortsatt kunskapsuppbyggnad genom utbildningar inom ämnet. Forumet har arbetat fram en standard innehållande kravspecifikationer som ska gälla för olika lågenergihus i Sverige, däribland passivhus. FEBY bildades i januari 2007 av Lunds Tekniska Högskola (Energi och Byggnadsdesign), IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB samt Aton Teknikkonsult AB. Forumet grundades i samförstånd med Energimyndigheten
13
6 och Västra Götalandsregionen, Boverket, Formas samt Sveriges Byggindustrier vilka ingår i styrgruppen för energimyndighetens externa program för Passivhus och Lågenergihus.14
Bomässan 2001 (Bo01)
Bomässan 2001 var ett utställningsområde i Västra hamnen, Malmö, med avsikten att visa en framtidsstad med temat; ”Det ekologiskt hållbara informations- och välfärdssamhället”. Stor vikt lades vid arkitekturen, då husen lät ritas av ett antal namnkunniga arkitekter. Ett viktigt perspektiv i projektet var att bygga energieffektivt, utan att göra avkall på det estetiska. Den stadsdel som växte fram i området, kom sedermera att benämnas Bo01.15
Det goda samtalet
Som en del i ByggaBoDialogen, ett samarbete mellan företag, kommuner, myndigheter och regering för att uppnå en hållbar bygg- och fastighetssektor,16 initierades ett lokalt projekt kallat Det goda samtalet. Malmö stad, 13 byggherrar, samt en testpanel av medborgare tog fram en plan för byggandet av Flagghusen. Genom ett nära samarbete och en öppen dialog mellan aktörerna i projektet hoppades Malmö stad finna nya lösningar, samt ta del av varandras kompetenser. I Det goda samtalet kom medparterna överens om att jobba efter ett antal specifika hållbarhetsaspekter, nämligen; hög arkitektonisk kvalitet, social hållbarhet, ekonomisk- samt ekologisk hållbarhet.17
Passivhuscentrum
Passivhuscentrums verksamhetsidé bygger på att vara en resurs för passivhusmarknadens olika aktörer, däribland politiker, byggherrar, stadsplanerare, entreprenörer och konsulter. Målet är även att vara en resurs för konsumenten som söker efter ett energieffektivt byggande. Passivhuscentrum har även som ambition att stimulera och utveckla det nationella nätverket mellan marknad och forskning.18
14 www.energieffektivabyggnader.se (a) 15 www.malmo.se (b) 16 www.byggabodialogen.se (a) 17 www.malmo.se (c) 18 www.passivhuscentrum.se (a)
7
Konceptet Passivhus
Figur 1.2:”Så fungerar ett passivhus”19
Ovanstående figur visar hur ett passivhus principiellt är tänkt att fungera. I texten nedan följer en mer ingående beskrivning av konceptet passivhus, med en definition som inledning.
Ett passivhus är en byggnad där man har minskat värmeförlusterna så mycket att inga radiatorer eller golvvärme behövs. De kallaste dagarna räcker det med en lätt förvärmning av friskluften för att hålla huset varmt. Detta görs genom ett litet värmeelement, stort som en hårtork, och kan ske med varmvatten eller el. De minskade värmeförlusterna åstadkoms genom att huset byggs så tätt att ventilationen sker via ventilationssystemet och inte genom otätheter. Det gör att man kan återvinna värmen i den uppvärmda luften. Huset isoleras också bättre och har få köldbryggor.20
Ovanstående stycke belyser vad som är karaktäristiskt för passivhus. Huvudsyftet med passivhus är med andra ord att byggnaden genom ett mycket välisolerat och tätt klimatskal i princip inte ska behöva någon tillförd energi för uppvärmning. Detta uppnås bland annat genom värmeåtervinning av frånluften med ett så kallat FTX-system21. Tanken är också att personvärme, samt värme från teknisk apparatur och solinstrålning ska komma byggnaden tillgodo i så stor omfattning som möjligt.22
19 www.passivhuscentrum.se (b) 20 www.passivhuscentrum.se (c) 21 För definition, se bilaga 1. 22 Isaksson (2009)
8 Det första passivhuset byggdes 1991 i Darmstadt, Tyskland, med initiativ av Wolfgang Feist (som förövrigt ses som en av upphovsmännen till passivhuskonceptet). Uppskattningsvis finns det cirka 20 000 passivhus i Europa (data från 2009) där Tyskland och Österrike är störst på marknaden23. De första passivhusen i Sverige byggdes 2001 i Lindås Park utanför Göteborg. Totalt finns det cirka 700 passivhuslägenheter i Sverige (maj 2009) och ytterligare 200 bostäder kommer att stå klara i slutet av 2009.24 Majoriteten av byggnader utförda som passivhus i Sverige är flerbostadshus, men det finns även ett fåtal småhus. Marknaden för passivhus i Sverige har sedan de första husen byggdes 2001 varit relativt liten. Under 2008 och 2009 kan dock en stor ökning av antalet lägenheter konstateras. Enligt en marknadsanalys som genomförts av FEBY under 2008, kommer antalet lägenheter fortsätta öka i stor utsträckning under 2010 och 2011. I slutet av 2011 kommer uppskattningsvis 2000 lägenheter i passivhusstandard finnas i Sverige.25 För vidare information angående marknadsläget för passivhus i Sverige se; ”A market survey of Passive houses in the western region of Sweden”.26
Allteftersom passivhuskonceptet initierades har en rad olika råd, krav och rekommendationer utvecklats på marknaden. Överlag är två standarder för passivhus aktuella i detta arbete; den ”tyska passivhusstandarden” samt den relativt nya ”svenska passivhusstandarden”, som formulerats av FEBY. Dessa finns förklarade under rubrik 3.2; ”Tillämpad teori”.
1.6 Definition av ”En god upplevd innemiljö”
För att beskriva hur människor upplever inomhusklimat, används begreppet termisk komfort. I denna rapport baseras definitionen; ”En god upplevd innemiljö” utifrån nedanstående citat om termisk komfort.
Termisk komfort definieras ofta som det tillstånd då människor är tillfreds med den termiska omgivningen. Det vill säga, personen känner sig i termisk neutralitet och utan att önska varken varmare eller kallare omgivning. Upplevelsen av det termiska klimatet beror dels på hur individen är klädd och hennes aktivitet, dels beror den på faktorer som är omgivningsberoende, nämligen lufttemperatur, lufthastighet, omgivande ytors temperatur och luftfuktighet.27
23 Isaksson (2009) 24 www.passivhuscentrum.se (d) 25 www.energieffektivabyggnader.se (b) 26
Masteruppsats skriven vid Chalmers tekniska högskola.2009, av Louise Goksöyr och Cecilia Tärnås. 27
9 Vid utvärderingen av innemiljön i Flaggskepparen 5, har framförallt de boendes upplevelser legat till grund för bedömningen. Övriga aspekter som har beaktas vid utvärderingen är resultaten från utförd lufttemperaturloggning och termografering. Även dokumentation från bullermätning har vägts in. ”En god upplevd innemiljö” består sammanfattningsvis av; brukarnas upplevelser relaterat till termisk komfort, uppmätta lufttemperaturer, termograferingsfoton och bullerdokumentation.
Diskussionen om en god innemiljö är ett vidsträckt ämne, utan direkt självklara ramar. Detta mycket beroende på att uppfattningen om vad som är en komfortabel innemiljö, är tämligen subjektiv. Däremot finns det ett stort antal riktlinjer, standarder och kvalitetskrav inom området. Boverket och Socialstyrelsen har angivit ett flertal rekommendationer och krav gällande innemiljö/komfort i bostäder28. Dessa kriterier innefattar bland annat aspekterna;
fukt, ljus, operativ temperatur, strålningstemperaturasymmetri, yttemperatur, lufttemperatur, lufthastighet och buller. Ett flertal av dessa aspekter har behandlats i rapporten, i form av
upplevelser från de boende i Flaggskepparen 5. En kvalitativ jämförelse gentemot gällande krav och riktlinjer, har dock endast gjorts gällande aspekterna bullernivå och lufttemperatur.
1.7 Disposition av rapporten
Rapporten innehåller tio avsnitt. Nedan följer en beskrivning av rapportens vidare disposition med några kortfattade läsanvisningar.
Avsnitt 2: Metod
Avsnitt två inleds med att metodval och vetenskapligt förhållningssätt förklaras och motiveras. Efter detta presenteras rapportens arbetsmodell och genomförande. Tanken är att läsaren ska få en djup inblick i hur undersökningen har genomförts, för att kunna bedöma trovärdigheten i resultatet. Avsnittet avslutas med källkritik, där författarnas reflektioner angående använda referenser tas upp. I denna diskussion aktualiseras begreppen reliabilitet och validitet.
28
10
Avsnitt 3: Teori
Teoriavsnittet behandlar främst de krav och råd som gäller vid certifiering och verifiering av passivhus enligt FEBY:s riktlinjer. Initialt beskrivs behovet av svenska kriterier, vartefter de huvudsakliga skillnaderna gentemot de tyska kraven klarläggs. Vidare behandlas tidigare studier inom ämnena passivhus, brukarperspektiv och energieffektivt byggande, vilket har till syfte att ge läsaren en förförståelse och inblick i ämnet.
Avsnitt 4: Byggnadsbeskrivning
Detta avsnitt presenterar fakta om Flaggskepparen 5. Här beskrivs bland annat byggnadens geografiska placering, konstruktion och inblandade byggaktörer. Vidare redovisas ritningar (planlösningar) och bilder (både exteriör och interiör), för att ge läsaren en visuell bild av byggnaden.
Avsnitt 5: Resultat
I detta avsnitt presenteras resultaten från de undersökningar och mätningar som har utförts, vilka utgör underlag för verifieringsbedömningen och innemiljögranskningen. Tyngdpunkten i resultatåtergivningen ligger på de effektsignaturer som har tagits fram, temperaturloggning, inhämtad byggnadsdata och en sammanfattning av intervjusvaren.
Avsnitt 6: Analys
Under avsnitt sex redovisas genomförd analys av resultatet, vilken bygger på angivna teorier. Resultatet som är relaterat till verifieringsmöjligheterna, jämförs med kravspecifikationen och en tolkning genomförs. Vidare analyseras innemiljösaspekterna utifrån tesen om ”En god upplevd innemiljö”. Innemiljöaspekterna vägs samman med de mer tekniska parametrarna, vilket innebär att intervjusvaren bland annat relateras till effektsignaturerna, temperaturloggningen och termograferingen.
Avsnitt 7: Slutsatser
I avsnitt sju redovisas rapportens slutsatser. Kontentan av analysavsnittet redogörs och uppsatta frågeställningar besvaras. Vidare ges även förslag på framtida forskning. Framförallt gällande fortsättningsarbete på denna rapport.
11
Avsnitt 8: Avslutande ord
I avsnitt åtta ges mer personliga kommenterar och tankar kring rapporten. Bland annat framförs reflektioner kring metod- och teorival, men framförallt diskuteras erhållna resultat och slutsatser ur ett friare perspektiv.
Avsnitt 9: Referenser
Under referensavsnittet redogörs samtliga källor som har tillämpats i rapporten. En indelning har gjort i elektroniska, litterära respektive muntliga källor. Här följer även en förteckning över figurer, tabeller och bilagor.
Avsnitt 10: Bilagor
I rapportens sista avsnitt redovisas det material som är av relevans för rapportens fullständighet, men som inte ansågs få plats eller vara av tillräcklig väsentlighet för att vara med ”inne” i rapporten. Materialet redovisas i form av fjorton bilagor, där bland annat tillämpad intervjuguide återfinns, samt intervjusvaren i sin helhet.
12
2. METOD
Detta avsnitt inleds med att valda metoder förklaras och motiveras. Vidare presenteras rapportens arbetsmodell och genomförande grundligt. Tanken är att läsaren ska få en djup inblick i hur undersökningen har genomförts, för att kunna bedöma trovärdigheten i resultatet. Avsnittet avslutas med källkritik, där författarnas reflektioner angående använda referenser och påtagliga felkällor tas upp. I denna diskussion aktualiseras begreppen reliabilitet och validitet.
2.1 Fallstudie
För att kunna fastställa om det var möjligt att verifiera passivhus i Sverige utifrån FEBY:s kravspecifikation, konkretiserats frågan i form av en fallstudie. Fallstudien utfördes på Flaggskepparen 5 i Västra hamnen, Malmö. Genom att generalisera resultatet från denna fallstudie på passivhus i allmänhet (i Sverige), kunde frågeställningen besvaras. Motsvarande ”förenkling av verkligheten” har gjorts gällande innemiljön utifrån ett brukarperspektiv.
2.2 Metodval och förhållningssätt
Kvantitativ och kvalitativ metod
En av rapportens huvudsakliga frågeställningar är huruvida passivhus kan verifieras som ett passivhus enligt FEBY:s kravspecifikation. För att undersöka detta har Flaggskepparen 5 undersökts grundligt utifrån ett flertal aspekter. Bland annat har information om byggnadens energianvändning och dokumentation från byggprojekteringen inhämtats. I denna mening har rapporten en delvis kvantitativ forskningsinriktning. Detta är en metod som utförs genom mätningar och statistiska bearbetnings- och analysförfaranden, vilket resulterar i ”hårddata”, till exempel siffror.29
Den andra frågeställningen behandlar komforten i passivhus och huruvida husen lever upp till definition av ”En god upplevd innemiljö”. Denna frågeställning utgår från brukarperspektivet, vilket motiverar personliga intervjuer med boende. Intervjuerna har utförts på de boende i Flaggskepparen 5. Ytterligare motivering till varför personliga intervjuer valdes, var att de kompletterar en enkätundersökning som Birgitta Nordquist på Lunds Tekniska Högskola genomförde i Flagghusen under våren 2010.
En kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en speciell form av interaktion mellan människor, där kunskap utvecklas genom en dialog30. Huvudsyftet med att utföra personliga
29
Patel (2003), s 14. 30
13 intervjuer har med andra ord varit att utforska och identifiera de boendes uppfattning och upplevelser om innemiljökomforten. Detta innebär att det inte är möjligt att avgöra vad som är det ”sanna” svaret på en fråga, utan det är istället respondentens individuella uppfattning om fenomenet som är av betydelse.31
Sammanfattningsvis bygger denna rapport på både kvantitativ och kvalitativ metod. Ofta framställs dessa inriktningar som att de är oförenliga, vilket sällan är fallet i praktiskt forskningsarbete.32 Ett vedertaget begrepp i detta sammanhang är triangulering, där informationen från olika datainsamlingsmetoder vägs samman i analysen för att skapa en så bred bild av problemområdet som möjligt.33 Intentionen med denna rapport var att genom olika tillvägagångssätt skapa förutsättningen för att se eventuella samband mellan ”hårda” och ”mjuka” data. Temperaturloggning34 har genomförts i åtta lägenheter i Flaggskepparen 5, där även lägenhetsbrukarna har intervjuats. Energianvändningen för varje enskild lägenhet har inhämtats, samt information om lägenheternas unika beskaffenhet gällande bland annat storlek och placering i byggnaden. Att ha möjligheten att analysera sambandet mellan till exempel en brukares uppfattning om en skiftande innetemperatur och uppmätta temperaturförändringar har varit en utgångspunkt vid valet av metoder.
Vetenskapligt förhållningssätt
Positivismen är ett vetenskapligt förhållningssätt som präglas av att forskaren har en strikt objektiv inställning till sitt arbete, det vill säga inte blandar in personliga ståndpunkter eller åsikter i forskningen. Med andra ord ska forskaren kunna bytas, utan att det slutliga resultatet påverkas.35 Positivism är i allmänhet förknippad med kvantitativa tillvägagångssätt. Det är utifrån detta förhållningssätt som byggnadens verifieringsmöjligheter har undersökts. Strävan har ständigt varit att finna byggnadens ”sanna” värden, gällande FEBY:s verifieringskrav och temperaturloggning.
Gällande brukarperspektivet i denna rapport, har ett hermeneutiskt förhållningssätt intagits. Hermeneutiken kan sägas vara positivismens motsatts, då den i allmänhet är förknippad med kvalitativa metoder och präglas av att forskaren arbetar tämligen subjektivt. Centrala begrepp inom hermeneutiken är samtal och text, där tyngdpunkten ligger på forskarens förkunskap om
31 Patel (2003), s 78. 32 Patel (2003), s 14. 33 Patel (2003), s 104. 34
För information om temperaturloggning, se sida 21. 35
14 en texts mening36. Inom hermeneutiken ses forskarens förförståelse för undersökningsområdet som en styrka och det är till skillnad från positivismen, tolkningen av helheten som är av störst vikt. Med andra ord är helheten i forskningsproblemet mer än summan av delarna, vilket allmänt kallas holism.37 Intervjusvaren i denna rapport har tolkats och bearbetats med hermeneutiken som utgångspunkt.
36
Kvale (2009), s 66. 37
15
2.3 Arbetsmodell
För att tydliggöra rapportens tillvägagångssätt och nödvändiga moment har en arbetsmodell tagits fram. Denna ger en översiktlig bild över vilken information som behövde samlas in (och hur den har inhämtats) för att kunna besvara rapportens frågeställningar. Arbetsmodellen beskriver vilka tillvägagångssätt som har används i fallstudien av Flaggskepparen 5.
16
2.3 Urval av intervjupersoner
I Flaggskepparen 5 finns det 28 lägenheter, varav 26 var bebodda vid tillfället för undersökningen. Ett optimalt scenario hade varit att samtliga hushåll medverkade. Det visade sig dock innebära vissa svårigheter att rekrytera intervjupersoner. En styrande faktor kom sedermera att bli antalet tillgängliga temperaturloggare, då det fanns nio loggare. En av dessa skulle placeras utomhus (för att mäta referenstemperaturen), vilket innebar att åtta återstod. Med denna vetskap i åtanke och med hänsyn till den dåliga responsen från förfrågningsutskicken (se bilaga 2), fastställdes antalet intervjupersoner till åtta. I det initiala utskicket till de boende ställdes inga krav på att specifika lägenheter skulle medverka, utan slumpen skulle få avgöra. Förfrågningsutskicken resulterade dock bara i att tre personer anmälde sitt intresse av att medverka i undersökningen. Detta föranledde dörrknackning, något som till slut resulterade i att ytterligare fem personer anslöt sig till undersökningen. Av alla som öppnade vid dörrknackningen, var det bara en som inte ville medverka.
2.5 Genomförande och material
Nedan beskrivs undersökningens genomförande utförligt. Inledningsvis beskrivs genomförandet av de moment som ligger till grund för Flaggskepparen 5:s möjligheter att bli verifierad. Här beskrivs insamlingen och bearbetningen av projekteringsdokumentation, samt mätning av tilluften. Detta följs av en beskrivning om hur intervjuerna utfördes, samt hur tolkningen och bearbetningen av dessa gjordes. Utöver detta beskrivs temperaturloggningen och termograferingen, vilka är relaterade till innemiljökomforten.
Verifieringsmöjligheter
Tillgång till mätdata och dokumentation
Energistatistik för samtliga lägenheter i Flaggskepparen 5 är inhämtade ifrån Minols internetplats38. Individuell mätning tillämpas i byggnaden, där statistiken är redovisad på månadsbasis. Statistiken är indelad i elanvändning (kWh) och fjärrvärmeanvändning (m3), för respektive lägenhet. Fjärrvärmen används dock enbart till varmvattenförsörjning i byggnaden, då det inte finns något konventionellt uppvärmningssystem.
Dokumentation från byggnadsprojekteringen har inhämtats från den konsult som var projektledare och kvalitetsansvarig under byggprocessen (Arne Håkansson).
38
17 I denna rapport tillämpas genomgående areamåttet Atemp, vilket i dagsläget anses vara det
mest vedertagna begreppet. Se definitioner, bilaga 1.
Effektsignaturmodellen
Användningsområde
Effektsignaturmodellen är en vedertagen metod som används för att analysera en byggnads värmetekniska beteende, vilken innebär att effekten sätts i relation till utetemperaturen. Metoden är även tillämplig för att göra energianvändningen jämförbar mot exempelvis uppsatta energikrav genom normalårskorrigering. Nedan följer de formler som används vid tillämpandet av effektsignaturmodellen: Q= k*Tute(normalår)+m P= k*Tute+m --- Q= energin (kWh) P= effekten (W) k= lutningen från regressionskurvan
Tute(normalår)= månadsmedeltemperaturen ett noralår (°C) m= effekten då trendlinjen skär y-axeln
Värmetekniskt beteende
En effektsignatur byggs upp genom att tillgänglig energistatistik (för värme och varmvatten) omvandlas till ett effektmått. Detta redovisas i lämpliga intervall, i detta fall månadsmedeleffekt (W/m2). Dessa medeleffekter plottas sedan mot medelvärdena för den aktuella utetemperaturen, vilket ger den linjära regression P= k*Tute+m. Denna ekvation visar
ett samband för värmeeffektbehovet under den del av året då det finns ett värmebehov, traditionellt benämnt; eldningssäsongen. En hög medeleffekt innebär att byggnaden kräver stor energitillförsel vid given utetemperatur.
Brytpunkten vid eldningssäsongens början och slut kallas Tbalans. Effektbehovet för
temperaturer över Tbalans antas i modellen vara konstant, då energi endast utnyttjas för att
producera varmvatten. Tbalans bör ligga vid en utetemperatur som är högst 17 grader, eftersom
ingen energi bör åtgå till att värma upp bygganden över denna temperatur.39 P1= Tute+m (W/m2) för Tute<Tbalans (Effektbehov för temperaturer över Tbalans) P2= konstant (W/m2) för Tute>Tbalans (Effektbehov för temperaturer under Tbalans)
Tbalans avser skärningspunkten mellan P1 och P2.
40 39 Nilsson (2003) 40 Bagge mf (2004)
18
Beräkning av energianvändningen utifrån effektsignaturmodellen
Normalårskorrigering genom effektsignaturmodellen är en vedertagen metod, som lämpar sig väl för att göra en byggnads energianvändning jämförbar med till exempel myndigheters krav. Metoden innebär att erhållen data ifrån den linjära regressionen, normalårskorrigeras genom nedan angiven formel. Normalårskorrigeringen innebär att aktuella medeleffekter sätts i relation till temperaturen ett normalår41.42
I detta fall relaterades k och m från regressionskurvan till veckomedeltemperaturen ett normalår. Energianvändningen för varje vecka summerades och byggnadens totala energianvändning (över Tbalans) kunde erhållas. Till detta tal, adderades dessutom
energianvändningen för veckomedeltemperaturer över Tbalans. Energianvändningen under
dessa veckor antas som tidigare nämnt, vara konstant, vilket i detta fall beräknades som ett genomsnitt utifrån erhållen fjärrvärmestatisk.
Ett annat sätt att normalårskorrigera klimatdatan är att tillämpa graddagsmetoden, vilket innebär att antalet graddagar för det aktuella året räknas om utifrån antal graddagar ett normalår. Det finns dock ett antal nyttor med använda effektsignaturmodellen. Bland annat är metoden oberoende av tiden, vilket innebär att ett valfritt medelvärde på utetemperaturen kan väljas. Vidare är det inte heller nödvändigt att ha mätdata från ett helt år, då det räcker att ha data från perioder med tillräckliga variationer i utetemperaturen.
Mätning av tilluftstemperatur
Detta är en nödvändig mätning för att utröna maximal tilluftstemperatur efter värmebatterierna, vilken får vara max 52°C (enligt FEBY).
Genom att uteffekten i FTX- systemets värmebatterier maximerades, samtidigt som flödet forcerades, kunde maximal tilluftstemperatur mätas. Mätningarna utfördes i två lägenheter, båda belägna på plan 1. Temperaturen uppmättes vid samtliga tilluftsdon, vilket innebar tre mätningar i respektive lägenhet.
Instrument: Digitalthermometer, GTH 1160 (-50
→
+199,9 °C), Svenska Termoinstrument41
www.smhi.se (a). Normalår; avser perioden 1961-1990 . 42
19
Brukarperspektiv
Genomförande av intervjuer
Den 15:e mars 2010 delades ett informationsblad till alla lägenheter i Flaggskepparen 5. Informationen som framgick av detta blad var att två studenter från Malmö högskola hade inlett ett examensarbete om deras byggnad och att de nu hade chansen att medverka vid undersökning denna (informationsblad; bilaga 2). De två huvudsakliga punkter som togs upp i informationsbladet var att en temperaturloggning skulle utföras i deras lägenhet om de ställde upp, samt att de skulle medverka i personliga intervjuer angående deras innemiljö. Om de var intresserade av att medverka i undersökningen skulle de höra av sig via e-post eller telefon. Som ett led i Malmö stads uppföljning av Flagghusen har Birgitta Nordqvist från Lunds tekniska högskola, utfört en enkätundersökning (Stockholmsenkäten) angående innemiljön i hela Flagghusområdet. Den 17:e mars delades Stockholmsenkäten ut till de boende i Flaggskepparen 5, vilket administrerades av författarna av denna rapport. Tanken var att resultatet från denna enkät skulle vara komplement till de personliga intervjuerna.
Som underlag för de personliga intervjuerna utformades en intervjuguide. Denna utformades delvis med utgångspunkt i Stockholmsenkäten, dock gjordes en anpassning utifrån förutsättningarna i aktuell byggnad. Utformningen av intervjuguiden granskades av handledaren Annika Mattsson på HSB Malmö, vartefter några frågor reviderades.
Den 29:e mars kontaktades samtliga hushåll där temperaturloggning fortgick, för att bestämma tid för personlig intervju. Intervjuerna utfördes i samtliga fall i respektive intervjupersons lägenhet. I sex av åtta intervjuer medverkade båda intervjuarna. I dessa sex intervjuer var det en intervjuare som styrde samtalet medan den andre tog anteckningar och ibland ställde kompletterande följdfrågor.
Inledningsvis under intervjuerna ställdes frågan om samtalet kunde spelas in för att underlätta bearbetningen av intervjusvaren, vilket tillätts av samtliga respondenter. Innan själva intervjun inleddes, presenterades intervjuns upplägg och delområden för respondenten. Genom att definiera ramen för intervjun och arbeta inom denna, inger intervjuaren förtroende hos intervjupersonen. Intervjun i sin helhet och även intervjuaren blir förutsägbar vilket minskar eventuell anspänning.43 Att banda en intervju kan dock påverka processen negativt genom att intervjupersonen blir mer förtegen och känner sig olustig. Risken är med andra ord
43
20 att respondenten svarar annorlunda jämfört med att samtalet inte hade spelats in.44 Detta har tagits i beaktande och strävan har hela tiden varit att skapa en avspänd tillvaro under samtalen. Intervjuguiden består av fyra områden (Temperatur, Ventilation, Ljudmiljö och Användning, se bilaga 3 - intervjuguide) Efter att varje delområde hade behandlats och diskuterats ombads respondenten att betygssätta området på en skala från 1-10. Detta motsvarade ett sammanvägt helhetsintryck på området, där 1 var sämst och 10 bäst. Tanken med denna gradering var att med hjälp av framtaget diagram, kunna urskilja hur de olika aspekterna förhöll sig till varandra. Intervjuerna varierade tidsmässigt, men tog i genomsnitt cirka 20-25 minuter att genomföra. Den längsta var uppemot 30 min och den kortaste runt 15 minuter.
Under samtliga intervjuer skapades en dialog mellan intervjupersonen och respondenten. Några respondenter svarade dock mer utförligt på vissa frågor och hade helt enkelt mer att tillföra samtalet än andra. Oavsett längden och djupet på respondentens svar, så var intentionen hela tiden att ställa sonderande frågor. Detta innebar att om intervjuaren anade att respondenten har mer att berätta, ställde denne en fokuserad fråga eller gav denne lyhörd uppmuntran att försöka utveckla sig45.
Instrument: diktafon (röstinspelningsfunktion i iPhone 3GS)
Bearbetning och tolkning av intervjusvar
Samtliga intervjuer spelades in. Den som inte förde intervjun tog anteckningar under samtalen. Samma dag som respektive intervju genomfördes, sammanfattades och digitaliserades intervjun. Detta gjordes genom att lyssna på intervjun i efterhand, samtidigt som anteckningarna granskades. Detta förfarande resulterade i ungefär en sida sammanfattning per intervju. Samtliga intervjusammanfattningar finns bifogade i bilaga 4 och togs med främst för att läsaren ska ha möjlighet att kunna läsa dem i sin helhet.
Dessa sammanfattningar skrevs ut och tolkades, vartefter en resumé av sammanfattningarna skapades. Denna resumé återfinns under resultatavsnittet. Samtliga respondenter har anonymiserats i den mån att inga namn nämns. Namnen har ersatts med respektive lägenhetsnummer.
I analysen har utvalda citat tagits med. Detta för att ytterligare belysa respondenternas uppfattning om den upplevda innemiljön. Tillvägagångssättet har varit att med respektive
44
Lantz (2007), s 74. 45
21 lägenhets sammanfattning som underlag, noggrant lyssna igenom intervjuerna igen. Efter detta förfarande, har sedan ordagrant utvalda citat från respondenterna skrivits ner och tagits med i rapporten.
Temperaturloggning
För att dokumentera innetemperaturen i Flaggskepparen 5, har temperaturloggare använts. Dessa har varit aktiverade från den 25 mars- 25 april 2010. Åtta av loggarna har suttit inne i olika lägenheter, medan en har suttit utomhus för att uppmäta en referenstemperatur. För att erhålla ett så bra resultat som möjligt, har temperaturen loggats varje timme.
Mätarna har placerats på innerväggar, 180 cm från golvet, vilket ska motsvara huvudhöjden för en stående person. Platserna har även varit skyddade från direkt solljus.
Instrument: Temperaturloggar, Tinytag Ultra 2 (-40
→
+125 °C)Termografering
Termografering innebär att med hjälp av en värmekamera, fotografera byggnadselement, för att finna temperaturskillnader i klimatskärmen. Värmekameran avläser infraröd strålning, vilket registreras i form av olika färgnyanser på en kamerafilm. Genom att analysera fotografierna kan variationer i yttemperatur upptäckas. Variationerna kan bland annat bero på fukt, otillräcklig isolering eller luftrörelser i byggnadsdelen.46
Termografering har utförts i två lägenheter, en på första och en på fjärde våningen. Fokus låg på att fotografera fönsterpartier och infästningar mellan ytterväggarna. I lägenheten, belägen på fjärde våningen, ansågs det extra relevant att dokumentera infästningen mellan yttervägg och tak. Noterbart är att inget undertryck skapades vid termograferingstillfället.
Instrument: FLIR B200, FLIR-Systemes
2.6 Källkritik och felkällor
Nedan följer en förteckning över källkritik och felkällor som förekommer i denna rapport. En uppdelning på rapportens två huvudområden har gjorts; verifieringsmöjligheter och brukarperspektiv..
46
22
Verifieringsmöjligheter av Flaggskepparen 5
• Då merparten av de boende i Flaggskepparen 5 inte flyttade in förrän den 1 september 2009, har endast energistatstik från och med detta datum använts. Det bästa dataunderlaget hade erhållits om statistik funnits tillänglig för minst ett helt år, men då denna rapport hade ett slutdatum i maj, kunde mätdata endast inhämtas fram till och med den sista april. Detta medför att energistatistik finns för 8 månader, något som ändå får anses acceptalt att utföra en analys på.
• Energistatistiken fanns endast tillgänglig som månadsvärden. Det hade varit önskvärt att istället ta del av veckovärden eller timvärden, för att få en högre upplösning på effektsignaturerna (fler plottade värden).
• En relativt stor felkälla gällande byggnadens energianvändning är att tillgången till separat mätdata för Fel inte har funnits att tillgå. Den el som bland annat driver
byggnadens två hissar, två tvättstugor och allmänbelysning har med andra ord ej kunnat tas med i rapporten (ett antagande om 10 kWh/m2•år har dock gjorts).
• Tilluftstemperaturen mättes endast i två utav tjugoåtta lägenheter. Tillförlitligheten hade varit högre än denna hade mätts i fler lägenheter, vilket får ses som en noterbar felkälla.
• Information angående byggnadsprestanda och redan utförda mätningar (däribland täthetsprovning) har inhämtats från Arne Håkansson. Ett optimalt scenario hade dock varit att utföra samtliga mätningar på egen hand.
Brukarperspektiv av Flaggskepparen 5
• Personliga intervjuer utfördes med de boende i åtta av tjugoåtta hushåll. Resultatunderlaget hade varit bättre och mer heltäckande ifall samtliga hushåll hade intervjuats. Detta faktum bör tas i beaktande vid bedömningen av tillförlitligheten analysen och slutsatsen.
• Vid utförandet av intervjuerna i denna rapport finns en risk att vissa aspekter hos intervjupersonerna inte kommit fram under samtalen. Detta på grund av att intervjuerna till stor del har varit strukturerade och styrda utav intervjuarna.
• Att spela in ett samtal kan påverka intervjuprocessen negativt genom att intervjupersonen blir mer förtegen och känner sig olustig. Risken är med andra ord att
23 respondenten svarar annorlunda jämfört med att samtalet ej hade spelats in. Trots dessa eventuella risker, ansågs fördelarna väga tyngre än nackdelarna med att banda intervjuerna.
• Gällande aspekten intervjuer, kan vi konstatera att det finns en del inbyggda problem med att genomföra dem personligen. Vi har bland annat reflekterat över respondenternas betygssättning av helhetsintrycken. Till exempel gav respondent B41 området ”Temperatur” en 3:a (skala 1-10), samtidigt som ”Användning” fick en 10:a. Respondentens tolkning av de två frågorna var att grundförutsättningen för att använda värmesystemet var fullgod, men att önskad temperatur var oerhört svår att uppnå. Efter att i efterhand ha lyssant på samtliga intervjusvar, kan vi konstatera att tolkningen av frågorna inte var likartat, vilket i sin tur innebär att svarsanalysen kan vara något missvisande.
Rapportens tillförlitlighet och giltighet
Reliabilitet
Vid insamlandet av information till en undersökning, måste tillförlitligheten ifrågasättas. Denna brukar vedertaget kallas reliabiliteten, där vikten ligger på att bedöma hur väl undersökningen motstår slumpinflytanden av olika slag. Det handlar om att uppskatta hur stor del av undersökningen som innehåller ”felvärden”, som avviker från det ”sanna värdet”. Dessa felvärden kan bero på en rad olika faktorer som ibland är okontrollerbara. En undersökning med lågt antal ”felvärden” anses med andra ord vara tillförlitlig.47 När tillförlitligheten i en kvalitativ intervju ska bedömas, gäller det att avgöra hur väl intervjuaren har lyckats betrakta fenomenet ur respondentens perspektiv. Vidare måste intervjuaren på empatisk väg kunna fånga den mening som respondenten ger fenomenet.48
Vid framförallt energiberäkningarna har ett flertal antaganden och schabloniseringar gjorts, vilket självklart reducerar reliabiliteten i rapporten. Intervjusvaren anses dock ha tolkats på ett djupgående och objektivt sätt, vilket är viktigt i ett kvalitativt perspektiv. Baserat på detta, samt de felkällor som nämnts ovan, får undersökningens reliabilitet anses vara generellt hög.
Validitet
En rapports giltighet kan beskrivas utifrån begreppet validitet, som kortfattat innebär att studien undersöker vad som avsetts att undersöka. Validitet kan brytas ner i innehållsvaliditet
47
Patel (2003), s 100. 48
24 och den samtidiga validiteten. För att säkerställa en hög innehållsvaliditet (resultatets giltighet) krävs att rapporten har lyckats få en bra täckning över aktuellt problemområde. Elementärt är även att tidigare forskning (teorier) beaktas, samt att den tolkas på ett tillfredsställande sätt för att kunna författa relevanta forskningsfrågor. Vidare kan någon som är väl insatt i problemområdet kritiskt granska undersökningen. Den samtidiga validiteten anger huruvida undersökningens resultat är generaliserbart.49
En allmän aspekt som måste kommenteras, är de svårigheter det finns med att generalisera resultatet från en fallstudie till att gälla passivhus i allmänhet. Varje enskilt passivhus är arkitektoniskt utformat på ett unikt sätt, samtidigt som den geografiska placeringen har stor betydelse (mikro- och makroläge). I denna rapports slutsatser har visserligen forskning från andra passivhus och nybyggda flerbostadshus vägts in, men ovanstående resonemang innebär vissa brister för slutsatsernas validitet. Detta särskilt vad det gäller verifieringsperspektivet, där tidigare forskning är väldigt begränsad.
Rapporten anses dock ha en hög innehållsvaliditet, då en tämligen stor teoretisk grund har lagts i form av tidigare forskning. Med hjälp av kritisk granskning från handledare har även rapportens innehåll kvalitetssäkrats i stor utsträckning. Gällande brukarperspektivets generaliserbarhet, anses denna vara relativt låg, då det präglas av subjektivitet.
49
25
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Teoriavsnittet behandlar främst de krav och råd som gäller vid certifiering och verifiering av passivhus enligt FEBY:s riktlinjer. Initialt beskrivs behovet av svenska kriterier, vartefter de huvudsakliga skillnaderna gentemot de tyska kraven klarläggs. Vidare behandlas tidigare studier inom ämnena passivhus, brukarperspektiv och energieffektivt byggande, vilket har till syfte att ge läsaren en förförståelse och inblick i ämnet.
3.1 Aktuella krav för passivhus
Tysk passivhusstandard
Innan FEBY författade de svenska passivhuskraven, projekterade svenska byggherrar vanligen efter den tyska passivhusstandarden, vilken finns preciserad nedan:
Tabell 3.1:Kriterier enligt den tyska passivhusstandarden
Specifik energianvändning (uppvärmning) max. 15 kWh/m2•år Tryckmätning (50 Pa över-/undertryck) max. 0,6 h-1
Primär specifik energianvändning (inkl Hel) max. 120 kWh/m²•år
Innetemperatur (utan nattsänkning) 20 °C
Internlaster 2.1 W/m2
Boendegrad 35 m2/person (motivering ge tillåtelse
till en variation mellan 20-50
m2/person) 50
Behovet av svenska kriterier
Sverige har generellt ett kallare klimat än Tyskland, vilket innebär att de tyska kraven endast möjliggör byggnation av passivhus i de allra sydligaste delarna av landet. Det vill säga att det är näst intill omöjligt att uppnå de tyska kraven i mellersta och norra Sverige. Detta i kombination med att de svenska byggnormerna skiljer sig från de tyska, gjorde att det blev nödvändigt att utarbeta särskilda kriterier för den svenska passivhusmarknaden.
Ansvarig enhet för att författa kraven blev FEBY, till uppdrag av Styrgruppen för
Energimyndighetens program för Passivhus. Principen bakom de svenska kriterierna är
baserade på definitionen av ett passivhus utifrån ett funktionsperspektiv. Detta innebär att effektbehovet vid DUT ska kunna täckas av hygienluftflödet, vilket ska ge möjligheter till kostnadseffektiva installationer.51
Nedan följer några av de mest väsentliga skillnaderna mellan de tyska och svenska passivhusnormerna, vilka motiverade till framtagandet av svenska kravspecifikationer:
50
Feist (2009) 51
26 • En annan definition på den dimensionerande utetemperaturen (DUT)
• En annan definition på luftläckagekravet (läckageflöde per omslutande area, istället för omsättning per area)
• Samma läckageflöde vid DUT som vid årsenergikalkylen i de svenska kriterierna • Enligt de svenska kriterierna, ett schabloniserat värde gällande spillvärme i
effektkalkylen, men verkligt värde för spillvärmeeffekten i energikalkylen. Enligt de tyska kriterierna; två olika schablonvärden, 1,6 W/m² i effektkalkylen och 2,1 W/m² i energikalkylen.
• De svenska kriterierna anger en innetemperatur på 22ºC, medan 20ºC tillämpas i de tyska.52
Certifierings- och verifieringskriterier
Certifiering
För att kunna marknadsföra en byggnad som ett passivhus krävs att vissa minimikrav är uppfyllda. I projekteringsskedet kan ett intyg erhållas på att bygganden uppfyller vissa kriterier. Detta första intyg kallas certifikat och innebär att byggnaden ska vara projekterad enligt vissa godkända normer. De specifika kraven och riktlinjerna för certifiering av ett passivhus finns noggrant angivna av FEBY (vilket det redogörs för senare i rapporten). Fastighetsägaren/byggherren utför själv kontrollen genom en så kallad egendeklaration, där kraven enligt ISO 14021 ska efterföljas (”Miljömärkning och miljödeklarationer” - Egna miljöuttalanden, typ II miljömärkning). Uppfyller entreprenören kraven, erhåller denne ett certifikat, vilket utfärdas av FEBY. Om entreprenören inte tillämpar något certifieringssystem, finns dock fortfarande möjligheten att få byggnaden verifierad, men då ska istället begreppet; ”Projekterad för Passivhus enligt FEBY” användas tills vidare.
Tabell 3.2: Skallkrav för certifiering
Tabell 3.2 åskådliggör skallkraven för certifiering av passivhus, enligt FEBY. Notera att certifieringskraven även är minimikrav vid verifiering av passivhus.
52
27
Verifiering
Det ska noteras att såväl certifiering som verifiering av passivhus, än så länge är helt frivilligt. Emellertid finns det en del incitament för att skaffa dessa intyg. Bland annat är det en nödvändig egenkontroll för att följa upp att de projekterade värdena efterföljs, men framförallt är det viktigt att kunna intyga att byggnaden lever upp till utlovad energiprestanda och innemiljökomfort. Den stora skillnaden mellan certifiering och verifiering, är att vid en verifiering så måste byggnadens projekterade värden verifieras i verkligheten. Detta bör bland annat göras genom en effektförlustmätning, som ska jämföras med projekterat effektbehov53. Det bör noteras att denna effektförlustmätning framförs som ett rekommenderat tillvägagångssätt för verifieringsprocessen i FEBY:s metodrapport. Effektförlustmätningens komplexitet diskuteras och jämförs bland annat med effektsignaturmetoden samt en annan mätmetod baserad på schablonvärden. Med andra ord finns det inget självklart tillvägagångssätt för att verifiera projekterade värden. Ett dilemma i denna diskussion, är att ”ju enklare metod, ju mindre noggrannhet”54. Marknaden behöver en metod som inte är alltför komplicerad och tidskrävande, samtidigt som noggrannheten i mätresultaten är stor.
I likhet med certifieringen, kan mätningar och uppgifter lämnas av entreprenören själv i verifieringsprocessen. Den huvudsakliga Skillnaden är att dessa måste granskas av en tredje part, för att ett verifikat ska kunna erhållas av FEBY (bedömning av uppgifternas tillförlitlighet görs). Byggnaden får då kallas ”Verifierat passivhus enligt FEBY”. Det finns dessutom krav på att aktuell byggnads uppmätta egenskaper ska styrkas av en ackrediterad energiexpert.55
Svensk passivhusstandard
FEBY har författat utförliga råd- och kravspecifikationer gällande energiprestanda och innemiljökomfort i passivhus. Dessa finns utförligt beskrivna i publikationen; FEBY,
Kravspecifikation för Passivhus, version 2009 56. Nedan följer en förteckning över skallkrav
som återfinns i ovanstående publikation:
Klimatzon (uppvärmning): Effektkrav bostäder, zon III (söder)
Frivärme (spillvärme) från apparater och maskiner: max 4 W/m2 inkluderas Dimensionerande innetemperatur: 20°C 53 FEBY (c) (2009) 54 Ibid 55 FEBY (a) (2009) 56 Ibid
